Innehåll. 1 Inledning Nuläge... 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Nuläge... 4"

Transkript

1 Borgå stads bostadspolitiska program

2 Innehåll 1 Inledning Nuläge... 4 Beredning av bostadspolitiska programmet... 4 Befolkning... 4 Branscher och arbetsplatser... 7 Bostadsbeståndet... 8 Statsrådets bostadspolitiska åtgärdsprogram för åren Bostadspolitik och stadens strategi Bostadspolitiska mål och åtgärder Bostadsbestånd och bostadsutbud Åtgärder Specialgruppernas bostadsbehov Åtgärder Energieffektivitet och förtätning av samhällsstrukturen Åtgärder Förvaltning av bostadsegendom och ekonomi Åtgärder Aktörers roller Uppföljning Bilagor Utredningen Porvoon kaupungin asunto omaisuuden hallinnoiminen, Nordic Adviser Group 2011

3 1 Inledning En viktig del av kommunernas basservice är att ordna invånarnas bostadsförhållanden så, att invånarna har en bostad som med hänsyn till deras levnadssituation och boendebehov är bra och ändamålsenlig. En målinriktad och långsiktig skötsel av uppgiften kräver planering. På grund av detta utarbetar kommunerna bostadspolitiska program. I Borgå stads bostadspolitiska program drar man upp riktlinjer hur staden kan skapa förutsättningar för en målinriktad bostadsproduktion samt en fastighetshållning som främjar hållbar utveckling. Det bostadspolitiska programmet är ett av koncernstyrningens verktyg och det styr för sin del beredningen av ärendena och beslutsfattandet i Borgå stad. I programmet behandlas nuläget i bostadsärendena, stadens strategiska förutsättningar för bostadspolitik samt bostadspolitiska mål och åtgärder för åren I programmet anges också hur ägandet och förvaltningen av bostadsegendomen ordnas i en administrativt och funktionellt vettig helhet. Befolkningstillväxten och ändringar i åldersstrukturen ställer både kvantitativa och kvalitativa krav på nyproduktion och verksamheten med saneringen av bostäder. Arbets- och näringslivets krav ökar i en växande stad behovet av fritt finansierad bostadsproduktion och bostadsproduktion som staten stöder. Kommunernas verksamhetsmiljö är också i övrigt i en kraftig förändring. I bostadspolitiska val ska man också beakta den ändringsprocess som kommunstrukturen genomgår. Detta gäller särskilt organiseringen av förvaltningen av bostadsförmögenheten. Borgå stadskoncern förvaltar en betydlig mängd bostadsförmögenhet. Av koncernens balans och främmande kapital har en fjärdedel bundits till bostadsförmögenhet. Mängden av bostadsförmögenheten och ett ändamålsenligt ordnande av dess förvaltning är av särskild betydelse också med hänsyn till riskhanteringen i koncernen.

4 2 Nuläge Beredning av bostadspolitiska programmet Det bostadspolitiska programmet har beretts och koordinerats på uppgiftsområdet för stadsutvecklingen som numera svarar för delområden som centralt anknyter till bostadspolitiken, såsom markpolitiken, stadsplaneringen, kommuntekniken och bostadsärenden. Uppgiftsområdet lyder under stadsutvecklingsnämnden. Även koncernledningen har haft en central roll i beredningen av programmet. Koncernledningen svarar för koncernförvaltningen, finansieringen och lokalitetsledningen. Sektorerna har förmedlat sina bostadspolitiska mål till uppgiftsområdet för stadsutvecklingen för samordning. Den politiska behandlingen av det bostadspolitiska programmet inleds i stadsstyrelsen. Därefter ber man utlåtanden om programmet av stadens nämnder, affärsverk och företag. Också invånare och andra intressentgrupper kan ge förslag på tankar och idéer om programmet. Stadsfullmäktige fattar beslut om grunderna för bostadspolitiken då den godkänner stadens strategi, ekonomiplan samt riktlinjerna för markpolitik och för planläggning. Fullmäktige godkänner också slutligen det bostadspolitiska programmet som grundar sig på dessa riktlinjer, som preciserar de bostadspolitiska målen och åtgärderna. Fullmäktige beslutar också om koncernstrukturen och målen i koncernföretag samt stadens finansieringsandel för hyresbostadsproduktionen som staten stöder. Befolkningsutveckling Befolkning Borgå stads befolkningsmängd har under de senaste årtiondena utvecklats relativt gynnsamt. Befolkningstillväxten har varit stabilt och har kunnat hanteras. Från år 1980 till år 2011 har stadens invånarantal ökat med personer. Den årliga befolkningstillväxten har varierat mellan 0,3 och 1,0 procent och invånarantalet har ökat i genomsnitt med 322 personer per år. I slutet av år 2011 var stadens invånarantal , en ökning på 0,1 procent jämfört med året innan. Enligt Statistikcentralens prognos från år 2012 kommer invånarantalet i Borgå att överstiga år Fram till år 2017 är den årliga befolkningstillväxten cirka 0,5 procent. Den naturliga befolkningsökningen (födda-döda) förutses vara cirka 140 personer per år och helhetsnettoflyttningen cirka 120 personer per år. Det som är beaktansvärt i prognosen är att den relativa andelen människor i arbetsför ålder minskar och andelen äldre människor växer. Andelen personer över 75 år i Borgå växer från 6,8 procent till 9,1 procent fram till år Enligt befolkningsprognosen kommer andelen personer

5 över 65 år att vara år 2020 redan 21,6 procent och andelen personer över 75 år att vara 9,1 procent av hela befolkningen.

6 Tabell 1. Befolkningens åldersstruktur Befolkningsprognos (2012), Statistikcentralen Åldergrupp % antal Åldergrupp , , , , , , Totalt Totalt Att befolkningen åldras syns så, att befolkningens försörjningskvot blir sämre. Befolkningens försörjningskvot anger hur många barn och åldringar det finns i staden per hundra arbetsföra personer. Den ekonomiska försörjningskvoten anger hur många personer utanför arbetskraften och arbetslösa det finns per en sysselsatt person. År 2010 var genomsnittet i hela landet 1,2 och i Borgå var den motsvarande siffran då 1,08. Tabell 2. Befolkningens försörjningsgrad År Befolkningens försörjningsgrad 52,1 64,4 73,1 75, års undersökning om flyttningsviljan Enligt en undersökning om flyttningsviljan som Taloustutkimus utförde år 2012 kan 18 procent av finländarna tänka sig att flytta till Borgå. Av de 37 städer som undersöktes placerade Borgå sig på elfte plats i fråga om helhetsuppfattning. Utöver Tavastehus och Nådendal placerade endast Finlands största städer sig bättre än Borgå. Borgå placerade sig bättre än bl.a. de övriga kranskommunerna som var med i undersökningen. Stadens starka sidor anses enligt undersökningen vara speciellt en trivsam boendemiljö, en lämplig uppväxtmiljö för barnen och stadens läge. Enligt undersökningen värdesätter finländarna mest en trivsam boendemiljö och arbetsplatsens läge då de väljer ny bostadsort. Analys av Borgås demografiska konkurrenskraft 2011 En analys av Borgås demografiska konkurrenskraft blev färdig i november Borgå stads dragningskraft som inflyttningsort har enligt analysen varit av bästa A-klass i en jämförelse av olika kommuner under de trettio senaste åren. Borgås demografiska konkurrenskraft ur den kvantitativa synvinkeln:

