Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen Ks 108 Förslag till budget 2016 och plan för Ks 109 Förslag till avveckling av de nationella programmen vid Dahlander kunskapscentrum... 4 Ks 110 Anslag för investering till utveckling av bostadsområden... 6 Ks 111 Upptagande av nytt lån... 7 Ks 112 Svar på motion om regler för privat fotografering och filmning... 8 Ks 113 Kommunal borgen för konstgräsplan vid Säters IP Ks 114 Årsredovisning 2014, Räddningstjänsten Dala Mitt Ks 115 Årsredovisning 2014, Region Dalarna Ks 116 Bokslut 2014, Gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan Ks 117 Långsiktig plan för Särskilt boende för äldre Ks 118 IT-bokslut Ks 119 Riktlinjer för hantering av e-post Ks 120 Gallringsbeslut om handlingar av tillfällig eller ringa betydelse Ks 121 Detaljplan Stora Skedvi skola mm Ks 122 Medfinansiering utveckling Folkets Hus Ks 123 Ansökan om förordnande som vigselförrättare Ks 124 Uppföljning av utvecklingsplan för Näringslivs- och arbetsmarknadsenhetens arbete Ks 125 Uppföljning av Säters kommuns engagemang i samband med skid-vm Ks 126 Lönekartläggning/arbetsvärdering Ks 127 Budgetuppföljning per 30 april 2015, Ks-förvaltningar Ks 128 Budgetuppföljning per 30 april Ks 129 Kommunens firmatecknare, bemyndigande att underteckna handlingar m m Ks 130 Fyllnadsval efter Tommy Bäck (S) Ks 131 Val till Nedre Dalälvens Intresseföreningen, NeDa:s styrelse Ks 132 Information och besök av revisionen Ks 133 Verksamhetsinformation Ks 134 Redovisning av delegationsärenden Ks 135 Delgivningar Ks 136 Övriga ärenden Ks 137 Extra sammanträde med kommunstyrelsen... 41

2 Kommunstyrelsen Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Abbe Ronsten, ordförande (S) Elsa Efraimsson Vestman, vice ordförande (C ) Tommy Andersson, andre vice ordförande (M) Mats Nilsson (S) Helena Andersson (S) Jenny Nyberg (S), 08: , , , , , , Hans Johansson ( C), , , , , , Maud Jones Jans (S) ersättare för Erik Kall (MP) Sten-Olof Eklund (V) Lotta Bergstrand (FP) Jenny Nordahl (SD) Övriga deltagare Margareta Jakobsson, nämndsekr Bert Stabforsmo, ekonomichef Pär Jerfström, kommunchef Thomas Geijer, fastighetschef Dagney Hansson, revisor Torbjörn Orr, fritidssamordnare Torbjörn Gunnarsson, revisor Malin Lilja Altörn, folkhälsoplanerare Lars Gabrielsson, revisor Malin Karhu Birgersson, förvaltningschef Lennart Hinders, revisor Anette Wikblom, förvaltningschef Bengt Wester, ordf revisionen Brittmari Niglis, IT-chef Per Wikström, tf förvaltningschef Joanna Karabay, arkivarie Kristina Mellberg, tf förvaltningschef Helena Åkerberg Hammarström, näringslivschef Utses att justera Helena Andersson Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Paragrafer Margareta Jakobsson Ordförande Abbe Ronsten Justerande Helena Andersson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet Datum för anslags nedtagande Underskrift Margareta Jakobsson

3 Kommunstyrelsen Ks 108 Dnr KA15/119 Förslag till budget 2016 och plan för Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Fastställa driftbudgetramar för 2016, kr enligt bilaga 1 Ks 108/ Fastställa investeringsbudgetramar för 2016, kr enligt bilaga 2 Ks 108/ För 2017 och 2018 fastställa totalramar för kommunen enligt följande: - Driftbudgetram 2017: kr - Driftbudgetram 2018: kr - Investeringsram 2017: kr - Investeringsram 2018: kr 4. Fastställa finansiella mål , bilaga 3 Ks 108/15 5. Fastställa verksamhetsmål , bilaga 4 Ks 108/ Investeringsobjekt som överstiger 2 mkr skall föreläggas för kommunstyrelsen för beslut om igångsättning innan upphandling påbörjas 7. Bemyndiga kommunstyrelsen att i anspråkta upp till kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna rörelsekapitalet. 8. Bemyndiga samhällsbyggnadsnämnden att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst kr per ärende. 9. Bemyndiga kommunstyrelsen under år 2016 rätt att omsätta och uppta nya lån upp till kr, samt utnyttja krediten om kr på kommunens koncernkonto. 10. Såsom för egen skuld ingå borgen för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 11. Såsom för egen skuld ingå borgen för Säters Kommuns Fastighets AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 12. Bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om budgetförutsättningar för Ärendebeskrivning Genomgång och presentation av respektive nämnds/förvaltnings budgetförslag samt förslag till budget 2016 och plan för Sammanfattning av budgetdirektiv. Genomgång av intäktsläget, de samlades äskanden i drift och investeringsbudgetar samt övriga ärenden som skall behandlas i samband med budget. forts

4 Kommunstyrelsen Ks 108 forts Yrkande investeringsbudget Tommy Andersson (M) yrkar att lånetaket höjs till 120 Mkr. 20 Mkr avsätts till investeringar direkt under komunfullmäktige. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till investeringsbudget. Proposition Ordförande ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt arbetsutskottets förslag. Yrkande driftsbudget: Tommy Andersson (M) yrkar att nämndernas driftsbudgetramar sänks med 0,5%, ej revision pension och samverkansnämnder, som avsätts och tillfaller kommunstyrelsen för utvecklingsinsatser. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag driftsbudgetramar. Proposition Ordförande ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag.

