Bostadsprogram ( 2020)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsprogram 2012 2016 ( 2020)"

Transkript

1 Bostadsprogram ( 2020) STF godkänt

2 BOSTADSPROGRAM ( 2020) 1. Inledning 1.1. Allmänt Enligt lagen om utvecklande av bostadsförhållandena ska fullmäktige vid behov godkänna ett bostadsprogram som grund för sina bostadspolitiska åtgärder. Syftet med bostadsprogrammet för är att granska bostadsbyggandet i staden samt förutsättningarna och utgångspunkterna för stadens åtgärder för att främja bostadsproduktionen. I programmet utreds bostadsförhållandena i staden samt de bostadspolitiska och planläggningsmässiga möjligheterna för bostadsproduktion i stadens regi fram till slutet av årtiondet. Tänkbara byggprojekt under programperioden och andra bostadspolitiska åtgärder granskas i kapitel 5. Det här bostadsprogrammet beskriver också hur Grankulla stad för sin del arbetar för att förverkliga huvudstadsregionens gemensamma bostadspolitiska mål. En närmare redogörelse för dessa ingår i avsnitt 1.3. Grankulla stad har goda landsvägs- och järnvägsförbindelser. I den livskraftiga staden har byggandet av småhus och flervåningshus samordnats så att tyngdpunkten ligger på småhus. Huvudmålet för utvecklingen av stadens markanvändning är att bevara och förenhetliga den nuvarande markanvändningsstrukturen. Boendemiljön utvecklas så att villastadstraditionen följs och man slår vakt om en luftig, grön stad med god arkitektur. Principerna för den kommande markanvändningen i staden har fastställts i markdispositionsplanen 2004 (Masu 2). Efter att markdispositionsplanen utarbetades har emellertid bostadsläget i huvudstadsregionen försvagats, och i Grankulla har man kunnat skönja utflyttning i synnerhet inom åldersgruppen år. Därför strävar staden efter att i framtiden skapa ett mångsidigare bostadsutbud med hjälp av riktade planlösningar. Nästan hela stadens område är detaljplanerat. Det finns nästan inga nya icke-planlagda områden för bostadsbyggande. När det gäller att utveckla stadsstrukturen är stadens centrum det viktigaste området. Det bildar en helhet där det framför allt ansetts viktigt med ökat bostadsbyggande. Båtlänningsvägens område och Björkgård kommer för sin del att utgöra områden där bostadsproduktionen kan ökas avsevärt. Ökningen i antalet bostäder under detta årtionde kommer att vara betydande till och med mot bakgrunden av Grankullas historia. Å andra sidan kan man förutspå att bostadsproduktionen efter detta decennium främst består av kompletterande byggnation i småhusområden Utvecklingstrender för boende i huvudstadsregionen På 2000-talet har flyttningen från övriga delar av landet till huvudstadsregionen minskat, vilket lett till en utjämning av befolkningstillväxten trots att inflyttningen från utlandet ökat något. Tack vare att befolkningen är yngre än i genomsnitt och det finns fler invånare med utländsk bakgrund är nativiteten större än i landet i övrigt. I huvudstadsregionen bidrar invandringen till inflyttningsöverskottet särskilt i Helsingfors. Vid planering av markanvändningen bereder sig huvudstadsregionen på att det bor omkring fler invånare inom området år 2020 än idag. Det här innebär en stor utmaning särskilt för bostadsproduktionen, ordnandet av service och trafikarrangemangen. 2