7 Befolkningen i Borgå har ökat utan avbrott fr.o.m. år På en medellång sikt ( ) har Borgå ur den kvantitativa flyttningsrörelsens synvinkel varit en av dragningskraftigaste kommunerna i Finland. Delfaktorerna i befolkningsutvecklingen har varit i god balans: tillväxten bygger jämnt på flyttningsrörelsen (53,5 procent) och den naturliga befolkningsökningen (46,5 procent). Antalet födda har varit större än antalet döda under hela tidsperioden, men i flyttningen inom landet kan man konstatera en pendelrörelse som följer de ekonomiska konjunkturerna. Flyttningsrörelsen inom landet reflekterar de ekonomiska konjunktursvängningarna, med en viss fördröjning. De flyttningsförluster som Borgå upplevde på grund av flyttningen inom landet under åren var en aning mindre än under konjunktursvackan i början av 1990-talet. Ett exempel på sambandet mellan flyttningsrörelsen och konjunkturerna är att Borgå hade flyttningsförluster under fem kvartal i rad efter sommaren Under sista kvartalet år 2011 fick Borgå igen en liten flyttningsvinst. Flyttningsrörelsens cykliska karaktär beror inte bara på konjunktursvängningar. Också andra faktorer, såsom bostadsfrågor och livssituationer, spelar in. Exempelvis i början av 1990-talet var antalet nyfödda större än genomsnittet, och nu i början av 2010-talet börjar dessa människor vara i "flyttningsålder". Inflyttningen till och utflyttningen från Borgå framhäver det starka ömsesidiga avhängighetsförhållandet med huvudstadsregionen: sex av tio inflyttare kommer från Helsingfors, Vanda och Esbo och fem av tio utflyttare söker sig till dessa kommuner. När man betraktar flyttningsvinsterna kommunvis kommer de från Helsingfors, Sibbo, Vanda, Esbo och Träskända och flyttningsförlusterna från Lovisa, Åbo, Askola, Tammerfors och Lahtis. Borgås demografiska konkurrenskraft ur den kvalitativa synvinkeln: Borgås situation är optimal ur synvinkeln på flyttarnas struktur, ser man på saken med vilken mätare som helst. Inflyttarna har oftare än genomsnittet arbete, är i aktiv ålder, utbildade och medel- och höginkomsttagare samt utflyttarna oftare än genomsnittet personer som står utanför arbetslivet, är arbetslösa, unga som har avslutat sina grundstudier och småinkomsttagare. Borgå fick av sysselsatta personer en inflyttningsvinst på 875 personer under fem år. Inflyttningsvinsten som består av sysselsatta personer har positiva multiplikatoreffekter. Borgås inflyttningsvinster koncentrerar sig på åriga personer i aktiv ålder och på barn: med andra ord är en stor del av inflyttarna barnfamiljer och bland utflyttarna har unga och studenter en överrepresentation. Borgå får inflyttningsvinst både av personer som har avlagt en examen på högre nivå och av personer som har avlagt endast grundskolestudier. Borgå har en inflyttningsvinst i nästan alla inkomstgrupper, men särskilt bland medeloch höginkomsttagare. Inflyttarnas årliga inkomstsumma var positiv, i medeltal 6,6 miljoner euro per år. De genomsnittliga inkomsterna som en inflyttare har är 780 euro högre än utflyttarnas. Branscher och arbetsplatser

8 Arbetsplatsstrukturen i Borgå är servicedominerad. Enligt Statistikcentralens uppgifter från 2010 är andelen servicearbetsplatser65 procent och förädlingens andel 32 procent av alla arbetsplatser. Förädlingens andel är betydligt större än i hela landet i genomsnitt. Jord- och skogsbrukets andel är 2 procent. Arbetsplatssufficiensen i Borgå är enligt 2010 års uppgifter 89,7 procent. I Borgå finns alltså cirka 10 % färre arbetsplatser än sysselsatta personer. Cirka personer som bor i Borgå arbetar i andra kommuner. Drygt 70 procent av dem arbetar i huvudstadsregionen. Cirka personer som bor i andra kommuner arbetar i Borgå. Bostadshushåll och bostadsbeståndet Bostadsbeståndet Största delen av bostadshushållen i Borgå är bostadshushåll med 1 2 personer (69,8 procent). Borgåborna bor vanligen i egnahemshus (48,7 procent) och i ägarbostäder (68,4 procent). Andelen familjer som bor i hyres- och bostadsrättsbostäder är 29,1 procent. Andelen dem som bor i höghus är 39,6 procent. Bland ensamboende finns mycket åldrade kvinnor. I åldersgruppen åringar är antalet ensamboende personer (män 386, kvinnor 795). Av personer över 75 år är det som bor ensam (män 292, kvinnor 1 222). Barnfamiljernas andel av familjerna har minskat lite. I slutet av år 2011 var barnfamiljernas andel av alla familjer 42,7 procent medan den motsvarande siffran år 2000 var 46,1 procent. Familjens medelstorlek är 2,85 personer. Även andelen trångbodda har minskat. Andelen trångbodda bostadshushåll var enligt Statistikcentralen 9,6 procent år 2011 medan samma siffra år 1990 var 19,2 procent. Bostädernas storlek har ökat. Bostädernas yta per bostadshushåll var år 1990 i genomsnitt 78,8 m 2 medan den var 87,8 m 2 år Tabell 3. Antalet bostadshushåll och personer enligt bostadshushållets storlek och förvaltningsgrund Alla bostadshushåll 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7+ personer Bostadshushåll antal % % % % % % % Totalt Ägarbostad Hyresbostad Bostadsrättsbostad Annan eller okänd förvaltningsgrund Personer Totalt Ägarbostad

9 Hyresbostad Bostadsrättsbostad Annan eller okänd

10 Bild 1. Bostäder enligt förvaltningsgrunden i Borgå i slutet av % 9 % Omistaa talon 2 % 12 % 40 % Omistaa asunnon osakkeet Aravavuokra asunto 12 % Korkotukivuokra asunto Muu vuokra asunto 23 % Asumisoikeusasunnot Över hälften av Borgåborna bor i ett eget hus eller äger aktierna av sin bostad. Bostadsbeståndets åldersstruktur Lite över hälften av bostadsbeståndet i Borgå har byggts mellan åren 1960 och Toppnivån i byggandet nåddes på 1970-talet. Detta är orsaken till det tämligen stora ombyggnadsbehovet under de kommande åren. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet har uppskattat att ombyggnadsbehovet i Borgå åren är i genomsnitt 523 bostäder per år. År 2011 renoverades det i Borgå bostäder med statens delfinansiering, vilket motsvarar det årliga renoveringsbehovet av bostadsbeståndet som är byggt åren Statens delfinansiering kommer att omfatta hälften av detta, dvs. i medeltal 600 bostäder per år. Ombyggnadsbehovet i Borgå stadskoncerns bolag är 300 bostäder per år. Tabell 4. Åldersfördelningen i stadskoncernens bostadsförmögenhet (innehåller inte bostäder som ska säljas, rivas ned eller som ligger t.ex. i anslutning till skolor) % Muu tai tuntematon hallintaperuste I bostadsbolagen är renoveringskostnaderna cirka 1,20 euro per bostadskvadratmeter, dvs. en knapp fjärdedel av underhållskostnaderna. Inom fastighetsbranschen är återbetalningstiden av investeringarna lång och skuldfinansieringsandelen hög. Beloppet som i hyrorna tas ut för amortering av lånen finns med i

11 resultatet men användningen av pengarna för amortering finns inte. Resultatet måste således vara tillräckligt stort så att det tillsammans med avskrivningarna täcker amorteringar av lånen samt självfinansieringsandelar i investeringar som syftar till bevara och öka fastighetsbeståndets värde. Bild 2. Årliga ändringar av fastigheternas underhållskostnader, % Källa: Kostnadsindex för fastighetsunderhåll 2005=100 Statistikcentralen 2012 Bild 3. Bostäder enligt husets typ och byggnadsår i Borgå B o s t ä d e r Erillinen pientalo Rivi tai ketjutalo Asuinkerrostalo År

12 Cirka bostäder har byggts åren vilket innebär att behovet av ombyggnader kommer att öka betydligt under de närmaste åren.

13 Bild 4. Byggloven som beviljats nybyggen åren i Borgå. Konjunkturväxlingarna i ekonomin syns klart i antalet beviljade bygglov. Bild 5. Befolkningsökningen och bygglov för bostäder Kuntien välinen nettomuutto Syntyneiden enemmyys Netto maahanmuutto myönnetyt luvat, asuntoja

14 Antalet bostäder som byggs syns i omedelbart i kommunens befolkningsutveckling utan verkningen kan noteras efter en längre tid. Bild 6. Personer som flyttat till kommunen, inom kommunen och bostäder som blivit färdiga åren B o s t ä d e r F 4000 l y t 3000 t a 2000d e År 0 Valmistuneet asunnot Kunnan sisällä muuttaneet kuntaan muuttaneet Konjunkturväxlingarna i ekonomin syns klart i antalet bostäder som blivit färdiga. Avhängigheten mellan inflyttningen och antalet bostäder som blivit färdiga på 2000 talet kan inte alls ses så tydligt.

15 , Bild 7. Regional belägenhet av det permanenta bostadsbeståndet i Borgå.

16 Statsrådets bostadspolitiska åtgärdsprogram för åren Syftet med regeringens bostadspolitik är att trygga en socialt och regionalt balanserad och stabil bostadsmarknad, tillgodose boendebehoven i fråga om grupper med särskilda behov och utveckla boendekvaliteten. Genom bostadspolitiken främjas bostäder till rimliga priser samt alla befolkningsgruppers möjligheter till ett med tanke på livssituationen lämpligt boende, en hållbar utveckling, en fungerande arbetsmarknad och invånarnas möjlighet till påverkan. Syftet är att öka produktionen av hyresbostäder avsedda för i synnerhet personer med små och medelstora inkomster. Åtgärderna genomförs inom ramen för de specialvillkor som målet om en stabilisering av den offentliga ekonomin enligt regeringsprogrammet medför. Genom programåtgärderna skapar man förutsättningar för att förbättra bostadsmarknadens funktion genom att på bred front undanröja hinder för marknadens funktion och erbjuda incitament för olika aktörer. Åtgärderna har en omfattande samhällelig inverkan och de är inte begränsade till endast bostadsmarknaden. Regeringens bostadspolitik och bostadspolitiska åtgärdsprogram har som mål att utveckla i synnerhet följande helheter: 1) Trygga tillgången på tomter och främja en tätare samhällsstruktur. 2) Främja balansen på bostadsmarknaden med hjälp av statliga stödåtgärder. 3) Främja bostadssituationen beträffande befolkningsgrupper i behov av särskilt stöd och främja enhetliga bostadsområden. 4) Förbättra processerna för byggande av bostäder och öka kvaliteten på boendet. Det bostadspolitiska åtgärdsprogrammet fokuserar på sådana strukturella bostadspolitiska åtgärder som kan öka utbudet av bostäder och göra boendeutgifterna rimliga i synnerhet i tillväxtcentra samt följaktligen förbättra förutsättningarna för arbetskraftens rörlighet, den ekonomiska tillväxten och samhällsekonomins allmänna konkurrensförmåga. Statsrådets bostadspolitiska åtgärdsprogram finns på miljöministeriets webbsida Metropolutredningen som nämns i regeringsprogrammet blir färdigt under De strukturella ändringar som genomförs utifrån metropolutredningen kan ha mycket betydande effekter på Borgås ställning och utveckling också i fråga om bostadspolitiken.

17 Bostadspolitik och stadens strategi Stadsfullmäktige godkände Borgå stads strategi för åren Med de strategiska målen strävar man efter en balanserad ekonomi, klarare förvaltning och energieffektiv stadsstruktur. I bakgrunden till strategiarbetet låg stadens svåra ekonomiska situation och målet att balansera ekonomin också på längre sikt. Beredningen av en ny strategi för staden har börjat och den behandlas i stadsfullmäktige i början av fullmäktigeperioden. Stadens bostadspolitiska riktlinjer granskas vid behov enligt den nya strategin. Nedan ges en beskrivning av de strategiska mål och strategiska val där man kan påverka genom bostadspolitiska riktlinjer. Befolkning och arbetsplatser Staden strävar efter en starkare ställning i metropolområdet och bereder sig på lång sikt på en årlig befolkningstillväxt på högst 1,5 %. Stadens arbetsplatssufficiens är minst 90 procent. Näringslivets verksamhetsförutsättningar utvecklas. Markpolitiken aktiveras, staden satsar på markförvärv, planering av markanvändning och marknadsföring för att uppnå tillväxtmålen. Förvaltning och tjänster För stadens basservice har angetts prioritering och ekonomin är i balans. Stadens förvaltning är tydlig och koncernstyrningen fungerar effektivt. Förvaltningen av stadens egendom i form av fastigheter och bostäder ordnas på ett ändamålsenligt sätt, och möjligheterna att realisera egendom utreds. Centrala utvecklingsprojekt Genomförandet av de centrala utvecklingsprojekten fortsätter. Genomförandet av de strategiska utvecklingsprojekten är nödvändigt för stadens utveckling oberoende av konjunkturerna. I de viktigaste utvecklingsprojekten och målen för resursanvändning under strategiperioden ingår bl.a: o o Västra åstranden och Konstfabrikens område Skaftkärrsområdet och energieffektivitetsprojekten

18 Energieffektiv samhällsstruktur Borgå har en energieffektiv stadsstruktur och staden integreras aktivt med metropolområdet. Befolkningstillväxten i området styrs så att samhällsstrukturen blir enhetlig. Markanvändningen planeras i ett aktivt samarbete med städerna i metropolområdet. Tyngdpunktsområdena är att skapa en enhetlig samhällsstruktur samt en spårvägsförbindelse mellan Helsingfors och Borgå. Planläggning och tomtproduktion En tillräcklig tomtproduktion tryggas i planlagda områden som staden äger. Före år 2011 ska minst 60 procent av alla nya egnahemshus byggas i planlagda områden. Före år 2013 ska andelen stiga till 75 procent. En förutsättning för denna utveckling är att Borgå kan erbjuda ett tillräckligt antal planlagda tomter. Planläggningen i glesbygden effektiveras och koncentreras till områden avsedda för bycentrum. Bostadspolitikens roll i genomförandet av strategin Utbudet av bostäder beror mycket på marknadssituationen. Trots det kan staden genom åtgärder som stöder stadens bostadspolitik (planläggning och markpolitik) se till att det inom stadens område finns ett utbud av intressanta tomter som erbjuder mångsidiga möjligheter till boende för en växande befolkning. Vid bestämningen av bostadspolitiska riktlinjer kan man ta ställning till, hur det nya bostadsbyggandet ska placeras i förhållande till bl.a. kommunikationsförbindelser, arbetsplatser och service. De valda riktlinjerna kan stödas på olika sätt, exempelvis genom planläggning och tomtöverlåtelsevillkor. På så vis kan man främja en mångsidig bostadsproduktion samt skapandet av en trivsam, funktionell och energieffektiv boendemiljö. Stadens markpolitiska riktlinjer godkändes av stadsfullmäktige Enligt riktlinjerna ska staden äga råmark för års behov. När staden planlägger mark som man själv äger, har staden bättre möjligheter att upprätthålla en tillräcklig planläggningsreserv för bostadsbyggande samt bättre förutsättningar att efter behov planera tidpunkten för överlåtelse av bostadstomter i olika delar av staden. Enligt riktlinjerna tillämpar staden också en prissättning med vilken man strävar efter att dämpa den allmänna prisstegringen. Då staden själv överlåter tomter för byggande kan staden påverka bostadsbyggnadernas energieffektivitet och bostädernas besittningsform bl.a. genom tomtöverlåtelsevillkoren. Stadens bostadspolitik och strategiska bostadspolitiska val är styrmedel av betydelse bl.a. för att motverka utslagning och att förbättra barnfamiljers ställning. Cirka 70 procent av de hushåll som beviljas utkomststöd är också mottagare av bostadsbidrag från FPA. Boendekostnaderna i Borgå ligger nära huvudstadsregionens nivå, och boendekostnaderna är också en betydande faktor som höjer kostnaderna för utkomststöd. I Borgå råder det brist på bostäder i en skälig prisklass, varför en del av mottagarna av utkomststöd måste välja en dyr bostad inom privata boendeformer. Den övre gränsen för utkomststöd för boendekostnader har årligen höjts i samma takt med höjningarna

19 inom de offentligt finansierade bostadsbolagen, men alltjämt tillämpar man ofta prövning och beaktar boendekostnader som överskrider prisgränsen Kompletterande utkomststöd för obetalda hyror beviljades år 2012 uppskattningsvis euro.

20 Bostadspolitiska mål och åtgärder Bostadsbestånd och bostadsutbud Borgå stad erbjuder bostadsmiljöer med trivsamma, trygga och hindersfria boendemöjligheter. Staden främjar olika invånargruppers självständiga liv i fråga om boende och andra vardagsaktiviteter. Bostadsproduktionen i det centrala området är mångsidigt och balanserat och den främjar upprätthållandet av en mångsidig invånarstruktur. Staden gör sig beredd att skaffa råmark för bostäder så, att staden har mark för års planläggningsbehov. Vid planläggningen ser staden till att man har en tillräcklig reserv av detaljplanerad mark (reserv av planlagda tomter för tre års bostadsproduktion), mångsidigt i olika områden. Vid planläggningen beaktar man också en riktgivande fördelning mellan olika hustyper. I samband med överlåtelse av tomter kontrollerar staden att målen för byggande och placering av hyres- och ägarbostäder är genomförbara. Staden skapar förutsättningar för en bostadsproduktion som motsvarar efterfrågan med iakttagande av riktlinjerna för respektive område och målet att erbjuda bostäder till ett skäligt pris. Nybyggnad och renovering av bostäder, kvantitativa mål för åren Under åren byggs sammanlagt nya bostäder Den genomsnittliga produktionen, 400 bostäder per år, förutsätter ett tämligen tätt byggande. Bostadsområdenas kommunaltekniska beredskap säkras genom att målen för bostadsproduktion, planläggning och tomtöverlåtelser koordineras i det investeringsprogram som årligen upprättas som en del av stadens budget. Egnahemshus Sammanlagt egnahemshus byggs, 75 % av dem inom planlagda områden. Staden gör sig beredd att årligen marknadsföra i genomsnitt 135 egnahemshustomter (AO) i detaljplaneområden. Efterfrågan på tomter har de senaste åren varit mindre än utbudet. Under åren har i genomsnitt 54 tomter överlåtits årligen. Stadens strategiska mål från år 2013 framåt är att 75 % av egnahemshusen byggs på detaljplanerade tomter. År 2011 beviljades bygglov för 69 egnahemshus på tomter inom detaljplanerade områden (54 %) och för 59 egnahemshus på tomter utanför detaljplanerade områden 59 (46 %). Under åren har bygglov för egnahemshus i detaljplanerade områden beviljats för cirka 20 egnahemshus årligen. Bostäder i flervåningshus och radhus I de centrala delarna av Borgå stad byggs 840 bostäder i flervåningshus (35 procent av alla nya bostäder) i huvudsak på tomter som staden har överlåtit. Nya bostäder i radhus byggs 480 stycken (20 procent), och också dessa bostäder byggs i de centrala delarna av staden.

21 År 2012 har Borgå stad en reserv på m²-vy för flervåningshus och radhus i detaljplanerade områden. Detta motsvarar byggande av cirka bostäder. Till denna del kan staden väl uppfylla målet för överlåtelse av tomter. Under åren har staden årligen överlåtit i medeltal cirka m²-vy byggrätt för flervåningshus och radhus. Toppåren var , då den överlåtna byggrätten var totalt m²-vy. Detta motsvarade byggande av cirka 600 bostäder. Under åren har staden överlåtit cirka m²-vy per år, vilket motsvarar byggande av ungefär 45 bostäder. Inom stadens område finns reserver av privat planlagd mark bl.a. på Västra åstranden (Hartela) cirka m²-vy, i Hopeas kvarter ca m²-vy, på Etolas tomt cirka m²-vy och i kvarter 25 (s.k. Elantotomten) ca m²-vy. Dessa motsvarade byggande av cirka 250 bostäder. I de preliminära planerna för Borgåporten har tilläggsbyggande på privat och stadens mark anvisats sammanlagt cirka m²-vy (ca bostäder). Oanvänd byggrätt finns därtill cirka m²-vy på flervåningshus- och radhustomter som staden reserverat eller också överlåtet till byggare. Detta motsvarar byggande av cirka 160 bostäder. Hyres- och bostadsrättsbostäder Hyres- och bostadsrättsbostäder byggs 720 stycken. De till stadskoncernen hörande bolagens andel i produktionen av hyresbostäder är i medeltal 50 bostäder per år eller sammanlagt 300 bostäder. Staden försöker uppmuntra privat hyresbostadsproduktion med hjälp av planläggning och tomtpolitik. Stadskoncernens målsättning för produktionen av hyresbostäder under åren är följande: Pepot Majberget Övre Haiko Vårdalen Västra åstranden Detaljplanen för dessa områden är färdig eller under arbete, och staden äger områdena och beslutar om överlåtelse av tomter. Områdena ligger på olika håll i stadsbebyggelsen. Största delen av bostäderna också i dessa områden kommer att vara ägarbostäder. Produktion av hyresbostäder i dessa områden gör bostadsstrukturen mångsidigare, möjliggör olika boendemöjligheter och säkerställer ett utbud av bostäder i områdena som motsvarar olika livssituationer, olika inkomster och andra speciella behov. Övriga bostäder Sammanlagt 120 bostäder för effektiverat serviceboende kommer att byggas före år För produktionen av servicebostäderna anlitas företag som har verksamhet i hela landet. Staden antingen äger lokalerna är hyr dem. Ägandet av lokaler och produktionen av tjänster separeras till särskilda samfund. Serviceboendet är en mellanform mellan vanligt hyresboende och traditionell sluten vård, och det är typiskt för denna boendeform att man har möjlighet att få hjälp dygnet runt. I serviceboende ingår alltid såväl bostad som tjänster i anslutning till boendet. Den boende ansvarar för bostaden och kostnaderna för den. Serviceboende kan ordnas i servicehus, grupphem eller bostadsgrupper.

22 Den boende har tillgång till en egen bostad som är lämpad för personens behov. Stödtjänster för boendet kan ordnas i olika former och individuellt. Serviceboende erbjuds som stött boende eller effektiverat serviceboende. Kommunen kan ordna tjänsterna som eget arbete, i samarbete med andra kommuner eller genom att upphandla tjänsterna av privata serviceproducenter, dvs. företag och organisationer. Privata serviceproducenters tjänster kan skaffas antingen genom konkurrensutsättning enligt lagen om offentliga upphandlingar eller med servicesedlar som ges till klienterna. När befolkningen åldras, ökar betydelsen av bostäders och livsmiljöers tillgänglighet, i såväl gamla som nya områden. Att skapa en tillgänglig livsmiljö är nyttigt inte bara för äldre eller rörelsehämmade utan också t.ex. för barnfamiljer. En god princip är att det som är bra för rollator, är också bra för barnvagnar. Åtgärder för tillgänglighet ingår i utvecklandet av ett boende som tar hänsyn till livscykeln. Tillgänglighetsprincipen beaktas i all utveckling av bostadsområden, men särskild uppmärksamhet ägnas åt att skapa tillgänglighet i kommuncentra och bebyggda miljöer. Det statligt understödda reparationsbyggandet omfattas årligen av sammanlagt 600 bostäder. Målet är att under programperioden bygga sammanlagt 50 hissar med delfinansiering från staten. Detta orsakar inget anslagsbehov i stadens budget, eftersom inga hissbyggen finns i planerna för hus som direkt ägs av staden. Tryggade personalresurser är en förutsättning för att stadens serviceproduktion ska fungera. Borgå stad konkurrerar om kompetent personal med huvudstadsregionen och grannkommunerna. En svår hyresbostadssituation får inte utgöra ett hinder för rekrytering. Staden bör har möjlighet att erbjuda den rekryterare en s.k. första bostad i Borgå. Den första bostaden är avsedd som en tillfällig bostad, tills den rekryterade söker en permanent lösning på sitt boende. Första bostäder behövs i medeltal 2-3 årligen. I övrigt har stadens anställda samma möjligheter att få hyresbostad som alla andra bostadssökande. Åtgärder 1. Bostadsproduktionen är i medeltal 400 bostäder/år. Egnahemshus byggs 180/år (45 procent), radhusbostäder 80/år (20 procent) och flervåningshusbostäder 140 bostäder/år (35 procent). 2. Andelen ägarbostäder är 70 procent och andelen hyres- och bostadsrättslägenheter 30 procent. Andelen bostäder som byggs med statens delfinansiering (ARA) är 35 procent (140 bost./år). 3. Staden marknadsför årligen tomter för självständigt byggande, år 2012 är målet 110 stycken och från 2014 framåt 135 stycken årligen. 4. Årligen byggs cirka 5 10 nya hissar i flervåningshus som saknar hiss. 5. Inom dygnetruntvården för äldre människor kommer platserna för effektiverat serviceboende att ökas med 120 fram till år 2020.

23 6. Årligen beviljas statligt reparationsunderstöd för 25 objekt för reparationer av åldringars och handikappades egnahemshus nya ungdomsbostäder färdigställdes år Fram till slutet av år 2013 byggs sammanlagt 38 bostäder för utvecklingsstörda. 8. Samarbetspartners (koncernbolagen, Borgånejdens bostadsstiftelse, företag med verksamhet i hela landet) görs engagerade i genomförandet av projekt för specialgrupper (bl.a. studerande, ungdomar, åldringar, handikappade, bostadslösa). 9. Stadskoncernen ansvarar för att också hyresbostäder byggs i områdena Pepot, Majberget, Övre-Haiko, Vårdalen och Västra åstranden. I medeltal inleds byggandet av ett objekt årligen i den ordning som nämns ovan. Tidsplanen för genomförandet beror på planläggningssituationen samt på beredskapen för planering och finansiering av projekten. 10. Bostadsrättslägenheter byggs i Hornhattula, Majberget, Västra åstranden, Övre Haiko och Vårdalen. 11. Boendemiljöerna i Vårberga och Gammelbacka förbättras. I samband med planeringen av Vårdalen görs en utredning av behovet att förbättra servicen och stadsmiljön i Vårberga samt möjligheterna till kompletteringsbyggande. Gammelbacka köpcenter och dess närmiljö förbättras genom åtgärder som stöder utvecklandet av serviceutbudet, trafikmiljön och stadsbilden. 12. När det bostadspolitiska programmet har godkänts, utarbetas ett program för genomförande av markanvändningen (MATO). Syftet med programmet är att styra den för bostadsproduktion och arbetsplatsbyggande nödvändiga markanvändningsprocessen, dvs. markanskaffning, planläggning, planering och byggande av kommunalteknik, och slutligen överlåtelse av tomter. Med programmet vill man säkerställa resursernas riktighet och finansieringens tidtabell och med hjälp av programmet kan man bedöma målens ekonomiska genomförbarhet. 13. I början av år 2012 färdigställs en granskning av bystrukturer, som styr bostadsbyggandet i byarna.

24 Bild 8. Byggandet av hyresbostäder under åren Stadskoncernen ansvarar för att hyresbostäder byggs under åren i områdena Pepot, Majberget, Övre Haiko, Vårdalen och Västra åstranden. Också bostadsrättsbostäder byggs i olika delar av stadsbebyggelsen. Tabell 9. Målet för bostadsproduktion per hustyp och besittningsform under åren År Bostäder i flervåning shus (35 %) Radhusbostäder (20 %) Egnahem shus (45 %) Bostäder sammanl agt Hyres-/ bostadsr ättsbostäder (30 %) Av stadskoncernen förverkliga de hyresbostä der Delfinans iering från ARA (35 %) Egnahem s- hus på planområ de (65-75 %)

25 Bild 10. Områden för bostadsbyggande i Borgå under åren

26 I dessa områden kan tomter överlåtas för bostadsbyggande. Staden äger mark i området och detaljplanen är färdig eller under arbete. Specialgruppernas bostadsbehov Utvecklingen av boende för specialgrupper är en del av utvecklingen av boende i stadens område. Det som gör dessa gruppers boende speciellt är att behovet av tillämpande bostadsutrymme och särskild service förenas. Med specialgrupper avses i det bostadspolitiska programmet äldre personer som är över 75 år och som behöver specialtjänster (till exempel minnessjuka), rehabiliteringsklienter inom mentalvården, utvecklingsstörda, svårt handikappade, personer med missbruksproblem och bostadslösa. Antalet äldre befolkning ökar vilket förutsätter att också staden aktivt ska vidta åtgärder som gäller boendet och boendeservicen. Utgångspunkten för detta program är att i första hand ordna bostäder för äldre personer samt tjänster i hemmet så länge som möjligt. Så strävar man efter att minska och ersätta boendet på anstalter. Äldre personer Andelen Borgåbor över 65 år är 16,4 procent eller personer. Enligt prognosen ökar antalet till personer före år Andelen personer över 75 år stiger från 6,9 procent till 9 procent. År 2030 är andelen Borgåbor över 75 år redan 13,2 procent. Livslängden förlängs vilket medför ekonomiska utmaningar och också ökar trycket på att öka tillgängligheten i bostadsbeståndet och tjänsterna som stöder boendet för äldre. Nästan 90 procent av de personer som är över 75 år bor i eget hem vilket också i fortsättningen borde vara ett centralt mål i boendepolitiken för äldre. Det som gör det svårt att klara sig hemma är dåliga sanitetsutrymmen och saknande hiss i många höghus i centrumområdet. Man kan främja hemmaboendet genom att renovera det existerande bostadsbeståndet så, att det blir allt tillgängligare samt genom att sörja för att nya bostäder och hus som byggs är tillgängliga och möjliggör ett gott boende för äldre. Enligt bostadsbyråns utredning fanns det i Borgå år 2001 cirka 150 trapphus utan hiss i hus med minst tre bostadsvåningar. Vid sidan av sedvanliga bostäder behövs det allt mer bostäder som är särskilt avsedda för äldre personer. Bredvid traditionella hyreshus för äldre ska det allt mer byggas sådant bostadsbestånd som lämpar sig för äldre personer. Som minimumkrav för ett seniorhus kan betraktas en tillgänglig bostadsplanering och ett bra läge. Seniorboende och serviceboende för äldre koncentreras till centrum och bostadsområden som ligger i närheten av centrum vilket gör det lättare att ordna hemvårdstjänster. Ett av de mest centrala utvecklingsområdena inom boendeservice för äldre är att utveckla förutsättningarna för serviceboendet. Gruppboendet som liknar effektiverat boende ska ökas så att det motsvarar den beräknade ökningen av antalet minnesjuka. Det äldrepolitiska målet är att 89 procent av de personer som fyllt 75 år bor hemma och 5 procent av dem bor i servicehus. Handikappade

27 Social och hälsovårdssektorn producerar boendeservice enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp, lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda och socialvårdslagen. Utgångspunkten är att en handikappad person är berättigad till serviceboende när han/hon fortgående, under olika tider av dygnet och annars särskilt mycket behöver någon annan persons hjälp att klara de dagliga funktionerna. Serviceboendet kan ordnas för en person i hans eller hennes eget hem till exempel med stöd av hemvård, personlig assistans eller stöd för närståendevård. Servicen kan också produceras i kommunens egen servicebostad eller genom att köpa servicen av privata serviceproducenter. I augusti 2012 fanns det 37 svårt handikappade Borgåbor inom serviceboendet för svårt handikappade. Enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda bor de handikappade Borgåborna i huvudsak i stödbostäder eller i bostäder som liknar grupphem där servicen ordnas av samkommunerna Eteva och Kårkulla. Behovet av att ordna serviceboende för svårt handikappade ökar årligen med cirka fem platser. Det finns ett behov av ett servicehus för svårt handikappade med 15 platser där man beaktar de svårt handikappades specialbehov när det gäller både personaldimensionering och extra tjänster, såsom dagverksamhet och personlig assistans. Det finns också ett behov av kortvarigt boende och boende som liknar boendeträning eller boendeförsök. För att trygga boendet för svårt handikappade personer förutsätts att bostadshuset fyller särskilda strukturella och funktionella krav, dvs. användningen av hjälpmedel beaktas i lokallösningar (lokaler som dimensionerats för de handikappade) och att tillgängligheten möjliggörs. Man försöker ordna ett hem som lämpar sig för en handikappad persons behov bl.a. genom ändringsarbeten i bostad som en svårt handikappad person har subjektiv rätt till. År 2011 användes cirka euro för ändringsarbeten i bostad. Rehabiliteringsklienter inom mentalvården Boendet för rehabiliteringsklienter inom mentalvården ordnas genom att köpa totalt 39 platser via Socialpsykiatriska föreningen i Östra Nyland. En ny enhet för rehabiliteringsklienter inom mentalvården blev färdig på Västra åstranden år I fortsättningen borde man möjliggöra att rehabiliteringsklienterna inom mentalvården i allt högre grad kan bo i sitt eget hem med hjälp av stöd i hemmet och rehabiliteringstjänster. Äldre rehabiliteringsklienter inom mentalvården har ett behov av omsorg dygnet runt vilket granskas som del av tillhandahållandet av boende med omsorg. Flyktingar Man strävar efter att anvisa en hyresbostad via den riksomfattande stiftelsen Y säätiö som första bostad för en flykting (cirka 20 25/år) som blir placerad i Borgå. Syftet med val av invånare är att invandrare jämnt placeras på olika områden i staden. Så vill man förebygga regional segregering av invandrare. Personer med missbruksproblem Behovet av boendeservice för unga personer med missbruksproblem och missbrukare som rehabiliteras ökar. Äldre långvariga missbrukarklienter behöver en permanent bostad där de kan leva ett tryggt och stött liv i så hemliknande förhållanden som möjligt. En förutsättning för ökningen av självständigt boende är att man utvecklar nya olika former för boende och stöd.

28 I Skyddshärbärget Koivula (Sjukhusvägen 6) finns det 48 boendeplatser i 30 bostäder. Det finns flera olika former för boende beroende på stöd som klienten behöver. Boendet i Koivula gäller stött boende och boendetiden i Koivula varierar från en intervallperiod på ett par dagar till två år. Bostadslösa I slutet av år 2011 bodde i Borgå 44 personer som kan betraktas som bostadlösa eller som har ett ytterst brådskande behov av en bostad. Årligen hittar man en bostad för cirka 110 personer som hör till denna grupp. De bostäder som de bostadslösa får är både normala hyresbostäder och bostäder som är avsedda för specialgrupper. Unga och studerande I Borgå fanns det i slutet av år unga personer som sökte bostad. Antalet personer som sökte bostad var på årsnivån 288 sökande. Bostadslösheten är ofta kombinerad med andra svårigheter, vilket utan undantag leder till övriga problem såsom avbrutna studier, arbetslöshet, sociala och ekonomiska problem. I Borgå finns två ungdomsbostadsobjekt: Runebergsgatan 32 (33 bostäder) som blev färdigt år 1989 och Pepottriangeln 3 (23 bostäder) som blev färdigt våren De ungas svårigheter och problem i anslutning till boende är dock så omfattande att de nuvarande resurserna inte är tillräckliga för att ha kontroll över situationen. Antalet stödbostäder är inte heller tillräckligt. Flera ungdomar som övergår till självständigt boende behöver handledning och rådgivning som gäller boendet och som kan ges med hjälp av servicehandledning för boende, en stödperson eller boendehandledare beroende på de ungas behov. Senast 2014 blir det färdigt 118 studentbostäder på Västra åstranden. Om det behövs nya objekt beror på utvecklingen av utbildningsområden och studieplatser i Borgå. Regionalt samarbete när det gäller boende för specialgrupper I och med att kommun och servicestrukturerna ändras inom den närmaste framtiden blir det nödvändigt att man riktar den regionala utvecklingen av boendet för specialgrupper till de faktorer där nyttan med samarbetet är stor: 1. att fastställa och förutse kvantitativa och kvalitativa behov av boende för specialgrupper 2. att förbättra samarbetet kring serviceutbudet i kommunernas gränsområden 3. att utveckla regionalt samarbete för klientgrupper där totalvolymen av serviceefterfrågan är liten i en enskild kommun. Åtgärder 1. Med hjälp av åtgärderna stöder man de äldres boende i eget hem bl.a. genom att öka tillgängligheten i bostadsbeståndet samt styra planläggningen och nybyggande så att man kan

29 bygga ändamålsenliga bostäder för de äldre på lämpliga ställen runt om i staden. För ändringsarbeten i bostäder för äldre personer reserveras årligen ett tillräckligt anslag. 2. Under de närmaste åren är behovet av flera platser inom effektiverat serviceboende för de äldre uppenbart. Staden tryggar dygnetruntserviceboendet till 5 6 procent av dem som är över 75 år antingen som egen produktion eller köpta tjänster. Följande fastighet ska byggas år 2013 eller 2014, om projektet får finansiering från Finansierings och utvecklingscentralen för boendet. Också grundlig renovering av befintliga åldringshem och ombyggnad till servicebostäder behövs. Under år 2013 ska en helhetslösning utarbetas för serviceboendets lokaler. Man strävar efter att få bidrag till finansieringen av de nya servicehus som behövs från Finansierings och utvecklingscentralen för boendet. Stadens finansiering behövs endast för den primära möbleringen av nya enheter i det fall att staden anordnar omsorgstjänsterna själv. 3. Man ökar samarbetet med stadens hyresbostadsbolag i val av invånare, förebyggande av boendestörningar och utvecklingen av stödet för boende. Man beskriver en process om hur invånarna väljs för att klarlägga alla aktörers roller. Man ökar förebyggande boenderådgivning. Tyngdpunkten i den förebyggande verksamheten bör i fortsättningen också finnas i anvisningarna för bostadsbolagens nya invånare, hyreskontrollen och utvecklingen av samarbetet mellan bostadsbolagen och socialsektorn. 4. Man tryggar tillgången till bostäder i en skälig prisklass i Borgå. Genom produktionen av hyresbostäder i skälig prisklass tryggas bostadsbehovet för låginkomsthushåll. Dessa bostäder riktas till både de arbetande, de unga, arbetslösa och pensionärer, och boende för specialgrupper. 5. Man förebygger de ungas marginalisering Om en del av de ungas hyresskuld täcks med kompletterande utkomststöd, förutsätter man att de unga förbinder sig till servicehandledning, en betalningsplan samt andra åtgärder för att trygga boendet. För de ungas boendehandledning och rådgivning anställs en boendehandledare. Styrgruppen som stöder de ungas boende fortsätter arbetet för att säkerställa att de unga får det nödvändiga stödet för sitt boende. 6. Specialgrupperna beaktas i planläggningen genom att öka samarbetet mellan verksamhetsområden. Principen är att man i de stora planläggningshelheterna anger tomter också för specialgruppers boende. Social och hälsovårdssektorn, lokalitetsledningen och stadsutvecklingen tar i bruk en verksamhetsmodell där man regelbundet granskar behoven och utbuden i specialgruppers boende. 7. Man riktar årligen euro till små ändringsarbeten i hemmen för de äldre som skrivs ut från sjukhuset.

30 Energieffektivitet och förtätning av samhällsstrukturen Energieffektiviteten och en förtätning av samhällsstrukturen beaktas vid planeringen och byggandet av stadsstrukturen, bostadsområdena och bostäderna. Energieffektivt byggande betonas vid tomtöverlåtelse. Staden satsar på kvalitetsstyrning vid byggande och rådgivning i energieffektivitetsfrågor. Möjligheterna till kompletterande byggande undersöks vid ändring av planer. Åtgärder 1. Byggnadstillsynen i Borgå har inlett en proaktiv kvalitetsstyrning för småhusbyggande. Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra och Tekes (utvecklingscentralen för teknologi och innovationer) finansierar utvecklingsarbetet som utöver byggnadstillsynen omfattar också hela tomtöverlåtelseprocessen. I och med det nya verksamhetssättet förbättras byggandets kvalitet och byggarna får råd för mer energieffektiva lösningar. 2. Staden betonar energieffektiviteten i överlåtelsevillkoren för bostadstomter. 3. I stadens detaljplanearbeten tillämpas den information och de erfarenheter som Skaftkärrprojektet gav om mer energieffektivt utarbetande av planer. 4. Möjligheterna till kompletterande byggande undersöks vid ändring av planer. 5. I stadens eget byggande och när staden låter bygga gynnas energieffektiva lösningar. Fastigheterna ansluts till fjärrvärmenätet, om det finns tillgång på fjärrvärme i området. 6. Staden har förbundit sig att före år 2016 spara 9 % av den energimängd som förbrukades år Målet för energibesparing inom stadskoncernen är 9,3 GWh, varav det årliga målet för befintlig bostadsbestånd är 2,25 GWh. Om det vid nybyggen byggs energieffektivare byggnader än vad byggbestämmelserna förutsätter, kan skillnaden kalkylmässigt utnyttjas vid energibesparingen i det befintliga byggandsbeståndet. Staden måste inom de närmaste åren göra investeringar i energibesparing i bostadsbeståndet för att uppnå stadskoncernens sparmål. 7. Separata koncerndirektiv ges om åtgärder för att spara energi inom stadskoncernen. Förvaltning av bostadsegendom och ekonomi Förvaltning av bostadsegendom Borgå stad äger direkt eller indirekt sammanlagt bostäder som stadens egen organisation eller bolag förvaltar.

31 Porvoon A-Asunnot Oy - Borgå A-bostäder Ab, som staden i praktiken äger helt, har ARAhyresbostäder, varav 164 har inga begränsningar för val av invånare. Dotterbolaget A-Lukaali och dess dotterbolag har 58 ARA-hyresbostäder och 144 hyresbostäder utan begränsningar. Kiinteistö Oy Peiponaho, som staden helt äger, har 334 ARA-hyresbostäder och Kiinteistö Oy Porvoon Suolapuro 114 hyresbostäder utan begränsningar. Borgå stad äger direkt 122 bostäder. Lokalitetsledningen förvaltar 553 bostäder. Dessutom förvaltar lokalitetsledningen 25 bostäder som ägs av Y-säätiö, som används av flyktningar. Av de bostäder som staden äger är 84 höghuslägenheter i olika bostadsaktiebolag. Av bostäderna är 268 i sådana fastigheter som staden äger helt. Lokalitetsledningens program för försäljning av fastigheter omfattar säljning av enskilda höghuslägenheter och bostadsfastigheterna vid Gymnasiegatan. Borgå stad beställde år 2011 en expertutredning om utveckling av ägande och förvaltning av stadens bostadsegendom, enligt vilken stadens nuvarande egendom koncentreras till en förnuftig helhet i fråga om förvaltning och verksamhet. Målet för uppdraget var att utreda olika alternativ för att göra beslutsfattandet och förvaltningen enklare, så att servicen kan produceras så kostnadseffektivt som möjligt genom egen produktion, genom samarbete eller enligt beställarutförarmodellen. Utredningen gjordes av Nordic Advicer Group Oy. Den blev färdig och i den föreslås att för att förvalta stadens bostadsegendom bildas en centraliserad koncernstruktur i bolagsform. Detta betyder ett nytt aktiebolag som staden äger till 100 %. Centraliseringens nytta och motiveringar för ägaren är möjligheten att leda verksamheterna som helhet och förbättrad riskhantering. Nyttan för organisationen gäller utvecklingen av verksamheten och kvaliteten samt skalfördelar och besparingar. Åtgärder 1. För att förvalta bostadsegendomen bildas en centraliserad koncernstruktur i bolagsform. Detta betyder ett nytt aktiebolag som staden äger till 100 %. Centrala åtgärder: Borgå stads hyresbostäder och verksamheter centraliseras till ett bolag. Bolaget kan ha koncernstruktur. Det nya bolagets mål är att erbjuda kostnadseffektiva hyresbostäder i Borgå och se till att det bostadspolitiska programmet genomförs genom investeringar och utveckling av det nuvarande bostadsbeståndet. Man avstår på ett behärskat sätt från ägandet av enskilda bostäder och ställer intäktsmål för fritt finansierade bostäder. Juridiska strukturer och förvaltningen görs enklare och en genuin ägar- och investerarstyrning skapas för det nya bolaget. Det nya bolagets och lokalitetsledningens samarbete vid nybyggnader utreds och verksamheten ordnas så att den är så effektiv för stadskoncernen som möjligt.

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Nordiskt seminarium kring bostäder och boendemiljö för äldre Stockholm 11.12.2012 En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Kirsti Pesola, tekn.lic., arkitekt SAFA

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Stadsfullmäktige 118 12.11.2014 Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Grundtrygghetsnämnden 26.8.2014 5 Nummi-Pusulan Vuokra-asunnot Oy (123 bostäder) samt i Karislojoområdet

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Bostadsprogram 2012 2016 ( 2020)

Bostadsprogram 2012 2016 ( 2020) Bostadsprogram 2012 2016 ( 2020) STF godkänt 17.9.2012 57 BOSTADSPROGRAM 2012 2016 ( 2020) 1. Inledning 1.1. Allmänt Enligt lagen om utvecklande av bostadsförhållandena ska fullmäktige vid behov godkänna

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 1 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2012 2015 2 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM FÖR SIBBO ÅREN 2012 2015 1. INLEDNING... 3 2. BOSTADSPOLITIK OCH BOENDETS UTVECKLING PÅ 2000-TALET... 4 2.1 Regeringens bostadspolitiska

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 12.06.2014 Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 Kommunerna kan själva fastställa avgiftsgrunder

Läs mer

BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN

BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN 1 BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN ÅREN 2012-2016 Godkänd: kommunfullmäktige 15 december 2011 80. 2 I. MATEMATISK BERÄKNING AV BOSTADSPRODUKTIONSBEHOVET I FÖGLÖ UNDER PERIODEN 2010-2014. Bosatt

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 augusti 2006 Nr 715 721 INNEHÅLL Nr Sidan 715 Lag om ändring av aravalagen... 2197 716 Lag om ändring av aravabegränsningslagen... 2199 717

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/20 15.5.2013

Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/20 15.5.2013 Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) 20 Ryj / Den av ledamoten Mika Ebeling väckta motionen om bättre energieffektivitet i det gamla byggnadsbeståndet HEL 2012-014525 T 00 00 03 Beslutsförslag

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie RP 75/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utbetalning av bostadssparpremie 2009 2011 och till ändring av 5 i lagen om statsborgen för ägarbostadslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG 2016 SEKTORERNA

STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG 2016 SEKTORERNA STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG 2016 SEKTORERNA BILDNINGSSEKTORN (MILJONER EURO) 120 100 114,1 111,7 112,2 103,2 101,4 101,4 80 60 40 20 10,9 10,3 10,8 0 Tp 2014 Ta 2015 Tae 2016 Tuotot Kulut Netto 2 BILDNINGSSEKTORN

Läs mer

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 80 16.06.2015 Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby 423/02/08/00/04/2013

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Stadsstyrelsen 68 09.03.2015 Stadsstyrelsen 88 16.03.2015 Stadsfullmäktige 16 25.03.2015 VAL AV EN FINANSIERINGSMODELL FÖR LIVSCYKELPROJEKTET STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET STST 15.09.2014

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

Boendeguide för äldre

Boendeguide för äldre Sisältö Till läsaren... 3 Boendealternativ... 4 Självständigt boende... 4 Hyresbostad... 4 Bostadsrättsbostad... 5 Ägarboende... 5 Assisterat boende... 6 Privata senior- och servicehus... 6 Kommunala senior-

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Tjänster inom funktionshinderområdet. Reumaförbundet 10.11.2014

Tjänster inom funktionshinderområdet. Reumaförbundet 10.11.2014 Tjänster inom funktionshinderområdet Reumaförbundet 10.11.2014 Innehåll Varför behöver jag en serviceplan? Vilken service kan jag få enligt handikappservicelagen och socialvårdslagen? Vad händer just nu

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 12/2013 1 (6) Stadsfullmäktige Kaj/11 28.8.2013. Stadsfullmäktige beslutar

Helsingfors stad Föredragningslista 12/2013 1 (6) Stadsfullmäktige Kaj/11 28.8.2013. Stadsfullmäktige beslutar Helsingfors stad Föredragningslista /03 (6) Arrendegrunder för bostads- och bilplatstomter i Kvarnbäcken och Rastböle (tomterna 459/5, 4546/6 samt 54033/9, och 3) HEL 03-008643 T 0 0 0 0 Beslutsförslag

Läs mer

Hemstaden Helsingfors Genomförandeprogram för boende och härmed sammanhängande markanvändning 2012

Hemstaden Helsingfors Genomförandeprogram för boende och härmed sammanhängande markanvändning 2012 Hemstaden Helsingfors Genomförandeprogram för boende och härmed sammanhängande markanvändning 2012 Hemstaden Helsingfors Genomförandeprogram för boende och härmed sammanhängande markanvändning 2012 Helsingfors

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende BOENDE BOENDE Behovet av nya bostäder i Båstads kommun följer inte enkelt från en analys av befolkningsstatistik och bostadstillgång. Kommunens roll för fritidsboendet har en stor inverkan på bostadsbyggandet

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION SOM HANDLAR OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION OCH ÄLDRE MÄNNISKOR

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION SOM HANDLAR OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION OCH ÄLDRE MÄNNISKOR Stadsstyrelsen 29 02.02.2015 SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION SOM HANDLAR OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION OCH ÄLDRE MÄNNISKOR STST 02.02.2015 29 Beredning och tilläggsuppgifter: Kommunikationschef Aino-Marja Kontio,

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 181/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att den gällande bestämmelsen i aravalagen

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN Jag söker utkomststöd för tiden 1 UPPGIFTER OM SÖKANDEN Efternamn och förnamn Ansökan har anlänt: Personbeteckning Gatuadress Postnummer och -anstalt Hemkommun Telefon (hem, arbete, mobil) Utbildning eller

Läs mer

Serviceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår

Serviceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår Serviceenkät 2015 1. Är du kvinna eller man? Jag är kvinna. Jag är man. 2. Hur gammal är du? Jag är under 30 år Jag är 30-45 år Jag är 46-60 år Jag är över 60 år 3. Till vilken grupp hör du? Jag är DUV-medlem

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD Bo 1 2004 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag eller liknande) och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 ARBETSRAPPORT 2030:3 Strategiska avdelningen FEBRUARI 2004 Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 2030 S T O C K H O L M Förord Med uppdrag från stadsbyggnadsnämnden har stadsbyggnadskontoret

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV :) VAD ÄR PERSONLIG ASSISTANS? Personlig assistans ordnas för personer med grav funktionsnedsättning som på grund av ett långvarigt handikapp

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Plan för att stödja den äldre befolkningen 2015 2018

Plan för att stödja den äldre befolkningen 2015 2018 SAMARBETE GER MER LIVSKVALITET Plan för att stödja den äldre befolkningen 2015 2018 Stadsfullmäktige 19.8.2015 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 De äldre i Borgå... 6 3 Riktlinjer för tjänster till äldre... 10

Läs mer

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 3707/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 248 15.9.2014 116 Beviljande av stadens proprieborgen för lån som upptas av Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas samt för de

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Projektplan för Niilonpirtti

Projektplan för Niilonpirtti Stadsfullmäktige 94 10.09.2014 Projektplan för Niilonpirtti Grundtrygghetsnämnden 13.5.2014 56 Niilonpirtti ligger i Nummis kyrkby (Oilaantie 21) och tillhandahåller hemlik boendeservice dygnet runt och

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo Stadsstyrelsen: 3.3.2014 bilaga 1 1 (7) RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo En del av programmet

Läs mer

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Juridiskt ombud Johanna Lindholm inledde kvällen med att berätta lite allmänt om hur den grundläggande socialvården och handikappservicen

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion.

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion. 243 FONDERNA 2012-2015 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB VärmdöBostäder AB är ett helägt bolag till Kommunhuset i Värmdö AB som är ett helägt bolag till Värmdö kommun. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

Handikappservicelagen och aktuella frågor

Handikappservicelagen och aktuella frågor Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 9/2015 1 (6) Stadsfullmäktige Kaj/5 5.5.2015. Stadsfullmäktige beslutar

Helsingfors stad Föredragningslista 9/2015 1 (6) Stadsfullmäktige Kaj/5 5.5.2015. Stadsfullmäktige beslutar Helsingfors stad Föredragningslista 9/2015 1 (6) 5 Föravtal och avtal om försäljning av en byggnad och tomter som används av stadens byggnadskontor till Kiinteistö Oy Kasarmikatu 21 (Gardesstaden, tomterna

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program 2011-2012 TA MÅTT AV BORGÅ

Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program 2011-2012 TA MÅTT AV BORGÅ Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program 2011-2012 TA MÅTT AV BORGÅ TA MÅTT AV BORGÅ Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program 2011-2012 Allmänt 3 1. Den allmänna näringslivspolitiken

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Bostadsbyggnadsprogram

Bostadsbyggnadsprogram Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun 2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier

Läs mer