5 Förslag ram Bilga 1 Ks , 108 DRIFTBUDGET SÄTERS KOMMUN 1000-tal kr Utfall Ny ram Behov Prel ram Justering Politisk Förslag ram bokslut justerad 2016 justerad internränta prioritering KSAU Nämnd/förvaltning bef. verksamhet Kommunstyrelsen exkl pensioner Pensioner Verksamhet i samverkan 0 Räddningstjänst Dalamitt Överförmyndare i samverkan ÖiS Upphandling FBR Samhällsbyggnadsnämnd Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Ung i Säter Socialnämnd Revision Central reserv SUMMA

6 Bilaga 2 Ks , 108 Investeringsbudget tal kr Säters Kommun Nämnd Utfall 2014 Budget 2015 Inkl till. anslag Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 S:a perioden Totalnivå Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Samhällsbyggnadsnämnd skattefinansierat SBN VA/Renhållningsenhet Kommunledningskontor IT-enhet

7 Bilaga 3 KS , 108 Finansiella mål Inledning Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om, och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunen har sedan 2002 budgeterat för att intäkterna skall vara högre än kostnaderna. Detta är ett grundläggande krav i kommunallagen som kommunen är skyldig att följa. Denna nivå är dock inte tillräcklig för att ge marginaler för oförutsedda händelser under året, och det ger inte heller kommunen möjlighet att under året vidta åtgärder som på sikt kan främja kommunens utveckling. Kommunen skall i första hand klara sina investeringar med egna medel, och endast undantagsvis behöva ta upp nya lån för detta ändamål. För att inte äventyra kommunens likviditet måste investeringar och amorteringar anpassas i storlek och tid. Under den kommande planperioden kommer investeringsbehovet i Säters kommun, i likhet med många andra kommuner, att vara så stort att en ny upplåning inte kan undvikas. Kommunens bostadsbolag, Säterbostäder AB, skall uppvisa positiva resultat under planperioden. Bolaget bedöms inte behöva ytterligare finansiellt stöd från kommunen, och de borgensåtaganden kommunen har för bolagets lån bedöms inte behöva infrias. Det tidigare utgivna aktieägartillskottet på 9 mkr har under 2014 återbetalats till kommunen. Återbetalningen har använts för att finansiera en nyemission på 9 mkr i aktiekapital. Genom att öka aktiekapitalet möjliggörs en högre utdelning från bolaget. Beslut om utdelning tas på bolagets stämma efter avgiven årsredovisning. Kommunen har ett åtagande för pensioner intjänade före 1998 som inte redovisas som skuld i kommunens balansräkning. Åtagandet kommer att infrias successivt i takt med att kommunalt anställd personal går i pension, och kommunens kostnader för pensioner kommer att öka markant när de stora åldersgrupperna födda på 40-talet går i pension. En större del av denna kostnadsökning kan finansieras via de medel som avsatts i kapitalförvaltning, i samband med försäljningen av Säters Energiverk. Resterande kostnadsökning måste hanteras inom ordinarie ekonomiska ramar, och för detta måste kommunen ha en finansiell beredskap. Intäktsutvecklingen Tre saker är av avgörande betydelse för intäktsutvecklingen; befolkningsutvecklingen, skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning, samt statens anslag till detta. Under perioden minskade Säters befolkning med i snitt 100 personer/år bromsades utvecklingen upp och vändes till en liten befolkningsökning och kommunen nådde åter invånare minskade befolkningen åter med sammanlagt 160 personer. Det stora ungdomskullarna födda runt 1990 har påverkat flyttnettot negativt, men denna påverkan minskar och kommunen kan åter öka sin befolkning. Kommunen har antagit ett långsiktigt mål för befolkningsutvecklingen skall kommunen ha invånare. För perioden är målet en ökning med 60 personer/år. I intäktsberäkningen görs en avstämning mot faktisk befolkningsutveckling för det närmaste året.

8 De egna skatteintäkterna och bidraget från inkomstutjämningen är beroende av hur skatteunderlaget, de totala taxerade inkomsterna, utvecklas. Det exakta utfallet är inte tillgängligt förrän vid definitiv taxering i december året efter inkomståret. Vid budgeteringstillfället bygger intäktsberäkningen på prognoser för det framtida utfallet. Kommunen använder sig av de prognoser som görs av Sveriges kommuner och landsting, 4 5 gånger per år. För de egna skatteintäkterna görs en justering utifrån historiska utfall. SKL har v 18 presenterat sin senaste skatteunderlagsprognos. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Den bedömning vi gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa förutsättningar föreligger. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturell balans Skatteunderlaget beräknas öka med 5,4 % ökar skatteunderlaget med 4,3 % och 2018 ökar skatteunderlaget med 4,2 %. Det system som finns för att utjämna skillnader i kostnadsnivå mellan kommunerna vilar till stor del på demografiska skillnader, kommunens åldersstruktur jämfört med rikets åldersstruktur. Riksdagen beslutade inför 2014 att revidera utjämningssystemet. Förändringen innebar för Säters kommun en 11,7 mkr lägre avgift än För 2016 beräknas de demografiska förändringarna ge en 3,8 mkr högre avgift än Det särskilda system för utjämning av LSS-kostnader (Lag om särskilt stöd till vissa handikappade) som infördes 2004 har visat sig vara väldigt instabilt, och svårt att bedöma. För 2016 beräknas utjämningsavgiften minska med 2 mkr och uppgå till 1,9 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften som infördes 2008 beräknas vara oförändrad jämfört med 2015 och uppgå till 23,2 mkr. Nivån på det generella statsbidraget till kommuner och landsting ligger fast på 2015 års nivå. I regeringens budgetproposition redovisas ingen uppräkning men vissa justeringar görs enligt finansieringsprincipen. Sammantaget innebär ovanstående utveckling att kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning ökar 2016 med 24 mkr jämfört med Intäktsökning genom ytterligare höjning av kommunens utdebitering bedöms inte som möjlig under planperioden. Genom de höjningar som skett 2002 och 2003 på sammanlagt 1 kr befinner sig Säters kommun högt bland såväl länets som landets kommuner avseende kommunal skatt.

9 Resultatmål Ett vanligt förekommande mål för resultat är att det skall överstiga 2 % av skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär för Säters kommun ett plusresultat på c:a 12 mkr. Plusresultatet är inte en vinst utan ett överskottsmål, som bl. a skall täcka: - Inflationssäkring av eget kapital. Vid ett nollresultat minskar det egna kapitalet i reala värden med kostnaden för inflationen - Finansiellt sparande för framtida behov som investeringar, och pensionsåtaganden - Marginaler för osäkerheter i intäkter och kostnader 2 % - målet är en schablon som gäller för hela kommunsektorn. Vid en anpassning och nyansering till Säters kommuns förhållanden skulle målsättningen kunna dras ner något. För inflationssäkring av det egna kapitalet krävs ett resultat på + 8 mkr. (Vid en inflation enl. Riksbankens inflationsmål om 2 %/år). Kommunens behov av sparande är sannolikt något mindre än för genomsnittskommunen. Kommunen har satt av ett sparande för framtida pensionskostnader. Kommunen har en upparbetad likviditet och klarar med denna en huvuddel av investeringsbehovet den närmaste planperioden. Då investeringsbehovet är högt även under åren efter planperioden behöver kommunen åter få till stånd ett finansiellt sparande genom att höja resultatnivåerna. Långsiktigt resultatmål: Resultatet skall för att värdesäkra kommunens egna kapital överstiga 8 mkr. Resultatmål för planperioden: Kommunens resultatmål anpassas så att en jämn utveckling av kommunens nettokostnad för verksamheten kan uppnås. Det långsiktiga målet uppnås Resultatmålet är lagt på det balanskravsavstämda resultatet, där hänsyn tagits till såväl avkastning som tillskott från kommunens pensionsmedelsförvaltning. Resultat efter balanskravsavstämning 2016: + 2,6 mkr 2017: + 5,4 mkr 2018: + 8,6 mkr Balanskravsavstämning Resultat Avkastning pensionsmedel Andra öronmärkningar m m Tillskott pensionsmedel Resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat

10 Investeringar och skuldsättning Investeringsbehovet är stort. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter behöver nya och ombyggda lokaler. Standarden på kommunens fastigheter behöver generellt höjas framför allt på ventilation och brandskydd. På gatusidan behövs ombyggnader, förbättrad gatubelysning och nya gång- och cykelvägar. Anläggningar för vatten och avlopp behöver byggas om och förbättras. Användningen av IT inom skola och administration kräver löpande investeringar. För att inte kostnaderna för investeringar ska ta alltför stort utrymme av kakan behöver investeringsnivåerna anpassas i storlek och tid. Följande investeringsnivåer föreslås för perioden; 2016: 47,8 mkr (Varav VA/Renhållning 4,5 mkr) 2017: 51,5 mkr (Varav VA/Renhållning 12,9 mkr) 2018: 32,8 mkr (Varav VA/Renhållning 10,9 mkr) Säters kommun har en låneskuld på 30 mkr. Med planerade investeringar kommer en utökad upplåning att behöva göras med 70 mkr. En del av behovet löses inom ramen för kommunens koncernkredit, men ett nytt långfristigt lån behöver tas upp under Ytterligare ett nytt lån om 30 mkr bedöms behöva tas upp under I beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning har kommunen satt ett skuldsättningstak på 100 mkr. Detta föreslås gälla endast för kommunens skattefinansierade verksamhet. Syftet med lånetaket är att utgöra en broms mot alltför kostnadsdrivande investeringar. Då kapitalkostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten täcks av avgifter bör dess investeringar läggas utanför lånetaket. Med avgiftsfinansierad verksamhet avses även utveckling av bostadsområden som finansieras via försäljningsavgifter. Den ökade upplåningen för den skattefinansierade verksamheten ryms under taket För 2017 och 2018 måste ytterligare justeringar i budgeten göras för att den ska inrymmas under lånetaket. Pensionsförvaltning Vid försäljningen av Säters energiverk avsattes 70 mkr till kapitalförvaltning för framtida pensionskostnader placerades dessa medel i aktiv kapitalförvaltning hos två förvaltare. I det reglemente som reglerar hur förvaltarna får placera kapitalet har angetts att huvuddelen skall vara placerat i räntebärande värdepapper. Aktiemarknadens svängningar har påverkat kapitalets utveckling. När kursutvecklingen har varit god har avkastningen bidragit till att förbättra kommunens kapital. Vid nedgången i börsen sjunker värdet. För att motverka svängningar i kapitalets värde, har kapitalet placerats om under våren Kapitalet är nu placerat i Statliga realränteobligationer, samt i bostadsobligationer utgivna av svenska bostadsfinansieringsinstitut. Detta ger en långsammare, men mer stabil värdeökning. Kommunen skall för varje år ta ett beslut om hur mycket av pensionsfonden som skall utnyttjas för pensionsutbetalningar. Fonderingen av pensionsmedel, och utnyttjandet av de fonderade medlen kan utgöra grund för att frångå kravet på balans i budget och bokslut. Budgeten kan underbalanseras med det belopp som används ur fonden. Kommunen fastställer följande mål för pensionsförvaltningen för planperioden Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 3,0 %/år Kostnader för utbetalda pensioner finansieras upp till 6,4 mkr/år av skattemedel. För belopp över denna nivå tillskjuts medel från pensionsförvaltningen. För att åstadkomma

11 en jämn utveckling av verksamheternas nettokostnad har en omfördelning gjorts från 2014 till : 6,6 mkr 3 mkr = 3,6 mkr 2015: 8,7 mkr + 3 mkr = 11,7 mkr 2016: 5,9 mkr 2017: 6,3 mkr

12 Resultaträkning Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTN Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE MINORITETSANDEL Minoritetsandel ÅRETS RESULTAT N Y C K E L T A L Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos Utfall udget 2015gnos udget udget gnos Nettokostnadernas (exkl avskr. o jämförelsestörande poster) andel av skatteintäkter o generella statsbidrag 97,5% 97,3% 99,2% 96,6% 96,1% 95,2% Finansnettots andel av skatteint. -1,8% -0,1% -0,3% -0,1% 0,1% 0,3% Andel av skatteint. disp. för investeringar 4,3% 2,7% 1,1% 3,5% 3,8% 4,5% Årets resultat Kassaflöde (förändring räntebärande tillgångar och skulder) Soliditet 70% 66% 66% 63% 60% 60% Balanskravsavstämning Resultat Avkastning pensionsmedel Andra öronmärkningar m m Tillskott pensionsmedel Resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat

13 Kassaflödesanalys Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Just. för förändring pensionsavsättning Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster som ingår i Årets resultat Medel från verk samheten före förändring av rörelsek apital /- Minskn/ökn övr. långfristiga fordr /- Försäljn/inköp exploateringsmark /- Minskn/ökn övriga kortfrist. fordr /- Ökn/minskn övriga långfrist. skulder /- Ökn/minskn övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anl.tillg Försäljning av immateriella anl.tillg Investering i fastigheter o inventarier Invest.bidrag fastigheter o inventarier Försäljning av fastigheter o inventarier Investering i aktier o andelar Försäljning av aktier o andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Ökning räntebärande långfr. fordr Minskning räntebärande långfr. fordr Ökning räntebärande kortfrist. fordr Minskning räntebärande kortfrist. fordr Ökning Pensionsmedel, omsättn.tillg Minskning Pensionsmedel, omsättn.tillg Upplåning Nyupptagna långfristiga lån Amortering långfristiga lån Ökning kortfristiga lån Minskning kortfristiga lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Spec. till Årets kassaflöde +/- Ökn/minskn kassa och bank Årets kassaflöde

14 Balansräkning Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos Immateriella anl.tillg Fastigheter o inventarier Materiella anläggningstillgångar Aktier o andelar Räntebärande långfr. fordr Övr. långfristiga fordr Finansiella anläggningstillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsmark Räntebärande kortfrist. fordr Övriga kortfrist. fordr Pensionsmedel, omsättn.tillg Kassa och bank OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital EGET KAPITAL Pensionsavsättning AVSÄTTNINGAR Långfristiga lån Övriga långfrist. skulder Långfristiga skulder Kortfristiga lån Övriga kortfristiga skulder Kortfristiga skulder SKULDER SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Soliditet 70% 66% 66% 63% 60% 60%

15 Bilaga 4 Ks Mål för verksamheten Vision Bilden av Säter Säters kommun präglas av framtidstro. I Säter känner medborgarna trygghet och livskvalitet Säter har invånare Målområden Målområden som kommunen under den närmaste mandatperioden skall verka inom för att förverkliga visionen: o Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer o Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor o Förstärka den positiva bilden av Säter o Ekologisk hållbar utveckling Strategiska mål för mandatperioden Kommunstyrelsen föreslår att fokus ska läggas på tre områden under den innevarande mandatperioden för att kommunen skall utvecklas mot visionen om invånare 2030; Bostäder, arbetstillfällen och skola. Bostäder. En grundläggande förutsättning för att befolkningen ska öka är att utbudet av bostäder ökar. Kommunen har ett relativt stort utbud av byggklara tomter för småhus. Däremot finns det brist på bostadslägenheter. Kommunen har genom sitt bostadsbolag Säterbostäder påbörjat projekt med såväl nybyggnation som ombyggnation som kommer att öka utbudet av hyres-lägenheter. Även andra aktörer på marknaden måste bidra till att utbudet ökar. Arbeta för att det ska finnas attraktiva lägen för såväl privata hyresrätter som bostadsrätter och egna hem i kommunen Aktiviteter: Fördjupningar av översiktsplanen. Planläggning för flerbostadshus. Framtagande av en bostadsförsörjningsplan. Kartläggning av attraktiva lägen för andra aktörer på bostadsmarknaden och vara aktiv i dialog med nationella organ i bostadsfrågor. Mål: Utbudet av bostäder skall öka med 200 under mandatperioden. Arbetstillfällen. Säter är en pendlingskommun och befolkningsutvecklingen är beroende av hur arbetsmarknaden utvecklas i regionen. Kommunen kan dock inte enbart förlita sig på utvecklingen i regionen utan måste även aktivt arbeta för att öka antalet arbetstillfällen i kommunen. Aktiviteter: Aktivt arbete med näringslivsutveckling och ett bra företagsklimat. Understödja nyföretagande, och generationsväxling. Nätverksbyggande inom såväl privat som offentlig verksamhet, för att öka förståelsen för näringslivets förutsättningar i den kommunala handläggningen.

