Tid: Måndagen den 24 november kl Rådhuset i Säter Förslag till justeringspersoner Jenny Nordahl och Elsa Efraimsson Vestman

Transkript

1 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige kallas till sammanträde Tid: Måndagen den 24 november kl Plats: Rådhuset i Säter Förslag till justeringspersoner Jenny Nordahl och Elsa Efraimsson Vestman Kl Valberedning Kl Gruppmöten Kl Allmänhetens frågestund Ärenden 1. Månadens blombukett Nytt medborgarförslag att bygga ett föreningarnas hus Nytt medborgarförslag om toaletter och omklädningshytter vid Ljusternbadet Nya medborgarförslag Ny motion om Nattdagis Nya motioner Information Kommunal skattesats Förslag till budget 2015 och plan för Förslag till reviderade riktlinjer för god ekonomisk hushållning Redovisning av obesvarade medborgarförslag Redovisning av obesvarade motioner Förslag till e-policy Förslag till IT-policy Serveringstider under Skid-VM Medlemskap i Södra Dalarnas Samordningsförbund - FINSAM Säters kommuns medverkan i val av ombud till Sveriges Kommuner och Landstings kongress Interpellationer/frågor Information från revisionen Rapporter Valärenden Delgivningar Säter Maud Jones Jans Ordförande /Stina Stenberg kanslichef Kallelsen utsändes till ersättarna för kännedom.

2 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Månadens blombukett Justerande sign Utdragsbestyrkande

3 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA14/266 Nytt medborgarförslag att bygga ett föreningarnas hus Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om att bygga ett föreningarnas hus lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Håkan Jelk, Säter. Medborgarens förslag: Önskar att det byggs ett föreningarnas hus här i Säter, Sveriges största folkrörelse är ju idrotten. Justerande sign Utdragsbestyrkande

4 - 4 -

5 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA14/249 Nytt medborgarförslag om toaletter och omklädningshytter vid Ljusternbadet Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om att bygga toaletter och omklädningshytter vid Ljusternbadet lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Roland Norman, Säter. Medborgarens förslag: Badplatsen med handikappbrygga, lekparken, slogbod, motion styrkeanläggning. Toaletter borde finnas här, för handikappade och för damer och herrar. Justerande sign Utdragsbestyrkande

6 - 6 -

7 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Nya medborgarförslag Justerande sign Utdragsbestyrkande

8 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA14/271 Ny motion om Nattdagis Ärendebeskrivning En motion om nattdagis lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Sverigedemokraterna. Motionärens förslag: Kommunfullmäktige beslutar att utreda behov och möjligheter att i Säters kommun inrätta barnomsorg, sk nattis på obekväma tider. Justerande sign Utdragsbestyrkande

9 - 9 -

10 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Nya motioner Justerande sign Utdragsbestyrkande

11 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Information Information och genomgång av e-postsystemet First Clas och digitala kallelser. Justerande sign Utdragsbestyrkande

12 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA14/254 Kommunal skattesats 2015 Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta fastställa den kommunala skattesatsen 2015 till 22:79 kronor vilken är oförändrad mot Ärendebeskrivning: Kommunallagen kap 8 anger att kommunfullmäktige skall fastställa den kommunala skattesatsen. Den kommunala skattesatsen för 2014 är 22:79 kronor. Justerande sign Utdragsbestyrkande

13 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA14/235 Förslag till budget 2015 och plan för Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Fastställa driftbudgetramar för 2015, kkr enligt bilaga 1 Ks 3/ Fastställa investeringsbudgetramar för 2015, kkr enligt bilaga 2 Ks 3/ För 2016 och 2017 fastställa totalramar för kommunen enligt följande: - - Driftbudgetram 2016: kkr - - Driftbudgetram 2017: kkr - - Investeringsram 2016: kkr - - Investeringsram 2017: kkr 4. Fördela 2016 års driftbudgetram i preliminära ramar enligt bilaga 2 5. Fastställa finansiella mål , bilaga 3 Ks 3/14 6. Fastställa verksamhetsmål , bilaga 4 Ks 3/14 7. Investeringsobjekt som överstiger 2 mkr skall föreläggas kommunstyrelsen för beslut om igångsättning innan upphandling påbörjas. 8. Bemyndiga kommunstyrelsen att i anspråkta upp till kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna rörelsekapitalet. 9. Bemyndiga samhällsbyggnadsnämnden att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst kr per ärende. 10. Bemyndiga kommunstyrelsen under år 2015 rätt att omsätta och uppta nya lån upp till kr, samt utnyttja krediten om kr på kommunens koncernkonto. 11. Såsom för egen skuld ingå borgen för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 12. Såsom för egen skuld ingå borgen för Säters Kommuns Fastighets AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 13. Bemyndiga kommunstyrelsen att senast i januari 2015 omfördela beslutade driftbudgetramar om genomförd uppföljning av kommunens organisation leder till förändrat verksamhetsansvar. 14. Bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om budgetförutsättningar för forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

14 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf forts Ärendebeskrivning Genomgång och presentation av respektive nämnds/förvaltnings budgetförslag samt förslag till budget 2015 och plan för Sammanfattning av budgetdirektiv. Genomgång av intäktsläget, de samlades äskanden i drift och investeringsbudgetar samt övriga ärenden som skall behandlas i samband med budget. Yrkande investeringsbudget: Abbe Ronsten (S) (majoriteten) yrkar att 8000 Tkr i investeringsbudget flyttas från 2015 till års investeringsbudget fastställs till Tkr. Tommy Andersson (M) med instämmande av Lotta Bergstrand (FP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till investeringsbudget 2015 med Tkr. Proposition: Ordförande ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Abbe Ronstens yrkande (majoritetens förslag) att 8000 Tkr i investeringsbudget flyttas till fram till års investeringsbudget fastställs till Tkr. Yrkande driftsbudget: Abbe Ronsten yrkar att av tillkommande ekonomiskt utrymme tillfaller 250 Tkr kommunstyrelsen och 250 Tkr till socialnämnden. Som en konsekvens ger det ett högre resultat. Tommy Andersson (M) med instämmande av Lotta Bergstrand (FP) yrkar att nämndernas ramar sänks med 0,5%, 500 Tkr avsätts till integrationsprojekt med egen rad, resterande tillfaller kommunstyrelsen för utvecklingsinsatser. Proposition Ordförande ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Abbe Ronstens yrkande (majoritetens förslag). Votering begärs. Ja-röst till Abbe Ronstens ( majoritetens) yrkande. Nej-röst till Tommy Anderssons (M) yrkande. Elsa Efraimsson Vestman, (C ) Tommy Andersson (M) Mats Nilsson (S) Helena Andersson (S) Jenny Nyberg (S) Hans Johansson ( C) Erik Kall (MP) Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

15 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf forts Göran Johansson (V) Lotta Bergstrand (FP) Jenny Nordahl (SD) Abbe Ronsten, ordförande (S) Ja Nej Avstår Ja Omröstningsresultat: Med 8 ja- röster för Abbe Ronstens yrkande mot 2 nej röster för Tommy Anderssons yrkande beslutar kommunstyrelsen enligt Abbe Ronstens yrkande. 1 avstår. Förhandlingar enligt MBL 11 har genomförts med fackliga organisationer gällande budget För Justerande sign Utdragsbestyrkande

16 Bilaga 1 Ks 3/14 DRIFTBUDGET SÄTERS KOMMUN 1000-tal kr KF Ram Prognos Förslag ram Förslag ram Bokslut sep KS preliminär Nämnd/förvaltning Kommunstyrelsen exkl pensioner Pensioner Verksamhet i samverkan 0 Räddningstjänst Dalamitt Överförmyndare i samverkan ÖiS Upphandling FBR Samhällsbyggnadsnämnd 1) Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd 2) Ung i Säter Socialnämnd Revision Central reserv SUMMA

17 Bilaga 2 Ks 3/14 Investeringsbudget tal kr Säters Kommun Nämnd Utfall 2013 Budget 2014 Inkl till. anslag Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 S:a perioden Totalnivå Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Samhällsbyggnadsnämnd skattefinansierat SBN VA/Renhållningsenhet Kommunledningskontor IT-enhet

18 Bilaga 3 Ks 3/14. Finansiella mål Inledning Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om, och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunen har sedan 2002 budgeterat för att intäkterna skall vara högre än kostnaderna. Detta är ett grundläggande krav i kommunallagen som kommunen är skyldig att följa. Denna nivå är dock inte tillräcklig för att ge marginaler för oförutsedda händelser under året, och det ger inte heller kommunen möjlighet att under året vidta åtgärder som på sikt kan främja kommunens utveckling. Kommunen skall i första hand klara sina investeringar med egna medel, och endast undantagsvis behöva ta upp nya lån för detta ändamål. För att inte äventyra kommunens likviditet måste investeringar och amorteringar anpassas i storlek och tid. Under den kommande planperioden kommer investeringsbehovet i Säters kommun, i likhet med många andra kommuner, att vara så stort att en ny upplåning inte kan undvikas. Kommunens bostadsbolag, Säterbostäder AB, skall uppvisa positiva resultat under planperioden. Bolaget bedöms inte behöva ytterligare finansiellt stöd från kommunen, och de borgensåtaganden kommunen har för bolagets lån bedöms inte behöva infrias. Det tidigare utgivna aktieägartillskottet på 9 mkr har under 2014 återbetalats till kommunen. Återbetalningen har använts för att finansiera en nyemission på 9 mkr i aktiekapital. Genom att öka aktiekapitalet möjliggörs en högre utdelning från bolaget. Beslut om utdelning tas på bolagets stämma efter avgiven årsredovisning. Kommunen har ett åtagande för pensioner intjänade före 1998 som inte redovisas som skuld i kommunens balansräkning. Åtagandet kommer att infrias successivt i takt med att kommunalt anställd personal går i pension, och kommunens kostnader för pensioner kommer att öka markant när de stora åldersgrupperna födda på 40-talet går i pension. En större del av denna kostnadsökning kan finansieras via de medel som avsatts i kapitalförvaltning, i samband med försäljningen av Säters Energiverk. Resterande kostnadsökning måste hanteras inom ordinarie ekonomiska ramar, och för detta måste kommunen ha en finansiell beredskap. Intäktsutvecklingen Tre saker är av avgörande betydelse för intäktsutvecklingen; befolkningsutvecklingen, skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning, samt statens anslag till detta. Under perioden minskade Säters befolkning med i snitt 100 personer/år bromsades utvecklingen upp och vändes till en liten befolkningsökning och kommunen nådde åter invånare minskade befolkningen åter med sammanlagt 160 personer. Det stora ungdomskullarna födda runt 1990 har påverkat flyttnettot negativt, men denna påverkan minskar och kommunen kan åter öka sin befolkning. Kommunen har antagit ett långsiktigt mål för befolkningsutvecklingen skall kommunen ha invånare. För perioden är målet en ökning med 60 personer/år. I intäktsberäkningen görs en avstämning mot faktisk befolkningsutveckling för det närmaste året.

19 De egna skatteintäkterna och bidraget från inkomstutjämningen är beroende av hur skatteunderlaget, de totala taxerade inkomsterna, utvecklas. Det exakta utfallet är inte tillgängligt förrän vid definitiv taxering i december året efter inkomståret. Vid budgeteringstillfället bygger intäktsberäkningen på prognoser för det framtida utfallet. Kommunen använder sig av de prognoser som görs av Sveriges kommuner och landsting, 4 5 gånger per år. För de egna skatteintäkterna görs en justering utifrån historiska utfall. SKL har v 40 presenterat sin senaste skatteunderlagsprognos. SKL:s senaste makroekonomiska prognos och skatteunderlagsprognos publicerades så sent som den 18 augusti. Vår syn på den ekonomiska utvecklingen är densamma nu som då. BNPtillväxten reviderades då ned relativt kraftigt för innevarande år. Antalet arbetade timmar reviderades däremot upp något medan skatteunderlaget endast ändrades marginellt. De enda förändringarna vi nu gjort är marginella justeringar av prisutvecklingen och det reala skatteunderlaget. I år och de närmaste åren växer det reala skatteunderlaget starkt, vilket hänger samman med att det är normalt med höga tillväxttal när konjunkturåterhämtningen tar fart. Skatteunderlaget beräknas öka med 4,8 % ökar skatteunderlaget med 5,1 % och 2017 ökar skatteunderlaget med 4,8 %. Det system som finns för att utjämna skillnader i kostnadsnivå mellan kommunerna vilar till stor del på demografiska skillnader, kommunens åldersstruktur jämfört med rikets åldersstruktur. Riksdagen har inför 2014 beslutad revidera utjämningssystemet. Förändringen innebar för Säters kommun en 11,7 mkr lägre avgift än För 2015 beräknas de demografiska förändringarna ge en 2 mkr högre avgift än Det särskilda system för utjämning av LSS-kostnader (Lag om särskilt stöd till vissa handikappade) som infördes 2004 har visat sig vara väldigt instabilt, och svårt att bedöma. För 2015 beräknas utjämningsavgiften öka med 1,2 mkr och uppgå till 4,4 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften som infördes 2008 beräknas som en följd av ny taxering av småhus öka med 1,4 mkr 2015 jämfört med 2014 och uppgå till 23,3 mkr. Nivån på det generella statsbidraget till kommuner och landsting ligger fast på 2014 års nivå. I regeringens budgetproposition redovisas ingen uppräkning men vissa justeringar görs enligt finansieringsprincipen. Sammantaget innebär ovanstående utveckling att kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning ökar 2015 med 17,7 mkr jämfört med Intäktsökning genom ytterligare höjning av kommunens utdebitering bedöms inte som möjlig under planperioden. Genom de höjningar som skett 2002 och 2003 på sammanlagt 1 kr befinner sig Säters kommun högt bland såväl länets som landets kommuner avseende kommunal skatt.

20 Resultatmål Ett vanligt förekommande mål för resultat är att det skall överstiga 2 % av skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär för Säters kommun ett plusresultat på c:a 10 mkr. Plusresultatet är inte en vinst utan ett överskottsmål, som bl. a skall täcka: - Inflationssäkring av eget kapital. Vid ett nollresultat minskar det egna kapitalet i reala värden med kostnaden för inflationen - Finansiellt sparande för framtida behov som investeringar, och pensionsåtaganden - Marginaler för osäkerheter i intäkter och kostnader 2 % - målet är en schablon som gäller för hela kommunsektorn. Vid en anpassning och nyansering till Säters kommuns förhållanden skulle målsättningen kunna dras ner något. För inflationssäkring av det egna kapitalet krävs ett resultat på + 7,5 mkr. (Vid en inflation enl. Riksbankens inflations-mål om 2 %/år). Kommunens behov av sparande är sannolikt något mindre än för genomsnittskommunen. Kommunen har satt av ett sparande för framtida pensionskostnader. Kommunen har en upparbetad likviditet och klarar med denna en huvuddel av investeringsbehovet den närmaste planperioden. Då investeringsbehovet är högt även under åren efter planperioden behöver kommunen åter få till stånd ett finansiellt sparande genom att höja resultatnivåerna. Långsiktigt resultatmål: Resultatet skall för att värdesäkra kommunens egna kapital överstiga 7,5 mkr. Resultatmål för planperioden: Kommunens resultatmål anpassas så att en jämn utveckling av kommunens nettokostnad för verksamheten kan uppnås. Det långsiktiga målet uppnås Resultatmålet är lagt på det balanskravsavstämda resultatet, där hänsyn tagits till såväl avkastning som tillskott från kommunens pensionsmedelsförvaltning. Resultat efter balanskravsavstämning 2015: + 0,8 mkr 2016: + 7,5 mkr 2017: + 10,1 mkr Balanskravsavstämning Resultat Avkastning pensionsmedel Andra öronmärkningar m m Tillskott pensionsmedel Resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat

21 Investeringar och skuldsättning Investeringsbehovet är stort. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter behöver nya och ombyggda lokaler. Standarden på kommunens fastigheter behöver generellt höjas framför allt på ventilation och brandskydd. På gatusidan behövs ombyggnader, förbättrad gatubelysning och nya gång- och cykelvägar. Anläggningar för vatten och avlopp behöver byggas om och förbättras. Användningen av IT inom skola och administration kräver löpande investeringar. För att inte kostnaderna för investeringar ska ta alltför stort utrymme av kakan behöver investeringsnivåerna anpassas i storlek och tid. Följande investeringsnivåer föreslås för perioden; 2015: 55,9 mkr (Varav VA/Renhållning 6,4 mkr) 2016: 47,2 mkr (Varav VA/Renhållning 18,3 mkr) 2017: 44,4 mkr (Varav VA/Renhållning 12,6 mkr) Säters kommun har en låneskuld på 30 mkr. Med planerade investeringar kommer en utökad upplåning att behöva göras med 100 mkr. En del av behovet löses inom ramen för kommunens koncernkredit, men ett nytt långfristigt lån behöver tas upp under Ytterligare ett nytt lån om 30 mkr bedöms behöva tas upp under I beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning har kommunen satt ett skuldsättningstak på 100 mkr. Detta föreslås gälla endast för kommunens skattefinansierade verksamhet. Syftet med lånetaket är att utgöra en broms mot alltför kostnadsdrivande investeringar. Då kapitalkostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten täcks av avgifter bör dess investeringar läggas utanför lånetaket. Den ökade upplåningen för den skattefinansierade verksamheten ryms under taket ch För 2017 måste ytterligare justeringar i budgeten göras för att den ska inrymmas under lånetaket. Pensionsförvaltning Vid försäljningen av Säters energiverk avsattes 70 mkr till kapitalförvaltning för framtida pensionskostnader placerades dessa medel i aktiv kapitalförvaltning hos två förvaltare. I det reglemente som reglerar hur förvaltarna får placera kapitalet har angetts att huvuddelen skall vara placerat i räntebärande värdepapper. Aktiemarknadens svängningar har påverkat kapitalets utveckling. När kursutvecklingen har varit god har avkastningen bidragit till att förbättra kommunens kapital. Vid nedgången i börsen sjunker värdet. För att motverka svängningar i kapitalets värde, har kapitalet placerats om under våren Kapitalet är nu placerat i Statliga realränteobligationer, samt i bostadsobligationer utgivna av svenska bostadsfinansieringsinstitut. Detta ger en långsammare, men mer stabil värdeökning. Kommunen skall för varje år ta ett beslut om hur mycket av pensionsfonden som skall utnyttjas för pensionsutbetalningar. Fonderingen av pensionsmedel, och utnyttjandet av de fonderade medlen kan utgöra grund för att frångå kravet på balans i budget och bokslut. Budgeten kan underbalanseras med det belopp som används ur fonden. Kommunen fastställer följande mål för pensionsförvaltningen för planperioden Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 3,0 %/år Kostnader för utbetalda pensioner finansieras upp till 6,4 mkr/år av skattemedel. För belopp över denna nivå tillskjuts medel från pensionsförvaltningen. För att åstadkomma en jämn utveckling av verksamheternas nettokostnad har en omfördelning gjorts från 2013 till

22 2013; 7,2 mkr 5 mkr = 2,2 mkr 2014: 5,1 mkr + 1,5 mkr = 6,6 mkr 2015: 5,2 mkr + 3,5 mkr = 8,7 mkr 2016: 5,8 mkr 2017: 6,5 mkr

23 Resultaträkning R E S U L T A T R Ä K N I N G Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTN Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE MINORITETSANDEL Pensionsförvaltning ÅRETS RESULTAT N Y C K E L T A L Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Nettokostnadernas (exkl avskr. o jämförelsestörande poster) andel av skatteintäkter o generella statsbidrag 97,2% 97,8% 97,7% 97,3% 95,4% 95,0% Finansnettots andel av skatteint. -0,2% 0,0% -1,7% -0,1% 0,2% 0,4% Andel av skatteint. disp. för investeringar 3,0% 2,2% 4,1% 2,7% 4,4% 4,6% Årets resultat Kassaflöde (förändring räntebärande tillgångar och skulder) Soliditet 71% 67% 71% 67% 64% 65% Balanskravsavstämning Resultat Avkastning pensionsmedel Andra öronmärkningar m m Tillskott pensionsmedel Resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat

24 Kassaflödesanalys Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Just. för förändring pensionsavsättning Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster som ingår i Årets resultat Medel från verk samheten före förändring av rörelsek apital /- Minskn/ökn övr. långfristiga fordr /- Försäljn/inköp exploateringsmark /- Minskn/ökn övriga kortfrist. fordr /- Ökn/minskn övriga långfrist. skulder /- Ökn/minskn övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anl.tillg Försäljning av immateriella anl.tillg Investering i fastigheter o inventarier Invest.bidrag fastigheter o inventarier Försäljning av fastigheter o inventarier Investering i aktier o andelar Försäljning av aktier o andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Ökning räntebärande långfr. fordr Minskning räntebärande långfr. fordr Ökning Pensionsmedel, omsättn.tillg Minskning Pensionsmedel, omsättn.tillg Upplåning Nyupptagna långfristiga lån Amortering långfristiga lån Ökning kortfristiga lån Minskning kortfristiga lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Spec. till Årets kassaflöde +/- Ökn/minskn kassa och bank Årets kassaflöde

25 Balansräkning Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Immateriella anl.tillg Fastigheter o inventarier Materiella anläggningstillgångar Aktier o andelar Räntebärande långfr. fordr Övr. långfristiga fordr Finansiella anläggningstillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsmark Övriga kortfrist. fordr Pensionsmedel, omsättn.tillg Kassa och bank OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital EGET KAPITAL Pensionsavsättning AVSÄTTNINGAR Långfristiga lån Övriga långfrist. skulder Långfristiga skulder Kortfristiga lån Övriga kortfristiga skulder Kortfristiga skulder SKULDER SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Soliditet 71% 67% 71% 67% 64% 65%

26 Bilaga 4 Ks 3/14 Mål för ver ksamheten Vision Bilden av Säter Säters kommun präglas av framtidstro. I Säter känner medborgarna trygghet och livskvalitet Säter har invånare Målområden Målområden som kommunen under den närmaste mandatperioden skall verka inom för att förverkliga visionen: o Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer o Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor o Förstärka den positiva bilden av Säter o Ekologisk hållbar utveckling Strategiska mål för mandatperioden Kommunstyrelsen skall lägga förslag till 1 3 strategiska mål. Kommunstyrelsen lägger förslag för mandatperioden under våren 2015 som sedan föreläggs kommunfullmäktige för beslut. Mätbara effektmål och uppföljning Varje nämnd/styrelse lägger förslag till 2 3 mål för verksamheten. Kommunstyrelsen Mål 1: Företagsklimat Aktivt och framgångsrika företag bidrar i hög grad till att höja Säters attraktivitet som boendeort. Kommunen kan på flera sätt bidra till att skapa ett gott företagsklimat. Mätmetod: Säters Kommun ska vara en av de 100 bästa kommunerna på svenskt näringslivs ranking avseende företagsklimat och att vi har en positiv utveckling vad gäller enkätfrågorna; Service till företag, Sammanfattande omdöme, kommunpolitikers attityder, kommunala tjänstemäns attityder och skolans attityder. Mål 2: Kundtjänst Kundtjänsten skall förbättra tillgängligheten och mottagandet i kontakten mellan kommunen och medborgarna och på så sätt bidra till att öka kommunens attraktivitet som boendeort. Mätmetod: Förbättringen ska kunna avläsas i den servicemätning som görs 2015 inom Kommunens Kvalitet i Korthet. Säters kommuns resultat på mått 1 3 i KKiK skall vara bättre 2015 än Resultaten för 2015 redovisas i januari Samhällsbyggnadsnämnden Mål 1: Kollektivtrafik Kollektivtrafik i alla kommundelar som möjliggör pendling till skola, arbete och handel.

27 Mätmetod: Följs upp årligen genom utvärdering av kollektivtrafiken. Mål 2: Plan- och Byggverksamhet God planberedskap för att möta mål om invånare. Mätmetod: Uppföljning av planlagda områden utifrån behov. Mål 3: Avloppsverksamhet Ta hand om avloppsvatten samt arbeta för att minimera dess miljöpåverkan, anpassa och utveckla avloppverksamheten mot satt mål om invånare och ett förändrat klimat. Mätmetod: Uppföljning sker genom förmåga att möta aktuella behov. Kulturnämnden Mål 1: Läsförmåga Biblioteket ska prioritera läsfrämjande insatser för att öka läsförmågan bland barn och unga samt för personer med annat modersmål än svenska. Mätmetod: Just nu är biblioteket i ett utvecklingsläge vad det gäller läsfrämjande insatser. Under året ska uppföljningsmetoder för att mäta, samt att analysera läsfrämjande utarbetas, det kan röra sig om både kvantitativ och kvalitativ uppföljning. Arbetet för att utveckla metoder för läsfrämjande kommer antagligen att ske i projektform och själva projektet kan även utvärderas. Följs upp i delårsbokslut och årsbokslut. Mål 2: Underhåll av kulturmiljöer Säters kulturmiljöer och konst utomhus ska underhållas och renoveras. Mätmetod: Uppföljning sker genom rapportering av genomförda renoveringar i årsbokslutet. Barn- och utbildningsnämnden Mål 1: Barn och elevers delaktighet och inflytande Barn, elever, och personal möts av höga förväntningar. Andelen barn och elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet ökar Mätmetod: Mäts genom egna enkäter Mål 2: Kunskapsresultaten Kunskapsresultateten inom grundskolan förbättras och överstiger det förväntade resultatet (enligt SALSA). Andel elevers om fullföljer sin gymnasieutbildning vid Dahlander kunskapscentrum inom fyra år ökar. Andelen elever med studieavbrott inom vuxenutbildningen minskar Andelen undervisningstimmar per elev och vecka för särvux ökar. Mätmetod: Mäts genom betygsresultatet, meritvärde och Salsavärde, samt genom statistik från Skolverket/SCB Socialnämnden Mål 1: Brukarnas nöjdhetsgrad i äldreomsorgen Brukarnas nöjdhetsgrad skall öka. För 2015 är målet att 90 % av brukarna i hemtjänsten och 85 % av brukarna på särskilt boende skall vara nöjda med verksamheten. (2013: 88 respektive 83 % i Säters kommun. 89 respektive 80 % i jämförbara kommuner) Mätmetod: Uppföljning sker varje år utifrån Socialstyrelsens brukarenkät, måttet helhetssyn. Mål 2: Väntetid för plats i särskilt boende Väntetiden för att få plats i särskilt boende ska minska. För 2015 är målet att den genomsnittliga väntetidenska uppgå till max 60 dagar. (2013: 141 dagar i Säters kommun.66 dagar i jämförbara kommuner) Mätmetod: Uppföljning sker varje år efter inrapportering till Kommunens Kvalitet i Korthet

