Sociala identifikationer och behandling av alkoholproblem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sociala identifikationer och behandling av alkoholproblem"

Transkript

1 DSociala identifikq.tioner kan vara av bet ydelse inom rehabiliteringen av missbrukare. Men var skall man hitta forebilderna och traningsplatserna? Minnesotamodellen hittar dem i "nyktra alkoholister" och sjalvhjalpsgrupper; den kognitiva beteendeterapin i (den individuella) traningen av "coping skilis". Forfattarens jamforeise av de två behandlingsmodellerna utmynnar i att båda behovs och kompletterar varandra. NILS HOLMBERG Sociala identifikationer och behandling av alkoholproblem I sin teori om personliga konstruktioner framhåller George Kelly (1955), en klassiker inom socialpsykologin, att inlarning av nya former av konstruering och beteende inte behover ske via modosamma forsok och misstag. Vi kan utnyttja erfarenheter som andra gjort fore oss, dvs.observera rollmodeller. Albert Bandura (1985, 19) betonar att inlarning av nytt beteende kan ske både via stallforetradande och direkta upplevelser. Genom social modellinlarning kan personer utnyttja ett storre omang av informationskallor for att utvidga sin kunskap och sina fardigheter. Narapå alia inlarningsfenomen som ar ett resultat av direkt upplevelse uppstår så att vi observerar andra manniskors beteende och detta beteendes foljder for dem. Men for det forsta, var hitta modeller for ett annorlunda levnadssatt? Och for det andra, var hitta traningsplatser for alternativa beteenden? Vi narrnar oss då denna undersoknings tema: identifikationsprocessernas roll i rehabiliteringen av missbrukare. Att se, att visualisera framgångsrikt beteende hos andra, eller att i rollspel sjalv erhålla personliga kompetensupplevelser, kan hoja sjalvkanslan och den varseblivna jag-effektiviteten hos en missbrukare (Bandura 1985, 400). Man kan också framstalla en historisk likhet mellan rollmodellen och rnissbrukaren, genom att presentera modellen som en person som tidigare har lidit av liknande problem Artikeln bygger på doktorsavhandlingen "Identifikationsprocesser och behandling av alkoholproblem". Research Reports 1/95, Department of Social Psychology, University of Helsinki. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VDL (I) I 21

2 som missbrukaren. Denna infallsvinkel ar karakteristisk for sj alvhjalpsgrupper. I dessa grupper bygger man inte verksamheten på en systematisk analys av målbeteenden. Man vill i stallet gora nykomlingen medveten om mojligheten till forandring. En ny sjalvdefinition och identifikation med personer som andrat på sitt bete ende ar centrala utgångspunkter i inlarningen av nya former av beteende och konstruering. Identifikation ar inte allmant accepterad som ettviktigt teoretiskt begrepp inom psykologin. Man anser ofta att den inte representerar en urskiljbar utvecklingsprocess, som inte skulle kunna beskrivas battre på annat satt. Den har emellertid ett stort kliniskt och praktiskt varde, termen ar en deskriptiv snabbskrift for den komplexa foreteelse då en person assimilerar en annan persons psykologiska karakteristika. Med identifikation avsåg G.A. Kelly inte så mycket den identifikationsprocess som betonats inom psykoanalytisk teori, utan mera resultatet av en process, namligen likheten mellan en persons konstruering av sig sjalv och en annan person. De mest ihardiga forsoken att mata identifikation for kliniska syften och forskningsandamål har gjorts inom konstruktionsteorin med hjalp av s.k. Repertory grider, en testteknik som gor det majligt att få en kvantifierbar bild av t.ex. identifikationsmonstret i ett konstruktionssystem. De grider Kellyanvande var binara och det mått han anvande var antalet likadant poangsatta rutor i två jamforda gridkolumner (for en omfattande oversikt over anvanding av gridmetoden i klinisk forskning, se Winter 1992). Den forsta publicerade forskningen som anvande identifikationsmått gjordes under 50- och 60-talet av Jones. Han antog att manliga, vuxna neuropsykiatriska patienter skulle antingen over- eller underidentifiera sig med personligt signifikanta manliga personer. Inom alkoholforskningen har identifikation inte varit foremål for något storre intresse. Kellys konstruktionsteori och gridmetod har dock tillampats i ett antal undersokningar av t.ex. Blume (1980), Heather, Edwards och Hore (1975) och Heather, Rollnick och Winton (1981), som problematiserat betydelsen av olika konsumtionsroller i rehabiliteringen av missbrukare. Två behandlingsmodeller I mitten av 80-talet introducerades i Finland två nya behandlingsrnodeller for missbrukare: kognitiv beteendeterapi och Minnesotamodellen. Minnesotabehandlingen har i Finland varit foremål for en doktorsavhandling av Keso (1988), medan Koski-Jannes har publicerat en dito (1992) om kognitiv beteendeterapi och alkoholproblem. Minnesotabehandlingen (modellen beskrivs urforligt i Anderson 1981; Cook 1988) har overhuvudtaget inte varit foremål for forskning angående de psykologiska processer som kan tankas vara viktiga faktorer vid terapeutisk forandring. Minnesotamodellen havdar att en personalstruktur med s.k. nyktra alkoholister ger patienterna ett positivt perspektiv på sitt eget alkoholproblem. Man vill också systematiskt lara missbrukaren utnyttja Anonyma Alkoholister redan under klinikfasen av behandlingen. Denna tanke, att td. missbrukare fungerar som positiva rollmodeller och abstinensframjande identifikationsobjekt, har inte tidigare testats empiriskt. I den finska missbrukarvården har td. missbrukare utnyttjas ratt sparsamt i personalen. Tanken togs upp på 60-talet av A-klinikstiftelsens dåvarande VD K.E. Lanu, men den ledde inte till mera systematiska personalexperiment. Inom kognitiv beteendeterapi (KBT) betonar man betydelsen av att utveckla vårdmetoderna på basis av behandlingsforskning och utvardering. Bakgrunden till modellen ar teorin om social inlarning, som utvecklats av Bandura (1977; 1985). Till skillnad från Minnesotamodellen ser man inte olika former av kemiskt 22 [ NORD[SK ALKOHOL & NARKOT[KAT[DSKR[FT VOL. [4. [997 ([)

3 beroende som sjukdom, utan som overinlarda vanor, addiktiva beteenden, som kan analyseras och modifieras i likhet med andra vanor (Marlatt 1985, 9; Marlatt et al. 1995). Enligt MarIatt (1985, 12) ar det viktigt att betona skillnaden mellan de ursprungliga orsakerna till det addiktiva beteendet och de faktorer som forknippas med en forandring av detta beteende. En person kan lara sig effektiva metoder for vaneforandring, oberoende av hur problemet ursprungligen utvecklats. Ett KBT-program for missbrukare av alkohol innehåller vanligen foljande inslag: funktionell analys av klientens dryckesbeteende, inlarning av alternativa coping skills, analys av balansen i klientens levnadssatt samt inlarning av återfallsprevention (MarIatt & Gordon 1985). Minnesotamodellen betonar framst "betydelsen av ett socialt natverk som forstarker nykterheten". Man antar att denna forebyggande faktor ger tillfallen till inlarning av olika coping skiils som behovs i risksituationer. Konstrueringen av risksituationer sker via en identitet som "nykter alkoholist". Denna identitet påminner missbrukaren om hans begransningar, men tjanar också som en intradesbiljett till ett abstinensforstarkande socialt natverk. Kognitiv beteendeterapi problematiserar inte identitetsfrågor. Inom kognitiv beteendeterapi arbetar man inte med sociala identifikationer, aven om terapiformens forespråkare flitigt hanvisar till social inlarningsteori. Man ger på en teoretisk nivå en individualiserad bild av alkoholproblemet, aven om man samtidigt vill se likheter meilan olika addiktioner i fråga om de faktorer som vidmakthåller det problematiska beteendet. Banduras teori om social inlarning utnyttjas for att forklara hur alkoholproblemet uppkommer och hur det vidmakthålls, men inte langre vid problematisering av den forandringsorienterade klientens situation. Man utgår inom kognitiv beteendeterapi från den personliga aspekten av identiteten. Man ignorerar social identitet och hamnar darfor i en situation dar man kontrasterar sjalvreglering och icke-reglering av beteendet inom ramen for personlig identitet. Åven om man i nyare kognitiva behandlingsprogram betonar betydelsen av sociala kontakter problematiserar man annu inte sociala identifikationer på en teoretisk nivå. Forskare som ser grupptillhorighet som implikerande foriust av kontroll har glomt mojligheten att beakta sjalvreglering på gruppnivå (Hogg & Abrams 1988, ; Brewer & Gardner 1996). Medan deindividuationsteoretiker antar en foriust av identitet i gruppen, havdar representanter for social identitetsteori att det i gruppen i stallet sker ett ombyte från personlig till social identitet. T. ex. Abrams (1984) utgår ifrån att kontinuiteten från sjalvreglering till deindividuation ar oberoende av en kontinuitet från personlig till social identitet (se också Hogg & Abrams 1995). Test av behandlingsmodellerna For att få en uppfattning om klienternas identifikationsprocesser under Minnesotabehandlingen testade vi 78 klienter från Kalliola rehabiliteringsklinik med Repertory grid-metoden. For att dartiil få en uppfattning om identifikationsprocessernas roil i kognitiv beteendeterapi testades 75 klienter i ]arvenpaa socialsjukhus' KBT-grupper. I undersokningen anvandes en gridversion med 12 rollelement, som varderades med hjalp av 12 konstruktioner på en fempunktsskala. Elementen utgjordes av tre jagelement - jag nu, jag som andra ser mig och idealjag - och sju s.k. konsumtionsroller - jag nar jag dricker, jag under nyktra perioder, måttlig drickare, alkoholist, periodsupare, en person som blivit nykter ("nykter person") och absolutist. Dartill kom två element som har att gora med sjalvaktningsindexet: en person jag varderar hogt och en person jag inte tycker om. De två forstnamnda konsumtionsrollerna hanvisar inte till kontrasterande sinnesstamningar forknippade med fylla och nykterhet, NORD[SK ALKOHOL- & NARKOT[KAT[DSKR[FT VOL. [4. [997 ([) I 23

4 utan snarare tilllangre perioder av att vara" on and off the wagon'. Forsokspersonerna omvandlade de fem konsumtionsrollerna till verkliga personer, som ideras tycke bast motsvarade rollbeskrivningen. Forsokspersonerna antecknade narnnen på dessa personer på en blankett som inte gavs åt forsoksledaren. Darefter poangsatte forsokspersonerna ovannarnnda element. Resultatet blev en 12 x 12 grid som ger information om personernas konstruktionssystem. Sju av de tolv konstruktionsparen med vilka de olika elementen varderades erholls via triadmetoden i en pilotundersokning på socialsjukhuset (N=20) (se nedan). I den anvande man personer från forsokspersonens sociala omgivning som element. Enligt triadmetoden formulerar man konstruktionerna genom att plocka ut tre personer åt gången och fråga "Vilka två av dessa tre personer ar lika, på vilket satt ar de lika, och på vilket satt skiljer de sig samtidigt från den tredje personen?" På detta satt erholl man en antal konstruktioner, av vilka de sju mest anvanda valdes till griden i denna undersokning. Dessutom togs fem konstruktioner med som har att gora med sjalvaktningsindexet. Frågor rorande sjalvaktning och sjalvrespekt har varit aktuella for missbrukare intagna for behandling (Heather et al. 1975). Foljande konstruktionspar anvandes: 1: utåtriktad - isolerad 2: obeslutsarn - beslutsam 3: uppskattar sig sjalv - undervarderar sig sjalv 4: osaker infor framtiden - tillitsfull infor frarntiden 5: uppskattas av andra - undervarderas av andra 6: långsiktig - kortsiktig 7: osaker i sallskap - saker i sallskap 8: foretagsam - oforetagsam 9: likadan som andra - olik andra 10: ansvarsfull - likgiltig 11: overgiven av narastående - accepterad av narastående 12: popular - impopular For att undvika att forsokspersonerna i sina varderingar borjar "luta" mot den" goda" polen av konstruktionen, har de positiva polerna vants om i halften av fallen. Denna undersokning anvande alltså givna konstruktioner. 20 missbrukarklienter på socialsjukhuset hade formulerat konstruktionerna 1,2,4,6,8,10 och 12 med hjalp av Kellys triadmetod. Testningen utfordes under forsta och sista veckan av behandlingen. Gridresultaten analyserades med Weinreichs IDEX-prograrn (Weinreich 1980), som utarbetats for forskning i identifikationsfrågor. Ursprungligen var det meningen de båda behandlingsklinikernas behandlingsresultat skulle jamforas, men det visade sig att ]arvenpaaklienterna hade ett signifikant sarnre socioekonomiskt utgångslage, dvs. oftare var frånskilda, arbetslosa, etc. (for utforligare data, se Holmberg 1994). På basis av klientens dryckesbeteende efter behandlingen indelades klienterna i tre grupper: abstinenta, forbattrade och återfall. Uppfoljning gjordes 1 och 6 månader efter avslutad behandling. Resultat Vi antog i hypoteserna att det finns signifikanta skilinader mellan de tre uppfoljningsgrupperna ideras identifikationsmonster med de olika konsumtionsrollerna. De klienter som valde abstinens efter behandlingen antogs rora sig mot "torrare" identifikationer redan under behandlingen. De klienter som fortsatte att dricka som forr antogs uppvisa ett "våtare" identifikationsmonster an den abstinenta och den forbattrade gruppen redan under behandlingen. Detta visade sig också vara fallet. Vi fann att de Kalliolaklienter som var abstinenta vid sexmånadersuppfoljningen redan i slutet av behandlingen identifierade sig signifikant mera med rollen" nykter person' an de två ovriga grupperna (F(2,42)=6.27, p<.oi) och tog avstånd från två centrala "våta" roller, 24 1 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL.14, 1997 (I)

5 d.v.s. "jag nar jag dricker" och "alkoholist". Den abstinenta gruppens idealistiska identifikation med" måttlig drickare" minskade också signifikant under behandlingen (t=-3.86, df=42, p<.ool). Gruppen med återfall efter behandlingen identifierade sig vid slutet av behandlingen signifikant mera med "våta" roller som "jag nar jag dricker" (F(2,42)=9.61, p<.ool) och "alkoholist" (F(2,42)=6.27, p<.ol), och såg "periodsupare" som en positivare rollmodell (via idealistisk identifikation) an de ovriga grupperna (F(2,41)=4.57, p<.05). De abstinenta klienterna i både Kalliola och Jarvenpaa såg "alkoholist" som en mera negativ referensgrupp an de ovriga två grupperna (t=2.20, df=83, p<.05); dessutom identifierade de sig mera med" nykter person" an de två ovriga grupperna i slutet av behandlingen (t=1.99, df=83, p=0.50). De abstinenta Kalliolaklienternas identifikation minskade under behandlingen signifikant med tre "våta" roller: "jag nar jag dricker" (t=-4.56, df=42, p<.ool), "periodsupare" (t=- 2.60, df=42, p<.05) och "alkoholist" (t=-2.52, df=42, p<.05). Den enda signifikanta okningen av identifikation var med nykter person (t=3.33, df=42, p<.ol). Skillnaderna mellan Kalliola-abstinenta och Jarvenpaa-abstinenta i fråga om forandringar av identifikationsmonster under behandlingen var som storst betraffande "jag nar jag dricker", "måttlig drickare" och "nykter person". Den abstinenta Kalliolagruppens identifikation med "nykter person" forandrades signifikant mera i en positiv riktning. Jarvenpaaklienternas identifikationsforandringar var av mera anspråkslos natur. Resultaten stoder hypotesen att identitetsfrågorna och de olika konsumtionsrollerna inte pro blematiserades under Jarvenpaabehandlingen. Rollen som t.ex. "nykter" var inte foremål for systematisk diskussion i behandlingsgrupperna. I personalen ingick inte heller terapeuter som kunde ha konkretiserat denna roll. Dessa resultat stoder en central punkt i Kellys konstruktionsteori: forandring av beteen7 det har att gora med forandringar i konstruering. Resultaten har också prognostisk betydelse. De klienter som mest forandrat sitt beteende efter behandlingen uppvisade de storsta forandringarna i sin konstruering redan under behandlingen. Med hjalp av Kellys Repertory grid-metod kan vi alltså redan under behandlingen se i vilken riktning klientens identifikationsmonster forandras. Enligt resultaten i denna undersokning får vi också då en antydan om klientens beteende efter behandlingen (jfr Bailey & Sims 1991). Av intresse var också att de klienter som inte besvarade någondera uppfoljningen till sitt identifikationsmonster mest påminde om den grupp som haft återfall efter behandlingen. Missbrukares sociala natverk har i många undersokningar visat sig vara en viktig faktor med tanke på behandlingsresultatet (t.ex. Ornstein & Cherepon 1985). Nar Kalliolaklienterna analyserades separat uppkom inga signifikanta relationer mellan bakgrundsvariablerna och behandlingsresultatet vid 6 månaders uppfoljning. Daremot var de Jarvenpaaklienter som levde med sina barn oftare abstinenta vid samma uppfoljning. Nar Kalliolaoch Jarvenpaaklienterna analyserades som grupp var de klienter som levde i ett stabilt parforhållande oftare abstinenta sex månader efter behandlingen. Detta galide också for aktivt foraldraskap: klienter som levde med sina barn klarade sig signifikant battre an klienter utan denna foraldraroll. Identifikation och rehabilitering Enligt konstruktionsteorin ar klienterna mera benagna att andra på sitt beteende under behandling om de ges en mojlighet att konstruera ett alternativt, symptomfritt jag som byggs på tidigare erfarenhet i stallet for på vaga idealiserade fantasier om detta alternativ NORDISK AlKOHOl- & NARKOTIKATIDSKRIFT VDL (I) I 25

6 (Evesham & Fransella 1985). En behandlingsrnodeli som elaborerar målbeteendet och "for det narrnare" klienten gor den ovissa framtiden mindre hotande. Det anses darfor viktigt att klienten omkonstruerar framtiden for att gora den mera meningsfull och samtidigt mindre hotande. En klient som valjer abstinens som målbeteende placerar sig i en mycket delikat social position (ca 10 % av den manliga och 22 % av den kvinnliga vuxenbefolkningen i Finland lever utan alkohol). Att valja abstinens ar att valja sitt sociala natverk på ett mycket radikalare satt an om man valjer t.ex. att dricka kontrollerat (vilket ar ett realistiskt målbeteende for endast en liten minoritet av missbrukarna ino m anstaltvården). En abstinent person konstrueras ofta av sin omgivningvia negativa stereotyper med depressiva undertoner (finskan har många uttryck som målar bilden av en person som ar "nykter och sur" eller" nykter men torris"). Den inom AA forstarkta sociala identiteten som" nykter alkoholist" kan ses som ett forsok till evaluativ omdefiniering av traditionellt negativakannetecken (Hogg & Abrams 1988, 28). Denna strategi har ju också anvants på ett mera politiskt satt av ett antal minoritetsgrupper, t.ex. svarta i USA och Gay Liberation-rorelsen, genom att tillskriva ett socialt stigma en positiv betydelse. Robinson (1979) anvander begreppet "destigmatisering" for att beskriva hur missbrukarens problem omkonstrueras i AA. I stallet for att vara en negativ stereotyp med negativa sociala konsekvenser (Kilty 1981) blir stigrnat intradesbiljetten till ett nytt socialt natverk och en ny social identitet. Det kan emellertid vara svårt att finna identifikationsobjekt inom sj alvhjalpsrorelser. AIla AA-grupper ar inte demografiskt likadana (Montgomeryetal.1993;Toniganetal.1995). En personal med insideskunskaper om dessa olikheter mellan olika grupper kan lattare match a klient och grupp (for att underlatta identifikation och anslutning). Enligt Bandura (1985, 19) ar modellinlarning ett behandigt satt att utvidga ens kognitivt-behaviorala repertoar. "I stallet for att återuppfinna hjulet, kan du lara av dem som slutat", sager fadern till RET (rationell-emotiv terapi), Albert Ellis (i Ellis et al. 1988). Inlarning av nya attityder och formågor placeras har i ett socialt perspektiv. I stallet for att konstruera sig som en ensam jorden runt-seglare (en metafor tidigare anvand av Marlatt 1985) uppmuntrar man klienten att identifiera sig med personer som kan fungera som sociala modeller for nytt beteende. Manniskor kan lattare utforska nya satt att konstruera sitt beteende om det finns sociala modeller som ger dem social validation av detta nya beteende (Viney 1996). Identifikationsprocessernas roll i rehabilitering av missbrukare har inte varit forernål for något storre intresse i Minnesota-litteraturen. Deras betydelse namns i korthet av både Laundergan (1982) ochanderson (1981, 29), medan man inom AA-litteratur mera utforligt beror amnet i två skrifter med "verktyg for nykterhet", dvs. "Att leva nykter" och "Såsom Bill ser det". Bagge modellerna behovs Då kognitiv beteendeterapi jamfort med Minnesotamodellen ar en mindre homogen behandlingsform ar det svårare att foregripa generella problem som klienten kan råka ut for efter avslurad behandling. Ett problem kan dock uppstå via alltfor flexibel konstruering av det egna alkoholproblemet. Detta kan gora det svårt for klienten att vidmakthålla abstinensbeslut eller avtalade konsumtionsgranser. Missbrukarens sociala omgivning forstarker nodvandigtvis inte abstinens och forandrade dryckesvanor efter de forsta "smekmånaderni'. Marlatt har påtalat behovet av "boostersessions" for att hålla behandlingsprogrammet och de negativa konsekvens erna av gransoverskridningar i farskt minne (Saunders & AlIsop 26 1 NORDISK ALKOHOL &NARKDTIKATIDSKRIFT VDL (1)

7 1987; Marlatt 1996). Intervallbehandlingen vid Jarvenpaa socialsjukhus, dar klienter återkommer till sjukhuset med jamna mellanrum som en del av eftervården, kan också ses som en dylik forstarkning av klientens målbeteende. Ett alternativ till dessa "booster-sessions" ar de nya formerna av gruppverksamhet av typen "Moderation Management" eller i Finland "Paukunvartijat" (Drinkvaktarna) i vilka man i sjalva verket också utgår från en forandrad jagdefinition. Vaillant (1983) framholl i sin longitudinella undersokning att sjalvhjalpsgrupper ar grasrotsorganisationer med mojligheter att påverka individens beteende under en betydligt langre tid an behandlingskliniker. Man besoker en klinik, medan man tillhor AA, Lankarna, Drinkvaktarna, Viktvaktarna etc. som alla bygger på en gemensam social identitet ("Jag ar alkoholist, viktvaktare, drinkvaktare" etc.) (jfr Hogg & Abrams 1988, ). Kognitiv beteendeterapi har en viktig uppgift i behandling av missbrukare. Det torde dartill finnas mojligheter att utveckla behandlingsprogram som battre beaktar klienternas kognitiva kapacitet och struktur. Att behandlingsmetoder som inte beaktar klientens kognitiva kapacitet har svårt att nå personer med gravare alkoholproblem visades i en tidigare undersokning av Saarnio (1990). Man kunde också utveckla KBT så att den battre ger mojlighet till behandling av identitetsfrågor och varderingar. Det vore då någon form av vidareutveckling av nyare kognitiva metoder for behandling av personlighetsstorningar och identitetsproblematik (se Beck &Ass. 1990; Beck et al. 1993; Layden et al. 1993). Vid marknadsforing av Minnesotamodellen ar det skal att minnas att AA ar en behandlingsform som attraherar endast en minoritet av missbrukarna. Det ar likaledes skal att minnas att endast en minoritet av klienterna sist och slutligen valjer abstinens (Heather & Robertson 1983; Heather & Tebbutt 1989; Miller et al. 1995). Darfor ar det viktigt att erbjuda missbrukare mojlighet till traning av specifika coping skills och mera kontrollerat drickande. Det bor alltså ino m missbrukarvården också finnas tillgång till specialiserade behandlingsprogram dar missbrukare kan få information om faktorer som styr problembeteendet och lara sig mindre skadliga vanor. Det positiva med Minnesotabehandlingen ar att den erbjuder den abstinensorienterade klienten sociala modeller (och en ny social identitet) som gor framtiden lattare att konstruera och foregripa. Dartill erbjuder behandlingen ett fungerande kontaktnat av stodpersoner efter behandlingen. Minnesotamodellens systematiska samarbete med sjalvhjalpsgrupper ar något som den ovriga missbrukarvården kan ta lardom av. Också andra målbeteenden an abstinens kan inlaras och forstarkas i ett socialt sammanhang (Moderation Management i USA, Drinkwatchers i Holland). Klientens reaktion på Minnesotabehandlingen kan också vara en annan an den avsedda. For det forsta kan klienten kanna avsmak for forandringsprocessen och återfalla till rollen som missbrukare. For det andra kanske klienten nog vill andra på sitt beteende men betonar det personliga på bekostnad av det sociala i sin identitet. Han rar då svårt att utnyttja gruppverksarnhet och klientforeningar i sin rehabilitering, men kan mojligen dra nytta av mera skraddarsydd behandling. Detta betyder att personalen inom Minnesotamodellen kunde konstruera eftervårdsalternativen mindre svartvitt. Alla klienter i Minnesotabehandlingen ar inte intresserade av AA, aven om de ar intresserade av forandring. Vi bor komma ihåg att prosociala modeller inte endast finns ino m AA. Åven om klienten accepterar en social identitet som "nykter alkoholist" behover detta inte leda till en losning av mera individuella problem. I somliga fall prioriterar den" nyktre alkoholisten" konsekvent och ihardigt "AA- NORDISK ALKOHOL & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I) I 27

8 konstruktioner" med ett stramt konstruktionssystem. Personen betonar då alltfor mycket det sociala på bekostnad av det personliga i sin identitet. Med en sådan identitet kan personen få det svårt att konstruera "lost" i situationer som kraver flexibilitet. Ett satt att motarbeta denna defensiva utveckling ar att klienten vid behov utnyttjar professioneli expertis. En mindre stram konstruering av uppdykande krissituationer kan ibland vara en battre garanti for en balanserad nykterhetspraxis. I många fall torde det darfor vara andamålsenligt att kompletteraaa:s strategi med mera specifika interventioner och inlarning av alternativa satt att konstruera risksituationer. Samarbete mellan olika tankesatt ar darfor onskvm. LITTERATUR Abrams, D. (1984): Social identity, self-awareness and intergroup behaviour. Unpublished doctoral dissertation. University of Kent, U.K. Anderson, D.J. (1981): Perspectives on Treatment. Center City MN: Hazelden Bailey, P.E. & Sims, AC.P. (1991): The repertory grid as a measure of change and predictor of outcome in treatment of alcoholism. British Journal of Medicai Psychology 64: Bandura, A (1977): Social Learning Theory. New Jersey: Prentice Hall Bandura, A (1985): Social Foundations ofthought and Action. Englewood Cliff, New Jersey Beck, AT. and Associates (1990): Cognitive Therapy of Personality Disorders. New York: Guilford Press Beck, AT.& Wright, F.W. & Newman, C.F. & Liese, B. (1993): Cognitive Therapy of Substance Abuse. New York: Guilford Press Blume, S.B. (1980): Changes in alcoholic's self-esteem in relationship to perception of drinking and sober roles during treatment. Unpublished dissertation. University of Nebraska-Lincoln. Lincoln, Nebraska Brewer, M.B. & Gardner, W. (1996): Who is this "we"? Levels of collective identity and self representations. Journal of collective identity and self representations. Journal of Personality and Social Psychology 71 (I): Cash, T.F. & Briddell, D.W. & Gillen, B. & MacKinnon, C. (1984): When alcoholics are not anonymous. Socioperceptual effects of labeling and drinking pattern. Journal of Studies on Alcohol 45: Cook, C. (1988): The Minnesota model in the management of drug and alcohol dependency: Miracle, method or myth? Part I. The philosophy and the programme. British Journal of Addiction 83: Ellis, A & Mclnerney, J.F. & DiGiuseppe, R. & Yeager, R.J. (1988): Rational-Emotive Therapy with Alcoholics and Substance Abusers. New York: Pergamon Press Evesham, M. & Fransella, F. (1985): An investigation of the effect on a stuttering relaps rate of a combined program of training speech technic and psychological reconstruction. British Journal of Disorders of Communication 20: Heather, N. & Edwards, S. & Hore, B. (1975): Changes in construing and outcome of group therapy for alcoholism. Journal of Studies on Alcohol 36: Heather, N. & Robertson, I. (1983): Controlled Drinking. Cambridge: University Press Heather, N. & Rollnick, S. & Winton, M. (1981): Psychological change among inpatient alcoholics and its relationship to treatment outcome. British Journal on Alcohol and Alcoholism 17: Heather. N. & Tebbutt, J. (1989): Definitions of nonabstinent treatment outcome c1assifications: a review and a proposal. Drug and Alcohol Dependence 24: Hogg, M. & Abrams, D. (1988): Social Identifications. A social psychology of intergroup relations and group processes. London: Routledge Hogg, M. & Abrams, D. (1995): A tale of two theories: 2 si NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I)

9 A critical comparison of identity theory with social identity theory. Social Psychological Quarterly 58 (4): Holmberg, N, (1995): Identifikationsprocesser och behandling av alkoholproblem, Research Reports 1/95, University of Helsinki: Department of Social Psychology Kelly, GA (1955): The Psychology of Personal Constructs, vol. I & 2, New York: Norton Keso, L, (1988): Inpatient treatment of employed alcoholics, A randomized clinical trial on Hazelden and tradition al treatment, Research Unit of Alcohol Diseases, Helsinki Central University Hospital Kilt y, K,M, (1981): Drinking status and stigmatization, American journal of Drug and Alcohol Abuse 8: Koski-jannes, A. (1992): Alcohol Addiction and Self Regulation, A control led trial of arelapse prevention program for Finnish inpatient alcoholics, Helsinki: The Finnish Foundation for Alcohol Studies vol. 41 Laundergan, J.C (1982): Easy does it, Alcoholism treatment outcomes, Hazelden and the Minnesota model. Center City MN: Hazelden Layden, MA & Newman, C. F, & Freeman, A. & Morse, S,B, (1993): Cognitive Therapy of Personality Disorders, Needham Heights MA: Allyn & Bacon Marlatt, GA (1985): Relapse prevention, Theoreticai rationale and overview of the model. In: Marlatt, GA & Gordon, J. (eds,): Relapse prevention, New York: Guilford Press Marlatt, GA (1996): Models of relapse and relapse prevention: a commentary. Experimental and Clinical Psychopharmacology 4: Marlatt, GA & Baer, j.5. & Quigley, LA (1995): Selfefficacy and addictive behavior. In: Bandura, A. (ed,): Selfefficacy in Changing Societies, New York: Cambridge University Press Marlatt, GA & Gordon, J. (eds,)( 1985): Relapse Prevention, New York: Gui Iford Press Miller, W,R, et al. (1995):What works? A methodological analysis of the alcohol outcome treatment literature, In: Hester, R. K, & Miller W,R. (eds,): Handbook of Alcoholism Treatment Approaches: Effective Alternatives, 2nd edition, Washington D,C: American Psycological Association Montgomery, HA & Miller, W,R, & Tonigan, j.5. (1993): Differences among AA groups, Implications for research, journal of Studies on Alcohol 54: Ornstein, P & Cherepon, J. (1985): Demographic variables as predictors of alcoholism treatment outcome, journal of Studies on Alcohol 46: Robinson, D, (1979): Talking out of alcoholism, The self-help process of alcoholics anonymous, London: Croom Helm Saarnio, P (1990): Alkoholistien hoidon ja kuntoutuksen peruslahtokohtia, Tutkimus huoltola-asiakkaiden kognitiivisista toiminnoista, sosiaalisesta tilaneesta ja selviytymiskeinoista (Utgångspunkter i vården och rehabiliteringen av alkoholister, En undersokning om kognitiva funktioner, den sociala situationen och tillnyktringssatt bland klienter på vårdanstalter), Sosiaalipoliittisen yhdistyksen tutkimuksia 52, Helsingin yliopisto, Sosiaalipolitiikan laitos Saunders, B, & Allsop, S, (1987): Relapse: A psychologi cal perspective, British journal of Addiction 82: Tonigan, j.5. & Ashcroft, F, & Miller, W. R, (1995): AA group dynamics and 12 step activity, journal of Studies on Alcohol 53: Vaillant, G,E, (1983): The natural history of alcoholism causes, patterns, and paths to recovery, Harvard University Press Viney, L, (1996): A personal construct modelof crisis intervention counseling for adult clients, journal of Constructivist Psychology 9: Weinreich, P (1980): Manual for Identity Exploration using Personal Constructs, SSRC Research Unit. Birmingham: University of Aston Winter, D, (1992): Personal Construct Psychology in Clinical Practice, Theory, Research and Applications, London: Routledge, Summary Nils Holmberg: Social identification and treatment of alcohol problems T wo new treatment models for addictive behaviours were introduced in Finland in the mid-80s, the Minnesota-model and cognitive behaviour therapy. The aim of this studywas to analyse identification processes during Minnesota-model inpatient treatment for dients with alcohol problems. The main theoretical framework of the study was G.A. Kelly's theory of personal constructs (1955) supplemented with recent developments in social identity theory (e.g. Hogg & Abrams 1988). Altogether 78 patients were tested in 1988 at the beginning and the end of a four-week treatment in a Minnesota-model treatment center (Kalliola) with a modified version of the Repertory Grid developed by Kelly. For comparison 75 patients from a fourweek cognitive behaviour therapy (CBT) programme were also tested with the same grid. The dients from the two treatment dinics were, however, not matched and the treatment outcome concerning drinking behaviour was thus not comparable. The dients were divided into three groups (abstinent, improved and relapsed) based on NORDISK ALKOHOL &NARKOTIKATIDSKRIFT VOL, (1) )29

10 information about post-treatment drinking gathered at a l-month and a 6-month followup. 48 clients from Kalliola and 42 from the CBT-programme responded to the latter. Among the Kalliola-clients there were significant relationships between the construing of the seven drinking roles (" me as drinking", "me during sober periods", "moderate drinker", "alcoholic", "binge drinker", "sober person", and" teetotaler") and post-treatment drinking behaviour, but not so for clients from the CBT-program. Some tentative theoretica1 hypotheses concerning the conceptualization of social identification processes in the Minnesota-model and cognitive behavior therapy are presented. Key words: treatment, cognitive behaviour therapy, Minnesota-model, social identification, relapse 3 O I NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I)

Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island

Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island ÁSA GUDMUNDSDÓTTIR KOMMENTAR Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island Missbrukarvård i Island När institutionsvården expanderade på 1970- talet var Island, på grund

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Samtalsbehandling fungerar

Samtalsbehandling fungerar Samtalsbehandling fungerar Det beror inte i någon större utsträckning på metoden som används utan på faktorer hos pa9enten och hos behandlaren. Det verkar inte finnas en typ av samtals- behandling som

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

v Motiverande samtal i arbete med återfall i alkohol missbruk HUR?

v Motiverande samtal i arbete med återfall i alkohol missbruk HUR? v Motiverande samtal i arbete med återfall i alkohol missbruk HUR? Liria Ortiz leg psykolog, leg psykoterapeut och handledare (KBT), utbildar och handleder i MI (MINT) E-mail: Liria.Ortiz@gmail.com Hemsida:

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna SiS missbruksoch beroendevård vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna Statens institutionsstyrelse Grafisk form: Svensk Information Illustrationer: Ida Bontin Tryckning: Edita Västra

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Behover alkoholister. behandling?

Behover alkoholister. behandling? Behover alkoholister behandling? Iden att missbruksproblem går att "bota" bara man finner ratt behandlingsmetod ar gammal. Redan vid sekelskiftet gjorde en svensk dagstidning reklam for något som kallades

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

ANVISNINGAR OCH SCHEMA TILL DELKURSEN PSYKOTERAPEUTISK FÖRDJUPNING KOGNITIV BETEENDETERAPI, 4,5 HP INOM KURS 9 PÅ PSYKOLOGPROGRAMMET, TERMIN 9 HT 2013

ANVISNINGAR OCH SCHEMA TILL DELKURSEN PSYKOTERAPEUTISK FÖRDJUPNING KOGNITIV BETEENDETERAPI, 4,5 HP INOM KURS 9 PÅ PSYKOLOGPROGRAMMET, TERMIN 9 HT 2013 ANVISNINGAR OCH SCHEMA TILL DELKURSEN PSYKOTERAPEUTISK FÖRDJUPNING KOGNITIV BETEENDETERAPI, 4,5 HP INOM KURS 9 PÅ PSYKOLOGPROGRAMMET, TERMIN 9 HT 2013 Innehåll och syfte Delkursen innehåller en teoretisk

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Hur får man barn och föräldrar att ändra beteende?

Hur får man barn och föräldrar att ändra beteende? Hur får man barn och föräldrar att ändra beteende? Gunilla Morinder Specialistsjukgymnast, Med dr, teamledare Rikscentrum Barnobesitas Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Rikscentrum Barnobesitas

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Om den evidensbaserade missbrukarvårdens retorik och praktik

Om den evidensbaserade missbrukarvårdens retorik och praktik ANDERS BERGMARK ÖVERSIKT Om den evidensbaserade missbrukarvårdens retorik och praktik I Sverige har under de senaste åren en rad prominenta offentliga aktörer kraftfullt pläderat för nödvändigheten av

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Flickan från Ibiza. Sokratisk dialog med kvinnlig missbrukare NILS HOLMBERG

Flickan från Ibiza. Sokratisk dialog med kvinnlig missbrukare NILS HOLMBERG NILS HOLMBERG Flickan från Ibiza Sokratisk dialog med kvinnlig missbrukare Den terapiform som blivit känd under namnet kognitiv terapi har genomgått en snabb utveckling under de senaste 20 åren. Från att

Läs mer

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Moa Mannheimer, enhetschef och leg. psykolog på BUP Grinden, deltar vid ISIS höstsymposium 2012 för att berätta om hur de arbetar med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: VD 2007-06-26 Gäller fr.o.m.: HT 2012, rviderad 2010-06-01 Version: 2 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Korttidsterapi i grupp for alkoholberoende patienter

Korttidsterapi i grupp for alkoholberoende patienter CHRISTER SANDAHL & STEN RONNBERG & KRISTINA HERLITZ & GCRAN AHLIN Korttidsterapi i grupp for alkoholberoende patienter Jomforande studie av återfallsprevention och psykodynamisk terapi Christer Sandahl

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Symposium Utbildning, Handledning, Konsultation, Behandling

Symposium Utbildning, Handledning, Konsultation, Behandling Resö 2005 02 21 Motiverande Samtal Att medverka till förändring Motiverande Intervju är en är en klientcentrerad, direktiv metod, som genom att utforska och lösa upp ambivalens bygger upp den inre motivationen

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Beslutsunderlag: System för att organisera aktivister

Beslutsunderlag: System för att organisera aktivister 1 Beslutsunderlag: System för att organisera aktivister Senast reviderat: 2013-05-19 Författare: Max Gnipping Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Inledning...1 Forskning på ideellt arbete...2

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi - en introduktion 15 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2015 Vt 2016 Stockholm

Kognitiv beteendeterapi - en introduktion 15 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2015 Vt 2016 Stockholm Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Kognitiv beteendeterapi - en introduktion 15 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2015 Vt 2016 Stockholm Kognitiv beteendeterapi en introduktion,

Läs mer

INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi

INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi KBT-gruppen i Stockholm i samarbete med Behavioral Tech inbjuder till INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi Huvudlärare: Charles Swenson, MD Medverkande lärare: Maria Bragesjö, leg psykolog Anna

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologi II 30 högskolepoäng VT 2015 Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI 7,5 högskolepoäng Version 150526 Inledning Delkursen skall enligt kursplanen

Läs mer

Hur du lyckas med rekrytering utmaningar & trender. 20 maj 2015

Hur du lyckas med rekrytering utmaningar & trender. 20 maj 2015 Hur du lyckas med rekrytering utmaningar & trender 20 maj 2015 Kort om Harvey Nash > Rekrytering > Interim > Second Opinion 2 Kort om mig > Ansvarar för Harvey Nashs Practice Finance & Legal > De senaste

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi - en introduktion 15 högskolepoäng grundläggande nivå, Ht 2013 Vt 2014 Göteborg/Stockholm

Kognitiv beteendeterapi - en introduktion 15 högskolepoäng grundläggande nivå, Ht 2013 Vt 2014 Göteborg/Stockholm Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Kognitiv beteendeterapi - en introduktion 15 högskolepoäng grundläggande nivå, Ht 2013 Vt 2014 Göteborg/Stockholm Kognitiv beteendeterapi en introduktion,

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Fotspår i ett minfalt

Fotspår i ett minfalt Fotspår i ett minfalt Om att dricka eller icke dricka Nils Holmberg Nar alkoholisten kommer får behandling, ar det mycket vanligt, att han vill b1i på det klara med vad hans problem "egentligen beror på",

Läs mer

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Vad säger socialstyrelsen Vad säger forskningen? Hur gör vi i praktiken? Known unknown As we know, There are known knowns. There are things we know we know. We

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Gruppens psykologi. Attributionsteori SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi - en introduktion 15 högskolepoäng grundläggande nivå, Ht t 2010 Vt 2011

Kognitiv beteendeterapi - en introduktion 15 högskolepoäng grundläggande nivå, Ht t 2010 Vt 2011 rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Kognitiv beteendeterapi - en introduktion 15 högskolepoäng grundläggande nivå, Ht t 2010 Vt 2011 Kognitiv beteendeterapi en introduktion, 15

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Riku Matilainen 1.6.- 3.6. 2015 Bakgrund om facklig verksamhet i Finland Facket har traditionellt

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 En 5-årsuppföljning av psykospatienter: Behandlingseffekt, tolerabilitet, funktionsnivå Femårsstudien

Läs mer

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet

Läs mer

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten Olika programkompetenser idag inom regionen Brotts Brytet Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten kan omfatta skilda typer

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Ross Greene Gee e Collaborative Problem Solving (CPS) Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska

Läs mer

Motiverande Samtal - MI

Motiverande Samtal - MI Motiverande Samtal - MI Odontologiska fakulteten Malmö högskola 2012 Björn Axtelius*, Dan Ericson**, Sven Persson*** Prof vid Malmö högskola: *Samhällsodontologi, **Kariologi, ***Pedagogik Lärandemål tandläkarutbildningen

Läs mer

Subutex-behandling i Sverige en första beskrivning

Subutex-behandling i Sverige en första beskrivning ANDERS ROMELSJÖ ÖVERSIKT Subutex-behandling i Sverige en första beskrivning Historisk översikt Metadonbehandling av personer med intravenöst opiatmissbruk startade i Sverige redan 1966 vid forskningskliniken

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Copyright The AA Grapevine, Inc. Återges med innehavarens tillstånd.

Copyright The AA Grapevine, Inc. Återges med innehavarens tillstånd. AA Anonyma Alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl Översikt Socialpsykologi och lite om sociala reaktioner på datorer Nils Dahlbäck nilda@ida.liu.se http://www.ida.liu.se/~nilda Prototyper och scheman Social påverkan - Åskådarbeteende - Konformitet - Lydnad

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer