Bostadsprogram ( 2020)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsprogram 2012 2016 ( 2020)"

Transkript

1 Bostadsprogram ( 2020) STF godkänt

2 BOSTADSPROGRAM ( 2020) 1. Inledning 1.1. Allmänt Enligt lagen om utvecklande av bostadsförhållandena ska fullmäktige vid behov godkänna ett bostadsprogram som grund för sina bostadspolitiska åtgärder. Syftet med bostadsprogrammet för är att granska bostadsbyggandet i staden samt förutsättningarna och utgångspunkterna för stadens åtgärder för att främja bostadsproduktionen. I programmet utreds bostadsförhållandena i staden samt de bostadspolitiska och planläggningsmässiga möjligheterna för bostadsproduktion i stadens regi fram till slutet av årtiondet. Tänkbara byggprojekt under programperioden och andra bostadspolitiska åtgärder granskas i kapitel 5. Det här bostadsprogrammet beskriver också hur Grankulla stad för sin del arbetar för att förverkliga huvudstadsregionens gemensamma bostadspolitiska mål. En närmare redogörelse för dessa ingår i avsnitt 1.3. Grankulla stad har goda landsvägs- och järnvägsförbindelser. I den livskraftiga staden har byggandet av småhus och flervåningshus samordnats så att tyngdpunkten ligger på småhus. Huvudmålet för utvecklingen av stadens markanvändning är att bevara och förenhetliga den nuvarande markanvändningsstrukturen. Boendemiljön utvecklas så att villastadstraditionen följs och man slår vakt om en luftig, grön stad med god arkitektur. Principerna för den kommande markanvändningen i staden har fastställts i markdispositionsplanen 2004 (Masu 2). Efter att markdispositionsplanen utarbetades har emellertid bostadsläget i huvudstadsregionen försvagats, och i Grankulla har man kunnat skönja utflyttning i synnerhet inom åldersgruppen år. Därför strävar staden efter att i framtiden skapa ett mångsidigare bostadsutbud med hjälp av riktade planlösningar. Nästan hela stadens område är detaljplanerat. Det finns nästan inga nya icke-planlagda områden för bostadsbyggande. När det gäller att utveckla stadsstrukturen är stadens centrum det viktigaste området. Det bildar en helhet där det framför allt ansetts viktigt med ökat bostadsbyggande. Båtlänningsvägens område och Björkgård kommer för sin del att utgöra områden där bostadsproduktionen kan ökas avsevärt. Ökningen i antalet bostäder under detta årtionde kommer att vara betydande till och med mot bakgrunden av Grankullas historia. Å andra sidan kan man förutspå att bostadsproduktionen efter detta decennium främst består av kompletterande byggnation i småhusområden Utvecklingstrender för boende i huvudstadsregionen På 2000-talet har flyttningen från övriga delar av landet till huvudstadsregionen minskat, vilket lett till en utjämning av befolkningstillväxten trots att inflyttningen från utlandet ökat något. Tack vare att befolkningen är yngre än i genomsnitt och det finns fler invånare med utländsk bakgrund är nativiteten större än i landet i övrigt. I huvudstadsregionen bidrar invandringen till inflyttningsöverskottet särskilt i Helsingfors. Vid planering av markanvändningen bereder sig huvudstadsregionen på att det bor omkring fler invånare inom området år 2020 än idag. Det här innebär en stor utmaning särskilt för bostadsproduktionen, ordnandet av service och trafikarrangemangen. 2

3 I Esbo färdigställdes 9,2 bostäder/1000 invånare år I Helsingfors var siffran 3,4 och i Grankulla 4,6 bostäder/1000 invånare (i Nyland 5,4 och i hela landet 4,8 bostäder/1000 invånare). 1 Bostadspriserna är klart högre i huvudstadsregionen än i övriga delar av landet i genomsnitt. Prisökningen beror inte bara på inflyttningen och det knappa utbudet utan också på allmänna faktorer som ökar efterfrågan på ägarbostäder, bl.a. den fortsatt låga räntenivån, långa lånetider och höga hyror. Trots prisstegringen har det för många hushåll till följd av ovan nämnda faktorer blivit ett realistiskt och lockande alternativ att skaffa en egen bostad. Samtidigt har efterfrågan på aravahyresbostäder minskat, i synnerhet i fråga om familjebostäder. Det råder fortfarande brist på hyresbostäder för ensamboende till ett rimligt pris. Av andra utvecklingstrender som också inverkar på boende kan nämnas befolkningens åldrande, fortsatt migration inom landet och ökande invandring, hushållens allt mindre medelstorlek, ökning av förmögenheten, teknologisk utveckling, de allt mer varierande önskemålen i fråga om boende samt konkurrensen om arbetskraft Riktlinjer och mål för den solidariska bostadspolitiken i Helsingforsregionen Ett intentionsavtal mellan staten och Helsingforsregionens kommuner om markanvändning, boende och trafik undertecknades Intentionsavtalet syftar till att stärka Helsingforsregionens funktionalitet och konkurrensförmåga, att öka bostadsproduktionen och dess förutsättningar i regionen samt att stärka uppfyllelsen av de nationella målen inom metropolpolitiken i utvecklingen av markanvändning, boende och trafiksystem. Genom intentionsavtalet stöds genomförandet av regionens näringspolitik, en balanserad utveckling av regionens kommuner samt planeringslösningar och samarbete som främjar en hållbar utveckling. Intentionsavtalet gäller till slutet av år 2015, men avsikten är att förlänga avtalet efter det. Intentionsavtalet siktar på följande mål: - Mindre splittrad samhällsstruktur. Bostads-, arbetsplats- och serviceområden byggs upp där det redan finns en samhällsstruktur och service, och dessa områden är täta, energieffektiva och baserar sig på kollektivtrafik. Byggandet av nya bostäder styrs så att den nuvarande samhällsstrukturen blir mindre splittrad. - Hållbara transportformer främjas. Förhållandena för spårtrafiken samt annan kollektiv-, cykel- och fotgängartrafik samt hela trafiksystemets funktionalitet och säkerhet förbättras. Trafikinnovationer och användarorientering främjas. - Det befintliga spårtrafiknätet och det spårtrafiknät som håller på att byggas utnyttjas så fullständigt som möjligt innan nya spårförbindelser öppnas. Spårnätets funktionalitet och tillförlitlighet säkerställs. Komplettering och utvidgning av spårnätet förbereds. - Bostadsmarknadens funktionalitet främjas. De åtgärder som behövs för att tillfredsställa helhetsbehovet inom bostadsproduktionen genomförs, och det skapas förutsättningar för att producera bostäder till rimliga priser. När det gäller besittningsformen för de bostäder som ska byggas och var helhetsbehovet finns, beaktas förhållandena, behovet och resurserna i regionens olika delar. - Åtgärderna, fasindelningen och uppföljningen rörande regionens markanvändning, boende och trafik samordnas så att de blir sammankopplade och stärker regionens funktionalitet som helhet. - Besluten och åtgärderna i intentionsavtalet samt i det bostadspolitiska åtgärdsprogrammet, den trafikpolitiska redogörelsen och de riksomfattande målen för områdesanvändningen samordnas. 1 Nylands förbunds informationstjänst (www.uudenmaanliitto.fi) 3