3 I Esbo färdigställdes 9,2 bostäder/1000 invånare år I Helsingfors var siffran 3,4 och i Grankulla 4,6 bostäder/1000 invånare (i Nyland 5,4 och i hela landet 4,8 bostäder/1000 invånare). 1 Bostadspriserna är klart högre i huvudstadsregionen än i övriga delar av landet i genomsnitt. Prisökningen beror inte bara på inflyttningen och det knappa utbudet utan också på allmänna faktorer som ökar efterfrågan på ägarbostäder, bl.a. den fortsatt låga räntenivån, långa lånetider och höga hyror. Trots prisstegringen har det för många hushåll till följd av ovan nämnda faktorer blivit ett realistiskt och lockande alternativ att skaffa en egen bostad. Samtidigt har efterfrågan på aravahyresbostäder minskat, i synnerhet i fråga om familjebostäder. Det råder fortfarande brist på hyresbostäder för ensamboende till ett rimligt pris. Av andra utvecklingstrender som också inverkar på boende kan nämnas befolkningens åldrande, fortsatt migration inom landet och ökande invandring, hushållens allt mindre medelstorlek, ökning av förmögenheten, teknologisk utveckling, de allt mer varierande önskemålen i fråga om boende samt konkurrensen om arbetskraft Riktlinjer och mål för den solidariska bostadspolitiken i Helsingforsregionen Ett intentionsavtal mellan staten och Helsingforsregionens kommuner om markanvändning, boende och trafik undertecknades Intentionsavtalet syftar till att stärka Helsingforsregionens funktionalitet och konkurrensförmåga, att öka bostadsproduktionen och dess förutsättningar i regionen samt att stärka uppfyllelsen av de nationella målen inom metropolpolitiken i utvecklingen av markanvändning, boende och trafiksystem. Genom intentionsavtalet stöds genomförandet av regionens näringspolitik, en balanserad utveckling av regionens kommuner samt planeringslösningar och samarbete som främjar en hållbar utveckling. Intentionsavtalet gäller till slutet av år 2015, men avsikten är att förlänga avtalet efter det. Intentionsavtalet siktar på följande mål: - Mindre splittrad samhällsstruktur. Bostads-, arbetsplats- och serviceområden byggs upp där det redan finns en samhällsstruktur och service, och dessa områden är täta, energieffektiva och baserar sig på kollektivtrafik. Byggandet av nya bostäder styrs så att den nuvarande samhällsstrukturen blir mindre splittrad. - Hållbara transportformer främjas. Förhållandena för spårtrafiken samt annan kollektiv-, cykel- och fotgängartrafik samt hela trafiksystemets funktionalitet och säkerhet förbättras. Trafikinnovationer och användarorientering främjas. - Det befintliga spårtrafiknätet och det spårtrafiknät som håller på att byggas utnyttjas så fullständigt som möjligt innan nya spårförbindelser öppnas. Spårnätets funktionalitet och tillförlitlighet säkerställs. Komplettering och utvidgning av spårnätet förbereds. - Bostadsmarknadens funktionalitet främjas. De åtgärder som behövs för att tillfredsställa helhetsbehovet inom bostadsproduktionen genomförs, och det skapas förutsättningar för att producera bostäder till rimliga priser. När det gäller besittningsformen för de bostäder som ska byggas och var helhetsbehovet finns, beaktas förhållandena, behovet och resurserna i regionens olika delar. - Åtgärderna, fasindelningen och uppföljningen rörande regionens markanvändning, boende och trafik samordnas så att de blir sammankopplade och stärker regionens funktionalitet som helhet. - Besluten och åtgärderna i intentionsavtalet samt i det bostadspolitiska åtgärdsprogrammet, den trafikpolitiska redogörelsen och de riksomfattande målen för områdesanvändningen samordnas. 1 Nylands förbunds informationstjänst (www.uudenmaanliitto.fi) 3

4 Helsingforsregionens produktionsmål är att bygga bostäder årligen. ARAhyresbostadsproduktionen bör utgöra minst 20 % (2 500 bostäder/år) av regionens produktionsmål. ARA-hyresbostäderna bör i första hand vara normala hyresbostäder. Målet för den totala produktionen har i intentionsavtalet uppdelats i målkvoter för varje kommun Grankullas mål Grankullas mål enligt MBT-intentionsavtalet är att årligen producera 60 bostäder, d.v.s. totalt 240 bostäder under avtalsperioden Av denna totalvolym ska minst 20 % eller 48 st. vara ARA-hyresbostäder. Merparten av Grankulla stad är redan bebyggd, vilket betyder att staden inom sitt område förverkligar huvudstadsregionens mål för bostadsproduktionen. Staden hör redan nu till de kommuner i landet som har den största befolkningstätheten. Den småhusdominerade stadsstrukturen och de goda trafikförbindelserna, särskilt spårtrafiken, svarar mycket bra mot de gemensamma riktlinjerna. I kapitel 5 i bostadsprogrammet redogörs för de viktigaste nya bostadsproduktionsprojekten. En del av projekten torde inte genomföras , eller åtminstone kommer några att senareläggas. Utgående från kartläggningen kan det ändå konstateras att Grankullas förbindelse att producera 540 nya bostäder under perioden kan realiseras. Grankullas markanvändningsberäkningar utgår från att antalet invånare kan växa till omkring under de närmaste decennierna. Detta kan mycket väl vara möjligt om den i kapitel 5 presenterade produktionspotentialen verkställs. Under ifrågavarande tidsperiod skulle invånarantalet kunna öka med ca Med avseende på privatägda småhustomter kan man inte förutbestämma hur Grankullas nuvarande markdispositionsplan ska förverkligas utan kan endast uppskatta det kommande byggandet. Grankullas målsättning att under producera sammanlagt 540 bostäder innebär i genomsnitt 60 bostäder per år. Utbyggnaden av centrumområdet, Båtlänningsvägen och Björkgård innebär en avsevärd ökning i bostadsproduktionen under de närmaste åren. I småhusområden som ägs av privata markägare genomförs byggande enligt de gällande detaljplanerna. När det gäller områden som staden äger kan detaljplanerna granskas för att möjliggöra de planerade projekten. Staden använder under programperioden den stadsägda planreserven, som visserligen är begränsad, för bostadsproduktion och gör därtill riktade planändringar som stöder befolkningsmålen. Staden bör ändå reservera planlagda tomter också med tanke på framtida servicebehov. Stadens ambition är att skapa en varierande bostadsmiljö i Grankulla med ett mångsidigt utbud av olika typer av bostäder. Det är speciellt viktigt att det finns tillräckligt med bostäder för unga, för personer som behöver särskild hjälp och stöd i sitt boende samt för stadens anställda. Att trygga boendet för stadens anställda hänför sig till stadens mål att säkerställa tillräckliga personalresurser i den allt hårdare konkurrensen om arbetskraft. 2. Bakgrundsfakta om bostadsförhållanden 2.1. Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten i Grankulla var kraftigast i slutet av 1960-talet, då antalet invånare på några år ökade med 800 personer. På 1970-talet var tillväxten i genomsnitt lite under 100 invånare per år, 4

5 och på och 1990-talet fortsatte den att plana av. Åren sjönk invånarantalet, men efter det har befolkningen ökat igen. Invånarantalet i Grankulla År 2011 ökade folkmängden i Grankulla med 118 personer och var i slutet av året. Tack vare den bostadsproduktion som planerats för de närmaste åren uppskattas tillväxten fortsätta med en ökning om invånare årligen. År 2010 var befolkningens språkliga fördelning följande: finska 58 %, svenska 38 %, främmande språk 4 %. Antalet invånare i huvudstadsregionen med ett främmande språk som modersmål har ökat betydligt på 2000-talet. Befolkningens åldersstruktur I Grankulla bor en hel del familjer som består av föräldrar som fyllt 35 år och deras barn i skolåldern. Däremot har antalet unga vuxna i studieåldern och unga familjer med barn i dagvårdsåldern minskat. År 2000 var antalet barn i dagvårdsåldern i medeltal 128/årskull, och år 2010 hade antalet sjunkit till 109 barn/årskull. Antalet barn i skolåldern var i medeltal 130 barn/årskull år 2000 och 124 barn/årskull Antalet barn i dagvårdsåldern kommer enligt Statistikcentralens befolkningsprognos att stabiliseras under de närmaste åren. Antalet unga i skoloch studieåldern beräknas sjunka under 2010-talet. Här är det dock skäl att beakta att den faktiska förändringen i antalet invånare kan avvika avsevärt från kalkylerna. Befolkningens åldrande är en klar trend i Grankulla. Antalet invånare över 75 år har ökat under de senaste tio åren och kommer sannolikt att fortsätta öka under de närmaste åren. Befolkning per åldersgrupp Ålder (år) 2000 %-andel 2010 %-andel 2020 %-andel , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 Totalt , , ,0 De uppskattade siffrorna för 2020 är härledda ur en projektion som Kaupunkitutkimus TA Oy har gjort. 5