16 Mål: I snitt 7 nya företag/ 1000 invånare skall startas varje år under mandatperioden. Mått 33 KKiK Antalet sysselsatta, dagbefolkning skall öka med i snitt 40/år under mandatperioden. SCB Registerbaserade statistik. Skola. Benägenheten att flytta varierar mellan olika åldersgrupper. Den är som störst i åldersgruppen år. Det är familjer med barn eller unga vuxna som kommer att bilda familj och skaffa sig barn. För dem är det viktigt att den kommun de bosätter sig i erbjuder goda uppväxtvillkor för barnen. En väl fungerande skola är en viktig faktor. Aktiviteter: Säters kommun skall genom en aktiv kvalitetsuppföljning och ständig förbättring upprätthålla en hög nivå på skolundervisningen. Mål: Säters kommun skall tillhöra de femtio bästa kommunerna i Sverige i SKL:s öppna jämförelser av grundskolan på - genomsnittligt meritvärde åk 9 - andel elever som klarat alla delprov i ämnesproven i åk 3, och 6 Mätbara effektmål och uppföljning Kommunstyrelsen Mål 1: Företagsklimat Aktiva och framgångsrika företag bidrar i hög grad till att höja Säters attraktivitet som boendeort. Kommunen kan på flera sätt bidra till att skapa ett gott företagsklimat. Mätmetod: Säters Kommun ska vara en av de 100 bästa kommunerna på svenskt näringslivs ranking avseende företagsklimat och att vi har en positiv utveckling vad gäller enkätfrågorna; Service till företag, Sammanfattande omdöme, kommunpolitikers attityder, kommunala tjänstemäns attityder och skolans attityder. Mål 2: Kundtjänst Kundtjänsten skall förbättra tillgängligheten och mottagandet i kontakten mellan kommunen och medborgarna och på så sätt bidra till att öka kommunens attraktivitet som boendeort. Mätmetod: Förbättringen ska kunna avläsas i den servicemätning som görs 2016 inom Kommunens Kvalitet i Korthet. Säters kommuns resultat på mått 1 3 i KKiK skall vara bättre 2016 än Resultaten för 2016 redovisas i januari Samhällsbyggnadsnämnden Mål 1: Kollektivtrafik Kollektivtrafik i alla kommundelar som möjliggör pendling till skola, arbete och handel. Mätmetod: Följs upp årligen genom utvärdering av kollektivtrafiken. Mål 2: Plan- och Byggverksamhet God planberedskap för att möta mål om invånare. Mätmetod: Uppföljning av planlagda områden utifrån behov. Mål 3: Avloppsverksamhet Ta hand om avloppsvatten samt arbeta för att minimera dess miljöpåverkan, anpassa och utveckla avloppverksamheten mot satt mål om invånare och ett förändrat klimat. Mätmetod: Uppföljning sker genom förmåga att möta aktuella behov.

17 Kulturnämnden Mål 1: Mätmetod: Mål 2: Mätmetod: Mål 3: Mätmetod: Läsförmåga Biblioteket ska prioritera läsfrämjande insatser för att öka läsförmågan bland barn och unga samt för personer med annat modersmål än svenska. Just nu är biblioteket i ett utvecklingsläge vad det gäller läsfrämjande insatser. Under året ska uppföljningsmetoder för att mäta, samt att analysera läsfrämjande utarbetas, det kan röra sig om både kvantitativ och kvalitativ uppföljning. Arbetet för att utveckla metoder för läsfrämjande kommer att ske i projektform och projektresultatet ska utvärderas. Följs upp i årsbokslut. Demokratisk arena Biblioteket ska vara en demokratisk arena/kommunikationsplattform för kommunens medborgare och kommunens verksamheter.. Registrering av metoder eller arrangemang som bidrar till att biblioteket blir en demokratisk arena/kommunikationsplattform för kommunens medborgare och kommunens verksamheter. Följs upp i årsbokslutet Allmänkulturen och biblioteket ska prioritera målgrupperna barn och unga, personer med annat modersmål än svenska samt personer med funktionshinder. Säters kulturmiljöer och konst utomhus ska underhållas och renoveras. Registrering av metoder eller arrangemang som är riktade till barn och unga, personer med annat modersmål än svenska samt personer med funktionshinder. Följs upp i årsbokslutet. Barn- och utbildningsnämnden Mål 1: Mätmetod: Mål 2: Mätmetod: Barn och elevers delaktighet och inflytande Barn, elever, och personal möts av höga förväntningar. Andelen barn och elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet ökar Mäts genom egna enkäter Kunskapsresultaten Kunskapsresultateten inom grundskolan förbättras och överstiger det förväntade resultatet (enligt SALSA). Andelen elever med studieavbrott inom vuxenutbildningen minskar. Andelen undervisningstimmar per elev och vecka för särvux ökar. Mäts genom betygsresultatet, meritvärde och Salsavärde, samt genom statistik från Skolverket/SCB Socialnämnden Mål 1: Mätmetod: Mål 2: Brukarnas nöjdhetsgrad i äldreomsorgen Brukarnas nöjdhetsgrad skall öka. För 2016 är målet att 91 % av brukarna i hemtjänsten och 85 % av brukarna på särskilt boende skall vara nöjda med verksamheten. (2014: 75 respektive 85 % i Säters kommun. 88 respektive 83 % i jämförbara kommuner) Uppföljning sker varje år utifrån Socialstyrelsens brukarenkät, måttet helhetssyn. Väntetid för plats i särskilt boende Väntetiden för att få plats i särskilt boende ska minska. För 2016 är målet att den genomsnittliga väntetiden ska uppgå till max 50 dagar. (2014: 100 dagar i Säters kommun.41 dagar i jämförbara kommuner)

18 Mätmetod: Mål 3 Mätmetod: Uppföljning sker varje år efter inrapportering till Kommunens Kvalitet i Korthet Handläggningstiden inom individ och familjeomsorgen Handläggningstiden inom Individ- och familjeomsorgen skall vara kort skall den genomsnittliga väntetided i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd vara max 14 dagar. (2014: 19 dagar i Säters kommun. 13 dagar i jämförbara kommuner) 2016 skall den genomsnittliga utredningstiden i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20år vara max 69 dagar. (2013: 89 dagar i Säters kommun. 104 i jämförbara kommuner) Uppföljning sker varje år efter inrapportering till Kommunens Kvalitet i Korthet Uppföljning Målen följs upp vid budgetuppföljning per 30/4, 30/8 och 30/10, samt i delårsrapport och årsredovisning.

19 Kommunstyrelsen Ks 109 Dnr KA15/003 Förslag till avveckling av de nationella programmen vid Dahlander kunskapscentrum Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Avveckla ungdomsgymnasiets nationella program på Dahlanders kunskapscentrum. 2. Uppdra till barn- och utbildningsnämnden att ta fram en avvecklingsplan för nationella programmen på ungdomsgymnasiet vid Dahlanders kunskapscentrum och att programmen på ungdomsgymnasiet ska vara helt avvecklade senast Bakgrund och ärendebeskrivning: Barn- och utbildningsnämnden beslutade , 36, om nollantagning till de nationella programmen samt två av introduktionsprogrammen vid Dahlander kunskapscentrum hösten Samtidigt gav nämnden i uppdrag att utreda konsekvenserna av beslutet. Utredningen har genomförts av revisions- och rådgivningsföretaget KPMG. Utredaren skriver i sin sammanfattande bedömning: Det är mycket som talar emot en långsiktig ekonomisk och pedagogisk bärighet för en gymnasieskola i Säters kommun. Min bedömning är att det är mycket svårt att ekonomiskt och pedagogiskt försvara att skolan finns kvar. Utredningen visar att antalet elever på skolan i dagsläget är så lågt och det är svårt att få ekonomin att gå ihop trots samläsning med flera årskurser i flera av ämnena. Utredaren skriver att med nuvarande volym skulle det redan nu innebära en lägre kostnad att stänga skolan och betala interkommunala ersättningar så att eleverna kan gå andra skolor inom GYSAM. Utvecklingen framåt pekar mot allt färre sökanden inte minst beroende på att Borlänge kommun beslutat att själva starta vård- och omsorgsutbildning. Utredarens bedömning är att det inte är ekonomiskt försvarbart att fortsätta driva skolan. Utredaren skriver vidare att om beslutet ändå blir att driva skolan vidare behövs en radikal specialisering och marknadsföring av utbildningarna och kanske också riksintag med internat. Med anledning av utredarens bedömning har barn- och utbildningsnämnden vid extra insatt sam-manträde, , 62, beslutat att hänskjuta ärendet till Kommunstyrelsens budgetberedning Beslutsunderlag Utredning, Analys Dahlandergymnasiet, konsultrapport, KPMG Barn- och utbildningsnämndens budgetdokument, budget Tjänsteskrivelse, forts

20 Kommunstyrelsen Ks 109 forts Yrkande Lotta Bergstrand (FP) yrkar tillägg med en särskild att-sats med formuleringen att kommunen ska ställa sig positiv till privata aktörer. Sten-Olof Eklund (V) yrkar avslag till tilläggsyrkandet. Proposition Ordförande ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Sten-Olof Eklunds yrkande. Votering begärs. Ja-röst till Sten-Olof Eklunds avslagsyrkande. Nej-röst till Lotta Bergstrands tilläggsyrkande. Elsa Efraimsson Vestman (C ) Hans Johansson ( C), Mats Nilsson (S) Helena Andersson (S) Jenny Nyberg (S) Maud Jones Jans (S) Jenny Nordahl (SD) Sten-Olof Eklund (V) Lotta Bergstrand (FP) Tommy Andersson, (M) Abbe Ronsten, (S) Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Ja Omröstningsresultat: Med 7 ja- röster för Sten-Olof Eklunds avslagsyrkande mot 4 nej röster för Lotta Bergstrands yrkande beslutar kommunstyrelsen enligt Sten-Olof Eklunds avslagsyrkande.

21 Kommunstyrelsen Ks 110 Dnr KA15/135 Anslag för investering till utveckling av bostadsområden Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att för 2015 anslå i investeringsmedel för utveckling av bostadsområden, samt att uppdra åt kommunstyrelsen att besluta om fördelning av anslaget. Bakgrund och ärendebeskrivning Ett av de strategiska mål som kommunfullmäktige antagit för mandatperioden är att antalet bostäder ska öka med 200 under mandatperioden. En ökning av utbudet av bostäder är en grundläggande förutsättning för att nå befolkningsmålet invånare För att nå målet har flera aktiviteter angetts. Fördjupningar av översiktsplanen. Planläggning för flerbostadshus. Framtagande av en bostadsförsörjningsplan. Kartläggning av attraktiva lägen för andra aktörer på bostadsmarknaden och vara aktiv i dialog med nationella organ i bostadsfrågor. För att nå målet krävs även anslagna resurser. För får resurser anslås i ordinarie budgetarbete. I 2015 års investeringsbudget saknas resurser för utveckling av bostadsområden. Då insatser för att nå målet kommer att bli aktuella redan under 2015 behövs ett tilläggsanslag. För att anslagna medel ska få största möjliga effekt för att nå beslutade mål bör prioriteringen av hur anslaget skall användas göras centralt av kommunstyrelsen.

22 Kommunstyrelsen Ks 111 Dnr KA15/155 Upptagande av nytt lån Beslut: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Uppta ett nytt lån om 30 mkr 2. Inhämta anbud från Kommuninvest, Swedbank och Nordea, samt 3. Delegera beslutanderätten att anta mest fördelaktiga anbud till kommunstyrelsens arbetsutskott Bakgrund och ärendebeskrivning De höga investeringsnivåerna som kommunen har innevarande år innebär att kommunens likviditet förbrukas och att kommunen behöver göra en ny upplåning. I första hand utnyttjas den kredit på 38 mkr som är kopplad kommunens koncernkonto, men när den är full utnyttjad måste ny upplåning ske. Anbud inhämtas från tre långivare, Kommuninvest, Swedbank och Nordea. Anbud inhämtas med olika räntealternativ, fast och rörlig ränta.

23 Kommunstyrelsen Ks 112 Dnr KA15/058 Svar på motion om regler för privat fotografering och filmning Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen avslås med hänvisning till gällande lagstiftning. Ärendebeskrivning En motion om regler för privat fotografering och filmning lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Motionärernas förslag: Att kommunen snarast tar fram ett reglerverk gällande privat fotografering och filmning på kommunens sammanträden. Att kommunfullmäktige tar beslut om att privat fotografering och filmning inte tillåts under tiden regelverket arbetas fram, då vi anser att det stör ordningen på fullmäktiges sammanträden. Handläggning: Kommunfullmäktige beslutade remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Yttrande: Fullmäktigemöten är offentliga, i alla fall om inga hemligstämplade dokument eller ärenden behandlas. Därför är det också tillåtet att filma, fotografera och göra ljudupptagningar. För att kunna ta i beaktande de praktiska arrangemangen och bör man därför komma överens om att filma, fotografera och göra ljudupptagningar på förhand. Som regel gäller Filmandet får inte störa mötet eller publiken. Filmutrustningen ska också placeras så att det inte går att filma enskilda ledamöters privata anteckningar. Man får inte kränka andra människor Publicering på internet* I personuppgiftslagen (PuL) finns inga särskilda regler för publicering på internet. Personuppgiftslagens generella regler för behandling av personuppgifter gäller när man publicerar personuppgifter på webbplatser, bloggar och liknande. Om personuppgifter publiceras i en löpande text på internet, till exempel i en blogg, är publiceringen i princip tillåten så länge man inte kränker den som personuppgifterna handlar om. Det framgår av den så kallade missbruksregeln som tillkommit bland annat för att förenkla vardaglig behandling av personuppgifter. forts

24 Kommunstyrelsen Ks 112 forts Det är inte möjligt att generellt slå fast vad som är en kränkning av den personliga integriteten utan man måste göra en bedömning i varje enskilt fall och väga in samtliga omständigheter. Faktorer som påverkar bedömningen är bland annat syftet med publiceringen, vilka uppgifter som publiceras, var dessa publiceras, vilken information som har lämnats och hur länge uppgifterna publicerats på internet. Även hur den vars uppgifter som publiceras själv upplever publiceringen kan vara av betydelse, men är inte avgörande för om det ska anses vara fråga om kränkning i personuppgiftslagens mening. Att publicera personuppgifter i syfte att skandalisera eller "hänga ut" någon är tydliga exempel på publicering som normalt är kränkande enligt personuppgiftslagen. *Källa Data inspektionen Yrkande: Lotta Bergstrand yrkar bifall till motionen. Arbetsutskottets förslag att avslå motionen. Proposition Ordförande ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt arbetsutskottets förslag att avslå motionen.

25 Kommunstyrelsen Ks 113 Dnr KA14/282 Kommunal borgen för konstgräsplan vid Säters IP Beslut: Kommunstyrelsen beslutar hänskjuta ärendet till kommunstyrelsens extra sammanträde den 26 maj för att inhämta synpunkter från övriga föreningar gällande omklädningsrum och avtal gällande vaktmästartjänst samt ta fram en avsiktsförklaring som reglererar ansvar och genomförande av byggnation och drift av konstgräsprojektet. Bakgrund och ärendebeskrivning: Säters IF fotboll har till samhällsbyggnadsnämnden inkommit med ny framställan om kommunal borgen och driftsbidrag med en uppdaterad kostnadskalkyl på byggande av konstgräsplan med uppvärmning. Föreningen ansöker också om att kunna få tillgodogöra sig driftsbidrag motsvarande de kostnader som kommunen normalt har för drift av ishallen dagtid under säsong ( kr år 2013) samt nuvarande driftsbidrag för fotbollsanläggningarna under sommarsäsong ( kr). Kommunens kostnader för detta under ett normalår har begärts ut av föreningen. Föreningen vill också tillgodogöra sig ökat driftsbidrag för skötsel av friidrottsanläggningen uppskattat till kr. Ansökan innehåller ett helhetskoncept där föreningen åtar sig anställande av personal och ansvara för driften av fotbollsanläggningarna och friidrottsanläggningen på sommarsäsong, Säters IP med omklädningsanläggning och konstgräsplan hela året, samt ishall dagtid under is säsongen. Ansökan om driftsbidrag totalt är kr samt ansökan om borgen med max kr enligt föreningens framställan daterad Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige bevilja borgen på max kr, samt att uppdra till förvaltningen att upprätta förslag på driftsavtal som uppgår till ett driftsbidrag på kr/år under förutsättning att banklån och borgen beviljas. Bedömning av ekonomiska konsekvenser för kommunen A-planen på Säters IP las om 1999/2000. Vid tiden för investeringens genomförande tillämpades inte komponentavskrivning och investeringen bokfördes som en enhet i kommunens anläggningstillgångar. Investeringen las på en avskrivningstid på 20 år och i maj 2015 återstår kronor i bokfört värde. Vid besiktning av underlaget på planen för att bedöma vilka åtgärder som krävs för att anlägga en konstgräsplan har det konsterats att detta är i gott skick och att det kan användas för anläggningen. Kvarvarande värde på kommunens investering förstörs således inte och en förtida avskrivning med resultatpåverkande kostnad blir inte aktuell. forts

26 Kommunstyrelsen Ks 113 forts Att gå i borgen för ett lån innebär alltid ett rikstagande. Kan inte föreningen betala sitt lån faller betalningsskyldigheten på kommunen. Föreningens kalkyler för investering och drift har gåtts igenom. Genom att åta sig ett större skötselansvar kan föreningen erhålla ett högre driftsbidrag och får därmed bättre förutsättningar för att kunna åta sig kostnaderna som följer av investeringen i anläggningen, jämfört med tidigare kalkyl. Givetvis kan kostnader bli högre och intäkter lägre än beräknat, men såvitt det kan bedömas finns det inga orimliga antaganden i föreningens kalkyler. Kalkylerna för investeringen bygger på att föreningen erhåller investeringsbidrag på den nivå som sökts från Allmänna Arvsfonden, Svenska Fotbollförbundet och Riksidrottsförbundet. Får föreningen inte dessa bidrag faller projektet. För att förebygga och motverka att kommunen drabbas av ekonomisk skada föreslås samma skrivningar i kommunens avtal med föreningen som i avtalet med Gustafs GoIF; att föreningen i avtal förbinder sig att amortera av lånet i takt med att anläggningen skrivs av att kommunen ges en möjlighet att under avtalstiden köpa planen av föreningen till ett pris som motsvaras av bokfört värde/kvarvarande låneskuld. att om föreningen hamnar i obestånd och inte kan fullfölja sina åtaganden mot banken får kommunen möjlighet att överta ägandet av konstgräsplanen till ett värde som motsvaras av bokfört värde/ kvarvarande låneskuld Om föreningen inte skulle kunna fullfölja lånebetalningarna utan kommunen tvingas ta över, får kommunen ta över en tillgång som i värde motsvaras av kvarvarande låneskuld.

27 Kommunstyrelsen Ks 114 Dnr KA15/130 Årsredovisning 2014, Räddningstjänsten Dala Mitt Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta godkänna 2014:års kvalitetsredovisningsplan Q-red 2014 med årsredovisning för Räddningstjänsten Dala Mitt. Ärendebeskrivning: Kvalitetsredovisningsplan Q-red 2014 med årsredovisning för verksamhetsåret 2014, Räddningstjänstförbundet DalaMitt.

28 Kommunstyrelsen Ks 115 Dnr KA15/090 Årsredovisning 2014, Region Dalarna Beslut: Kommunstyrelsen beslutar hänskjuta årsredovisningen till extra sammanträde med kommunstyrelsen utan eget förslag. Ärendebeskrivning: Årsredovisning 2014 för Region Dalarna. Kommunalförbundets medlemmar har enligt kommunallagen att i sina fullmäktige behandla årsredovisningen och besluta om ansvarsfrihet eller inte för direktionen i dess helhet.

29 Kommunstyrelsen Ks 116 Dnr KA14/096 Bokslut 2014, Gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta godkänna 2014 års bokslut för den gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan. Ärendebeskrivning: Verksamhetsberättelse och bokslut för 2014 för den gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan.

30 Kommunstyrelsen Ks 117 Dnr KA13/261 Långsiktig plan för Särskilt boende för äldre Beslut: Kommunstyrelsen beslutar att Fågelsångens boende inte är ett alternativ för fortsatt Särskilt boende (SÄBO) och att ge Säterbostäder uppdraget att påbörja planeringen för omställning av fastigheten. Ärendebeskrivning Tjänstemän från Samhällsbyggnadsnämnden och Socialnämnden har gemensamt utifrån direktiv från Kommunstyrelsen arbetat fram en långsiktig plan i flera etapper som tillgodoser kommunens långsiktiga behov av särskilt boende. Den första etappen avser beslut om särskilda boenden i centrala Säter. Ett av förslagen baseras på ombyggnation av lokaler på Skönviksområdet och det andra förslaget baseras på nybyggnation. Se bilaga. Bakgrund Kommunen står inför demografiska förändringar med fler äldre i befolkningen och därmed ökade krav på omsorg. För att möta ett ökande behov av Särskilt boende för äldre, bör kommunen ha en långsiktig plan som motsvarar krav på kvalitet och kostnadseffektivitet. Säters kommun har under en period haft långa väntetider till Särskilt boende för äldre, samtidigt som kommunen jämfört med övriga länet haft flest antal färdigbehandlade kvar inom landstingets vård. Socialnämnden beslutade 2014 att öppna ytterligare 10 platser på särskilt boende, inom budgetram. Detta täcker tillfälligt de ökande behoven. Handläggning: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade remittera tjänstemannaförslag till samhällsbyggnadsnämnden och socialnämnden för yttrande. Beslutsunderlag: Tjänstemannaförslag, långsiktig plan för särskilt boende Yttrande från socialnämnden Yttrande från samhällsbyggnadsnämnden,

31 Kommunstyrelsen Ks 118 DnrKA15/109 IT-bokslut 2014 Beslut: Kommunstyrelsen beslutar godkänna IT-bokslutet. Ärendebeskrivning IT-enheten tar årligen fram ett IT-bokslut. IT-bokslutet har som syfte att särredovisa IT-relaterade kostnader för Säters kommun från år till år och för att jämföras med övriga kommuners IT-kostnader.