Bostadsprogram ( 2020)

Transkript

1 Bostadsprogram ( 2020) STF godkänt

2 BOSTADSPROGRAM ( 2020) 1. Inledning 1.1. Allmänt Enligt lagen om utvecklande av bostadsförhållandena ska fullmäktige vid behov godkänna ett bostadsprogram som grund för sina bostadspolitiska åtgärder. Syftet med bostadsprogrammet för är att granska bostadsbyggandet i staden samt förutsättningarna och utgångspunkterna för stadens åtgärder för att främja bostadsproduktionen. I programmet utreds bostadsförhållandena i staden samt de bostadspolitiska och planläggningsmässiga möjligheterna för bostadsproduktion i stadens regi fram till slutet av årtiondet. Tänkbara byggprojekt under programperioden och andra bostadspolitiska åtgärder granskas i kapitel 5. Det här bostadsprogrammet beskriver också hur Grankulla stad för sin del arbetar för att förverkliga huvudstadsregionens gemensamma bostadspolitiska mål. En närmare redogörelse för dessa ingår i avsnitt 1.3. Grankulla stad har goda landsvägs- och järnvägsförbindelser. I den livskraftiga staden har byggandet av småhus och flervåningshus samordnats så att tyngdpunkten ligger på småhus. Huvudmålet för utvecklingen av stadens markanvändning är att bevara och förenhetliga den nuvarande markanvändningsstrukturen. Boendemiljön utvecklas så att villastadstraditionen följs och man slår vakt om en luftig, grön stad med god arkitektur. Principerna för den kommande markanvändningen i staden har fastställts i markdispositionsplanen 2004 (Masu 2). Efter att markdispositionsplanen utarbetades har emellertid bostadsläget i huvudstadsregionen försvagats, och i Grankulla har man kunnat skönja utflyttning i synnerhet inom åldersgruppen år. Därför strävar staden efter att i framtiden skapa ett mångsidigare bostadsutbud med hjälp av riktade planlösningar. Nästan hela stadens område är detaljplanerat. Det finns nästan inga nya icke-planlagda områden för bostadsbyggande. När det gäller att utveckla stadsstrukturen är stadens centrum det viktigaste området. Det bildar en helhet där det framför allt ansetts viktigt med ökat bostadsbyggande. Båtlänningsvägens område och Björkgård kommer för sin del att utgöra områden där bostadsproduktionen kan ökas avsevärt. Ökningen i antalet bostäder under detta årtionde kommer att vara betydande till och med mot bakgrunden av Grankullas historia. Å andra sidan kan man förutspå att bostadsproduktionen efter detta decennium främst består av kompletterande byggnation i småhusområden Utvecklingstrender för boende i huvudstadsregionen På 2000-talet har flyttningen från övriga delar av landet till huvudstadsregionen minskat, vilket lett till en utjämning av befolkningstillväxten trots att inflyttningen från utlandet ökat något. Tack vare att befolkningen är yngre än i genomsnitt och det finns fler invånare med utländsk bakgrund är nativiteten större än i landet i övrigt. I huvudstadsregionen bidrar invandringen till inflyttningsöverskottet särskilt i Helsingfors. Vid planering av markanvändningen bereder sig huvudstadsregionen på att det bor omkring fler invånare inom området år 2020 än idag. Det här innebär en stor utmaning särskilt för bostadsproduktionen, ordnandet av service och trafikarrangemangen. 2

3 I Esbo färdigställdes 9,2 bostäder/1000 invånare år I Helsingfors var siffran 3,4 och i Grankulla 4,6 bostäder/1000 invånare (i Nyland 5,4 och i hela landet 4,8 bostäder/1000 invånare). 1 Bostadspriserna är klart högre i huvudstadsregionen än i övriga delar av landet i genomsnitt. Prisökningen beror inte bara på inflyttningen och det knappa utbudet utan också på allmänna faktorer som ökar efterfrågan på ägarbostäder, bl.a. den fortsatt låga räntenivån, långa lånetider och höga hyror. Trots prisstegringen har det för många hushåll till följd av ovan nämnda faktorer blivit ett realistiskt och lockande alternativ att skaffa en egen bostad. Samtidigt har efterfrågan på aravahyresbostäder minskat, i synnerhet i fråga om familjebostäder. Det råder fortfarande brist på hyresbostäder för ensamboende till ett rimligt pris. Av andra utvecklingstrender som också inverkar på boende kan nämnas befolkningens åldrande, fortsatt migration inom landet och ökande invandring, hushållens allt mindre medelstorlek, ökning av förmögenheten, teknologisk utveckling, de allt mer varierande önskemålen i fråga om boende samt konkurrensen om arbetskraft Riktlinjer och mål för den solidariska bostadspolitiken i Helsingforsregionen Ett intentionsavtal mellan staten och Helsingforsregionens kommuner om markanvändning, boende och trafik undertecknades Intentionsavtalet syftar till att stärka Helsingforsregionens funktionalitet och konkurrensförmåga, att öka bostadsproduktionen och dess förutsättningar i regionen samt att stärka uppfyllelsen av de nationella målen inom metropolpolitiken i utvecklingen av markanvändning, boende och trafiksystem. Genom intentionsavtalet stöds genomförandet av regionens näringspolitik, en balanserad utveckling av regionens kommuner samt planeringslösningar och samarbete som främjar en hållbar utveckling. Intentionsavtalet gäller till slutet av år 2015, men avsikten är att förlänga avtalet efter det. Intentionsavtalet siktar på följande mål: - Mindre splittrad samhällsstruktur. Bostads-, arbetsplats- och serviceområden byggs upp där det redan finns en samhällsstruktur och service, och dessa områden är täta, energieffektiva och baserar sig på kollektivtrafik. Byggandet av nya bostäder styrs så att den nuvarande samhällsstrukturen blir mindre splittrad. - Hållbara transportformer främjas. Förhållandena för spårtrafiken samt annan kollektiv-, cykel- och fotgängartrafik samt hela trafiksystemets funktionalitet och säkerhet förbättras. Trafikinnovationer och användarorientering främjas. - Det befintliga spårtrafiknätet och det spårtrafiknät som håller på att byggas utnyttjas så fullständigt som möjligt innan nya spårförbindelser öppnas. Spårnätets funktionalitet och tillförlitlighet säkerställs. Komplettering och utvidgning av spårnätet förbereds. - Bostadsmarknadens funktionalitet främjas. De åtgärder som behövs för att tillfredsställa helhetsbehovet inom bostadsproduktionen genomförs, och det skapas förutsättningar för att producera bostäder till rimliga priser. När det gäller besittningsformen för de bostäder som ska byggas och var helhetsbehovet finns, beaktas förhållandena, behovet och resurserna i regionens olika delar. - Åtgärderna, fasindelningen och uppföljningen rörande regionens markanvändning, boende och trafik samordnas så att de blir sammankopplade och stärker regionens funktionalitet som helhet. - Besluten och åtgärderna i intentionsavtalet samt i det bostadspolitiska åtgärdsprogrammet, den trafikpolitiska redogörelsen och de riksomfattande målen för områdesanvändningen samordnas. 1 Nylands förbunds informationstjänst ( 3

4 Helsingforsregionens produktionsmål är att bygga bostäder årligen. ARAhyresbostadsproduktionen bör utgöra minst 20 % (2 500 bostäder/år) av regionens produktionsmål. ARA-hyresbostäderna bör i första hand vara normala hyresbostäder. Målet för den totala produktionen har i intentionsavtalet uppdelats i målkvoter för varje kommun Grankullas mål Grankullas mål enligt MBT-intentionsavtalet är att årligen producera 60 bostäder, d.v.s. totalt 240 bostäder under avtalsperioden Av denna totalvolym ska minst 20 % eller 48 st. vara ARA-hyresbostäder. Merparten av Grankulla stad är redan bebyggd, vilket betyder att staden inom sitt område förverkligar huvudstadsregionens mål för bostadsproduktionen. Staden hör redan nu till de kommuner i landet som har den största befolkningstätheten. Den småhusdominerade stadsstrukturen och de goda trafikförbindelserna, särskilt spårtrafiken, svarar mycket bra mot de gemensamma riktlinjerna. I kapitel 5 i bostadsprogrammet redogörs för de viktigaste nya bostadsproduktionsprojekten. En del av projekten torde inte genomföras , eller åtminstone kommer några att senareläggas. Utgående från kartläggningen kan det ändå konstateras att Grankullas förbindelse att producera 540 nya bostäder under perioden kan realiseras. Grankullas markanvändningsberäkningar utgår från att antalet invånare kan växa till omkring under de närmaste decennierna. Detta kan mycket väl vara möjligt om den i kapitel 5 presenterade produktionspotentialen verkställs. Under ifrågavarande tidsperiod skulle invånarantalet kunna öka med ca Med avseende på privatägda småhustomter kan man inte förutbestämma hur Grankullas nuvarande markdispositionsplan ska förverkligas utan kan endast uppskatta det kommande byggandet. Grankullas målsättning att under producera sammanlagt 540 bostäder innebär i genomsnitt 60 bostäder per år. Utbyggnaden av centrumområdet, Båtlänningsvägen och Björkgård innebär en avsevärd ökning i bostadsproduktionen under de närmaste åren. I småhusområden som ägs av privata markägare genomförs byggande enligt de gällande detaljplanerna. När det gäller områden som staden äger kan detaljplanerna granskas för att möjliggöra de planerade projekten. Staden använder under programperioden den stadsägda planreserven, som visserligen är begränsad, för bostadsproduktion och gör därtill riktade planändringar som stöder befolkningsmålen. Staden bör ändå reservera planlagda tomter också med tanke på framtida servicebehov. Stadens ambition är att skapa en varierande bostadsmiljö i Grankulla med ett mångsidigt utbud av olika typer av bostäder. Det är speciellt viktigt att det finns tillräckligt med bostäder för unga, för personer som behöver särskild hjälp och stöd i sitt boende samt för stadens anställda. Att trygga boendet för stadens anställda hänför sig till stadens mål att säkerställa tillräckliga personalresurser i den allt hårdare konkurrensen om arbetskraft. 2. Bakgrundsfakta om bostadsförhållanden 2.1. Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten i Grankulla var kraftigast i slutet av 1960-talet, då antalet invånare på några år ökade med 800 personer. På 1970-talet var tillväxten i genomsnitt lite under 100 invånare per år, 4

5 och på och 1990-talet fortsatte den att plana av. Åren sjönk invånarantalet, men efter det har befolkningen ökat igen. Invånarantalet i Grankulla År 2011 ökade folkmängden i Grankulla med 118 personer och var i slutet av året. Tack vare den bostadsproduktion som planerats för de närmaste åren uppskattas tillväxten fortsätta med en ökning om invånare årligen. År 2010 var befolkningens språkliga fördelning följande: finska 58 %, svenska 38 %, främmande språk 4 %. Antalet invånare i huvudstadsregionen med ett främmande språk som modersmål har ökat betydligt på 2000-talet. Befolkningens åldersstruktur I Grankulla bor en hel del familjer som består av föräldrar som fyllt 35 år och deras barn i skolåldern. Däremot har antalet unga vuxna i studieåldern och unga familjer med barn i dagvårdsåldern minskat. År 2000 var antalet barn i dagvårdsåldern i medeltal 128/årskull, och år 2010 hade antalet sjunkit till 109 barn/årskull. Antalet barn i skolåldern var i medeltal 130 barn/årskull år 2000 och 124 barn/årskull Antalet barn i dagvårdsåldern kommer enligt Statistikcentralens befolkningsprognos att stabiliseras under de närmaste åren. Antalet unga i skoloch studieåldern beräknas sjunka under 2010-talet. Här är det dock skäl att beakta att den faktiska förändringen i antalet invånare kan avvika avsevärt från kalkylerna. Befolkningens åldrande är en klar trend i Grankulla. Antalet invånare över 75 år har ökat under de senaste tio åren och kommer sannolikt att fortsätta öka under de närmaste åren. Befolkning per åldersgrupp Ålder (år) 2000 %-andel 2010 %-andel 2020 %-andel , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 Totalt , , ,0 De uppskattade siffrorna för 2020 är härledda ur en projektion som Kaupunkitutkimus TA Oy har gjort. 5

6 I Grankulla är familjebefolkningens andel större än i genomsnitt i huvudstadsregionen eller hela landet. Barnfamiljerna är större än i grannkommunerna. Grankullaskolornas dragningskraft syns i antalet barn i skolåldern. Den stora andelen familjer och familjestorleken återspeglas å sin sida på strukturen hos stadens bostadsbestånd Bostadsbestånd och boendestandard Jämfört med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen består en relativt stor del av Grankullas bostadsbestånd av småhus samt rad- och kedjehus. I gengäld är andelen bostäder i flervåningshus mindre. Därför är också antalet rum i bostäderna och bostadsytorna större än i grannkommunerna Bostäder enligt hustyp, 2010 Fristående småhus Rad- och kedjehus Flervåningshus Grankulla HSR I slutet av 2010 fanns det sammanlagt bostäder i Grankulla, av vilka var permanent bebodda. Den genomsnittliga bostadsytan var 112 m 2 /bostad och i medeltal 47 m 2 /person. Ytan/invånare har ökat stadigt under de senaste årtiondena: År m 2 /invånare , , , ,1 Av de bebodda bostäderna var en knapp tredjedel (1 025 st.) hyresbostäder. Av hyresbostäderna är 68 % belägna i flervåningshus, och deras medelareal är ca 68 m 2. Hyresbostäderna är i genomsnitt större i Grankulla än i huvudstadsregionens övriga kommuner Utvecklingen inom bostadsbyggande Bostadsproduktionen har minskat något i huvudstadsregionen under 2000-talet. I Grankulla har utvecklingen gått i motsatt riktning under de senaste åren. År 2009 byggdes här 79 nya bostäder, vilket är ett stort antal räknat per invånare. 6

7 10 Bostadsproduktion/1000 invånare Grankulla HSR 3. Förutsättningarna för bostadsproduktion 3.1 Markområden och tomtreserv Av stadens område har ca 572 ha (ca 95 %) detaljplanerats (1/2012). Ca 297 ha eller lite över hälften av detta är byggnadsmark. Det finns 1005 tomter, vars genomsnittliga areal är 2957 m 2. Det genomsnittliga tomtexploateringstalet är 0,30 och områdesexploateringstalet 0,16. I detaljplanerna har anvisats 4430 bostäder, dvs. i medeltal 4,4 per tomt. Planerna innehåller sammanlagt ca m 2 vy byggrätt, varav ca 30 % är outnyttjat. Det finns drygt 880 småhustomter i staden. Av dessa är ca 55 helt obebyggda. I detaljplanerna för småhustomter inklusive de icke fullständigt bebyggda tomterna ingår drygt m 2 vy outnyttjad byggrätt och ca 170 nya bostäder. Omkring 120 av bostäderna hänför sig till helt obebyggda småhustomter. All den byggrätt eller alla de bostäder som tillåts av planerna kan emellertid inte realiseras, eftersom de byggnader som redan finns på tomterna inte alltid möjliggör mer byggnation. Stadens egentliga höghusområden finns i centrum och dess närhet samt i Kasabergsområdet. I centrum finns tre obebyggda tomter för flervåningshus med sammanlagt m 2 vy byggrätt för boende. Vid Båtlänningsvägen finns fyra tomter för flervåningshus med sammanlagt m 2 vy byggrätt för boende. Därtill planeras tre nya tomter för flervåningshus i Björkgårdsområdet och ett i centrum. Tomterna i Björkgård ägs av staden. Områden som saknar detaljplan finns i Kasaberget och vid Åboleden. Det är osannolikt att dessa områden detaljplaneras för boende. 3.2 Planläggning Detaljplanläggningen styrs av markdispositionsplanen. För närvarande gäller en plan som godkänts (Masu 2). I Masu 2 har markanvändningen granskats inom hela stadens område. Till vissa delar kan markanvändningen i Masu 2 granskas separat, varvid utgångspunkten är att stadens bostadspolitiska mål ska nås. Sådana områden kartläggs och ändras i mån av möjlighet till områden för effektivare byggande med hjälp av riktade planändringar. I regel ökas dock inte byggrätten på småhustomter vars areal är mindre än 3000 m 2. 7

8 Utöver Masu 2 styrs planläggningen i staden av Grankulla stads utvecklingsbild för markanvändning och boende (godkänd av fullmäktige ), ett strategiskt dokument som uttrycker fullmäktiges syn på utvecklingen av staden. Utvecklingsbilden kompletterar markdispositionsplanen från 2004 (Masu 2) men ersätter inte den. Avsikten med utvecklingsbilden är att trygga verkställandet av stadens bostadsprogram. Staden har som ambition att ta fram en ny utvecklingsbild för varje fullmäktigeperiod. 3.3 Stadens markförvärvspolitik Staden äger ca 287 ha markområden i Grankulla och ca 7 ha i Esbo. Stadens byggnadsmark inom detaljplaneområdet i Grankulla fördelar sig på olika markanvändningsformer på följande sätt: Tomter för flervåningshus och affärshus ca m 2 ca m 2 vy Tomter för allmänna byggnader ca m 2 ca m 2 vy Småhustomter ca m 2 ca m 2 vy Staden har inte utövat någon aktiv markanskaffning, utan beslut om köp av nya områden har fattats från fall till fall enligt enskilda anbud. Större tomter har genom planändring delats upp; på det sättet har man ökat antalet småhustomter i stadens ägo. Staden har gjort 1 2 marköverlåtelser/år. 4. Stadens hyresbostäder 4.1. Kommunens lagstadgade skyldigheter att ordna boende för kommuninvånarna Enligt 19 4 mom. i grundlagen ska det allmänna främja vars och ens rätt till bostad och möjligheter att själv ordna sitt boende. Enligt 1 i lagen om utvecklande av bostadsförhållandena är målet för utvecklandet av bostadsförhållandena att tillförsäkra envar som är fast bosatt i Finland möjlighet till skäligt boende så 1. att varje matlag till sitt förfogande har en bostad där antalet rum och våningsytan motsvarar matlagets storlek samt medlemmarnas personliga behov; 2. att bostäderna till sin konstruktion och utrustning är ändamålsenliga, hälsosamma och funktionella samt att bostadsbyggnaderna passar in i omgivningen; och 3. att boendeutgifterna står i skälig proportion till matlagets storlek och de disponibla inkomsterna samt övriga nödvändiga konsumtionsutgifter. Enligt samma paragraf ska särskild uppmärksamhet ägnas möjligheterna att förbättra tillgången på bostäder och boendestandarden för bristfälligt boende befolkningsgrupper, småinkomsttagare och mindre bemedlade samt unga och barnfamiljer, att säkerställa att dessa kategoriers boendeutgifter hålls på en skälig nivå samt att minska skillnaderna i boendestandarden mellan olika områden och befolkningsgrupper. Enligt 5 i samma lag ska kommunen inom sitt område skapa allmänna förutsättningar för utvecklande av bostadsförhållandena och se till att åtgärderna inriktas särskilt på att förbättra bostadslösa och bristfälligt boende personers bostadsförhållanden. Kommunen ska utveckla bostadsförhållandena inom sitt område så att medlemmar av kommunen som blivit utan bostad och som inte utan oskäliga svårigheter på egen hand kan skaffa sig bostad kan beredas skäliga bostadsförhållanden. Dessa kommuninvånare är bl.a. en del av de äldre, de handikappade, de som har psykiska problem eller missbruksproblem och i vissa fall barnfamiljer och unga som behöver särskilt stöd. 8

9 Enligt 35 i barnskyddslagen ska kommunen utan dröjsmål avhjälpa bristerna i boendeförhållandena eller ordna en bostad som motsvarar behovet, när behovet av barnskydd i väsentlig mån beror på bristfälliga bostadsförhållanden eller avsaknad av bostad eller när dessa omständigheter utgör ett väsentligt hinder för barnets och familjens rehabilitering. Enligt 17 i socialvårdslagen ska kommunen anordna bl.a. boendeservice. Med boendeservice avses enligt 22 i socialvårdslagen anordnande av service- och stödboende. Enligt 23 i socialvårdslagen ska boendeservice tillhandahållas personer som av särskild orsak behöver hjälp eller stöd vid ordnandet av bostad eller boendeförhållanden. Enligt 10 i socialvårdsförordningen ska boendeservice ordnas i service- och stödbostäder, där vederbörandes självständiga boende eller övergång till självständigt boende stöds genom socialarbete och annan social service. I 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp bestäms att kommunen ska ordna serviceboende för en gravt handikappad som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom nödvändigt behöver sådan service för att klara de funktioner som hör till normal livsföring. Enligt 9 2 mom. i samma lag ska kommunen också ersätta en gravt handikappad person för skäliga kostnader för ändringsarbeten i bostaden samt för anskaffning av redskap och anordningar i bostaden, om dessa åtgärder med hänsyn till handikappet eller sjukdomen är nödvändiga för att den handikappade ska klara de funktioner som hör till normal livsföring Bostäder i stadens ägo Staden har totalt inemot 330 hyresbostäder, av vilka 2/3 är belägna i fastighetsbolag som staden äger helt eller nästan helt; ca 90 bostäder ägs direkt av staden och 30 bostäder hyrs av Keva (Kommunernas pensionsförsäkring) eller andra ägare till allmännyttiga hyresbostäder för uthyrning i andra hand. Av stadens hyresbostäder är 80 st. uthyrda till egna anställda som tjänstebostäder. I stadens hyresbostäder bor uppskattningsvis ca 610 personer. En förteckning över stadens hyresbostäder ingår i bilaga 1 till bostadsprogrammet Grunder för val av hyresgäster till stadens hyresbostäder Valet av hyresgäster baserar sig på social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov, vilka bedöms utifrån hushållets bostadsbehov, förmögenhet och inkomster. Statsrådet har fastställt mer detaljerade valgrunder, som tillämpas på såväl aravahyresbostäder som räntestödshyresbostäder. Valet av hyresgäster grundar sig på hushållets bostadsbehov, förmögenhet och inkomster. Inkomstbedömningen kvarstår trots att inkomstgränserna har slopats. Vid val av invånare till stadens hyresbostäder prioriteras således bostadslösa och andra hushåll som har det mest brådskande behovet av bostad, är minst bemedlade och har de lägsta inkomsterna. Vid bedömningen av bostadsbehovet beaktas i synnerhet sökandens boendeförhållanden och hur brådskande de bör förbättras samt familjens storlek och åldersstruktur. När angelägenhetsgraden bedöms, beaktas dessutom alltid de familjer som är klienter hos barnskyddet. 2 I syfte att främja de ungas självständighet hyrs ungdomsbostäderna i första hand ut med tidsbundna hyresavtal på sex år till unga mellan 18 och 26 år som studerar eller arbetar Bostadssituationen och bostadsproblem Antalet hushåll som ansökt om hyresbostad (exklusive tjänstebostäder) och hushållens storlek samt antalet bostäder som hyrts ut : 2 Statsrådets förordning om val av hyresgäster till arava- och räntestödshyresbostäder (166/2008), Publikation av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) ( 9

10 Sökande person personer personer personer Sökande som fått bostad person personer personer personer De ettor som byggdes vid Trädgårdsvägen 2010 (totalt 30 st.) har inte räckt till för att tillfredsställa behovet av ettor. Det finns fortfarande efterfrågan på små hyresbostäder med skälig hyra. Merparten av bostadssökandena är ensamstående personer. Till andra bostäder uppstår det tidvis kö, men i huvudsak motsvarar utbudet efterfrågan. De vanligaste orsakerna till bostadsbehovet är alltjämt den nuvarande bostadens storlek eller dyra hyra eller förändringar i familjesituationen. Årligen finns det 3 5 sökande som klassificeras som bostadslösa. Läget i fråga om efterfrågan på ungdomsbostäder är rätt bra. Tyngdpunkten i efterfrågan ligger på små bostäder för självständigt boende. Inte ens till de fristående ettorna för ungdomar och studerande vid Juusvägen finns det alltid sökande under 26 år från Grankulla. Studentrummen i kollektivbostäder har inte haft åtgång, och valet av hyresgäster till rum som blivit lediga har i brist på sökande i regel överlåtits till HOAS. I Grankulla finns ett boende för utvecklingsstörda med 13 platser. Servicen produceras av samkommunerna Eteva ky och Kårkulla rf. Det önskas att flera unga utvecklingsstörda kunde få bostad i hemkommunen när de blir vuxna. Det kommer att behövas ett tjugotal bostäder inom tio år, i ett boende med personal och resten nära servicecentralen för självständigt boende. Många äldre behöver en ny bostad på grund av avsaknaden av hiss flervåningshus samt ingångar och trapphus som inte är anpassade för personer med funktionshinder. Bostadsläget bland åldringar har försvagats något; det finns ett stort antal sökande till Villa Apollo, vilket har lett till köbildning. Det finns också efterfrågan på förmånligare pensionärsbostäder. Det verkar sannolikt att efterfrågan i framtiden ökar på sådana tillgängliga bostäder som Villa Apollo, där invånaren själv kan skaffa behövliga tjänster antingen hos stadens hemvård eller någon privat serviceproducent. I enlighet med stadens äldrepolitiska strategi (KH ) försöker man också skapa nya former av boende för att utveckla servicestrukturen. Planeringen av Villa Bredas område siktar inte bara på utveckling av vård- och omsorgskoncepten utan även på ett mångsidigt urval av boendekoncept. Ambitionen är att området ska erbjuda den åldrande befolkningen tillgängliga privata bostäder och servicebostäder som främjar sociala kontakter. Man försöker också åstadkomma sådana lösningar i området som ökar utvecklingsstördas möjligheter till boende med stöd och självständigt boende. Projektplanen för Villa Bredas område bereds som bäst, och den parallellt pågående verksamhetsplaneringen styr uppläggningen av bostadsutbudet och tidsschemat för byggnadsfaserna. I och med utvidgningen av Villa Breda servicecenter rivs de s.k. pensionärshusen, som byggts 1974 vid Brandkårsgränden 4, och dessa bostäder hyrs därför inte längre ut. Det här kommer att medföra en tillfällig svacka i bostadsutbudet, som staden bör försöka avhjälpa med hjälp av sitt befintliga hyresbostadsbestånd och eventuellt bostäder som hyrs ut i andra hand. 10

11 Staden har ett öppet avtal med Närings-, trafik- och miljöcentralen om att årligen ta emot flyktingar. Dessa har anvisats bostad från stadens normala bostadsbestånd. Under de två, tre senaste åren har Grankulla tagit emot 18 flyktingar. Social- och hälsovården har två stödbostäder för rehabiliteringsklienter inom missbrukar- och mentalvården. Tidvis har det funnits behov av ytterligare en eller två bostäder. I fråga om serviceboende för handikappade och rehabiliteringsklienter inom mentalvården anlitar man i första hand privata serviceproducenter i huvudstadsregionen. Detsamma gäller boendeservicen för rehabiliteringsklienter inom missbrukarvården Tjänstebostäder och efterfrågan Staden har 80 tjänstebostäder, av vilka 11 för närvarande är uthyrda som s.k. allmänna hyresbostäder utan anknytning till en anställning. Skattemässigt är stadens tjänstebostad ingen löneförmån, trots att hyrorna för bostäderna är något lägre än på den fria marknaden. När tjänstebostäder beviljas, beaktas följande kriterier: brådskande behov en ny arbetstagare flyttar från en annan ort till Grankulla väntetid sökandens önskemål (matlagets storlek och betalningsförmåga jämförs med bostadens storlek, hyresnivå mm.) statsrådets kriterier för val av hyresgäster iakttas alltid vid uthyrning av aravalägenheter och hyresbostäder med räntestöd. Hyresnivån för tjänstebostäderna justeras årligen. Samhällstekniska nämnden beslutar om hyrorna i stadens egna fastigheter. Personalchefen beslutar om uthyrning av bostäder på grundval av anställningsförhållande. De bostäder som hyrs av Keva (Kommunernas pensionsförsäkring) och VVO och hyrs ut i andra hand är mycket viktiga för staden och bildar en fungerande buffert i utbudet av hyresbostäder när efterfrågan varierar. I rekryteringssituationer behövs det mest små bostäder, rätt ofta sådana som hyrs ut för viss tid. I de åtgärder som gäller bostadsbyggande under programperioden ingår en tanke på att skapa några (6 8) tjänstebostäder i Björkgård inom ramen för det planerade ARAprojektet. 5. Åtgärder i anslutning till bostadsbyggande under programperioden Projekten i det här kapitlet omfattar åtgärder av både staden och privata aktörer för att främja bostadsbyggandet samt andra åtgärder som staden vidtar för att förbättra bostadsförhållandena. Stadens insats i bostadsbyggandet grundar sig främst på detaljplanering och överlåtelse av tomter. 5.1 Centrum Bostadsproduktionen i centrum sker söder och norr om järnvägen. I området Centrum 1 har byggandet framskridit till den avslutande fasen, medan byggandet i Centrum 2 är i startgroparna. Avsikten är att bygga sammanlagt ca 190 bostäder i centrum under åren Åtgärd: Staden svarar för byggandet av kommunaltekniken och den övriga infrastrukturen så att projekten samordnas med bostadsbyggandet samt för den detaljplaneändring som behövs i Banarbetarnas kvarter norr om banan. 5.2 Båtlänningsvägens område I området byggs totalt ca 220 bostäder i flervåningshus under åren , en del av dessa som ARA-hyresbostäder. 11

12 Åtgärd: Kommunaltekniken i området är utbyggd, och bullerdämpande konstruktioner (bullerplank) på grund av trafikbullret från Åbovägen byggs som bäst. 5.3 Trädgårdsvägen 11 I området byggs som bäst 8 småhusbostäder, som beräknas stå färdiga Åtgärd: Inga åtgärder. 5.4 Björkgårds station med omgivning Detaljplanen för området föreläggs fullmäktige för godkännande under år Utbyggnaden av området kan börja när detaljplanen trätt i kraft och de tomter som staden äger blivit sålda. I området ska enligt planerna byggas ca 270 bostäder i flervåningshus och 15 st. egnahemshus. En del av de förstnämnda kommer att vara ARA-hyresbostäder. Åtgärd: Områdets kommunalteknik bör förnyas och kompletteras. De allmänna områdena bör byggas ut. Tomterna säljs efter att detaljplanen trätt i kraft (uppskattningsvis 2015). 5.5 Wulffs område (Bolagsvägen 22 24) I området färdigställs 10 bostäder under Åtgärd: Inga åtgärder. 5.6 Junghansgränden 3 På tomten byggs ca 30 bostäder i flervåningshus. Åtgärd: Staden säljer tomten Försäljning av småhustomter Staden har 26 obebyggda småhustomter (AO eller AP). På ungefär 15 av dessa kan man genast börja bygga. Åtgärd: Målet är att i enlighet med stadens budget årligen sälja 1 2 småhustomter utgående från anbudsförfarande, när andra objekt inte säljs. 5.8 Hyresbostadsproduktion med statligt stöd (ARA-produktion) Av stadens produktionsmål på 60 bostäder ska minst 20 % utgöra produktion av nya hyresbostäder. Detta betyder i medeltal 12 hyresbostäder/år. Det sammanlagda antalet nya hyresbostäder under intentionsavtalets giltighetstid bör vara minst 48 st. Åtgärd: Under 2012 startar ett privat hyreshusprojekt vid Båtlänningsvägen. Inom Björkgårds detaljplaneområde har en tomt planerats för ARA-hyresbostadsproduktion. Inom Villa Bredas nuvarande tomt planeras en separat tomt för ett ARA-hyreshus Serviceboende och andra bostäder som stöder självständigt boende För Villa Bredas område utarbetas som bäst en detaljplaneändring, som siktar på att kännbart öka antalet kommunala servicebostäder på grund av det växande behovet. Det anses vara bäst att placera bostäderna i anslutning till Villa Breda, för då kan man optimera personaldimensioneringen och på det sättet spara på driften. Åtgärd: Vid Villa Breda planläggs under 2012 en ny flygel som ger rum för effektiverat serviceboende i form av högst 48 gruppbostäder. Inom Villa Bredas område planeras dessutom hyreshusproduktion på en separat tomt, sammanlagt ca 40 bostäder. Dessa planer preciseras i en projektplan som utarbetas under hösten

13 5.10 Hissunderstöd Bostadsområden som saknar hiss utgör i synnerhet för äldre invånare ett rörelsehinder som gör det svårare att bo hemma och klara sig självständigt. Avsaknaden av hiss medför kostnader också för social- och hälsovården i och med ett ökat behov av hemservice. I Grankulla finns det flera trevåningshus som uppförts på 60- eller 70-talet och saknar hiss. Bostadsbolagen har visat intresse för att bygga hissar, men de flesta trappuppgångarna är för smala för att ge rum för en hiss och samtidigt uppfylla räddningsverkets räddningsnormer. Alternativet är att installera en hiss på utsidan av huset, men det är en dyr lösning för bolaget. Staten har hittills beviljat understöd till högst 50 % av kostnaderna för byggande av hiss i hus med minst 3 våningar. Vid dessa objekt som godkänts som mottagare av stöd beviljar Grankulla stad dessutom 10 % hissunderstöd för installering av en ny hiss i ett gammalt bostadshus med minst 3 våningar. Åtgärd: Staden stöder hissinstallationer genom att årligen reservera ett separat anslag för hissunderstöd Bostadsproduktion för självbyggare och unga familjer Det har funnits behov av tomter i Grankulla för unga familjer som vill bygga själv. Åtgärd: I detaljplaneändringen för Björkgårdsområdet anvisas 15 egnahemstomter för självbyggande av familjebostäder. Efter att detaljplaneändringen för Björkgård trätt i kraft säljs egnahemstomterna år Privat småhusbyggande Det privata småhusbyggandet omfattar ca bostäder per år. Åtgärd: Inga åtgärder. Sammandrag De ovan nämnda projekten och åtgärderna skapar förutsättningar att under åren bygga ca 550 bostäder i staden i enlighet med tabellen i bilaga 2. Bilaga 1: Stadens hyresbostäder 2012 Bilaga 2: Uppskattad bostadsproduktion , antal bostäder som färdigställs + karta 13