4 Helsingforsregionens produktionsmål är att bygga bostäder årligen. ARAhyresbostadsproduktionen bör utgöra minst 20 % (2 500 bostäder/år) av regionens produktionsmål. ARA-hyresbostäderna bör i första hand vara normala hyresbostäder. Målet för den totala produktionen har i intentionsavtalet uppdelats i målkvoter för varje kommun Grankullas mål Grankullas mål enligt MBT-intentionsavtalet är att årligen producera 60 bostäder, d.v.s. totalt 240 bostäder under avtalsperioden Av denna totalvolym ska minst 20 % eller 48 st. vara ARA-hyresbostäder. Merparten av Grankulla stad är redan bebyggd, vilket betyder att staden inom sitt område förverkligar huvudstadsregionens mål för bostadsproduktionen. Staden hör redan nu till de kommuner i landet som har den största befolkningstätheten. Den småhusdominerade stadsstrukturen och de goda trafikförbindelserna, särskilt spårtrafiken, svarar mycket bra mot de gemensamma riktlinjerna. I kapitel 5 i bostadsprogrammet redogörs för de viktigaste nya bostadsproduktionsprojekten. En del av projekten torde inte genomföras , eller åtminstone kommer några att senareläggas. Utgående från kartläggningen kan det ändå konstateras att Grankullas förbindelse att producera 540 nya bostäder under perioden kan realiseras. Grankullas markanvändningsberäkningar utgår från att antalet invånare kan växa till omkring under de närmaste decennierna. Detta kan mycket väl vara möjligt om den i kapitel 5 presenterade produktionspotentialen verkställs. Under ifrågavarande tidsperiod skulle invånarantalet kunna öka med ca Med avseende på privatägda småhustomter kan man inte förutbestämma hur Grankullas nuvarande markdispositionsplan ska förverkligas utan kan endast uppskatta det kommande byggandet. Grankullas målsättning att under producera sammanlagt 540 bostäder innebär i genomsnitt 60 bostäder per år. Utbyggnaden av centrumområdet, Båtlänningsvägen och Björkgård innebär en avsevärd ökning i bostadsproduktionen under de närmaste åren. I småhusområden som ägs av privata markägare genomförs byggande enligt de gällande detaljplanerna. När det gäller områden som staden äger kan detaljplanerna granskas för att möjliggöra de planerade projekten. Staden använder under programperioden den stadsägda planreserven, som visserligen är begränsad, för bostadsproduktion och gör därtill riktade planändringar som stöder befolkningsmålen. Staden bör ändå reservera planlagda tomter också med tanke på framtida servicebehov. Stadens ambition är att skapa en varierande bostadsmiljö i Grankulla med ett mångsidigt utbud av olika typer av bostäder. Det är speciellt viktigt att det finns tillräckligt med bostäder för unga, för personer som behöver särskild hjälp och stöd i sitt boende samt för stadens anställda. Att trygga boendet för stadens anställda hänför sig till stadens mål att säkerställa tillräckliga personalresurser i den allt hårdare konkurrensen om arbetskraft. 2. Bakgrundsfakta om bostadsförhållanden 2.1. Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten i Grankulla var kraftigast i slutet av 1960-talet, då antalet invånare på några år ökade med 800 personer. På 1970-talet var tillväxten i genomsnitt lite under 100 invånare per år, 4

5 och på och 1990-talet fortsatte den att plana av. Åren sjönk invånarantalet, men efter det har befolkningen ökat igen. Invånarantalet i Grankulla År 2011 ökade folkmängden i Grankulla med 118 personer och var i slutet av året. Tack vare den bostadsproduktion som planerats för de närmaste åren uppskattas tillväxten fortsätta med en ökning om invånare årligen. År 2010 var befolkningens språkliga fördelning följande: finska 58 %, svenska 38 %, främmande språk 4 %. Antalet invånare i huvudstadsregionen med ett främmande språk som modersmål har ökat betydligt på 2000-talet. Befolkningens åldersstruktur I Grankulla bor en hel del familjer som består av föräldrar som fyllt 35 år och deras barn i skolåldern. Däremot har antalet unga vuxna i studieåldern och unga familjer med barn i dagvårdsåldern minskat. År 2000 var antalet barn i dagvårdsåldern i medeltal 128/årskull, och år 2010 hade antalet sjunkit till 109 barn/årskull. Antalet barn i skolåldern var i medeltal 130 barn/årskull år 2000 och 124 barn/årskull Antalet barn i dagvårdsåldern kommer enligt Statistikcentralens befolkningsprognos att stabiliseras under de närmaste åren. Antalet unga i skoloch studieåldern beräknas sjunka under 2010-talet. Här är det dock skäl att beakta att den faktiska förändringen i antalet invånare kan avvika avsevärt från kalkylerna. Befolkningens åldrande är en klar trend i Grankulla. Antalet invånare över 75 år har ökat under de senaste tio åren och kommer sannolikt att fortsätta öka under de närmaste åren. Befolkning per åldersgrupp Ålder (år) 2000 %-andel 2010 %-andel 2020 %-andel , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 Totalt , , ,0 De uppskattade siffrorna för 2020 är härledda ur en projektion som Kaupunkitutkimus TA Oy har gjort. 5

6 I Grankulla är familjebefolkningens andel större än i genomsnitt i huvudstadsregionen eller hela landet. Barnfamiljerna är större än i grannkommunerna. Grankullaskolornas dragningskraft syns i antalet barn i skolåldern. Den stora andelen familjer och familjestorleken återspeglas å sin sida på strukturen hos stadens bostadsbestånd Bostadsbestånd och boendestandard Jämfört med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen består en relativt stor del av Grankullas bostadsbestånd av småhus samt rad- och kedjehus. I gengäld är andelen bostäder i flervåningshus mindre. Därför är också antalet rum i bostäderna och bostadsytorna större än i grannkommunerna Bostäder enligt hustyp, 2010 Fristående småhus Rad- och kedjehus Flervåningshus Grankulla HSR I slutet av 2010 fanns det sammanlagt bostäder i Grankulla, av vilka var permanent bebodda. Den genomsnittliga bostadsytan var 112 m 2 /bostad och i medeltal 47 m 2 /person. Ytan/invånare har ökat stadigt under de senaste årtiondena: År m 2 /invånare , , , ,1 Av de bebodda bostäderna var en knapp tredjedel (1 025 st.) hyresbostäder. Av hyresbostäderna är 68 % belägna i flervåningshus, och deras medelareal är ca 68 m 2. Hyresbostäderna är i genomsnitt större i Grankulla än i huvudstadsregionens övriga kommuner Utvecklingen inom bostadsbyggande Bostadsproduktionen har minskat något i huvudstadsregionen under 2000-talet. I Grankulla har utvecklingen gått i motsatt riktning under de senaste åren. År 2009 byggdes här 79 nya bostäder, vilket är ett stort antal räknat per invånare. 6

7 10 Bostadsproduktion/1000 invånare Grankulla HSR 3. Förutsättningarna för bostadsproduktion 3.1 Markområden och tomtreserv Av stadens område har ca 572 ha (ca 95 %) detaljplanerats (1/2012). Ca 297 ha eller lite över hälften av detta är byggnadsmark. Det finns 1005 tomter, vars genomsnittliga areal är 2957 m 2. Det genomsnittliga tomtexploateringstalet är 0,30 och områdesexploateringstalet 0,16. I detaljplanerna har anvisats 4430 bostäder, dvs. i medeltal 4,4 per tomt. Planerna innehåller sammanlagt ca m 2 vy byggrätt, varav ca 30 % är outnyttjat. Det finns drygt 880 småhustomter i staden. Av dessa är ca 55 helt obebyggda. I detaljplanerna för småhustomter inklusive de icke fullständigt bebyggda tomterna ingår drygt m 2 vy outnyttjad byggrätt och ca 170 nya bostäder. Omkring 120 av bostäderna hänför sig till helt obebyggda småhustomter. All den byggrätt eller alla de bostäder som tillåts av planerna kan emellertid inte realiseras, eftersom de byggnader som redan finns på tomterna inte alltid möjliggör mer byggnation. Stadens egentliga höghusområden finns i centrum och dess närhet samt i Kasabergsområdet. I centrum finns tre obebyggda tomter för flervåningshus med sammanlagt m 2 vy byggrätt för boende. Vid Båtlänningsvägen finns fyra tomter för flervåningshus med sammanlagt m 2 vy byggrätt för boende. Därtill planeras tre nya tomter för flervåningshus i Björkgårdsområdet och ett i centrum. Tomterna i Björkgård ägs av staden. Områden som saknar detaljplan finns i Kasaberget och vid Åboleden. Det är osannolikt att dessa områden detaljplaneras för boende. 3.2 Planläggning Detaljplanläggningen styrs av markdispositionsplanen. För närvarande gäller en plan som godkänts (Masu 2). I Masu 2 har markanvändningen granskats inom hela stadens område. Till vissa delar kan markanvändningen i Masu 2 granskas separat, varvid utgångspunkten är att stadens bostadspolitiska mål ska nås. Sådana områden kartläggs och ändras i mån av möjlighet till områden för effektivare byggande med hjälp av riktade planändringar. I regel ökas dock inte byggrätten på småhustomter vars areal är mindre än 3000 m 2. 7

