Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna"

Patrik Åström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Hjördis Högberg barnmorska, MPH, doktorand, Inst. kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet (UU) Petra Pålsson barnmorska, doktorand, Inst. för hälsovetenskaper, Lunds universitet Margareta Larsson Fredrik Spak docent, barnmorska, Inst. kvinnors och barns hälsa, UU docent, psykiater, Socialmedicin, Göteborg universitet

2 Alkohol i samhället Ca 90% av befolkningen över 15 år dricker alkohol För ca 80% är alkohol inget problem, MEN för 10-15% är alkoholkonsumtionen problematisk Ca 80% av alla våldsbrott sker under påverkan av alkohol Svenska studier visar att % av gravida kvinnor fortsätter i någon mån att dricka alkohol under graviditeten Ca 20 % av alla barn växer upp i en familj där en- eller båda föräldrarna har en riskabel alkoholkonsumtion. Dessa barn har ökad risk för: psykisk ohälsa, sämre skolprestation, eget missbruk. Gruppverksamhet finns för missbrukarnas barn i de flesta kommuner, men enbart 1-2 % av barnen får hjälp! Risken för barnolycksfall ökar om den som har ansvar för barnet druckit alkohol Källor: 1) FHI (2010) Alkohol, ma lomra de 11. Kunskapsunderlag fo r Folkha lsopolitisk rapport. 2) Göransson M. (2004) Alcohol consumption during pregnancy: How do we separate myth from reality? (Doctoral dissertation). Neurotec Department, Division of Psychiatry Karolinska Institute, Stockholm. 3) Comasco, E et al, (2012) Alcohol consumption among pregnant women in a Swedish sample and its effects on the newborn outcomes. Alcoholism: Clinical and Experimental Research 4) Skagerström J. et al. (2013) Prevalence of alcohol use before and during pregnancy and predictors of drinking during pregnancy: a cross sectional study in Sweden. BMC Public Health

3 Epigenetik Det är > 40 % ökad risk för alkoholberoende/missbruk (diagnos: alcohol disorder, AD) om vi har ärftlighet i våra gener, i DNA.* Om en förälder är alkoholmissbrukare eller alkoholberoende blir var tredje barn (37%) missbrukare, om båda föräldrarna är missbrukare blir ett av två barn (50%) missbrukare. Uppmana föräldrarna att barnet inte ska dricka alkohol under tonåren för att minska risken för missbruk, innan mognad. Hjärnan bygger om under tonåren. Eftersom det inte syns, kra vs att vi fra gar alla om a rftligheten! När det är uppenbart med pågående alkoholproblem i familjen (om frågan ställs) kan vi som arbetar i vården alltid hänvisa till livsstilseller alkoholmottagning för stöd. * KÄLLA: Sullivan et al. (2012) Genetic architectures of psychiatric disorders: the emerging picture and its implications. Nature reviews. GENETICS 13:

4 Bakgrund Härrydastudien Instrument utvecklades för att mäta socialt stöd för alkoholfri graviditet. Barnmorskans alkoholsamtal utvärderades Kvasiexperimentell studie. Interventionsgrupp: 237 par Kontrollgrupp: 274 par Högberg H., Spak F., Larsson M. (2015) Dialogue between Midwives and Parentsto-be about Alcohol, from a Life Cycle Perspective An Intervention Study Mödrahälsovården och besökarnas alkoholkonsumtion. Alkohol året före- o under graviditeten Multicenterstudie: 30 MVC Deltagare: 1594 gravida kvinnor, 444 partner + frågor om socialt stöd Högberg H., Skagerström J., Spak F., Nilsen P., Larsson M. Alcohol Consumption among partners of pregnant women in Sweden: a cross sectional study (submitted)

5 FRÅGOR OM ALKOHOL OCH FÖRÄLDRASKAP I LIVSCYKELPERSPEKTIV 1. Har din alkoholkonsumtion ändrats något under de 12 senaste mån. före graviditeten? ökat oförändrad minskat drack ej nykterist nykter alkoholist 2. Finns det alkoholism/ alkoholmissbruk/ alkoholberoende i din familj eller inom släkten? ja nej vet ej Om ja, vem/vilka: 3. Vem dricker du tillsammans med? ( flera alternativ kan kryssas i ) ej arbetskamrater din partner ensam vänner övrig familj dricker 4. Din alkoholkonsumtion efter graviditetsbeskedet ökat oförändrad minskat dricker inte alls nu nykterist nykter alkoholist

6 Varför är det viktigt att arbeta med alkoholsamtal i livscykelperspektiv? Metoden kräver: -mer tid än "vanligt MHV-alkoholsamtal -samarbete med andra instanser när vi får höga AUDIT-poäng hos partnern Positiva följder med metoden: -vi får veta mer om paret -öppnar upp: andra känsliga ämnen / familje- och uppväxtförhållanden / "familjehemligheter" tas upp av föräldraparet -involverar gravida kvinnans partner att vara mer delaktig - föräldrar som får kunskap delar den med andra ger ringar pa vattnet.

7 Att ställa en rak fråga om det finns alkoholism i familjen/släkten är helt ofarligt, men den måste ställas till alla, muntligt eller skriftligt. Den person som inte vill berätta, när detta är en familjehemlighet, tar eget ansvar och svarar nej. Men det är olyckligt om politiker inte ger oss barnmorskor tid när mödrahälsovården nu har en enkel metod att ställa frågan.

8 Artikel 1 Artikel 2

9 De flesta gravida avstår alkohol 6,8% av kvinnorna fortsatte att dricka alkohol efter graviditetsbeskedet 6,3% drack alkohol i graviditetsvecka 33 Färre förstföderskor än omföderskor drack alkohol

10 Gravida kvinnor får mer stöd att minska/avstå alkohol, än partnern Cirka 90 % av de gravida kvinnorna upplevde stöd för minskat drickande, men enbart 37 % av partners I slutet på graviditeten uppgav 18% av partners att de behövde minska sin alkoholkonsumtion

11 Oro för egen alkoholkonsumtion 4 % gravida i interventionsgrupp 12 % gravida i kontrollgrupp Mindre än 3 % av alla partner hade någon gång varit oroade för sin gravida kvinnas alkoholanvändning 11 % av alla partners i interventionsgrupp 12 % av alla partners i kontrollgrupp Cirka 12 % av alla gravida kvinnor hade någon gång oroat sig för sin partners alkoholanvändning

12 En av tio föräldrar hade egen förälder med alkoholism 9 % av deltagarna uppgav erfarenhet av minst en förälder med alkoholproblem 35 % av paren rapporterade alkoholism i någon av familjerna

13 Män med alkoholism i släkten drack mer alkohol Partners, som hade alkoholism i sin egen familj/släkt hade en högre medelkonsumtion än partners utan denna erfarenhet, mätt med AUDIT-C (0-12 poäng) 7.72 poäng vs poäng (p < 0.01)

14 Partners förändrar alkoholvanor i samband med föräldraskap 56 % av alla partner till gravida kvinnor uppgav att de minskat sin alkoholkonsumtion under senaste året

15 Motiv för minskat drickande (partnern) Graviditeten, stöd och solidaritet med kvinnan Alkohol ska drickas i sällskap Större ansvar Färre tillfällen Känns inte rätt Det kommande barnet

16 Partners var nöjda med barnmorskans alkoholsamtal 82 % tyckte bm samtalade på ett bra sätt 81 % ansåg att barnmorskan var kunnig 80 % kom ihåg innehållet väl 70 % tyckte samtalet var engagerande 44 % fick ny kunskap 1 % ansåg samtalet var påträngande 1 % tyckte samtalet tog för lång tid

17 Partners som fyllt i egen AUDIT tillsammans med den gravida kvinnan var mer nöjda med barnmorskans alkoholsamtal 77 % jämfört med 62 % av partners som inte fyllt i AUDIT (p= 0.008)

18 Slutsats De flesta gravida kvinnor avsta r alkohol. Gravida kvinnor får mer stöd för att minska sin alkoholkonsumtion än deras partners får. Partners som har alkoholism i familjen dricker mer a n de utan denna erfarenhet. Partners som fyllt i egen AUDIT är mer nöjda med barnmorskans alkoholsamtal. Samtalet uppskattades av de blivande föräldrarna och kan därför användas inom barnhälsovård, barnpsykiatri (BUP), förskola, skola och ungdomsmottagning.

19 Malmöstudien GRUPP 1: Validering av barnmorskans fyra IN= 260 par tilläggsfrågor (livscykelperspetiv) GRUPP 2: Reliabilitetstestning av formulär om stöd för ändrade alkoholvanor under graviditet E T I K A N S Ö K A N IN= 130 par GRUPP 3: Uppföljning av Härrydastudien för att studera förändring över tid IN= 130 par

För att samhället ska kunna ge stöd till Utsatta barn krävs samverkan mellan kommun och landsting Forskning: tvärvetenskaplig och klinisk BUP Missbrukarnas barn: gruppverksamhet Ungdomsmottagning

20 För att samhället ska kunna ge stöd till Utsatta barn krävs samverkan mellan kommun och landsting Forskning: tvärvetenskaplig och klinisk BUP Missbrukarnas barn: gruppverksamhet Ungdomsmottagning personal Förskola Grundskola personal Individsamtal före och/eller efter grupp Soc.tjänsten Vuxna personal personal Soc.tjänsten Barn Somatisk vård VC Missbrukaren: focus föräldraskap, familjeperspektiv, individbehandling Vuxenpsyk. Behöver kunskap om övriga 3 perspektiv MHV Anhöriggrupp: BHV focus föräldraroll Missbrukarnas familjer: Lägerverksamhet för både barn och föräldrar

21 Alla föräldrar vill sina barns bästa Hur stöder vi de föräldrar som har behov att bryta destruktiva alkoholvanor samt minska effekten av det genetiska arvet?

22 Rekommendationer Att arbeta fo r sto rre fo rsta else fo r a terha llsamhet med alkoholdrickande inom fo ra ldraskapet. Att alla barnmorskemottagningar i Sverige genomfo r AUDIT screening och dialogsamtal om alkohol i ett livscykelperspektiv med alla blivande fo ra ldrar (alltså även partnern) vid ha lsosamtalet vid alla graviditeter. Medvetandego ra blivande fo ra ldrar att la ttcider och lättöl innehåller alkohol (6,5 dl med 1,8-2,1% la ttcider inneha ller alkohol motsvarande 1 standardglas vin/o l/sprit)

23 Rekommendationer forts. Informera alla blivande fo ra ldrar att det a r 40 % o kad risk fo r egen alkoholism (beroende/missbruk) under livstiden om alkoholism finns i den egna familjen/sla kten. Ma n go r klokt i att minska sin alkoholkonsumtion ba de info r och under graviditeten. Dels fo r att sto dja sin gravida partner (samma ga ller fo rsta s om ba da parter a r kvinnor) men också fo r alkohol kan pa verka spermierna. Var gra nsen fo r sa dan pa verkan ga r a r fortfarande oklart.

24 Tack för att ni lyssnade!

Relevanta dokument

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna En av 18 rapporter inom Folkhälsomyndighetens utlysning: När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete