Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island
|
|
- Stina Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÁSA GUDMUNDSDÓTTIR KOMMENTAR Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island Missbrukarvård i Island När institutionsvården expanderade på talet var Island, på grund av det stora inflytandet från den amerikanska 12-stegskulturen, det första nordiska landet att introducera en 12-stegsmodell för vård av alkoholism (Ólafsdóttir et al. 1984). Trots att Minnesotamodellen också används i andra nordiska länder, är den bättre etablerad i Island än i något av de övriga nordiska länderna (Stenius 1997). Det isländska alkoholistvårdssystemet är i hög grad influerat av AA, och en stor del av personalen är nyktra alkoholister. Approachen i 12-stegsbehandlingen har blivit den dominerande i alla program för alkoholistvård, och den psykiatriska alkoholistvården har tagit upp AA:s idéer i sitt vårdprogram. Vårdprogrammen administreras huvudsakligen av drogterapeuter och andra professionella grupper. Många terapeuter har deltagit i 12-stegsprogram och avlagt studiebesök vid vårdinstutioner och deltagit i kurser i Förenta Staterna. Förutom att AA direkt påverkar vårdprogrammen, stöder AA den återhämtningsprocess som följer på den slutna vården. Målsättningarna för vården enligt dessa 12- stegsprogram inbegriper avhållsamhet och en förbättrad livsstil (Ólafsdóttir 2000). Personliga problem tas upp till diskussion i grupper och patienterna erhåller individuell rådgivning. Förebyggande av återfall, baserat på kognitiv beteendeterapi (CBT), utgör också en del av programmet. Etiska förpliktelser och kunskapsöverföring De psykologer som arbetar i denna omgivning upplever ibland arbetsmiljön som besvärlig eftersom de är etiskt förpliktigade att för varje givet fall fråga sig vilken behandling som ger det bästa behandlingsresultatet. Det finns ett begränsat antal uppföljningsstudier som har behandlat effekten av behandlingsprogram baserade på 12-stegsmodellen i professionell miljö (Quimette, Finney och Moos 1997). Å andra sidan har det gjorts talrika utvärderingar av kognitiva beteendeinterventioner för beroendebeteende som stöder deras effektivitet i jämförelse med alternativa behand- 185
2 lingar och kontrollbehandlingar (Holder et al. 1991; Miller et al. 1995; Finney & Monahan 1996). Det är ofta svårt att inom den kliniska praxisen tillämpa forskningsresultat från epidemiologiska undersökningar. När det gäller att överväga olika behandlingsprogram för alkoholmissbruk förhindras kunskapsöverföring ibland av ideologiska motsättningar. Olika yrkesgrupper med olika utbildning och ideologier (t.ex. alkoholterapeuter, psykiatrer, psykologer och andra) för fram motstridiga idéer och tillvägagångssätt. Filosofisk inriktning har betydelse Somliga vetenskapsmän har ifrågasatt idén att alkoholmissbruk skulle vara en sjukdom, och i så fall vilket slag av sjukdom. Det har saknats en välutarbetad och välgrundad modell som skulle klargöra beskaffenheten av det tillstånd som vi har att göra med (Edwards 1980). Under dessa omständigheter kan det vara svårt att komma fram till ett samförstånd mellan vetenskaplig kunskap och vårdpolicy. De terapeutiska tillvägagångssätten som de professionella anser som betydelsefulla eller nödvändiga påverkas i grunden av den filosofiska inriktning de har (Jaffe 2000). År 1991 publicerade Holder et al. en översikt över kostnadseffektiviteten hos olika behandlingsformer för alkoholproblem (Holder et al. 1991). De belyste det oförenliga med att tilllämpa en viss sorts behandling oavsett om det fanns vetenskapliga bevis för att den hade avsedd verkan. För mycket behandling? Omkring individer tas varje år emot på kliniker för alkohol- och drogmissbruk i Island, förutom dem som söker hjälp inom öppenvården. Detta innebär att personer per invånare har erhållit vård för alkoholproblem varje år ( Cirka två tredjedelar tas in på SÁÁ:s kliniker, som drivs privat, men finansieras av socialförsäkringen, medan en tredjedel tas in vid alkoholistvårdsenheter vid det psykiatriska sjukhuset och andra vårdinstitutioner. Den institutionella vården är avgiftsfri, medan man måste betala en viss summa för öppenvård. Man har frågat om alkoholism överbehandlas i Island. Man har framhållit att befolkningen har blivit uppmärksammad på alkoholproblem, att toleransen för alkohol- (miss)bruk har blivit lägre och människor vårdas även om de inte uppfyller kriterierna för alkoholberoende. Denna uppfattning har vunnit stöd i en undersökning av kvinnor som erhållit alkoholistvård, ur vilken det framgick att mer än 40 procent av den kvinnliga vårdpopulationen drack mindre än genomsnittskvinnan i befolkningen året före behandlingen (Guqmundsdóttir 1999). Detta väcker frågan varför kvinnor söker sig till alkoholistvård, där de erhåller vård som om de vore alkoholister, trots att deras dryckesmönster inte styrker en sådan diagnos? En hög frekvens av komorbiditet-diagnoser (Tómasson 1998) bland kvinnor som får alkoholistvård stöder tanken att kvinnor söker hjälp för åtminstone delvis andra problem än alkoholism eller storkonsumtion av alkohol. En jämförelse med andra länder visar att isländska kvinnor är mera välvilligt inställda till alkoholistvård än kvinnor i andra länder, utan att uppvisa ett mönster för rikligt drickande (Guqmundsdóttir 1997). Mer än hälften av kvinnorna i studien av den kvinnliga vårdpopulationen rapporterade att de hade blivit sexuellt utnyttjade (Guqmundsdóttir 1997), vilket ofta betyder att de har psykopatologiska problem. De flesta av dessa kvinnor som är eller har varit gifta eller sambor har partners med alkoholproblem. Detta väcker frågan om huruvida de först och främst söker hjälp för äktenskapliga problem. Det har spekulerats i att drickandet i vissa fall är en biljett för att få 186
3 hjälp för personliga problem och ett accepterat sätt att erhålla hjälp. Den psykologiska behandlingens roll inom alkoholistvården En av de viktigaste delarna i vårdprocessen är den första bedömningen av individens situation och problem, som åtföljs av individuella beslut, som t.ex. den mest lämpade behandlingen för patienten. I kliniska miljöer spelar psykologerna en viktig roll i denna process. Psykoterapin har utvecklats, inte så mycket för behandling av alkoholism, utan som en hjälp till anpassning och för att öka livskvaliteten för patienten när han slutat dricka (Edwards 1982). Det har konstaterats att formell och intensiv psykoterapi inte kan inledas på ett framgångsrikt sätt medan patienten alltjämt dricker. Det verkar som om personliga konflikter och problem skulle utgöra ett hinder för tillfrisknandet, ett psykoterapeutiskt angreppssätt behövs i vilket fall som helst delvis. Forskningsrön visar att kognitiv beteendeterapi (CBT) är effektiv i behandlingen av de problem som är vanliga hos vårdade alkoholister. Följaktligen borde psykologerna spela en viktig roll i vården av alkoholism, trots att detta inte är fallet i Island. Den psykologiska behandlingens status: a. i relation till situationen inom psykiatrin Alkoholistvården har närmat sig medicinens huvudfåra (Lingford-Hughes & Nutt 2000). I Island arbetar läkare (och psykiatrer) allt mer och mer med behandling av alkohol- och drogproblem. Farmakoterapin anses användbar i behandlingen av symptom på depression i samband med drog- och alkoholproblem och har på sista tiden använts för att behandla ångest och sociala fobier. På vissa sätt kan detta hota det arbete som terapeuterna, som är nyktra alkoholister och som är vana vid att motsätta sig läkemedelsbehandling av alkoholister, gör. Dessa yrkar på att en alkoholist bör ta fullt ansvar för sina problem och de tenderar att tro att det är med nykterhet och deltagande i AA som symptomen skall stävjas. De är rädda för att detta förminskar alkoholistens respekt för sin sjukdom och hans eller hennes ansvarstagande för sitt tillfrisknande. b. i konflikt med en stark ideologi Även om resultat av behandling av komorbiditet och kliniska erfarenheter indikerar att metoder som baserar sig på psykologiska teorier (CBT) är användbara inom alkoholistvården, har psykologer inte varit synliga inom det isländska vårdsystemet. Det kan finnas flera förklaringar till detta: Utmanar CBT 12-stegsvården? CBT eftersträvar att identifiera och modifiera snedvridna uppfattningar och tänkesätt som bidrar till problemdrickande. Häri inkluderas de preventiva återfallsstrategier som riktar in sig på kognitiva förmedlingsprocesser, som t.ex. förväntningar och self-efficacy. Den underliggande ideologin är att individen skall lära sig att lita på sin egen viljekraft. Detta kan antyda en ideologisk motsättning visavi en aspekt i vården enligt tolvstegsmodellen, som förutsätter att individen måste lita på en högre makt i sin strävan efter nykterhet. Hinder för psykologer inom alkoholistvården Varför arbetar inte fler psykologer inom alkoholistvården? Personlig erfarenhet av 12-stegsarbetet krävs De psykologer som arbetar inom vårdfältet är inte nödvändigtvis nyktra alkoholister. De har varit aktiva i att diskutera och bedöma in- 187
4 dividuella problem och i att föreslå lösningar som är förenliga med förhärskande ideologier. Motstånd mot en individuellt orienterad behandling Motståndet från drogterapeuterna mot en individuell orientering i vården baserar sig delvis på samma motstånd som finns gentemot den medicinska vården. Begränsad tolerans för psykologiska förklaringar Inom vårdsystemen har psykologiska förklaringar för drickandet ibland uppfattats som ursäkter. Alkoholism ses som en specifik sjukdom, inte som ett resultat av ett barndomstrauma, ett personligt misslyckande eller problem inom äktenskapet. Olika prioriteringar vid uppgörandet av mål för behandlingen Medan drogterapeuterna håller absolut nykterhet som ett mål, kan en psykolog vara av en annan åsikt. Kontrollerat drickande ses som provocerande Aggressiva reaktioner har påverkat attityderna mot psykologer och dessa har anklagats för att vidmakthålla alkoholisternas dryckesvanor (i livshotande situationer). Följaktligen har psykologerna beskyllts för att främja drickande. Denna diskussion har använts politiskt för att kväsa beteendeinriktade förklaringar och behandlingar. Man har vidhållit att psykologerna inte har något att bidra med till alkoholistvården. Hur som helst, i takt med att acceptansen för komorbiditet ökar, accepteras psykologisk kunskap. Psykologerna har haft svårt att godkänna sjukdomsmodellen Under de senaste åren har det varit tydligt att sammanflätningen mellan CBT och 12-stegsvården har tilltagit, och metoderna från beteendeterapi och CBT har byggts in i 12-stegsvården. Man kan undra vad som sker med den nuvarande motsättningen, som innebär att CBT lär individen att han kan kontrollera sina tankar och sitt liv, medan 12-stegsvården framhåller att individen inte har någon kontroll och inte någonsin mera får dricka. I enlighet med dessa riktlinjer anses individen få återfall om han, efter behandlingen, återupptar sitt drickande. Han anses besegrad av beroendet och inte längre kapabel till kontroll, vilket leder till en ond cirkel av skuld, självdemoralisering och kontrollförlust. Allt alkoholbruk definieras som ett misslyckande. I vården har individen lärt sig att det är omöjligt att kontrollera drickandet, och den enda vägen ut ur problemen är att helt sluta dricka. Detta gör återfallen ödesdigra. För att lösa denna ovan återgivna motsättning kombineras olika metoder till en mera formaliserad approach, med en uppsättning kliniska strategier. Terapeuten betraktas som en specialiserad guide. Han är empatisk och förstående gentemot sin klient och hjälper honom att utvärdera varje situation och att välja väg för att uppnå sina mål. Det påstås att även om individen är fri att välja den väg han känner är bäst för honom själv, kommer de flesta alkoholister som söker vård att besluta sig för att bli nyktra. De alkoholister som söker vård är ofta deprimerade, vilket kan vara såväl en orsak till som en följd av drickandet. Inom ramen för CBT för depression har det påpekats att en deprimerad individ borde låna omdömen från andra människor för att finna sin väg ut ur depressionen. En alkoholist inom 12-stegsvården får samma budskap. Detta kolliderar med vårdstrategier som t.ex. klientcentrerad terapi, där terapeuten på ett icke-direktivt sätt följer klienten och hjälper honom att ta reda på vad han själv vill göra utan att tala om för honom vad som är bäst för honom. Konflikterna uppstår för det mesta efter behandlingen, då alkoholisten hänvisas till AA för eftervård. Många alkoholister upplever det som ett dilemma när de konfronteras med dessa konflikter. På senare tid har vården bland annat fokuserat på att förbättra livskvaliteten. I den meningen har det bevisats att alkoholistvård 188
5 verkligen förbättrar människors liv. Vilket skulle betyda att vården är framgångsrik, trots att minskningen av alkoholkonsumtionen är minimal. Kliniska studier av alkoholister som får vård visar att många av dem använder alkohol som ett sätt att fly svåra livssituationer. Följaktligen borde en målsättning i vården vara att lära alkoholister adekvata överlevnadsmekanismer för att förebygga stress. Att introducera stresshantering i alkoholistvården tycks vara ett lovande sätt att hjälpa individen att sköta och sätta gränser för sitt drickande. Behandling av alkoholmissbruk just nu kan beskrivas som en eklektisk tillämpning av olika behandlingsformer. Detta gör det svårt att jämföra olika vårdprogram och kan leda till osäkerhet hos terapeuten ändå blir den kognitiva faktorn allt mera framträdande, oberoende av vårdpolicy. Översättning: Mikaela Groop REFERENSER Edwards, G. (1980): Alcohol Agendas. In: Edwards, G. & Grant, M. (Eds.): Alcoholism Treatment in Transition. London: Croom Helm Edwards, G.(1982): The Treatment of Drinking Problems. A Guide for the Helping Professions. Grant McIntyre Finney, J.W. & Monahan, S.C. (1996): The cost effectiveness of treatment for alcoholism: A second approximation. Journal of Studies on Alcohol 57: Guqmundsdóttir, Á. (1997): The Self-Image and Social Situation of Alcoholic Women: Implications for Treatment. European Addiction Research 3:3-10 Guqmundsdóttir, Á. (1999): Social and Emotional Problems of Women in Alcoholism Treatment. Paper presented at the 25th Annual Alcohol Epidemiology Symposium, Montreal, Canada, May 30 June 4, 1999 Holder, H & Longabaugh, R. & Miller, W. & Rubonis, A. (1991): The Cost Effectiveness of Treatment for Alcoholism: A First Approximation. Journal of Studies on Alcohol, 52 (6): Jaffe, J. (2000): Substance-related Disorders. In: Saddock, BJ. & Sadock, V.A. (Eds.). Kaplan & Sadock s Comprehensive Textbook of Psychiatry. Vol. 1, 7th ed. Lippincott: Williams & Wilkins, pp Lingford-Hughes, A.& Nutt, P. (2000): Alcohol and Drug abuse. In: Kupfer D.J. & Sartorius, N. (Eds): Current opinions in psychiatry 13 (Nr 3 May): Miller, W.R. & Brown, J.M. & Simpson, T.L. & Handmaker, N.S. & Bien, T.H. & Luckie, L.F. & Montgomery, H.A. & Hester, D.L. & Tonigan, J.S. (1995): What works? A Methodological Analysis of the Alcohol Treatment Outcome Literature. In: Hester, R.K. & Miller W.R. (Eds.): Handbook of Alcoholism Treatment Approaches: Effective Alternatives (2nd ed, 12-44). Boston: Allyn & Bacon Ólafsdóttir, H. & Helgason, T. & Tomasson, K. (1984): Økt innleggelse i Island av alkohol- og stoffmisbrugere i årene Alkoholpolitik. Tidskrift för nordisk alkoholforskning 1(1):3-12 Quimette, P.C. & Finney, J.W. & Moos, R.H. (1997): Twelve-Step and Cognitive-Behavioral Treatment for Substance Abuse: A Comparison of Treatment Effectiveness. Journal of Consulting and Clinical Psychology Vol. 65 (2): Stenius, K. (1997): Statistik över missbrukarvård i Norden. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 14 (2): Tómasson, K. (1998): Psychiatric Comorbidity Among Treatment Seeking Alcoholics. Importance for Course and Treatment. Department of Behavioural Sciences in Medicine, University of Oslo and Department of Psyehiatry, National University Hospital, Reykjavik. 189
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merTrauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen
Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik
Läs merSamtalsteman om alkohol
Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merPsykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Läs merCertifiering i tolvstegsbehandlingens kunskap och läroprocesser utifrån tillitsmodellen.
Certifiering i tolvstegsbehandlingens kunskap och läroprocesser utifrån tillitsmodellen. GSKehf har varit verksam inom svensk tolvstegsbehandling sedan mitten av åttiotalet. Sedan 1988 har vi regelbundet
Läs merUtsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI
ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI Beroendedagen 2019 Liria Ortiz, liria.ortiz@gmail.com Peter Wirbing, peter.wirbing@telia.com MIN AGENDA En rask introduktion; återfallsprevention
Läs merGod vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar
Läs merScreening for alkohol och droger
Screening for alkohol och droger Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning Konferens
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merRapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015
2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen
Läs merTrauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS
Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Anna Persson, legitimerad psykolog EWA-mottagningen & Rosenlunds mödravårdsteam, BCS Doktorand, Institutionen för klinisk
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per
Läs merBEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET
Läs merGod samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd
God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se
Läs merASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merTror du att Antabus blivit omodernt? Då är det dags att tänka om!
Tror du att blivit omodernt? Då är det dags att tänka om! har använts för att behandla alkoholberoende ända sedan 1959. Inget annat läkemedel har visat sig vara mer effektivt. Alkoholberoende är ett av
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merErsta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd
Läs merAlkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.
Alkohol och droger När det gäller alkohol gör man skillnad på missbruk och riskbruk All narkotika användning är missbruk Vid missbruk är man beroende av alkohol Vid riskbruk har man en skadlig alkoholkonsumtion
Läs merDynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering
Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merUtsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015
Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merDEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst
Läs merÄldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar
Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större
Läs merÄr PUL toxiskt för patienten och det unga medtech-företaget med en molndatabas
Är PUL toxiskt för patienten och det unga medtech-företaget med en molndatabas Markku Hämäläinen, PhD, CSO, Forskningschef Annika Johansson, Jurist Kontigo Care AB Dragarbrunnsgatan 35, 753 20 Uppsala
Läs merASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen
Läs merKBT. Kognitiv Beteendeterapi.
KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN
Läs merÅterfall i drickande beror inte på bristande vilja
Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.
Läs merVåld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)
Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld i samhället Nationella trygghetsundersökningen 2016 (n=11 600) (BRÅ) 2,7 procent uppgav att de utsatts för misshandel Utsatta
Läs merPsykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp
1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi
Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut
Läs merOm den evidensbaserade missbrukarvårdens retorik och praktik
ANDERS BERGMARK ÖVERSIKT Om den evidensbaserade missbrukarvårdens retorik och praktik I Sverige har under de senaste åren en rad prominenta offentliga aktörer kraftfullt pläderat för nödvändigheten av
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merVilken målgrupp pratar vi om?
Bostadens betydelse för rehabilitering av personer med komplexa vårdbehov framgångsoch riskfaktorer RFMA konferens Mats Blid Lektor i socialt arbete Mittuniversitetet 2013-04-10 Vilken målgrupp pratar
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merAA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige
AA i ett nötskal Anonyma Alkoholister i Sverige Anonyma alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merAlkoholberoende efter obesitaskirurgi
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merBehandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende.
Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Vårdbolaget TioHundra i Norrtälje är en unik aktör inom vård och omsorg. Det som särskiljer oss
Läs merX (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*
Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska
Läs mer- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.
1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk
Läs merCopyright The AA Grapevine, Inc. Återges med innehavarens tillstånd.
AA Anonyma Alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna
Läs merFörövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?
Läs merPsykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende
Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
Läs merVad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Läs merRVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården
2018-10-17 RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården Utgångspunkter Tydligt samband mellan problematiskt drickande och partnervåld
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar
1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte
Läs merBättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Läs merFoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor
Läs merBarnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna
Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Hjördis Högberg barnmorska, MPH, doktorand, Inst. kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet (UU) Petra Pålsson barnmorska,
Läs merNationella riktlinjer 2010
Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med
Läs merRusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande
Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Syfte Syftet med denna studie är att belysa samtidig förekomst av psykisk ohälsa
Läs merPsykologi GR (C), Klinisk psykologi för psykologprogrammet, 12 hp
1 (6) Kursplan för: Psykologi GR (C), Klinisk psykologi för psykologprogrammet, 12 hp Psychology BA (C), Clinical Psychology, 12 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression
Läs merKontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512
Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merMultimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Läs merInternetbaserad behandling
Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?
Läs merKriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Orienteringssession 1990-2007 17 2008-2013 13 (Det dödliga våldet i Sverige 1990-2014,
Läs merHur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj
Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj 2009 ingmarie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa www.psyksam.se Vem är samhället?
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merPsykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merChefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse
Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse 2011-2012 CEPI December 2012 SAMMANFATTNING De följande tabellerna visar en jämförelse mellan 2011 och 2012 vad gäller chefers med personalansvar
Läs merNär generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri
När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Min tanke
Läs merBeskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:
Läs merInternetbaserad psykologisk behandling
Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se
Läs merNär äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar
När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar November 2015 Uppsalaregionen Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG PROGRAMME IN PSYCHOTHERAPY, SPECIALIZATION FAMILY THERAPY 90 CREDITS Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska
Läs merTidigt ingriper vid drogmissbruk hos en anställd samt aktivt verkar för en rehabilitering
VÅR DROGPOLICY ANSTÄLLD OCH POLITIKER I SAMVERKAN Vår målsättning är att man i organisationen Genom förebyggande insatser motverkar ohälsa och utslagning från arbetslivet Kräver en drogfri arbetsmiljö
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs merPsykosociala behov och åtgärder
Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merSAPSP, Psykologprogrammet, 300 högskolepoäng Master of Science Programme in Psychology, 300 credits
U 2018/345 Samhällsvetenskapliga fakulteten SAPSP, Psykologprogrammet, 300 högskolepoäng Master of Science Programme in Psychology, 300 credits Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen
Läs merALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS
ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics
Läs merLARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd
LARS ÖHMAN Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd Utbildningsprogram Hösten 2017 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan 6 814 41 Skutskär Tel: 076 138 20 89 @adress: ohman.lars@outlook.com INNEHÅLL 1
Läs merUtbildningsplan för psykoterapeutprogrammet
Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08
Läs merMissbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika
Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.
Läs merÄr AA något för dig?
Är AA något för dig? Anonyma Alkoholister i Sverige AA Anonyma Alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merBrännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?
Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.
Läs merGrupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete
Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara
Läs merKunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger
Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut
Läs mer