8 Utöver Masu 2 styrs planläggningen i staden av Grankulla stads utvecklingsbild för markanvändning och boende (godkänd av fullmäktige ), ett strategiskt dokument som uttrycker fullmäktiges syn på utvecklingen av staden. Utvecklingsbilden kompletterar markdispositionsplanen från 2004 (Masu 2) men ersätter inte den. Avsikten med utvecklingsbilden är att trygga verkställandet av stadens bostadsprogram. Staden har som ambition att ta fram en ny utvecklingsbild för varje fullmäktigeperiod. 3.3 Stadens markförvärvspolitik Staden äger ca 287 ha markområden i Grankulla och ca 7 ha i Esbo. Stadens byggnadsmark inom detaljplaneområdet i Grankulla fördelar sig på olika markanvändningsformer på följande sätt: Tomter för flervåningshus och affärshus ca m 2 ca m 2 vy Tomter för allmänna byggnader ca m 2 ca m 2 vy Småhustomter ca m 2 ca m 2 vy Staden har inte utövat någon aktiv markanskaffning, utan beslut om köp av nya områden har fattats från fall till fall enligt enskilda anbud. Större tomter har genom planändring delats upp; på det sättet har man ökat antalet småhustomter i stadens ägo. Staden har gjort 1 2 marköverlåtelser/år. 4. Stadens hyresbostäder 4.1. Kommunens lagstadgade skyldigheter att ordna boende för kommuninvånarna Enligt 19 4 mom. i grundlagen ska det allmänna främja vars och ens rätt till bostad och möjligheter att själv ordna sitt boende. Enligt 1 i lagen om utvecklande av bostadsförhållandena är målet för utvecklandet av bostadsförhållandena att tillförsäkra envar som är fast bosatt i Finland möjlighet till skäligt boende så 1. att varje matlag till sitt förfogande har en bostad där antalet rum och våningsytan motsvarar matlagets storlek samt medlemmarnas personliga behov; 2. att bostäderna till sin konstruktion och utrustning är ändamålsenliga, hälsosamma och funktionella samt att bostadsbyggnaderna passar in i omgivningen; och 3. att boendeutgifterna står i skälig proportion till matlagets storlek och de disponibla inkomsterna samt övriga nödvändiga konsumtionsutgifter. Enligt samma paragraf ska särskild uppmärksamhet ägnas möjligheterna att förbättra tillgången på bostäder och boendestandarden för bristfälligt boende befolkningsgrupper, småinkomsttagare och mindre bemedlade samt unga och barnfamiljer, att säkerställa att dessa kategoriers boendeutgifter hålls på en skälig nivå samt att minska skillnaderna i boendestandarden mellan olika områden och befolkningsgrupper. Enligt 5 i samma lag ska kommunen inom sitt område skapa allmänna förutsättningar för utvecklande av bostadsförhållandena och se till att åtgärderna inriktas särskilt på att förbättra bostadslösa och bristfälligt boende personers bostadsförhållanden. Kommunen ska utveckla bostadsförhållandena inom sitt område så att medlemmar av kommunen som blivit utan bostad och som inte utan oskäliga svårigheter på egen hand kan skaffa sig bostad kan beredas skäliga bostadsförhållanden. Dessa kommuninvånare är bl.a. en del av de äldre, de handikappade, de som har psykiska problem eller missbruksproblem och i vissa fall barnfamiljer och unga som behöver särskilt stöd. 8

9 Enligt 35 i barnskyddslagen ska kommunen utan dröjsmål avhjälpa bristerna i boendeförhållandena eller ordna en bostad som motsvarar behovet, när behovet av barnskydd i väsentlig mån beror på bristfälliga bostadsförhållanden eller avsaknad av bostad eller när dessa omständigheter utgör ett väsentligt hinder för barnets och familjens rehabilitering. Enligt 17 i socialvårdslagen ska kommunen anordna bl.a. boendeservice. Med boendeservice avses enligt 22 i socialvårdslagen anordnande av service- och stödboende. Enligt 23 i socialvårdslagen ska boendeservice tillhandahållas personer som av särskild orsak behöver hjälp eller stöd vid ordnandet av bostad eller boendeförhållanden. Enligt 10 i socialvårdsförordningen ska boendeservice ordnas i service- och stödbostäder, där vederbörandes självständiga boende eller övergång till självständigt boende stöds genom socialarbete och annan social service. I 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp bestäms att kommunen ska ordna serviceboende för en gravt handikappad som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom nödvändigt behöver sådan service för att klara de funktioner som hör till normal livsföring. Enligt 9 2 mom. i samma lag ska kommunen också ersätta en gravt handikappad person för skäliga kostnader för ändringsarbeten i bostaden samt för anskaffning av redskap och anordningar i bostaden, om dessa åtgärder med hänsyn till handikappet eller sjukdomen är nödvändiga för att den handikappade ska klara de funktioner som hör till normal livsföring Bostäder i stadens ägo Staden har totalt inemot 330 hyresbostäder, av vilka 2/3 är belägna i fastighetsbolag som staden äger helt eller nästan helt; ca 90 bostäder ägs direkt av staden och 30 bostäder hyrs av Keva (Kommunernas pensionsförsäkring) eller andra ägare till allmännyttiga hyresbostäder för uthyrning i andra hand. Av stadens hyresbostäder är 80 st. uthyrda till egna anställda som tjänstebostäder. I stadens hyresbostäder bor uppskattningsvis ca 610 personer. En förteckning över stadens hyresbostäder ingår i bilaga 1 till bostadsprogrammet Grunder för val av hyresgäster till stadens hyresbostäder Valet av hyresgäster baserar sig på social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov, vilka bedöms utifrån hushållets bostadsbehov, förmögenhet och inkomster. Statsrådet har fastställt mer detaljerade valgrunder, som tillämpas på såväl aravahyresbostäder som räntestödshyresbostäder. Valet av hyresgäster grundar sig på hushållets bostadsbehov, förmögenhet och inkomster. Inkomstbedömningen kvarstår trots att inkomstgränserna har slopats. Vid val av invånare till stadens hyresbostäder prioriteras således bostadslösa och andra hushåll som har det mest brådskande behovet av bostad, är minst bemedlade och har de lägsta inkomsterna. Vid bedömningen av bostadsbehovet beaktas i synnerhet sökandens boendeförhållanden och hur brådskande de bör förbättras samt familjens storlek och åldersstruktur. När angelägenhetsgraden bedöms, beaktas dessutom alltid de familjer som är klienter hos barnskyddet. 2 I syfte att främja de ungas självständighet hyrs ungdomsbostäderna i första hand ut med tidsbundna hyresavtal på sex år till unga mellan 18 och 26 år som studerar eller arbetar Bostadssituationen och bostadsproblem Antalet hushåll som ansökt om hyresbostad (exklusive tjänstebostäder) och hushållens storlek samt antalet bostäder som hyrts ut : 2 Statsrådets förordning om val av hyresgäster till arava- och räntestödshyresbostäder (166/2008), Publikation av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) (www.ara.fi) 9