28 Mål 3 Handläggningstiden inom individ och familjeomsorgen Handläggningstiden inom Individ- och familjeomsorgen skall vara kort skall den genomsnittliga väntetided i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd vara max 14 dagar. (2013: 18 dagar i Säters kommun. 12 dagar i jämförbara kommuner) 2015 skall den genomsnittliga utredningstiden i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20år vara max 69 dagar. (2013: 69 dagar i Säters kommun. 133 i jämförbara kommuner) Mätmetod: Uppföljning sker varje år efter inrapportering till Kommunens Kvalitet i Korthet Uppföljning Målen följs upp vid budgetuppföljning per 30/4, 30/8 och 30/10, samt i delårsrapport och årsredovisning.

29 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA14/257 Förslag till reviderade riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta om revidering av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning enligt förslag Bakgrund och ärendebeskrivning: Kommunfullmäktige har tagit beslut om lokala riktlinjer. riktlinjerna innefattar ett lånetak på 100 mkr. Lånetakets syfte är att utgöra en broms mot alltför höga investeringsnivåer vilket ökar kommunens driftkostnader. Vid tillämpningen av lånetaket har det visat sig att regelverket behöver modifieras till att gälla enbart kommunens skattefinansierade verksamheter. Då de avgiftsfinansierade verksamheterna finansierar sina lånebehov ökade driftskostnader med avgiften bör detta behov ligga utanför lånetaket. En förtydligad skrivning föreslås enligt nedan; En ökad upplåning leder till ökade räntekostnader, vilket påverkar utrymmet för verksamhetskostnader. För att begränsa denna effekt läggs ett tak för skuldsättningen. Kommunen låneskuld skall understiga 100 mkr, inklusive utnyttjande av kredit på kommunens koncernkonto. Lånetaket skall ej gälla taxefinansierad verksamhet. För att kunna särskilja den taxefinansierade verksamhetens behov av upplåning skall en särredovisning av denna göras. Justerande sign Utdragsbestyrkande

30 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer Dnr KA Förslag till reviderade riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att besluta om revidering av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning enligt förslag Bakgrund och ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har tagit beslut om lokala riktlinjer. riktlinjerna innefattar ett lånetak på 100 mkr. Lånetakets syfte är att utgöra en broms mot alltför höga investeringsnivåer vilket ökar kommunens driftkostnader. Vid tillämpningen av lånetaket har det visat sig att regelverket behöver modifieras till att gälla enbart kommunens skattefinansierade verksamheter. Då de avgiftsfinansierade verksamheterna finansierar sina lånebehov ökade driftskostnader med avgiften bör detta behov ligga utanför lånetaket. En förtydligad skrivning föreslås enligt nedan; En ökad upplåning leder till ökade räntekostnader, vilket påverkar utrymmet för verksamhetskostnader. För att begränsa denna effekt läggs ett tak för skuldsättningen. Kommunen låneskuld skall understiga 100 mkr, inklusive utnyttjande av kredit på kommunens koncernkonto. Lånetaket skall ej gälla taxefinansierad verksamhet. För att kunna särskilja den taxefinansierade verksamhetens behov av upplåning skall en särredovisning av denna göras. KLK Ekonomienheten Bert Stabforsmo ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

31 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om, och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunen har jämfört med många andra kommuner en välordnad ekonomi med god soliditet, även om den av pensionsåtagandet som redovisas utanför balansräkningen medräknas. Kommunen har under den senaste 10-årsperioden redovisat positiva resultat och har inga negativa resultat att återställa. Befolkningsutveckling Säters kommun har som lånsiktig mål att befolkningen skall öka till invånare Detta är en övergripande målsättning som skall återspeglas i all planering. Kommunen beslutar i samband med beslut om budget och plan för den kommande treårsperioden om ökningstakten för perioden. Vid beräkning av kommunens intäkter görs en avstämning och anpassning till faktisk befolkningsökning för år ett i perioden. Resultatnivåer Säters kommun skall över tid värdesäkra sitt eget kapital. Som måttstock på penningvärdets förändring används Riksbankens inflationsmål. Detta innebär att årets resultat långsiktigt skall uppgå till minst 2 % av eget kapital. Investeringar och skuldsättning Säters kommun skall finansiera reinvesteringar med egna medel. För nyinvesteringar kan nya lån behöva upptas. Detta sker i första hand genom att utnyttja den kredit som är kopplad till kommunens koncernkonto i Swedbank. När denna är förbrukad måste nya lån tas upp i Kommuninvest. En ökad upplåning leder till ökade räntekostnader, vilket påverkar utrymmet för verksamhetskostnader. För att begränsa denna effekt läggs ett tak för skuldsättningen. Kommunen låneskuld skall understiga 100 mkr, inklusive utnyttjande av kredit på kommunens koncernkonto. Lånetaket skall ej gälla taxefinansierad verksamhet. För att kunna särskilja den taxefinansierade verksamhetens behov av upplåning skall en särredovisning av denna göras. Pensionsmedel De medel som Säters kommun i samband med försäljning av Säters Energi 1997 avsatt i kapitalförvaltning skall användas för att avlasta kommunens ekonomi från ökande kostnader för pensionsutbetalningar. Kommunen beslutar varje år i samband med beslut om budget och plan för den kommande treårsperioden beslut om hur de fonderade medlen skall användas. Pensionsmedlen utgör en öronmärkt del av eget kapital. Den årliga avkastningen från pensionmedlen dras vid en balanskravsutredning av från resultatet och de medel som tillförs läggs till resultatet. Detta är en medveten finansiell planering som medger undantag från balanskravet.

32 Resultatutjämningsreserv RUR Säters kommun skall ha en resultatjämningsreserv vars syfte är att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Resultatutjämningsreserven ska användas när kommunen i en balanskravsutredning uppvisar ett negativt resultat som beror på en svag utveckling av skatteunderlaget. Medel får reserverar till RUR när kommunen har ett resultat som efter balanskravsavstämning överstiger 2 % av eget kapital. Medel får disponeras ur RUR när följande förutsättningar är uppfyllda; 1. den årliga förändringen av rikets skatteunderlag understiger den underliggande genomsnittsliga ökningstakten för riket de senaste tio åren, och 2. ett negativt resultat skulle uppstå vid en balanskravsutredning om medel inte tillförs Resultatutjämningsreserven får maximalt uppgå till ett belopp som motsvarar 3 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär i 2013 års nivå drygt 15 mkr. Ett preliminärt beslut om reservering till och disponering ur resultatutjämningsreserv tas i samband med beslut om budget. Slutligt beslut tas i samband med beslut om årsredovisning för det aktuella året.

33 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA 14/218 Redovisning av obesvarade medborgarförslag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Godkänna redovisningen. 2. Medborgarförslagen kvarligger för beredning. Ärendebeskrivning: Enligt kommunfullmäktige arbetsordning, 31, ska kommunstyrelsen två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska ske på fullmäktiges ordinarie sammanträde i april och oktober. Medborgarförslag om att förbättra miljön vid Dnr KA14/031 järnvägsstationen Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Slutbehandlas vid kommunfullmäktiges sammanträde den 15 december Medborgarförslag om bostäder för 55 plussare Dnr KA14/037 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Därefter har arbetsutskottet remitterat förslaget till samhällsbyggnadsnämnden och Säterbostäder AB för yttrande. Beredning pågår. Slutbehandlas vid kommunfullmäktiges sammanträde den 15 december Medborgarförslag om att bygga en ny idrottsanläggning Dnr KA14/078 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Därefter har arbetsutskottet beslutat uppdra till kommunchefen utreda det totala behovet av en anläggning i kommunen. Slutbehandlas vid kommunfullmäktiges sammanträde den 15 december Medborgarförslag lampor i pulkabacken Dnr KA14/132 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Medborgarförslag om en ny högstadieskola i Mora by Dnr KA14/133 i Gustafs Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om en ny innebandyhall i Säters Dnr KA14/134 kommun Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

34 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf forts Medborgarförslag om att bygga ut Kungsgårdsskolan Dnr KA14/135 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om nya läktare och ny löparbana på IP Dnr KA14/136 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Medborgarförslag att bygga om grusplanen framför Dnr KA14/138 sågverket Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Medborgarförslag om konstgräsplan på Säters IP Dnr KA14/139 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om ny inomhushall i Säters Kommun Dnr KA14/141 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om ny idrottshall i Gustafs nr 1 Dnr KA14/142 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om ny idrottshall i Gustafs nr 2 Dnr KA14/143 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om Enbacka idrottshall Dnr KA14/144 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om en ny fotbollsplan på IP mot Dnr KA14/158 Hagavägen Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om en giftfri förskola Dnr KA14/164 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

35 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf forts Medborgarförslag gällande skötsel av parker och Dnr KA14/176 grönområden Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Medborgarförslag om babysim Dnr KA14/181 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Justerande sign Utdragsbestyrkande

36 - 36 -

37 - 37 -

38 - 38 -

39 - 39 -

40 - 40 -

41 - 41 -

42 - 42 -

43 - 43 -

44 - 44 -

45 - 45 -

46 - 46 -

47 - 47 -

48 - 48 -

49 - 49 -

50 - 50 -

51 - 51 -

52 - 52 -

53 - 53 -

54 - 54 -

55 - 55 -

56 - 56 -

57 - 57 -

58 - 58 -

59 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA14/219 Redovisning av obesvarade motioner Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Godkänna redovisningen. 2. Motionerna kvarligger för beredning. Ärendebeskrivning: Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning, 30, ska kommunstyrelsen två gånger varje år redovisa de motioner som inte beretts färdigt. Redovisningen skall göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Motion om att ge barnen en giftfri vardag Dnr KA14/127 Motionen är inlämnad till kommunfullmäktiges sammanträde Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade motionen till samhällsbyggnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Yttrandet skall ha inkommit till kanslienheten senast 31 oktober. Slutbehandling vid kommunfullmäktiges sammanträde den 15 december Motion om lokal upphandling av mat Dnr KA14/127 Motionen är inlämnad till kommunfullmäktiges sammanträde Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade motionen till den gemensamma nämnden för upphandling för yttrande. Yttrandet skall ha inkommit till kanslienheten senast 31 oktober. Slutbehandling vid kommunfullmäktiges sammanträde den 15 december Justerande sign Utdragsbestyrkande

60 MOTION GE BARNEN EN GIFTFRI VARDAG Barn är särskilt utsatta och känsliga för skadliga kemikalier. Deras biologiska utveckling, fysiska aktiviteter och beteende ger upphov till ökad exponering. Barn dricker mer vatten, äter mer mat och andas mer luft per kilogram kroppsvikt än vuxna. De biter och suger på saker, utforskar sin omvärld och vistas nära golvet där många kemikalier samlas. Upprepad exponering under de första levnadsåren riskerar att skada nervsystemet, reproduktionssystemet, hormonsystemet och immunsystemet. De senaste 50 åren har världens kemikalieproduktion ökat. Varje vardag lämnar föräldrar i Säters kommun sina barn i förskolor och skolor. Det krävs förtroende för att lämna över barnens säkerhet, hälsa och utveckling i någon annans händer. Som föräldrar vill man vara trygg med att barnen mår bra och har roligt. En viktig, men ofta förbisedd, aspekt är förekomsten av giftiga kemikalier. Världsnaturfonden har låtit analysera blod från tre generationer. Resultatet visar att barnens blod innehåller högre halter av kemiska ämnen jämfört med äldre generationer. Det är inte acceptabelt. Vi vill att förskolor görs fria från skadliga gifter så snart som möjligt. För det krävs en inventering och därefter en handlingsplan. Centerpartiet i Säter föreslår: - att kommunens gör en inventering och därefter en handlingsplan som kan leda till att kommunens förskolor och skolor görs fria från miljögifter Fullmäktigegruppen, Centerpartiet i Säter: Marit Ragnarsson Karl-Erik Finnäs Sune Hemmingsson Maj-Lis Nyberg Elsa Efraimsson-Vestman Sven Frejd Annette Berg Niclas Bodin 1

61 MOTION OM LOKAL UPPHANDLING AV MAT I vår livsmedelsvision för Säters kommun köper kommunala verksamheter mat från den lokala butiken. Stora Skedvi är ett bra exempel, där det på många sätt vore bättre om ICA Skedvi kunde leverera livsmedel till förskolan, skolan och äldrevården. Maten skulle transporteras kortare sträckor, det skulle underlätta för mer närproducerade livsmedel från mindre producenter och butikens omsättning skulle öka för större chans att överleva. För att nå dit behöver kommunen dela upp upphandlingen av livsmedel i mindre delar. Arvika är ett exempel på en kommun som delat upp livsmedelsupphandlingarna i mindre områden så att det idag bara är lokala livsmedelsbutiker som lämnar anbud eftersom de ställer krav på mindre kvantiteter och mindre förpackningar. Landsbygdsmentorerna hjälper butikerna att formulera anbud. Erfarenheten är också att det resulterat i mer rationellt arbete för kökspersonalen då beställningen kan göras utifrån aktuell matsedel istället för att tvingas beställa hem varor att ha i lager. Flera kommuner prövar nu Arvikas modell, bl a Fredriksberg i Ludvika kommun, vilket bidrar till att rädda butikens överlevnad. Ljusdals kommun har omförhandlat pågående avtal med Servera och Menigo och gjort en separat upphandling för Ramsjö. I nästa upphandling gör de separata upphandlingar för alla enheter som ligger på landsbygden och har en lanthandel i närheten. Säters kommuns samverkan med Ludvika m fl kommuner får inte innebära att lokala anpassningar inte blir möjliga. Centerpartiet i Säter föreslår: - att kommunen prövar vägar att göra en lokal upphandling av mat i St Skedvi. Fullmäktigegruppen, Centerpartiet i Säter: Marit Ragnarsson Elsa Efraimsson-Vestman Karl-Erik Finnäs Sven Frejd Sune Hemmingsson Annette Berg Maj-Lis Nyberg Niclas Bodin 1

62 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA14/041 Förslag till e-policy Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta förslag till e-policy för Säters kommun. Ärendebeskrivning Informationsteknik (IT) är numera en självklar del i vardagen, i såväl arbete som fritid. Utvecklingen av IT-samhället ställer stora krav på kommunen att tillhandahålla modern och effektiv service för fler med nya tjänster Säters kommun ska genom att utveckla e-tjänster göra vardagen enklare för medborgare och företagare. Kommunen ska genom interaktiva e-tjänster förbättra servicen till medborgare och företagen, stärka medborgarnas insyn och deltagande samt öka kvalitet och effektivitet i den kommunala organisationen. Dokumentet e-policy ingår i en sammanhållen dokumentsamling för verksamhetsutveckling med IT som stöd, IT-Policy samt informationssäkerhet BITS e-demokrati, e-tjänster och e-förvaltning representerar målområden för vad Säters kommun avser att åstadkomma med hjälp av information-och kommunikationsteknik. Justerande sign Utdragsbestyrkande