HUS bostadspolitiska policydokument Godkänt av delegationen

Transkript

1 HUS främsta målsättningar för bostadspolitiken: Tyngdpunkten i den finländska studentbostadspolitiken måste ligga på att förbättra bostadssituationen i huvudstadsregionen. Nyproduktionen av studentbostäder i huvudstadsregionen (Helsingfors Esbo Vanda) måste öka, så att det byggs minst 500 studentbostäder per år. Den statsstödda produktionen av hyresbostäder i Helsingforsområdet måste hållas på minst den nivå som anges i Helsingfors verkställighetsprogram för markanvändningen och boendet, det vill säga 1000 hyresbostäder per år. Då man bygger studentbostäder måste kraven på bilplatser och skyddsrum luckras upp märkbart. Hoas måste beakta mångfalden bland studenterna då man bygger bostäder, i kö- och fördelningsprinciperna för bostäder och i sin information. Inledning Detta dokument är en sammanställning av riktlinjerna för påverkansarbetet i bostadspolitiska frågor som godkänts av delegationen för Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS). Policydokumentet består av HUS målsättningar i fråga om Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse (Hoas), Helsingfors universitet, Helsingfors stad och statsförvaltningen. Ingen specifik giltighetstid har angetts för policydokumentet, men det är rekommendabelt att policyn granskas senast då man planerar målsättningarna för riksdagsvalet Godkänt på delegationens möte Riktlinjer för bostadsstöd och boendekostnader för studenter finns i HUS policydokument om försörjningspolitik (godkänt av delegationen ). Riktlinjer för bostadsbyggande och stadsbilden finns även i Stadsprogrammet (godkänt av delegationen ). 1

2 HUS som bostadspolitisk aktör HUS stöder Hoas i dess arbete och påverkar studentbostadspolitiken i Helsingfors stad, bl.a. genom påverkansarbete i fråga om planerna för markanvändning och boende i Helsingfors med omgivningar som uppdateras varje fullmäktigeperiod. Tyngdpunkten i den finländska studentbostadspolitiken måste ligga på att förbättra bostadssituationen i huvudstadsregionen. HUS påverkar bostadspolitiken i samarbete med Finlands studentkårers förbund, med speciellt fokus på denna målsättning. HUS bygger inga studentbostäder själv, utan stöder Hoas, som är den som i främsta hand bygger studentbostäder i huvudstadsregionen. HUS utreder om C- och D- husen i Domus Academica kan tas i bruk av studenterna. Som en del av sin medlemsservice erbjuder HUS rådgivning i liten skala om bostadssökning och om rättsskydd i boendefrågor. HUS säkrar att studenterna får tillräckligt med information om boende också av universitetet och Hoas. Det bör grundas ett regionalt samarbetsorgan som bedömer studentbostadsläget och utvecklingen på bostadsmarknaden, med representanter för högskolorna i huvudstadsregionen, kommunerna, studentbostadssammanslutningarna och de lokala studentorganisationerna. Samarbetsorganet skulle även påverka intressebevakningen på riksnivå för att förbättra läget i huvudstadsregionen. Samarbetsorganet bör även försöka minska höstens rusning till studentbostäder i huvudstadsregionen, genom att i synnerhet prognosticera behovet av bostäder för utländska studerande. Tillgången till bostäder i huvudstadsregionen Gäller allmänt bostadsbyggande och studentbostadsbyggande, överlåtelse av tomter för byggnation samt huvudstadsregionens utveckling. Allmän bostadspolitik Studenterna är låginkomsttagare som föredrar att bo på hyra. Den nuvarande bostads- och skattepolitiken fokuserar dock i hög grad på att stöda dem som skaffar ägarbostad, vilket minskar antalet förmånliga hyresbostäder och höjer den allmänna hyresnivån. I sin bostadspolitik bör staten stöda hyresboende i högre grad än ägarboende. Förutom att bygga studentbostäder i huvudstadsregionen måste det också produceras andra bostäder till rimliga priser som även är tillgängliga för studerande. Den statsstödda produktionen av hyresbostäder i Helsingforsområdet måste minst hållas på den nivå som anges i Helsingfors verkställighetsprogram för markanvändningen och boendet, det vill säga 1000 hyresbostäder per år. (Källa: Hemstaden Helsingfors. Genomförandeprogram för boende och härmed sammanhängande markanvändning 2012) 2

3 Åtgärderna för att reglera bostadsmarknaden bör fortsätta och effektiveras. Städerna och staten måste säkra att det produceras bostäder till rimliga priser genom att deras egna bostadsproduktionsbyråer genomför byggprojekt och man måste kräva att byggföretagen bygger såväl fritt finansierade och räntestödda bostäder som hyresbostäder i samma områden. På grund av den speciellt svåra situationen i huvudstadsregionen måste staten stöda allmännyttigt hyresbostadsbyggande i huvudstadsregionen genom riktade specialåtgärder, såsom investeringsstöd, räntestödslån och förmånliga lånevillkor. Vid bostadsbyggande i allmänhet måste man hitta sätt att rikta kostnaderna för bilplatser till dem som använder platserna. Antalet bilplatser måste också minska över lag. I stadskärnan och i dess närhet samt längs spårtrafiklinjerna måste kravet att bygga bilplatser slopas helt och hållet. I huvudstadsregionen och speciellt i Helsingfors är efterfrågan i förhållande till utbudet störst på små bostäder, det vill säga ettor och tvåor, som har de förhållandevis högsta hyrorna. Studerande som hyr bostad på den fria marknaden söker oftast små bostäder. För att underlätta situationen och stävja hyresökningen måste Helsingfors i sin bostadspolitik främja speciellt byggandet av små bostäder. Förutom att främja produktionen av små bostäder måste Helsingfors stad genom planläggning och annan bostadspolitik främja ett mera kollektivt boende. Det är ekologiskt, ekonomiskt och socialt motiverat att förändra bostadsstrukturen från familjeboende till mera gemensamt boende, såsom kollektivbostäder. Både bland studerande och andra stadsbor finns det en allt större efterfrågan på kollektivt boende, vilket innebär att en förändring är relevant ur ett allmänt bostadsmarknadsperspektiv. Kollektivboende innebär även trivsamt, tryggt och socialt hållbart boende för studenterna. Tomtpolitiken i huvudstadsregionen Då städerna i huvudstadsregionen överlåter tomter för allmännyttigt byggande måste staten förbinda sig att överlåta motsvarande tomter åtminstone i samma omfattning. I alla nya bostadsområden bör man reservera tomter för allmännyttigt byggande. I fråga om specialgrupperna måste tomter som överlåts för byggande av studentbostäder antingen finnas nära högskolorna eller ha goda kollektivtrafikförbindelser till dem. Överlåtelsen av tomter i huvudstadsregionen och generalplaneringen i hela området måste överföras till en ny metropolförvaltning. En sådan kunde se på bostadssituationen i huvudstadsregionen med tanke på utvecklingen i metropolområdet i helhet. Öka antalet bostäder genom kompletteringsbyggande Bostadsbeståndet i huvudstadsregionen bör ökas också genom att man bygger ut vindar, höjer byggnader och genom annat kompletteringsbyggande samt genom att bebygga parkeringsplatser och industriområden som inte längre är i bruk. Man bör främja att kontorslokaler och gamla industribyggnader omvandlas till bostäder då det är ekonomiskt förnuftigt att göra så. 3

4 Öka antalet studentbostäder Nyproduktionen av studentbostäder i huvudstadsregionen (Helsingfors Esbo Vanda) måste öka åren , så att det årligen byggs minst 500 studentbostäder. (Källa: Opiskelija- asuntoselvitys 2012, Mikko Sedig) HUS mål på lång sikt är att hälften av studenterna i huvudstadsregionen ska kunna bo i studentbostad. Hyresnivån på studentbostäder bör vara lägre än priserna på den fria hyresmarknaden. Hoas campusprincip bör fortsätta, d.v.s. att nya bostäder byggs nära läroanstalter eller med goda kollektivtrafikförbindelser till dem. Studentbostäder som byggs i närheten av campusområden bör alltid kunna byggas utan bilplatser. Förutom att bygga nya bostäder bör Hoas fortsätta kartera gamla fastigheter, höja på sina egna objekt och utföra annat kompletteringsbyggande. Vid behov ska man också kunna överväga att avstå från objekt som är olönsamma och har låg nyttjandegrad. Det måste dock finnas klara skäl till det och vara ägnat att stöda byggandet av nya bostäder. Det totala antalet bostäder får inte minska p.g.a. att Hoas avstår från något objekt. Boendekvalitet Gäller kriterier för bostadsbyggande, hurdana bostadstyper studenterna önskar sig samt Hoas praxis. Bostadsbyggande och bostädernas läge Vid planering och byggande av bostäder bör Hoas och städerna fästa speciell uppmärksamhet på ekologi, energieffektivitet, hälsoaspekter, tillgänglighet och trivsel. Alla Hoas bostäder bör vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Man bör också beakta tillgängligheten i den omgivande miljön. Det är av största vikt att det finns goda kollektivtrafikförbindelser mellan hemmet, studieplatsen och annan service. Studenterna sätter också värde på goda förbindelser. Redan då hus byggs bör man beakta mångfalden bland studenterna: det behövs olika typer av bostäder och flexibla planlösningar så att bostäderna kan användas mångsidigt, exempelvis som kompis-, familje- eller stora kollektivbostäder. Det är ändamålsenligt att Hoas har bostäder av olika typer och till olika pris. I nya hus är det dock bra att också bygga studentrum ( cellbostäder ) för att inte vissa bostadstyper ska koncentreras till vissa områden och för att utbudet av bostäder ska vara tillräckligt mångsidigt och förmånligt. Vid nybyggen och renoveringar måste man följa stränga krav på energieffektivitet och använda miljövänliga material. Då man bygger studentbostäder måste man kunna tillämpa betydligt mindre strikta kriterier i fråga om skyddsrum och bilplatser. Allmänt taget bör man hitta sätt att rikta kostnaderna för parkeringsplatser till dem som använder platserna. Det totala antalet bilplatser bör också minska. Hoas måste också främja cykel- och fotgängartrafiken genom att t.ex. erbjuda tillräckligt med låsta utrymmen för förvaring av cyklar och cykelställ med fastlåsning av ramen. 4

5 Vid elanskaffningen bör Hoas prioritera förnybara och ekologiskt hållbara alternativ. Hoas studentrum och familjebostäder Hoas bör satsa på kvaliteten på sina studentrum och familjebostäder. Också de förmånliga studentrummen måste vara trivsamma. Trivseln kan ökas genom att man i samma lägenhet i mån av möjlighet placerar studerande från ett och samma campus. Det måste gå att ansöka om studentrum tillsammans med en kompis, eftersom det som många upplever som negativt med att bo i studentkorridor är lägenhetskompisar som man inte kommer överens med. Ansökningsprocessen måste bli mera flexibel, så att studerande samtidigt kan ansöka om både kompis- och familjebostad, och så att alla barnfamiljer som söker bostad inte hänvisas enbart till familjebostäder. Hoas måste också förhålla sig mera flexibelt till mångfalden av relationer bland studenterna och till transpersoners möjligheter att bo i studentbostad. Utgångspunkten är att studentrum inte fördelas enligt kön, men den som söker bostad borde kunna få välja om hen vill ha rum i en studentbostad där det bara finns personer av samma kön. Bostäder för utländska studerande Hoas bör följa med hur antalet utländska studerande utvecklas och anpassa sin verksamhet efter det. I både de nationella och högskolornas internationaliseringsmålsättningar måste man beakta det ökande antalet studerande och deras bostadsbehov samt särdragen i utländska studenters boende och bostadsbehov. Integrationen av utländska studerande bör främjas så, att utländska studenter bor i samma hus som finländska studenter. Detta är speciellt viktigt för utländska examensstuderande. Hoas måste ändra sina kontrakt för bostäder som hyrs ut till utbytesstuderande så, att priset för utbytesstuderandes bostäder bestäms på samma grunder som för andra bostäder. Utländska studerande får inte behandlas ojämlikt då de ansöker om bostad. Utländska studerande måste få större påverkningsmöjligheter inom Hoas. Utländska examensstuderande bör också vara representerade i Hoas samarbetsorgan, antingen genom boendekommittéerna eller med ett eget mandat, så att de får sin röst hörd i beslutsfattandet. Universitetets ansvar Helsingfors universitet och högskolorna över lag måste ta sitt ansvar för utbytesstudenternas boende och vid behov också för boendefrågor som rör utländska examensstuderande. Universitetet måste ge utländska studerande heltäckande, tydlig och pålitlig information om de boendetjänster som finns, så att det är så lätt som möjligt för dem som inte är vana vid att ta sig fram på den finländska hyresbostadsmarknaden att hitta bostad och skriva hyreskontrakt. Studentkåren stöder universitetet i att ge information åt de utländska studenterna. 5

6 Utbytesstudenters boende Det är tvivelaktigt att utbytesstuderande som bor i Hoasbostad måste betala kostnaderna för att bostaden står tom, om man inte kan garantera dem bostad. Studenterna bör ha rätt att stanna i bostaden över sommaren, till exempel mot lägre hyra. Hoas bör erbjuda möblering som en skild tjänst, som studenterna kan tacka nej till om de vill. Utveckling av Hoas service HUS målsättningar för utvecklingen av Hoas. HUS utsedda representanter har möjlighet att främja målsättningarna i Hoas förvaltning. Hoas måste förhålla sig mera positivt till förnuftiga ombyggnadsarbeten som invånarna vill göra i sina bostäder. Hoas kösystem måste bli mera genomskinligt och tydligt för bostadssökande, så att studenterna vid behov kan få reda på var de står i ansökningsprocessen. Det är viktigt att Hoas beaktar den enskilda individens behov, men det att det inte finns en tydlig kö får inte leda till att sökande behandlas ojämlikt. Invånarna måste kunna påverka sin miljö, exempelvis i boendekommittéer. En viktig förutsättning för boendeverksamhet är att det finns gemensamma utrymmen. Invånarverksamheten måste stödas på olika sätt, inte bara finansiellt. Utländska studerande måste också ha möjlighet att verka i boendekommittéerna och man måste aktivt uppmuntra dem till att delta i verksamheten. Information om boendeverksamheten måste ges också på engelska. Alla Hoas tjänster, avtal och information måste vara tillgängliga också på svenska och engelska. Hoas måste börja reagera mera kraftfullt på respons som gäller exempelvis hälsoaspekter och trivseln i bostäderna. Lösningar för tillfälligt boende Gäller förutom studentboendet också bostadsbyggande i allmänhet. Med tillfälligt boende avses i detta dokument boende i icke- permanenta bostäder eller tillfälligt boende mot betalning men utan hyreskontrakt, exempelvis inkvarteringstjänster som är mera långvariga än vandrarhemsinkvartering. Tillfälliga bostäder för studerande är inte avsedda för hela studietiden, utan avsikten är att studenterna bor där tills får en fast bostad, eller tills bostad inte längre behövs, exempelvis för att en utbytesperiod tar slut. 6

7 Bostäder som byggts för tillfälligt bruk är exempel på atypiska bostäder, sådana som man redan i byggnadsskedet har planerat att ska vara tillfälliga, eller som har en betydligt kortare användningstid än normala bostäder, till exempel småbostäder eller s.k. containerbostäder. Tillfälliga bostäder eller bostäder som byggts för tillfälligt bruk behövs speciellt för utbytesstuderande och utländska studerande som just har kommit till Finland, eller för nya studerande som inte har kunnat få någon bostad på höstterminen. Med tanke på den mycket dåliga bostadssituationen i Helsingfors är det enligt HUS acceptabelt att ha tillfälliga bostäder för studerande, och man bör reda ut hur sådana kan produceras och tas i bruk i huvudstadsregionen. HUS ordnar inte själv med nödinkvartering eller tillfälligt boende. Man måste dock se till att byggandet av temporära bostäder inte konkurrerar med det egentliga byggandet av allmännyttiga hyresbostäder för studerande (t.ex. i fråga om finansiering, tomter). Alla specialarrangemang måste vara avsedda som komplement till de egentliga studentbostäderna. Man måste fortfarande hålla fast vid att studentbostäderna i Finland ska vara av hög kvalitet. HUS anser att man i bostäder som byggs för tillfälligt bruk kan avvika från normerna som gäller annat bostadsbyggande. Det gäller till exempel bestämmelser om bostädernas minimistorlek, våtrum, tillgänglighet eller energieffektivitet. Undantag kan motiveras med att antalet bostäder ökar, speciellt om byggandet riktas till områden, där man inte ännu har planerat eller kunnat börja bygga permanenta bostäder. Det gäller exempelvis områden som väntar på att bli bebyggda, men där det redan finns kommunalteknik. Man bör även fästa uppmärksamhet vid bostädernas miljövänlighet under hela deras livscykel. Tillfälliga boendelösningar får inte försvaga studenternas möjligheter att ansöka om bostäder och få hyreserbjudanden av Hoas, och de får inte heller försvaga rätten till studiesociala förmåner. HUS måste följa med hur medlemmarnas rättsskydd förverkligas vid tillfälligt boende. 7