10 Sökande person personer personer personer Sökande som fått bostad person personer personer personer De ettor som byggdes vid Trädgårdsvägen 2010 (totalt 30 st.) har inte räckt till för att tillfredsställa behovet av ettor. Det finns fortfarande efterfrågan på små hyresbostäder med skälig hyra. Merparten av bostadssökandena är ensamstående personer. Till andra bostäder uppstår det tidvis kö, men i huvudsak motsvarar utbudet efterfrågan. De vanligaste orsakerna till bostadsbehovet är alltjämt den nuvarande bostadens storlek eller dyra hyra eller förändringar i familjesituationen. Årligen finns det 3 5 sökande som klassificeras som bostadslösa. Läget i fråga om efterfrågan på ungdomsbostäder är rätt bra. Tyngdpunkten i efterfrågan ligger på små bostäder för självständigt boende. Inte ens till de fristående ettorna för ungdomar och studerande vid Juusvägen finns det alltid sökande under 26 år från Grankulla. Studentrummen i kollektivbostäder har inte haft åtgång, och valet av hyresgäster till rum som blivit lediga har i brist på sökande i regel överlåtits till HOAS. I Grankulla finns ett boende för utvecklingsstörda med 13 platser. Servicen produceras av samkommunerna Eteva ky och Kårkulla rf. Det önskas att flera unga utvecklingsstörda kunde få bostad i hemkommunen när de blir vuxna. Det kommer att behövas ett tjugotal bostäder inom tio år, i ett boende med personal och resten nära servicecentralen för självständigt boende. Många äldre behöver en ny bostad på grund av avsaknaden av hiss flervåningshus samt ingångar och trapphus som inte är anpassade för personer med funktionshinder. Bostadsläget bland åldringar har försvagats något; det finns ett stort antal sökande till Villa Apollo, vilket har lett till köbildning. Det finns också efterfrågan på förmånligare pensionärsbostäder. Det verkar sannolikt att efterfrågan i framtiden ökar på sådana tillgängliga bostäder som Villa Apollo, där invånaren själv kan skaffa behövliga tjänster antingen hos stadens hemvård eller någon privat serviceproducent. I enlighet med stadens äldrepolitiska strategi (KH ) försöker man också skapa nya former av boende för att utveckla servicestrukturen. Planeringen av Villa Bredas område siktar inte bara på utveckling av vård- och omsorgskoncepten utan även på ett mångsidigt urval av boendekoncept. Ambitionen är att området ska erbjuda den åldrande befolkningen tillgängliga privata bostäder och servicebostäder som främjar sociala kontakter. Man försöker också åstadkomma sådana lösningar i området som ökar utvecklingsstördas möjligheter till boende med stöd och självständigt boende. Projektplanen för Villa Bredas område bereds som bäst, och den parallellt pågående verksamhetsplaneringen styr uppläggningen av bostadsutbudet och tidsschemat för byggnadsfaserna. I och med utvidgningen av Villa Breda servicecenter rivs de s.k. pensionärshusen, som byggts 1974 vid Brandkårsgränden 4, och dessa bostäder hyrs därför inte längre ut. Det här kommer att medföra en tillfällig svacka i bostadsutbudet, som staden bör försöka avhjälpa med hjälp av sitt befintliga hyresbostadsbestånd och eventuellt bostäder som hyrs ut i andra hand. 10

11 Staden har ett öppet avtal med Närings-, trafik- och miljöcentralen om att årligen ta emot flyktingar. Dessa har anvisats bostad från stadens normala bostadsbestånd. Under de två, tre senaste åren har Grankulla tagit emot 18 flyktingar. Social- och hälsovården har två stödbostäder för rehabiliteringsklienter inom missbrukar- och mentalvården. Tidvis har det funnits behov av ytterligare en eller två bostäder. I fråga om serviceboende för handikappade och rehabiliteringsklienter inom mentalvården anlitar man i första hand privata serviceproducenter i huvudstadsregionen. Detsamma gäller boendeservicen för rehabiliteringsklienter inom missbrukarvården Tjänstebostäder och efterfrågan Staden har 80 tjänstebostäder, av vilka 11 för närvarande är uthyrda som s.k. allmänna hyresbostäder utan anknytning till en anställning. Skattemässigt är stadens tjänstebostad ingen löneförmån, trots att hyrorna för bostäderna är något lägre än på den fria marknaden. När tjänstebostäder beviljas, beaktas följande kriterier: brådskande behov en ny arbetstagare flyttar från en annan ort till Grankulla väntetid sökandens önskemål (matlagets storlek och betalningsförmåga jämförs med bostadens storlek, hyresnivå mm.) statsrådets kriterier för val av hyresgäster iakttas alltid vid uthyrning av aravalägenheter och hyresbostäder med räntestöd. Hyresnivån för tjänstebostäderna justeras årligen. Samhällstekniska nämnden beslutar om hyrorna i stadens egna fastigheter. Personalchefen beslutar om uthyrning av bostäder på grundval av anställningsförhållande. De bostäder som hyrs av Keva (Kommunernas pensionsförsäkring) och VVO och hyrs ut i andra hand är mycket viktiga för staden och bildar en fungerande buffert i utbudet av hyresbostäder när efterfrågan varierar. I rekryteringssituationer behövs det mest små bostäder, rätt ofta sådana som hyrs ut för viss tid. I de åtgärder som gäller bostadsbyggande under programperioden ingår en tanke på att skapa några (6 8) tjänstebostäder i Björkgård inom ramen för det planerade ARAprojektet. 5. Åtgärder i anslutning till bostadsbyggande under programperioden Projekten i det här kapitlet omfattar åtgärder av både staden och privata aktörer för att främja bostadsbyggandet samt andra åtgärder som staden vidtar för att förbättra bostadsförhållandena. Stadens insats i bostadsbyggandet grundar sig främst på detaljplanering och överlåtelse av tomter. 5.1 Centrum Bostadsproduktionen i centrum sker söder och norr om järnvägen. I området Centrum 1 har byggandet framskridit till den avslutande fasen, medan byggandet i Centrum 2 är i startgroparna. Avsikten är att bygga sammanlagt ca 190 bostäder i centrum under åren Åtgärd: Staden svarar för byggandet av kommunaltekniken och den övriga infrastrukturen så att projekten samordnas med bostadsbyggandet samt för den detaljplaneändring som behövs i Banarbetarnas kvarter norr om banan. 5.2 Båtlänningsvägens område I området byggs totalt ca 220 bostäder i flervåningshus under åren , en del av dessa som ARA-hyresbostäder. 11

12 Åtgärd: Kommunaltekniken i området är utbyggd, och bullerdämpande konstruktioner (bullerplank) på grund av trafikbullret från Åbovägen byggs som bäst. 5.3 Trädgårdsvägen 11 I området byggs som bäst 8 småhusbostäder, som beräknas stå färdiga Åtgärd: Inga åtgärder. 5.4 Björkgårds station med omgivning Detaljplanen för området föreläggs fullmäktige för godkännande under år Utbyggnaden av området kan börja när detaljplanen trätt i kraft och de tomter som staden äger blivit sålda. I området ska enligt planerna byggas ca 270 bostäder i flervåningshus och 15 st. egnahemshus. En del av de förstnämnda kommer att vara ARA-hyresbostäder. Åtgärd: Områdets kommunalteknik bör förnyas och kompletteras. De allmänna områdena bör byggas ut. Tomterna säljs efter att detaljplanen trätt i kraft (uppskattningsvis 2015). 5.5 Wulffs område (Bolagsvägen 22 24) I området färdigställs 10 bostäder under Åtgärd: Inga åtgärder. 5.6 Junghansgränden 3 På tomten byggs ca 30 bostäder i flervåningshus. Åtgärd: Staden säljer tomten Försäljning av småhustomter Staden har 26 obebyggda småhustomter (AO eller AP). På ungefär 15 av dessa kan man genast börja bygga. Åtgärd: Målet är att i enlighet med stadens budget årligen sälja 1 2 småhustomter utgående från anbudsförfarande, när andra objekt inte säljs. 5.8 Hyresbostadsproduktion med statligt stöd (ARA-produktion) Av stadens produktionsmål på 60 bostäder ska minst 20 % utgöra produktion av nya hyresbostäder. Detta betyder i medeltal 12 hyresbostäder/år. Det sammanlagda antalet nya hyresbostäder under intentionsavtalets giltighetstid bör vara minst 48 st. Åtgärd: Under 2012 startar ett privat hyreshusprojekt vid Båtlänningsvägen. Inom Björkgårds detaljplaneområde har en tomt planerats för ARA-hyresbostadsproduktion. Inom Villa Bredas nuvarande tomt planeras en separat tomt för ett ARA-hyreshus Serviceboende och andra bostäder som stöder självständigt boende För Villa Bredas område utarbetas som bäst en detaljplaneändring, som siktar på att kännbart öka antalet kommunala servicebostäder på grund av det växande behovet. Det anses vara bäst att placera bostäderna i anslutning till Villa Breda, för då kan man optimera personaldimensioneringen och på det sättet spara på driften. Åtgärd: Vid Villa Breda planläggs under 2012 en ny flygel som ger rum för effektiverat serviceboende i form av högst 48 gruppbostäder. Inom Villa Bredas område planeras dessutom hyreshusproduktion på en separat tomt, sammanlagt ca 40 bostäder. Dessa planer preciseras i en projektplan som utarbetas under hösten

13 5.10 Hissunderstöd Bostadsområden som saknar hiss utgör i synnerhet för äldre invånare ett rörelsehinder som gör det svårare att bo hemma och klara sig självständigt. Avsaknaden av hiss medför kostnader också för social- och hälsovården i och med ett ökat behov av hemservice. I Grankulla finns det flera trevåningshus som uppförts på 60- eller 70-talet och saknar hiss. Bostadsbolagen har visat intresse för att bygga hissar, men de flesta trappuppgångarna är för smala för att ge rum för en hiss och samtidigt uppfylla räddningsverkets räddningsnormer. Alternativet är att installera en hiss på utsidan av huset, men det är en dyr lösning för bolaget. Staten har hittills beviljat understöd till högst 50 % av kostnaderna för byggande av hiss i hus med minst 3 våningar. Vid dessa objekt som godkänts som mottagare av stöd beviljar Grankulla stad dessutom 10 % hissunderstöd för installering av en ny hiss i ett gammalt bostadshus med minst 3 våningar. Åtgärd: Staden stöder hissinstallationer genom att årligen reservera ett separat anslag för hissunderstöd Bostadsproduktion för självbyggare och unga familjer Det har funnits behov av tomter i Grankulla för unga familjer som vill bygga själv. Åtgärd: I detaljplaneändringen för Björkgårdsområdet anvisas 15 egnahemstomter för självbyggande av familjebostäder. Efter att detaljplaneändringen för Björkgård trätt i kraft säljs egnahemstomterna år Privat småhusbyggande Det privata småhusbyggandet omfattar ca bostäder per år. Åtgärd: Inga åtgärder. Sammandrag De ovan nämnda projekten och åtgärderna skapar förutsättningar att under åren bygga ca 550 bostäder i staden i enlighet med tabellen i bilaga 2. Bilaga 1: Stadens hyresbostäder 2012 Bilaga 2: Uppskattad bostadsproduktion , antal bostäder som färdigställs + karta 13

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 augusti 2006 Nr 715 721 INNEHÅLL Nr Sidan 715 Lag om ändring av aravalagen... 2197 716 Lag om ändring av aravabegränsningslagen... 2199 717

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 1 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2012 2015 2 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM FÖR SIBBO ÅREN 2012 2015 1. INLEDNING... 3 2. BOSTADSPOLITIK OCH BOENDETS UTVECKLING PÅ 2000-TALET... 4 2.1 Regeringens bostadspolitiska

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 12.06.2014 Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 Kommunerna kan själva fastställa avgiftsgrunder

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN

BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN 1 BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN ÅREN 2012-2016 Godkänd: kommunfullmäktige 15 december 2011 80. 2 I. MATEMATISK BERÄKNING AV BOSTADSPRODUKTIONSBEHOVET I FÖGLÖ UNDER PERIODEN 2010-2014. Bosatt

Läs mer

180 Smedsby Kvarter 281

180 Smedsby Kvarter 281 180 Smedsby Kvarter 281 Ändring av detaljplan i kvarter 281 samt till kvarteret angränsande vägoch rekreationsområde. Planläggningsavdelningen 16.5.2013 Planen godkänd av samhällsbyggnadsnämnden _..201_

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Nordiskt seminarium kring bostäder och boendemiljö för äldre Stockholm 11.12.2012 En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Kirsti Pesola, tekn.lic., arkitekt SAFA

Läs mer

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie RP 75/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utbetalning av bostadssparpremie 2009 2011 och till ändring av 5 i lagen om statsborgen för ägarbostadslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Stadsfullmäktige 118 12.11.2014 Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Grundtrygghetsnämnden 26.8.2014 5 Nummi-Pusulan Vuokra-asunnot Oy (123 bostäder) samt i Karislojoområdet

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Boendeguide för äldre

Boendeguide för äldre Sisältö Till läsaren... 3 Boendealternativ... 4 Självständigt boende... 4 Hyresbostad... 4 Bostadsrättsbostad... 5 Ägarboende... 5 Assisterat boende... 6 Privata senior- och servicehus... 6 Kommunala senior-

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER 1 (6) Promemoria Tukes diarienr 30.12.2013 777/62/2014 Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER Syftet med trygghetstjänster som ordnas

Läs mer

http://asiointi.kela.fi/aelaskenta_app/aelaskentaapplication

http://asiointi.kela.fi/aelaskenta_app/aelaskentaapplication från och bor Bostadens yta 46 m² 145,08 / mån 367,08 / mån na för ett eget egnahemshus bestäms utgående från statsrådets förordning. 181,70 / mån från och bor Bostadens yta 56 m² 157,42 / mån 379,42 /

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Handikappservicelagen och aktuella frågor

Handikappservicelagen och aktuella frågor Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Nuläge... 4

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Nuläge... 4 Borgå stads bostadspolitiska program 2013 2018 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Nuläge... 4 Beredning av bostadspolitiska programmet... 4 Befolkning... 4 Branscher och arbetsplatser... 7 Bostadsbeståndet...

Läs mer

Fastighetens anskaffningsutgift 416 000 euro. ./. från detta belopp avskiljs tomtens andel jämte överlåtelseskatt 2 p

Fastighetens anskaffningsutgift 416 000 euro. ./. från detta belopp avskiljs tomtens andel jämte överlåtelseskatt 2 p AHM-PROVET 16.11.2013 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (7) Fråga 1 Fastighetens anskaffningsutgift 416 000 euro 2 p./. från detta belopp avskiljs tomtens andel jämte överlåtelseskatt 2 p./. från detta belopp

Läs mer

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna Diarienr Plan nr KS 2015/240 572 SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna i Borlänge kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2015 Tillägg till planbeskrivning

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET STST 15.09.2014

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD Bo 1 2004 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag eller liknande) och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 1 P:\ARK\TEMI\FI-TE\yhteistoimintasopimus.doc SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 Avtalsparter: 1) Kommun 2) Företag Syftet med och föremålet för avtalet Med detta avtal har avtalsparterna kommit överens om

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan. KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR KIMITO CENTRUM PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1 Planläggningsområde och planens syfte För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

Läs mer

Så här vill vi bo. En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt. Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure

Så här vill vi bo. En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt. Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure Så här vill vi bo En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure 2(7) I en fristående villa och gärna bygga i egen regi.

Läs mer

Tjänster inom funktionshinderområdet. Reumaförbundet 10.11.2014

Tjänster inom funktionshinderområdet. Reumaförbundet 10.11.2014 Tjänster inom funktionshinderområdet Reumaförbundet 10.11.2014 Innehåll Varför behöver jag en serviceplan? Vilken service kan jag få enligt handikappservicelagen och socialvårdslagen? Vad händer just nu

Läs mer

Hemstaden Helsingfors Genomförandeprogram för boende och härmed sammanhängande markanvändning 2012

Hemstaden Helsingfors Genomförandeprogram för boende och härmed sammanhängande markanvändning 2012 Hemstaden Helsingfors Genomförandeprogram för boende och härmed sammanhängande markanvändning 2012 Hemstaden Helsingfors Genomförandeprogram för boende och härmed sammanhängande markanvändning 2012 Helsingfors

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN PLANOMRÅDE FÖR DETALJPLANEARBETET Initiativet har gjorts av Karleby stad. Arbetet

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark EMELIE HALLIN SID 1/3 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark Förslag till beslut

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 80 16.06.2015 Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby 423/02/08/00/04/2013

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Konsumenträttsliga riktlinjer

Konsumenträttsliga riktlinjer Konsumenträttsliga riktlinjer Konsument verket ombudsmannen BYGGHERRAR OCH STÄLLANDE AV SÄKERHETER Bekanta dig med denna anvisning om du har för avsikt att sälja bostadsaktier eller övriga bostäder i delägarsammanslutningar

Läs mer

ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 Bo 1 22111 MARIEHAMN RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag

Läs mer

RAPPORT OM TJÄNSTER AV ALLMÄNT EKONOMISKT INTRESSE I ÅLAND I ENLIGHET MED ARTIKEL 8 I KOMMISIONENS BESLUT 2005/842/EG

RAPPORT OM TJÄNSTER AV ALLMÄNT EKONOMISKT INTRESSE I ÅLAND I ENLIGHET MED ARTIKEL 8 I KOMMISIONENS BESLUT 2005/842/EG BILAGA 1 RAPPORT OM TJÄNSTER AV ALLMÄNT EKONOMISKT INTRESSE I ÅLAND I ENLIGHET MED ARTIKEL 8 I KOMMISIONENS BESLUT 2005/842/EG 1. OFFENTLIGT SUBVENTIONERADE BOSTÄDER Landskapsregeringen beviljar stöd för

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Hushållens konsumtion 2012

Hushållens konsumtion 2012 Inkomst och konsumtion 214 Hushållens konsumtion 212 Finländarna konsumerade år 212 ungefär 5 procent mer än år 85 Under perioden 85 212 ökade hushållens konsumtionsutgifter reellt med 41 procent per hushåll

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Nr 40 LANDSKAPSLAG. om bostadsproduktion. Föredragen för Republikens President den 5 mars 1999. Utfärdad i Mariehamn den 24 juni 1999

Nr 40 LANDSKAPSLAG. om bostadsproduktion. Föredragen för Republikens President den 5 mars 1999. Utfärdad i Mariehamn den 24 juni 1999 Nr 40 LANDSKAPSLAG om bostadsproduktion Föredragen för Republikens President den 5 mars 1999 Utfärdad i Mariehamn den 24 juni 1999 I enlighet med lagtingets beslut 1) stadgas: 1 kap. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 12. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1. 12 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Jousenpuiston Pysäköintis lån

Esbo stad Protokoll 12. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1. 12 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Jousenpuiston Pysäköintis lån Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1 5118/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 348 15.12.2014 12 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Jousenpuiston Pysäköintis lån Beredning och upplysningar: Viktoria

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

Esbo stad Protokoll 14. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 14. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1 4947/02.05.05/2014 Stadsstyrelsen 349 15.12.2014 14 Beviljande av anslag för köp av aktierna i Tapiolan Keilahalli Oy och Tapiolan Urheilutalo Oy Beredning och upplysningar:

Läs mer

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 PLANOMRÅDE 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER

Läs mer

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496 15.11.2006 Hyresstatistik 2006 Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Landskapsbelånade Frifinansierade Totalt 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 Markanvisning innebär en rätt för byggherren att efter godkänt markanvisningsavtal

Läs mer

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4)

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4) 1(4) för serviceboende Bakgrund Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) trädde i kraft 1.9.2009. Användningen av servicesedeln regleras också av lagen om klientavgifter inom social-

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se www.pwc.se Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Revisionsrapport Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Februari 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

NYA LOKALER I KÄRNAN AV FÖRETAGSVÄRLDEN

NYA LOKALER I KÄRNAN AV FÖRETAGSVÄRLDEN EKOEFFEKTIVT KONTORSHUS PÅ KÄGELUDDEN www.keilaranta.fi En ny, genuint modifierbar kontorshelhet på Kägelstranden är den som ligger närmast den framtida metrostationen på Kägeludden. Trivsamma lokaler

Läs mer

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island,

Läs mer

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden Kommunstyrelsen 332 25.08.2014 Kommunfullmäktige 79 01.09.2014 Upplösning av samkommunen EVTEK Kommunstyrelsen 25.08.2014 332 Beskrivning EVTEK-kuntayhtymä Samkommunens avtalskommuner samt andelarna av

Läs mer

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo 2015-01-28 Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo Sida 1 av 6 Attraktiva Brittsbo Brittsbo har alla de kvaliteter som behövs för att tillskapa ett attraktivt bostadsområde! Östersunds

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

FAMILJEVÅRDSSTADGA. Uppdaterad av styrelsen 27.3.2009 30

FAMILJEVÅRDSSTADGA. Uppdaterad av styrelsen 27.3.2009 30 FAMILJEVÅRDSSTADGA Uppdaterad av styrelsen 27.3.2009 30 1. FAMILJEVÅRD Om familjevården stadgas i socialvårdslagen (710/1982), familjevårdarlagen (312/92) och lag om ändring av 2 och 3 i familjevårdarlagen

Läs mer

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten KS14.924 Gult = kommunens markinnehav Markpolicy för Lerums kommun 2015-01-09 Mark- och projektenheten Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Markreserv 4 3 Strategiska markförvärv 5 4 Exploatering 5 5 Markanvisning

Läs mer

Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar gemensamma kyrkorådets beslut för kännedom..

Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar gemensamma kyrkorådets beslut för kännedom.. 260/2014 40 Hur inverkar färdigställandet av byggprojektet i Brunakärr på utvidgandet av det gemensamma församlingsarbetets specialdiakonis enhet för stött boende och de därav föranledda åtgärderna Beslutsförslag

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Ekonomiguru 2012, 18 januari 2012 kl. 9 11

Ekonomiguru 2012, 18 januari 2012 kl. 9 11 Ekonomiguru 0, 8 januari 0 kl. 9. Kombinera rätt ( poäng) a) Förena med en linje räntan på 0-års obligationslån med rätt land Tyskland Grekland Italien b) Förena med rätt ränta ECB:s styrränta mån. Euribor

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 181/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att den gällande bestämmelsen i aravalagen

Läs mer

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12. RÄTTSHJÄLP OCH FÖRSVARARE B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.2009/1008) I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från justitieministeriet, föreskrivs

Läs mer

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 3707/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 248 15.9.2014 116 Beviljande av stadens proprieborgen för lån som upptas av Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas samt för de

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 12/2013 1 (6) Stadsfullmäktige Kaj/11 28.8.2013. Stadsfullmäktige beslutar

Helsingfors stad Föredragningslista 12/2013 1 (6) Stadsfullmäktige Kaj/11 28.8.2013. Stadsfullmäktige beslutar Helsingfors stad Föredragningslista /03 (6) Arrendegrunder för bostads- och bilplatstomter i Kvarnbäcken och Rastböle (tomterna 459/5, 4546/6 samt 54033/9, och 3) HEL 03-008643 T 0 0 0 0 Beslutsförslag

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 152/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om understöd för reparation av bostäder och energiunderstöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL För att förverkliga den nationella

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av fastighetsskattelagen, av 30 i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen samt av 14 i lagen om offentlighet och sekretess

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Riktlinjer för samordningen av skyldigheterna i beställaransvarslagen och upphandlingslagen Rådgivningsenheten för offentlig upphandling Helsingfors 7.7.2008

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer