Förslag till budget 2011 och ekonomisk planering Finansiella mål och verksamhetsmål Budgetram

Transkript

1 Budget 2011 Ekonomisk planering

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förslag till budget 2011 och ekonomisk planering Finansiella mål och verksamhetsmål... 4 Budgetram Budgetförändringar Beskrivning av budgetsystemet... 7 Antal åringar under planeringsperioden... 9 Dimensionering av gymnasieskolornas organisation 2010/ Interkommunala ersättningar Driftbudget Driftbidrag från medlemskommunerna Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Detaljbudgetar och kommentarer Förbundskontoret Gemensamma verksamhetskostnader Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Jenny Nyströmsskolan inkl Gymnasiesärskolan Skola Arbetslivscentrum Axel Weüdelskolan Ölands Gymnasium, Komvux Ölands Gymnasium Mjölnergymnasiet... 37

3 Mjölnergymnasiet komvux Kostenheten... 41

4 Förslag till budget 2011 och ekonomisk planering Inledning Kalmarsunds Gymnasieförbunds ekonomiska förutsättningar är helt beroende på utvecklingen av antalet ungdomar år inom medlemskommunerna. Andra avgörande faktorer för ekonomin är nettoinströmningen av elever från andra kommuner, samt etableringar av fristående skolor. Elevminskningen började få effekt år 2009 och nedgången fortsätter med cirka 5 % per år fram till år Därefter vänder det och andelen 16-åringar ökar med 3,5 % år 2015 enligt den statistik som finns tillgänglig i medlemskommunerna. Hösten 2010 har medlemskommunerna 767 ungdomar som läser vid fristående skolor. För närvarande finns flera ansökningar om friskoleetableringar hos Skolinspektionen för beslut och som avser start av utbildning hösten I det fall samtliga ansökningar beviljas och att de fristående skolorna fyller sina klasser innebär det ytterligare minskning av elever hösten Värt att notera är dock att alltfler fristående skolor får nej vad gäller etableringstillstånd. Att det har blivit svårare att få tillstånd beror på de minskade elevkullarna. Det kommer inte att finnas tillräckligt många gymnasieelever för att hålla igång såväl etablerade, som planerade skolor. De kommunala gymnasieskolorna har redan anpassat sig till den fria marknaden och utvecklingen ställer stora krav på flexibilitet på såväl gymnasieskolans organisation, som hanteringen av personal och lokaler. Situationen medför också att förbundets enheter måste planera för avveckling av lokaler och personal. En dialog förs med serviceförvaltningen i Kalmar kommun gällande hyreskontraktens längd av lokaler som är kommunägda. I Torsås kommun förs motsvarande samtal gällande lokaler med Torsås Bostads AB utifrån Mjölnergymnasiets behov. Vad beträffar nya program och inriktningar inom hotell och turism på Ölands Gymnasium, så sker en dialog med flera olika aktörer vad gäller förläggningen av de programvisa karaktärsämnena och inriktningskurserna. Genom god personalplanering och ett omställningspaket år 2010 sammanfaller elevminskningarna ganska väl med stora pensionsavgångar, vilket givetvis underlättar möjligheterna till en positiv personalavveckling. Tack vare satsningen på ett omställningspaket möter förbundet offensivt hotet om uppsägning av medarbetare Kalmarsunds Gymnasieförbund står inför många spännande utmaningar det kommande året. Reviderad läroplan för gymnasieskolan, ny skollag, nytt betygssystem, ny gymnasiereform med förändrad programstruktur, förändrade ämnesplaner och examensmå,l vilket även omfattar den gymnasiala vuxenutbildningen, en ny yrkeshögskola samt en ny lärarutbildning. I den nya gymnasiereformen Gy2011 har regeringen fastställt programutbudet och inriktningarna till sex högskoleförberedande program och tolv yrkesprogram. Totalt omfattar reformen 60 olika nationella inriktningar. I utbildningskatalogen för elever i åk 9 erbjuder förbundet 16 av de 18 nationella programmen. Med förslaget på programutbud, inriktningar, dimensionering och lokalisering har förbundsledningen tagit hänsyn till varje skolas förutsättningar för att få en hållbar verksamhet både ekonomiskt och kvalitetsmässigt. Den 15 september år 2010 fanns det gymnasieelever inskrivna vid förbundets enheter (exklusive Gymnasiesärskolan, SAC och Vuxenutbildningen). Motsvarande elevantal år 2009 var gymnasieelever. Förbundet behåller 74 % av medlemskommunernas elever inom förbundets skolor. Övriga elever studerar i andra kommuner eller hos de fristående gymnasieskolorna. År 2011 kommer således att präglas av fortsatta verksamhetsminskningar. I förbundets antaganden har andel elever minskat med 4 %, vilket ligger i linje med nedgången av antalet 16- åringar. Förbundskontorets bedömning är att den totala dimensioneringen år 2011 ligger i linje med den budgetram som är aktuell med tanke på det antal elever som förväntas att söka till förbundets 1(42)

5 enheter hösten Förbundet har i sitt utbildningsutbud dubblerat ett antal program och inriktningar, exempelvis hotell- och turismprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet, estetiska programmet samt ekonomiprogrammet. Den slutgiltiga dimensioneringen av program och inriktningar bör ske först efter ansökningstiden har gått ut den 1 mars Vid för få antal sökande till ett program eller inriktning, bör styrelsen överväga att inte starta utbildningen. Det är viktigt att förbundet undviker att bygga in strukturella underskott redan vid starten av en ny utbildning. Styrelsens finansiella mål och verksamhetsmål för 2011 är desamma som för innevarande år. I budget för 2011 kommer särskilda skolutvecklingsmedel att avsättas centralt på Förbundskontoret som enheterna kan ansöka om. Syftet med utvecklingspengarna är att stimulera enheterna till att nyskapande idéer och tankar sprids, att utvecklingsaspekten framhävs, samt att skolorna når en högre måluppfyllelse Det individuella programmet kommer att läggas ner och ersättas av fem introduktionsprogram för de elever som inte har uppnått behörighet till nationella program i gymnasieskolan enligt de behörighetsregler som kommer att gälla från hösten De nya introduktionsprogrammen är preparandutbildning, programinriktat individuellt val (PRIV), yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Innevarande år har konstaterats att intresset för att gå vuxenutbildning har minskat. Av 215 helårsplatser åstadkoms cirka 175. Konsekvensen av denna händelseutveckling blir att verksamheten måste dras ner på sikt under En tydligare administrativ och organisatorisk samverkan bör utvecklas mellan skolorna och vuxenutbildningen inom förbundet. Lärarlyftet fortsätter under 2011, även om det statliga anslaget har minskat med 22 %. Förbundet måste ta upp kostnader för att finansiera viss del av lyftet. Finansieringen av lärarlyftet sker genom en egeninsats av läraren, statliga medel och medel från arbetsgivaren. Intresset i lärarkåren är fortfarande stort, vilket innebär att kvoten studerande är fylld kommande verksamhetsår. Våren 2011 kommer en omfattande skolinspektion att genomföras av samtliga grundskolor i Kalmar, inklusive Gymnasieförbundet och fristående skolor. Utifrån den granskning som genomförs fattar Skolinspektionen beslut för varje skola. Tillsynen kommer slutligen att redovisas i ett beslut för hela Kalmarsunds Gymnasieförbund. Till detta beslut bifogas samtliga skolors och enheters beslut. Samtliga beslut innehåller eventuella brister och krav på åtgärder. Under 2010 har det skett överläggningar om ett förändrat huvudmannaskap då det gäller Ingelstorpgymnasiet och avgörandet ligger hos Skolinspektionen för beslut. Målet är att Hushållningssällskapet tar över verksamheten och myndighetsutövningen från och med vårterminen Gymnasiesärskolan har under 2010 minskat från 165 elever till 145. Minskningen av elever kommer att fortsätta även under 2011 med motsvarande volymminskning och nedgången är störst av elever från externa kommuner. Avtal om en ökad samverkan inom region sydost (Kalmarsunds Gymnasieförbund, Emmaboda, Oskarshamn, Nybro, Lessebo, Växjö, Tingsryd samt Karlskrona) tecknades år 2009 och ambitionen, som samtliga förvaltningschefer är överens om, är att teckna ett nytt avtal som gäller från och med Avtalet grundas på en gemensam strävan för parterna att gemensamt 2(42)

6 stärka och utveckla hela samverkansområdet till en attraktiv gymnasieregion där eleverna erbjuds ett stort antal utbildningar av hög kvalitet och variation Påföljande år kommer att domineras av implementeringen av de olika reformerna på skolområdet. Enheterna är medvetna om att det kommer att krävas ett omfattande arbete med att hantera den nya strukturen för gymnasieskolan. Ett nytt betygssystem skall införas, liksom nya program, ämnen, kursmål och examensmål med mera. Hela organisationen kommer, på olika sätt, att vara involverad i det här långsiktiga arbetet. Gymnasiereformen, som träder i kraft hösten 2011, innebär bland annat att 18 nationella program kommer att erbjudas, sex är teoretiskt inriktade, tolv har praktisk inriktning. Finansdepartementet i Stockholm beräknar att förändringarna kommer att leda till lägre kostnader och därför reduceras bidragen till kommunerna Avdelningen för ekonomi och styrning vid SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har reagerat kraftigt på detta, då deras beräkningar visar att statens bidrag till kommunerna minskas som en följd av reformen med 675 miljoner kronor år 2012, med 895 miljoner år 2013, med miljoner år 2014 och med miljoner kronor år SKL anser att beräkningarna är ogrundade och i flera avseenden bygger på rent felaktiga antaganden. I en skrivelse till finansutskottet yrkar därför SKL att riksdagen undantar gymnasiereformen vid godkännande av fördelningen av utgifter enligt budgetpropositionen. SKL har ännu inte fått någon respons på skrivelsen. Samma skrivelse är också sänd till utbildningsutskottet. Förbundskontoret delar SKL:s bedömning och oro över att Finansdepartementet ser en stor besparingspotential för kommunerna gällande gymnasiereformen. Besparingen innebär att 6 % av kommunernas anslag för gymnasieskolan dras in, vilket motsvarar en neddragning, ur ett nationellt perspektiv, på ungefär lärartjänster (heltid). Förbundskontoret hoppas att medlemskommunerna inom förbundet inte betraktar den nya reformen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) som en källa till besparingar. Parallellt med gymnasiereformen pågår även en förändring av skollagen, vilket kommer att kräva en hel del fortbildningsinsatser för framförallt skolledarna. Den nya skollagen beslutades av riksdagen den 22 juni Skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men ska tillämpas på utbildningar i gymnasiet från och med den 1 juli För vuxenutbildningen ska den nya lagen tillämpas från och med den 1 juli Lagen kommer även att påverka förbundets skolledningsorganisation. Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av endast en rektor. Genomgång av skollagen visar att en del beslut inte får delegeras och handlingsutrymmet blir därmed mer begränsat än vad det först kan verka. En ny Yrkeshögskola kommer också att bli aktuellt under perioden. Detta kommer att på olika sätt innebära arbete med att omorganisera bland annat KY-utbildningar (kvalificerade yrkesutbildningar) och annan vuxenutbildning inom ramen för den nya organisationen. Den ovan beskrivna utvecklingen av minskade elevkullar, samtidigt som ett omfattande pågående reformarbete sker från statsmakten, medför stora utmaningar som kommer att kräva mycket kraft och kreativitet av förbundets organisation och medarbetare. Finansiella mål och verksamhetsmål 3(42)

7 Finansiellt mål Kalmarsunds Gymnasieförbund ska självfinansiera investeringar till 100 %. Det innebär att Gymnasieförbundet ska finansiera årets investeringar med egna medel (resultat + avskrivningar + förändring av pensionsskulden). Verksamhetsmål Nedanstående verksamhetsmål innebär att Kalmarsunds Gymnasieförbund ska vara bättre än föregående års (2010) genomsnitt bland förbundets jämförelsekommuner. Resultaten i nedanstående tabeller är de senast kända. 1. Andel elever med slutbetyg (%) KalmarsundKarlskrona KristianstadHalmstad Växjö Medel ,0 83,0 82,0 90,0 92,0 87, ,0 82,0 82,0 93,0 93,0 88,4 Målsättning för 2011: Bättre än genomsnittet för 3-KVH kommunerna. 2. Andel elever i åk 1 som avbröt studierna (%) KalmarsundKarlskrona KristianstadHalmstad Växjö Rikssnitt Medel ,0 3,0 2,0 5,0 3,0 3,0 3, ,0 3,0 3,0 4,0 1,0 3,0 2,6 Målsättning för 2011: Bättre än genomsnittet för 3-KVH kommunerna. 3. Andel elever (%) som studerar i gymnasieskolor 2010 Kalmarsund Karlskrona KristianstadVäxjö Halmstad Medel kommunens egna gymnasieskolor 75,7 78,0 78,4 65,0 75,6 74,5 andra kommuners gymnasieskolor 6,0 6,0 7,8 4,0 3,7 5,5 landstingskommun gymnasieskolor 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 fristående gymnasieskolor 18,3 16,0 13,7 31,0 20,6 19,9 Målsättning för 2011: Bättre än genomsnittet för 3-KVH kommunerna. 4. Andel deltagare i grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och SFI som slutfört påbörjade kurser. Gymnasialvu x (%) Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel 2007/ / Grundvux 4(42)

8 (%) Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel 2007/ / SFI (%) Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel 2007/ % 63% 56% 48% 46% /2009 Tabell gymnasialvux och grundvux: Kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning eller gymnasialvuxenutbildning/påbyggnads- utbildning som slutfört kurs i huvudmannens skolor. Tabell:SFI Studieresultat t.o.m. 2007/08 för elever i huvudmannens skolor som påbörjat sin utbildning läsåret 2005/06. Målsättning för 2011: Bättre än genomsnittet för 3-KVH kommunerna. 5. Jag får det stöd jag behöver när jag har svårigheter i skolan (sexgradig skala) KalmarsundKarlskrona KristianstadVäxjö Halmstad Medel ,4 3,8 4,1 4,1 4,1 4, ,4 4,0 3,9 4,3 4,1 Målsättning för 2011: Bättre än genomsnittet för 3-KVH kommunerna. 6. Som helhet fungerar vår skola bra (sexgradig skala) KalmarsundKarlskrona KristianstadVäxjö Halmstad Medel ,9 4,2 4,7 4,7 4,7 4, ,1 4,5 4,7 4,7 4,8 Målsättning för 2011: Bättre än genomsnittet för 3-KVH kommunerna. 7. Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan (%) KalmarsundKarlskrona KristianstadHalmstad Växjö Rikssnitt Medel ,0 97,0 86,0 91,0 90,0 89,0 90, ,0 97,0 84,0 90,0 88,0 91,0 89,8 Målsättning för 2011: Bättre än genomsnittet för 3-KVH kommunerna. Budgetram (42)

9 Budgetramen för år 2011, som tilldelades Kalmarsunds Gymnasieförbund är tusen kronor. Gällande budgetram för år 2011 utgår från budget 2010 och är uppräknad med hänsyn till beräknade löneökningar med 2 %. Övriga kostnader och intäkter har inte räknats upp. Specifikation av budgetram 2011, i tkr. Budgetram 2011 inkl indexuppräkning för löner Justering med hänsyn till minskning av antalet åringar Summa kommunbidrag Budgetförändringar 2011 Belopp (tkr) Skolhälsojournaler (systemkostnad) 120 Public 360 (systemkostnad) 110 Verksamhetsledningssystem 400 Informationssatsningar 200 Tjänst informatör (25 %) 125 Hemsidan/ Webbtjänster/ Utbildning/Förstudie 200 Modersmålsundervisning 400 Elevombudsman (medfinansiering) 70 Verksamhetsutveckling (medel att söka för enheterna) Dokumenthantering (konsulttjänster) 50 Kvalitetsförbättringar (kvalitetsgruppen) 100 Förstudie (en-till-en-dator) 300 Hållbar Jämställdhet (lön och stimulansmedel) 175 Strukturförändringar GY 2011 (medel att söka för enheterna) En ny Aspergergrupp och 4:e året Elevkårsarrangemang (medfinansiering) 50 Utbildning av ny styrelse 200 Förstärkning Gymnasiesärskolan 520 Centrum för idrott och hälsa 50 Köp av tjänst psykolog 50 Förstärkning skolmåltider 300 Delsumma Ökning semesterlöneskuld (minskad budget) Prognostiserat överskott Modersmålsundervisningen läggs in i elevpengssystemet fr.o.m Skolhälsojournaler, Public 360, Dokumenthantering samt Verksamhetsledningssystemet (VLS) är pågående utvecklingsområden som ännu inte är avslutade. I och med Gy2011 är det viktigt med ökade informationssatsningar gällande de nya program och inriktningar som reformen medför. Som ett led i detta arbete påbörjar förbundet även en förstudie kring hemsidornas framtida utveckling och användandet av olika webbtjänster. Därutöver behöver förbundet 6(42)

10 utveckla en IT-strategi som i högre utsträckning anpassar skolorna till informationssamhället. Därför påbörjas en förstudie under 2011 angående Pedagogisk vidareutveckling med stöd av tidsenliga IT-koncept, Trådlöst nätverk och En till En-dator. För att kunna delta i ITutvecklingen och konkurrera med ledande IT-nationer måste svensk gymnasieskola etablera hög digital kompetens hos både personal och elever. För att uppmuntra och stimulera förbundets enheter avsätter förbundet så kallade Skolutvecklingspengar som syftar till verksamhetsutveckling. Medlen skall vara sökbara och projekten skall ha en framåtsyftande karaktär och sporra till att nyskapande tankar och idéer sprids. Den nya skollagen som börjar tillämpas den 1 juli 2011 ålägger huvudmannen att elevhälsan även ska omfatta psykologiska insatser. Vad gäller de medicinska, psykosociala och specialpedagogiska insatserna är tillgången redan säkerställd i förbundet. Det kommande årets utveckling av minskade elevkullar, samtidigt som ett omfattande reformarbete skall implementeras, medför stora utmaningar för förbundets organisation och medarbetare. Beroende på elevernas sökbild under våren 2011 gäller det att förbundets enheter visar en stor flexibilitet för förändringsarbete om sökbilden inte motsvarar de antaganden som har gjorts. Förbundet avsätter därför medel för kostnader som kan uppstå med anledning av Gy2011 så kallade medel till strukturförändringar. Dessa medel skall vara sökbara för förbundets skolor för att dämpa eventuella negativa ekonomiska konsekvenser. Aspergerenheten är i behov av ett extra tillskott med anledning av styrelsens beslut om en extra klass omfattande fem elever läsåret 2010/11. Enheten startade redan år 2007 med en grupp om fem elever, och budgetåret 2011 är verksamheten fullt utbyggd, även med ett fjärde år för de elever som behöver detta. Projektet Hållbar Jämställdhet får medel motsvarande 25 procents tjänst som i första hand skall stimulera elever och medarbetare att utveckla förbundets måluppfyllelse vad gäller jämställdhetsintegrering. Med anledning av förbundets ambitioner att stimulera elevers engagemang i studiesocialt och studentfackligt arbete, avsätts medel till en verksamhetsutvecklare i samarbete med SECO (Sveriges Elevkårers Centralorganisation) samt till olika elevkårsarrangemang. Vidare genomförs särskilda satsningar på skolmåltiderna, samt utbildning för den nya styrelsen som tillträder Beskrivning av budgetsystemet Från och med höstterminen 2005 tillämpar Kalmarsunds Gymnasieförbund en programrelaterad elevpeng enligt följande beskrivning. Den av Skolverket beslutade riksprislistan (senast kända) för fristående skolor används som fördelningsnyckel när budgetramarna fördelas till enheterna. Beloppen som anges i prislistan kan både bli högre och lägre för enheterna inom Kalmarsunds Gymnasieförbund, då de endast används som fördelningsnyckel. 7(42)

11 Justering görs efter meritvärde enligt Växjös modell (5-15 %). Detta bör ge kompensation för svagpresterande elever inom både ordinarie och specialutformade program. Meritvärde ger 15 % mer i bidrag. Meritvärde ger 10 % mer i bidrag. Meritvärde ger 5 % mer i bidrag. Särskild viktning ska göras för nationellt godkänd idrottsutbildning fotboll med kr/elev. Lokalhyrorna som betalas till fastighetskontoret i Kalmar ska baseras på de verkliga kostnaderna som fastighetskontoret har för dessa. Förbundskontoret kommer att inför varje förändring av hyreskontrakten göra en omfördelning av lokalhyrorna efter underlag som inhämtas från fastighetskontoret. Budgetjusteringarna inför 2011 är följande i tkr; Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Tullbroenheten/Bernhardinaskola n Jenny Nyströmsskolan Skolan skall kunna avsäga sig lokaler när som helst. Det enda kriterium som måste vara uppfyllt är att lokalerna är klart avskiljbara från den övriga verksamheten. Det ekonomiska ansvaret tas över av Förbundskontoret som också förhandlar med fastighetskontoret om uppsägning av lokalytorna. Resultatet blir att alla skolorna delar på kostnaden för de avställda ytorna. Avräkning med budgetjustering sker en gång om året per den 15 september (när intaget är klart). Samma prislista används som i budgeten. För IV-verksamheterna sker avstämningen den 15/2. Debitering sker mellan enheterna för gemensamma kurser såsom språk, estetisk verksamhet och individuella val. Debitering sker med schablonbelopp som baserar sig på samma princip som den programrelaterade elevpengen. Snittkostnad för poäng per elev och skola beräknas enligt följande total budget/antal elever/ 833 poäng. I första hand kvittas antalet poäng för språkkurserna mellan skolorna innan debitering per poäng sker. För 2011 debiterar Lars Kaggskolan 94 kr, Stagneliusskolan 85 kr och Jenny Nyströmsskolan 91 kr per poäng. Nedanstående verksamheter undantas från elevpengen: - Förtroendevalda - Förbundskontoret - Gymnasiesärskolan - IV - Kostenheten - Elevresor - Inackorderingstillägg - Interkommunala ersättningar - Gemensam kompetensutbildning - Ungdomsmottagningen - Förändring av semesterlöneskuld (budgeteras centralt) Kostenheten När det gäller Kostenheten räknas budgetramen upp för löner och övriga kostnader och intäkter enligt de procentsatser som tilldelas gymnasieförbundet. En justering görs sedan 8(42)

12 med förändringen av antalet elever inom dess upptagningsområde. Avstämning sker en gång per år den 15 september. Antal åringar under planeringsperioden Under hela planeringsperioden kommer antalet åringar att minska från till personer, det vill säga med totalt 466 personer, enligt befolkningsprognoserna. År Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa Ökning i personer Totalt (42)

13 Dimensionering av gymnasieskolornas organisation 2010/2011 Nedanstående tabell visar antalet platser i årskurs 1. Antalet platser har minskat med 20 platser mellan intaget 09/10 och 10/11. Län/ Orgplatser Anskod Benämning Kom Inriktning 10/11 09/10 AGIV Allmänna gymnasieåret, Individuellt progra BF Barn- o fritidsprogrammet BP-HU Byggprogrammet, husbyggnad 0880 Husbyggnad BP-MI Byggprogrammet, måleri 0880 Måleri 8 10 EC Elprogrammet EN-VK Energiprogrammet 0880 VVS-Kylteknik ES-BD Estetiska programmet, bild o formg 0880 Bild o formgivning ES-DN Estetiska programmet, dans 0880 Dans ES-MK Estetiska programmet, musik 0834 Musik ES-TA Estetiska programmet, teater 0880 Teater FP Fordonsprogrammet HP Handels- o administrationsprogrammet HR Hotell- o restaurangprogrammet HR Hotell- o restaurangprogrammet HV-FR Hantverksprogrammet, frisör 0880 Frisör HV-MD Hantverksprogrammet, mode-kläder 0880 Mode-design HV-L025 Hantverksprogrammet, Styling 0834 Styling IVSM-F Ind specialutformat program - förstärkt LP-L009 Livsmedelsprogrammet, bageri o kond 0880 Bageri o konditori MP Medieprogrammet NP Naturbruksprogrammet NV Naturvetenskapsprogrammet OP Omvårdnadsprogrammet SM-SR Specialutformat säkerhet o räddning SM-LÄR Specutf lärlingsprogram SMSP-I Specutf samhällsvetenskapsprogram 0880 Idrott o Hälsa SP Samhällsvetenskapsprogrammet SP-L088 Samhällsvetenskapspr inr internationell SP-L089 Samhällsvetenskapsprogr med mediainr TE Teknikprogrammet (42)

14 Interkommunala ersättningar De interkommunala ersättningarna för år 2011 påverkas av intagningen till två läsår; dels läsåret 2010/11, dels till läsåret 2011/12. Antagningen visar att färre elever från förbundets kommuner söker utbildningar utanför gymnasieförbundet, ett trendbrott inför läsåret 2010/11, vilket innebär minskade kostnader. Antal elever från andra kommuner som vill studera i förbundets skolor beräknas minska på gymnasiet dock mindre än de generella elevnedgångarna. Interkommunala intäkter I den slutliga intagningen till läsåret 2010/11 i årskurs 1, kommer 220 elever från andra kommuner (239 elever, år 2009/10) att påbörja gymnasieutbildningen i förbundets skolor. Det totala antalet elever från Nybro kommun är 172 (187 elever, år 2009/10), Oskarshamn kommun 62 (65, år 2009/10), Mönsterås kommun 129 (130, år 2009/10), Emmaboda kommun 94 (111, år 2009/10) med flera. Totalt kommer cirka 602 elever (655, läsåret 2009/10) från andra kommuner att studera inom förbundet. De program som elever från andra kommuner söker är i första hand estetiska programmet, hantverksprogrammet, hotell- och restaurangprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet, men elever från andra kommuner finns på alla program. Intäkterna beräknas till totalt 78,0 miljoner kronor (89,3, år 2010), inklusive gymnasiesärskolan 17,3 miljoner kronor. Interkommunala intäkter Lå 07/08 Lå 08/09 Lå 09/10 Lå 10/11 Antal elever i gymnasieskolan från andra kommuner Antal elever i gymnasiesärskolan från andra kommuner Summa Interkommunala kostnader Elever som börjar i årskurs 1 i andra kommuner är 44 stycken (74 elever, 2009/10). På fristående skolor som är belägna i Kalmar kommun började 268 elever i årskurs 1, inklusive 20 elever som går på Ingelstorpgymnasiet (256 elever, 2009/10). Interkommunala kostnader Lå 07/08 Lå 08/09 Lå 09/10 Lå 10/11 Antal elever på gymnasiala utbildningar i andra kommuner Friskolor lokala(cis+jb+wald+kpg+ing+syab+hn) Friskolor externa Korrespondensgymnasium, ingår i gymnasiala from 09/ Summa (42)

15 Förändringar inom den interkommunala kostnaden: Inom samverkansområde Sydost söker alla elever som förstahandssökande. Inom orådet studerar 106 elever i någon annan kommun (163 elever, 09/10). - John Bauergymnasiet har antagit 118 elever (104 elever, 09/10). - CIS har antagit 55 elever (63 elever, 09/10). - KPG har antagit 38 elever (44 elever, 09/10). - Ingelstorp har antagit 20 elever (34 elever, 09/10). - SYAB har antagit 15 elever (25 elever, 09/10). - Waldorf har antagit 13 elever (11 elever, 09/10). - Helgesbo har antagit 7 elever (4 elever, 09/10). Den totala kostnaden, inklusive gymnasiesärskolan, beräknas till 109,6 miljoner kronor för år Sammanfattning Gällande budgetram för år 2011 utgår från budget 2010, och är uppräknad med hänsyn till beräknade löneökningar. Övriga kostnader och intäkter har inte räknats upp. Budgetram 2011 inkl indexuppräkning för löner Justering med hänsyn till minskning av antalet åringar Summa kommunbidrag Detaljbudgetförslag år tkr Förslag till beslut Kalmarsunds Gymnasieförbund föreslås besluta att fastställa förslag till budget 2011 och ekonomisk planering för åren Anders Andersson Ordförande Joachim Håkansson Förbundschef Anders Björlin Ekonomichef Roger Tordhall Ekonom/Controller 12(42)

16 DRIFTBUDGET 2011 Kalmarsunds Gymnasieförbund Bruttokostnader Intäkter Netto Personal Övrigt Kapitalkostnadebidrag Kommun- Intäkter (i tkr) Förbundskontoret Gemensamma verksamhetskostnader Ers från gymnasieskola och vuxenutbildning GYMNASIESKOLA Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Jenny Nyströmsskolan inkl Gymnasiesärskolan Skola- Arbetslivscentrum Ölands Gymnasium Mjölnergymnasium Skolmåltider Ers för gemensam adm VUXENUTBILDNING Axel Weüdelskolan Mjölnergymnasium Ölands Gymnasium, Komvux Ers för gemensam adm Netto Gymnasie- och vuxenutbildning DRIFTBIDRAG FRÅN MEDLEMSKOMMUNERNA Gymnasieskola Vuxenutbildning RESULTAT (42)

17 Driftbidrag från medlemskommunerna i 2011 års prisnivå Gymnasieskola 2011 års prisnivå (tkr) Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa: Summa: Enligt befolkningsprognosen för 2011 är antalet åringar Bidraget från kommunerna blir kr per åring till förbundet. Befolkningsprognosen för år 2011 visar på en sänkning jämfört med 2010, med 211 personer, och därmed minskar även bidraget. Vuxenutbildning 2011 års prisnivå (tkr) Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa Summa: års prisnivå (tkr) Totalt driftbidrag Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa Summa: (42)

18 RESULTATBUDGET Resultatbudget (tkr) Bokslut Bokslut Prognos Ekonomisk planering Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Pensionsskuldsökn fr o m -98 Verksamhetens nettokostn. Bidrag från medlemskommunerna Generella statsbidrag Övriga finansiella intäkter Finansiella kostnader KLP (netto) Resultat före extraordinära poster Årets resultat Budgeteringsprinciper Driftbudgeten (verksamhetens intäkter och kostnader samt driftbidraget från medlemskommunerna); - för 2011 driftbudget sid för 2011 och 2012 är verksamhetens kostnader och intäkter anpassade till förändringarna av bidraget från medlemskommunerna i 2011 års prisnivå. Driftbidraget från respektive medlemskommun utifrån nu gällande förutsättningar återfinns på sid 14; - gymnasieskolans nettokostnader beräknas efter antalet åringar. - vuxenutbildningens nettokostnader fördelas efter medlemskommunernas behov. 15(42)

19 FINANSIERINGSBUDGET Bokslut Bokslut Prognos Ekonomisk planering Finansieringsbudget (tkr) Tillförda medel Resultat Justering för gjorda avsättningar Justering för av- o nedskrivningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar Övriga finansiella poster Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Förändring likvida medel Förändring likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Från och med 2006 höjdes beloppsgränsen för investeringar från kronor till 0,5 basbelopp. I och med detta ska alla datorer och inventarier under 0,5 basbelopp belasta driften. 16(42)

20 BALANSBUDGET Bokslut Bokslut Prognos Balansbudget (tkr) Tillgångar Ekonomisk planering Anläggningstillgångar materiella tillgångar finansiella Omsättningstillgångar varulager och djur kortfristiga fordringar placering i KLP - likvida medel Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital ingående balans utdelning årets resultat uppbokning av särskild löneskatt - uppbokning mot BR, pension Avsättningar pensioner Skulder långfristiga kortfristiga Summa eget kapital, avsättningar och skulder 17(42)

21 Detaljbudgetar och kommentarer Förbundskontoret Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Antal årsarbetare Förtroendevalda ,80 Förbundskontoret ,45 Fastigheter ,00 Summa ,25 Kommentarer till driftbudget 2011 Under verksamheten gemensam administration redovisas kostnader för ersättningar och arvoden till styrelsen. De kvalificerade yrkesutbildningarna Psykosocialt arbete och Friskvårdspedagog administreras av Förbundskontoret. En ny ansökan har skickats in inom ramen för Yrkeshögskolan gällande Psykosocialt arbete för att därmed säkra utbildningen inom den nya myndigheten för Yrkeshögskolan. Utbildningen till friskvårdspedagog har upphört från och med hösten En visstidsanställning om 50 % fortsätter arbetet med att införa ett verksamhetsledningssystem inom gymnasieförbundet under Projektet Hållbar Jämställdhet kommer att ha fortsatt stöd under nästa år med en resurs motsvarande 25 % tjänst. Förbundet har träffat ett avtal med SECO gällande medfinansiering av en tjänst som verksamhetsutvecklare under budgetåret med placering på Förbundskontoret. Under 2011 skall reformen Gy2011 implementeras och sjösättas. För att klara det arbetet behövs tillfälliga utvecklingspengar för att bibehålla den kvalitet som präglar förbundets nuvarande utbildningar. Därför avsätts en sökbar pott om 5 miljoner kronor för att underlätta enheternas arbete med utvecklingen av Gy2011. Medel avsätts också för att finansiera en förstudie gällande uppdatering av förbundets webbsida. Utveckling och förändring Förbundskontorets uppdrag är, att tillsammans med skolorna, arbeta för att nå målen i Kalmarsunds Gymnasieförbunds utvecklingsplan och de nationellt fastställda målen för gymnasieskolan och komvux. Förbundskontoret har också ett ansvar att följa upp och samordna frågor som rör ekonomi, personal, fortbildning, skolhälsovård, miljö- och kvalitetsarbete. I den nya skollagen har det skett en avreglering genom att krav på kvalitetsredovisningen och skolplaner, samt lokala arbetsplaner tas bort. När nuvarande skolplan (Utvecklingsplan ) löper ut, bör styrelsen ta ställning till om förbundet skall formulera ett nytt dokument som synliggör gymnasieförbundets prioriteringar. 18(42)

22 I Gy2011 förslås en ny struktur för gymnasieskolan som i alla högsta grad kommer att påverka arbetet även de kommande verksamhetsåren. Under perioden kommer resurser att behövas för att kompetensutveckla personalen gällande de förändringar som statsmakten har beslutat om. Ett arbete som pågår, och kommer att pågå under flera år, är att finna lämpliga strategier för att möta konsekvenserna av dels minskade elevtal, dels friskoletableringar. Verksamma strategier måste finnas för att hantera i första hand lokaler och i andra hand personal, inom såväl gymnasie- som vuxenutbildning. De kommunala gymnasieskolorna har visserligen redan anpassat sig till den fria marknaden, men utvecklingen ställer stora krav på flexibilitet på såväl gymnasieskolans organisation som hanteringen av personal och lokaler. Förbundet har ambitionen att skapa ett verksamhetsledningssystem inom ISO 9001 och ISO innehållande områdena kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Det är ett omfattande arbete som kommer att pågå under flera år. Elevomsorg Elevomsorg omfattar gymnasieförbundets engagemang i Ungdomsmottagningen. Förbundet finansierar en tjänst som kurator, 0,20 tjänst som skolsköterska, samt kostnaderna för ungdomsmottagningens lokaler och städning. Det är ett hårt tryck på verksamheten eftersom förekomsten av klamydia har ökat de senaste åren. Andelen högskolestuderande är relativt stort varför en dialog har förts i syfte att samordna resurser från förbund och högskola. På försök kommer högskolestuderande som söker kuratorsresurs på ungdomsmottagningen att hänvisas till studenthälsan då högskolan har utökat antalet kuratorstjänster. Det här upplägget har lyckats väl, då trycket från högskolestuderande påtagligt har minskat. Fortbildning/utveckling Regeringen har med början 2007 avsatt medel för lärarlyftet. Satsningen kommer att pågå under flera år och i budget 2011 finns upptaget medel för arbetsgivarens del av finansieringen av lärarlyftet. För varje år läggs fem gemensamma kompetensutvecklingsdagar ut för lärare. En del av dessa används till gemensamma förläsningar, medan andra används till internt utvecklingsarbete på respektive skola. Under 2006 startades ett omfattande utvecklingsarbete med att skapa ett verksamhetsledningssystem inom ISO 9001 och ISO innehållande områdena kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Det är ett omfattande arbete, där det är svårt att sia om hur lång tid som kommer att behövas. En kvalificerad gissning är att arbetet kommer att fortskrida under hela planperioden. Under perioden kommer resurser att behövas för att kompetensutveckla personalen inför Gy (42)

23 Gemensamma verksamhetskostnader Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Antal årsarbetare Övergripande, ,00 Förbundskontoret Förändring ,15 semesterlöneskuld IT-Service ,80 Skol-/elevbidrag ,00 Elevomsorg ,20 Interkommunala ,00 ersättningar Administration,Gy ,00 Undervisning, Gy ,00 Avställning lokaler,gy Elevvård, Gy ,00 Administration, Komvux ,00 Undervisning, Komvux ,00 Ränteintäkter ,00 Pensionsavsättningar ,00 Summa ,15 Kommentarer till driftbudget 2011 Övergripande, Förbundskontoret Förbundskontoret administrerar verksamhet som ej är direkt hänförbar till gymnasieskolan, komvux eller Förbundskontoret, exempelvis kostnader för ekonomi- och lönesystem, viss fortbildning, lärarlyftet, informationsinsatser, samt ersättning till fackliga förtroendemän. Förändring semesterlöneskuld Från och med 2003 finns en reserv för ökningen av semesterlöneskulden. I samband med årsbokslutet kommer dessa medel att fördelas på enheterna i förhållande till hur stor skuldökning enheterna har. 20(42)

24 Skol-/elevbidrag I verksamheten redovisas dels inackorderingstillägg, dels kostnader för terminskort. Elever som är berättigade till inackorderingstillägg ligger på en liknande nivå jämfört med förra året, på cirka 330 stycken. Elever som är berättigade till terminskort är cirka stycken. Elevomsorg Elevomsorg omfattar gymnasieförbundets engagemang i Ungdomsmottagningen. Förbundet finansierar en tjänst som kurator, samt 0,20 tjänst som skolsköterska. Interkommunala ersättningar Kommentar angående interkommunala ersättningar, se inledning sid Administration Gy Vissa gemensamma kostnader för gymnasieförbundet redovisas här, såsom kostnader för kopieringsavtal, företagshälsovård, skolhälsovård (avtal, läkare) och elevförsäkringar. Undervisning Gy Gemensamma kostnader för gymnasieförbundet redovisas här. Elevvård Gy Inom elevvård ingår vissa gemensamma kostnader såsom samordning av skolsköterskorna och köp av läkartjänster. Administration Komvux Vissa gemensamma kostnader för gymnasieförbundet redovisas här, såsom kostnader för kopieringsavtal, företagshälsovård och elevförsäkringar. Undervisning Komvux Kostnader och intäkter för inriktning mot psykosocialtarbete, KY-utbildningar. Ränteintäkter Avser intäkter både från den interna och externa räntan. Pensionsavsättningar Avser avsättningar till pensioner intjänade före 1998 samt löpande utbetalningar. 21(42)

25 Lars Kaggskolan Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Antal årsarbetare Administration ,50 Undervisning ,22 Fastigheter ,00 Skolmåltider ,00 Skolskjutsar ,00 Elevvård ,55 Fortbildning/utveckling ,00 Bibliotek ,00 Summa ,27 Nedan redovisas ett antal nyckeltal som visar kostnad/elev och antal lärare/100 elever mellan åren Lars Kaggskolan Bok 2008 Bok 2009 Bud 2010 Bud 2011 Antal elever Total nettokostnad per elev varav lokalernas nettokostnad (* hyra) per elev varav undervisningskostn per elev (* Personalkostnad) varav elevvårdskostnad (+SYV) per elev Antal medarbetare per 100 elever 11 10,3 Antal lärare per 100 elever 9,3 8,8 8,8 8,8 Kommentar till budgetförslag 2011 En redovisning av skolledningens förslag till en balanserad budget 2011 för Lars Kaggskolan har lämnats i lokal samverkansgrupp (LSVG) och information om budgetförutsättningarna lämnades En information lämnades även till program- och ämnesansvariga lärare (42)

26 Budgetförslaget tar hänsyn dels till ökade kostnader på grund av prisstegringar på material till de yrkesförberedande programmen, dels ökade kostnader till följd av flera elever med behov av personlig assistent. Ramtilldelningen för budgetåret 2011 bygger på elevminskningar i gymnasieförbundets upptagningsområde, samt ökade elevströmmar till fristående skolor. Minskningen av Lars Kaggskolans ram från 2010 till 2011 motsvarar 3 miljoner kronor. Balanseringen ska ske genom besparing av 1,5 miljoner kronor. Det går inte att spara mer på förbrukningskontona utöver det som redan har verkställts. Därmed återstår endast minskning på tjänster, hyror, biblioteksanslag, fortbildning och personalbefrämjande åtgärder. Under höstterminsstarten 2010 har elprogrammets elinstallatörer lämnat K-paviljongen och flyttat in verksamheten till före detta energiprogrammets lokaler i D200 planet i huvudbyggnaden. Detta krävde viss ombyggnad, men åtgärden bedömdes kunna minska den totala lokalytan med motsvarande 400 m 2. Fortsatta, och än mer ökade svårigheter, att anordna APU-platser till alla elever samt ökade materialkostnader på resurskrävande program minskar utrymmet för sparåtgärder ytterligare. Det råder en viss osäkerhet vad gäller förändringar i elevtal inför Gy2011 hösten Det enda som är säkerställt är att 64 elever inte kommer att tas in till det utmönstrade medieprogrammet. Det är dock inte säkert att de negativa elevförändringarna drabbar Lars Kaggskolan i större utsträckning än så. Lars Kaggskolan hoppas naturligtvis på en kraftfull tillströmning av elever till förbundets naturvetenskapsprogram, samt att ett stort antal elever söker sig till teknikprogrammet. I skrivande stund är det också ovisst hur de fem nya introduktionsprogrammen och förändringar i organisationen på SAC kommer att påverka Lars Kaggskolan. Skulle det bli verklighet med placering av såväl introduktionsprogram, som väglednings- och/eller stabsfunktion, på Lars Kaggskolan så förutsätts att driftbudget följer med i tillräcklig utsträckning för att initialt ta över aktuella delar av den verksamheten. I vilket fall som helst så ger det uppkomna läget dåliga förutsättningar för att presentera en balanserad budget, utan att tillgripa besparingspaket som verktyg för balanseringen. Utveckling och förändring Lars Kaggskolans utveckling är svårbedömd med hänsyn till osäkerheten om befarade elevminskningar. Rent befolkningsmässigt så minskar antalet 16-åringar under ett antal kommande år och fler fristående skolor har sökt tillstånd att starta utbildningsvägar. Framtida intresse för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet kommer att vara helt avgörande för om Lars Kaggskolan kommer att ha en någorlunda stabil ekonomi eller ej. Så småningom kommer förändringarna avseende de fem introduktionsprogrammen att kunna utvärderas och det är skolans förhoppning att verksamheten ska kunna utvecklas positivt i alla avseenden. 23(42)

27 Stagneliusskolan Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Antal årsarbetare Administration ,75 Undervisning ,93 Fastigheter ,00 Skolmåltider ,00 Skolskjutsar ,00 Elevvård ,00 Fortbildning/utveckling ,00 Bibliotek ,75 Summa ,43 Nedan redovisas ett antal nyckeltal som visar kostnad/elev och antal lärare/100 elever mellan åren Stagneliusskolan Bok 2008 Bok 2009 Bud 2010 Bud 2011 Antal elever Total nettokostnad per elev varav lokalernas nettokostnad (* hyra) per elev varav undervisningskostn per elev (* Personalkostnad) varav elevvårdskostnad (+SYV) per elev Antal medarbetare per 100 elever 10 9,9 Antal lärare per 100 elever 8,4 8,3 7,8 8,3 Kommentar till budgetförslag 2011 Tilldelad budgetram för drift av Stagneliusskolan har 2011 beräknats med utgångspunkt från ett prognostiserat elevantal av cirka 993 elever till vårterminen 2011 och 920 elever till höstterminen Hänsyn har då tagits till elevminskningar inom medlemskommunerna med 3,9 %, intag till nyetablerade och befintliga fristående skolor, samt förändringar i organisationen till följd av den nya gymnasiereformen Gy2011. Justering av budgetramen görs först till 24(42)

28 höstterminen enligt nedanstående redogörelse. Budgetramen är med andra ord beräknad på 993 elever. Utöver detta har Stagneliusskolan fått en utökad budget för resursenheten för elever med diagnosen Asperger. Hösten 2010 fördubblas organisationen från fem till tio elever inom befintlig budgetram sker en kompensation för det med 552 tkr. Sammantaget ger det en budgetram med ,2 tkr för 2011, vilket innebär en ramökning med tkr jämfört med budget Mer än hälften av ramökningen försvinner dock till hösten 2011 (se nedan). Organisationsförändringar på grund av elevminskning påverkar med 43 elever och placering av vård- och omsorgsprogrammet på Jenny Nyströmsskolan (JN) påverkar med 30 elever. Till hösten 2011 kommer även omvårdnadsprogrammets kvarvarande två årskurser att flyttas till JN, vilket minskar Stagneliusskolans budgetram med elevpeng motsvarande 60 elever. I samband med att ett helt program flyttas från enheten måste lärarpersonalen minskas med motsvarande sex tjänster. Övriga elevminskningar påverkar personalbudgeten med cirka en lärartjänst och 0,2 skolsköterska. Lokalmässigt planerar Stagneliusskolan att lämna ytterligare ett plan på Tullbro. Av de fem introduktionsprogrammen i gymnasiereformen Gy2011 planeras språkintroduktion att förläggas på Stagneliusskolan. Det ökar budgeten med elevpeng motsvarande 32 elever, samtidigt som personalstyrkan ökar med 2,5 tjänst som är direkt kopplad till denna elevgrupp. Lokalmässigt räknas den verksamheten att rymmas i återstående lokaler. Ovanstående förändringar påverkar Stagneliusskolans budget negativt med tkr till höstterminen Det underskottet möts av de åtgärder som påbörjades redan 2010, då skolan lämnade ett plan på Tullbro med minskade lokalkostnader - där kostnader för städning och övriga driftkostnader också har påverkats. Redan till höstterminen 2009 genomfördes en organisationsförändring inom handels- och administrationsprogrammet (HP), vilket innebär en minskning av antalet paralleller i varje årskurs från två till en. För att upprätthålla kvalitén och tillgodose elevernas inriktningsval måste dock vissa delningar göras, både vad gäller kärnämnen och karaktärsämnen. Resursenheten för elever med diagnosen Asperger har växt både vad gäller antal elever från medlems- och samverkanskommunerna, men också genom vårt samarbetsavtal med Solängsskolan Öland. Idag finns det 31 elever i den verksamheten. Personalbudgeten har därför utökats med 5,25 tjänster och lokalmässigt har vi byggt upp en tvilling till Fabriksgatan i gymnasieförbundets lokaler på Västergård. Den här verksamheten bär sina egna kostnader och påverkar inte budgeten för övrig verksamhet. Jenny Nyströmsskolan 25(42)

29 Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Antal årsarbetare Administration ,75 Undervisning ,31 Fastigheter ,50 Skolmåltider ,00 Skolskjutsar ,00 Elevvård ,44 Fortbildning/utveckling ,00 Bibliotek ,88 Summa ,88 Nedan redovisas ett antal nyckeltal som visar kostnad/elev och antal lärare/100 elever mellan åren Jenny Nyströmsskolan Bok 2008 Bok 2009 Bud 2010 Bud 2011 Antal elever Total nettokostnad per elev varav lokalernas nettokostnad (* hyra) per elev varav undervisningskostn per elev (* Personalkostnad) varav elevvårdskostnad (+SYV) per elev Antal medarbetare per 100 elever 12 11,2 Antal lärare per 100 elever 9,9 9,3 8,6 8,4 26(42)