6 I Grankulla är familjebefolkningens andel större än i genomsnitt i huvudstadsregionen eller hela landet. Barnfamiljerna är större än i grannkommunerna. Grankullaskolornas dragningskraft syns i antalet barn i skolåldern. Den stora andelen familjer och familjestorleken återspeglas å sin sida på strukturen hos stadens bostadsbestånd Bostadsbestånd och boendestandard Jämfört med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen består en relativt stor del av Grankullas bostadsbestånd av småhus samt rad- och kedjehus. I gengäld är andelen bostäder i flervåningshus mindre. Därför är också antalet rum i bostäderna och bostadsytorna större än i grannkommunerna Bostäder enligt hustyp, 2010 Fristående småhus Rad- och kedjehus Flervåningshus Grankulla HSR I slutet av 2010 fanns det sammanlagt bostäder i Grankulla, av vilka var permanent bebodda. Den genomsnittliga bostadsytan var 112 m 2 /bostad och i medeltal 47 m 2 /person. Ytan/invånare har ökat stadigt under de senaste årtiondena: År m 2 /invånare , , , ,1 Av de bebodda bostäderna var en knapp tredjedel (1 025 st.) hyresbostäder. Av hyresbostäderna är 68 % belägna i flervåningshus, och deras medelareal är ca 68 m 2. Hyresbostäderna är i genomsnitt större i Grankulla än i huvudstadsregionens övriga kommuner Utvecklingen inom bostadsbyggande Bostadsproduktionen har minskat något i huvudstadsregionen under 2000-talet. I Grankulla har utvecklingen gått i motsatt riktning under de senaste åren. År 2009 byggdes här 79 nya bostäder, vilket är ett stort antal räknat per invånare. 6

7 10 Bostadsproduktion/1000 invånare Grankulla HSR 3. Förutsättningarna för bostadsproduktion 3.1 Markområden och tomtreserv Av stadens område har ca 572 ha (ca 95 %) detaljplanerats (1/2012). Ca 297 ha eller lite över hälften av detta är byggnadsmark. Det finns 1005 tomter, vars genomsnittliga areal är 2957 m 2. Det genomsnittliga tomtexploateringstalet är 0,30 och områdesexploateringstalet 0,16. I detaljplanerna har anvisats 4430 bostäder, dvs. i medeltal 4,4 per tomt. Planerna innehåller sammanlagt ca m 2 vy byggrätt, varav ca 30 % är outnyttjat. Det finns drygt 880 småhustomter i staden. Av dessa är ca 55 helt obebyggda. I detaljplanerna för småhustomter inklusive de icke fullständigt bebyggda tomterna ingår drygt m 2 vy outnyttjad byggrätt och ca 170 nya bostäder. Omkring 120 av bostäderna hänför sig till helt obebyggda småhustomter. All den byggrätt eller alla de bostäder som tillåts av planerna kan emellertid inte realiseras, eftersom de byggnader som redan finns på tomterna inte alltid möjliggör mer byggnation. Stadens egentliga höghusområden finns i centrum och dess närhet samt i Kasabergsområdet. I centrum finns tre obebyggda tomter för flervåningshus med sammanlagt m 2 vy byggrätt för boende. Vid Båtlänningsvägen finns fyra tomter för flervåningshus med sammanlagt m 2 vy byggrätt för boende. Därtill planeras tre nya tomter för flervåningshus i Björkgårdsområdet och ett i centrum. Tomterna i Björkgård ägs av staden. Områden som saknar detaljplan finns i Kasaberget och vid Åboleden. Det är osannolikt att dessa områden detaljplaneras för boende. 3.2 Planläggning Detaljplanläggningen styrs av markdispositionsplanen. För närvarande gäller en plan som godkänts (Masu 2). I Masu 2 har markanvändningen granskats inom hela stadens område. Till vissa delar kan markanvändningen i Masu 2 granskas separat, varvid utgångspunkten är att stadens bostadspolitiska mål ska nås. Sådana områden kartläggs och ändras i mån av möjlighet till områden för effektivare byggande med hjälp av riktade planändringar. I regel ökas dock inte byggrätten på småhustomter vars areal är mindre än 3000 m 2. 7

8 Utöver Masu 2 styrs planläggningen i staden av Grankulla stads utvecklingsbild för markanvändning och boende (godkänd av fullmäktige ), ett strategiskt dokument som uttrycker fullmäktiges syn på utvecklingen av staden. Utvecklingsbilden kompletterar markdispositionsplanen från 2004 (Masu 2) men ersätter inte den. Avsikten med utvecklingsbilden är att trygga verkställandet av stadens bostadsprogram. Staden har som ambition att ta fram en ny utvecklingsbild för varje fullmäktigeperiod. 3.3 Stadens markförvärvspolitik Staden äger ca 287 ha markområden i Grankulla och ca 7 ha i Esbo. Stadens byggnadsmark inom detaljplaneområdet i Grankulla fördelar sig på olika markanvändningsformer på följande sätt: Tomter för flervåningshus och affärshus ca m 2 ca m 2 vy Tomter för allmänna byggnader ca m 2 ca m 2 vy Småhustomter ca m 2 ca m 2 vy Staden har inte utövat någon aktiv markanskaffning, utan beslut om köp av nya områden har fattats från fall till fall enligt enskilda anbud. Större tomter har genom planändring delats upp; på det sättet har man ökat antalet småhustomter i stadens ägo. Staden har gjort 1 2 marköverlåtelser/år. 4. Stadens hyresbostäder 4.1. Kommunens lagstadgade skyldigheter att ordna boende för kommuninvånarna Enligt 19 4 mom. i grundlagen ska det allmänna främja vars och ens rätt till bostad och möjligheter att själv ordna sitt boende. Enligt 1 i lagen om utvecklande av bostadsförhållandena är målet för utvecklandet av bostadsförhållandena att tillförsäkra envar som är fast bosatt i Finland möjlighet till skäligt boende så 1. att varje matlag till sitt förfogande har en bostad där antalet rum och våningsytan motsvarar matlagets storlek samt medlemmarnas personliga behov; 2. att bostäderna till sin konstruktion och utrustning är ändamålsenliga, hälsosamma och funktionella samt att bostadsbyggnaderna passar in i omgivningen; och 3. att boendeutgifterna står i skälig proportion till matlagets storlek och de disponibla inkomsterna samt övriga nödvändiga konsumtionsutgifter. Enligt samma paragraf ska särskild uppmärksamhet ägnas möjligheterna att förbättra tillgången på bostäder och boendestandarden för bristfälligt boende befolkningsgrupper, småinkomsttagare och mindre bemedlade samt unga och barnfamiljer, att säkerställa att dessa kategoriers boendeutgifter hålls på en skälig nivå samt att minska skillnaderna i boendestandarden mellan olika områden och befolkningsgrupper. Enligt 5 i samma lag ska kommunen inom sitt område skapa allmänna förutsättningar för utvecklande av bostadsförhållandena och se till att åtgärderna inriktas särskilt på att förbättra bostadslösa och bristfälligt boende personers bostadsförhållanden. Kommunen ska utveckla bostadsförhållandena inom sitt område så att medlemmar av kommunen som blivit utan bostad och som inte utan oskäliga svårigheter på egen hand kan skaffa sig bostad kan beredas skäliga bostadsförhållanden. Dessa kommuninvånare är bl.a. en del av de äldre, de handikappade, de som har psykiska problem eller missbruksproblem och i vissa fall barnfamiljer och unga som behöver särskilt stöd. 8

9 Enligt 35 i barnskyddslagen ska kommunen utan dröjsmål avhjälpa bristerna i boendeförhållandena eller ordna en bostad som motsvarar behovet, när behovet av barnskydd i väsentlig mån beror på bristfälliga bostadsförhållanden eller avsaknad av bostad eller när dessa omständigheter utgör ett väsentligt hinder för barnets och familjens rehabilitering. Enligt 17 i socialvårdslagen ska kommunen anordna bl.a. boendeservice. Med boendeservice avses enligt 22 i socialvårdslagen anordnande av service- och stödboende. Enligt 23 i socialvårdslagen ska boendeservice tillhandahållas personer som av särskild orsak behöver hjälp eller stöd vid ordnandet av bostad eller boendeförhållanden. Enligt 10 i socialvårdsförordningen ska boendeservice ordnas i service- och stödbostäder, där vederbörandes självständiga boende eller övergång till självständigt boende stöds genom socialarbete och annan social service. I 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp bestäms att kommunen ska ordna serviceboende för en gravt handikappad som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom nödvändigt behöver sådan service för att klara de funktioner som hör till normal livsföring. Enligt 9 2 mom. i samma lag ska kommunen också ersätta en gravt handikappad person för skäliga kostnader för ändringsarbeten i bostaden samt för anskaffning av redskap och anordningar i bostaden, om dessa åtgärder med hänsyn till handikappet eller sjukdomen är nödvändiga för att den handikappade ska klara de funktioner som hör till normal livsföring Bostäder i stadens ägo Staden har totalt inemot 330 hyresbostäder, av vilka 2/3 är belägna i fastighetsbolag som staden äger helt eller nästan helt; ca 90 bostäder ägs direkt av staden och 30 bostäder hyrs av Keva (Kommunernas pensionsförsäkring) eller andra ägare till allmännyttiga hyresbostäder för uthyrning i andra hand. Av stadens hyresbostäder är 80 st. uthyrda till egna anställda som tjänstebostäder. I stadens hyresbostäder bor uppskattningsvis ca 610 personer. En förteckning över stadens hyresbostäder ingår i bilaga 1 till bostadsprogrammet Grunder för val av hyresgäster till stadens hyresbostäder Valet av hyresgäster baserar sig på social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov, vilka bedöms utifrån hushållets bostadsbehov, förmögenhet och inkomster. Statsrådet har fastställt mer detaljerade valgrunder, som tillämpas på såväl aravahyresbostäder som räntestödshyresbostäder. Valet av hyresgäster grundar sig på hushållets bostadsbehov, förmögenhet och inkomster. Inkomstbedömningen kvarstår trots att inkomstgränserna har slopats. Vid val av invånare till stadens hyresbostäder prioriteras således bostadslösa och andra hushåll som har det mest brådskande behovet av bostad, är minst bemedlade och har de lägsta inkomsterna. Vid bedömningen av bostadsbehovet beaktas i synnerhet sökandens boendeförhållanden och hur brådskande de bör förbättras samt familjens storlek och åldersstruktur. När angelägenhetsgraden bedöms, beaktas dessutom alltid de familjer som är klienter hos barnskyddet. 2 I syfte att främja de ungas självständighet hyrs ungdomsbostäderna i första hand ut med tidsbundna hyresavtal på sex år till unga mellan 18 och 26 år som studerar eller arbetar Bostadssituationen och bostadsproblem Antalet hushåll som ansökt om hyresbostad (exklusive tjänstebostäder) och hushållens storlek samt antalet bostäder som hyrts ut : 2 Statsrådets förordning om val av hyresgäster till arava- och räntestödshyresbostäder (166/2008), Publikation av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) (www.ara.fi) 9

10 Sökande person personer personer personer Sökande som fått bostad person personer personer personer De ettor som byggdes vid Trädgårdsvägen 2010 (totalt 30 st.) har inte räckt till för att tillfredsställa behovet av ettor. Det finns fortfarande efterfrågan på små hyresbostäder med skälig hyra. Merparten av bostadssökandena är ensamstående personer. Till andra bostäder uppstår det tidvis kö, men i huvudsak motsvarar utbudet efterfrågan. De vanligaste orsakerna till bostadsbehovet är alltjämt den nuvarande bostadens storlek eller dyra hyra eller förändringar i familjesituationen. Årligen finns det 3 5 sökande som klassificeras som bostadslösa. Läget i fråga om efterfrågan på ungdomsbostäder är rätt bra. Tyngdpunkten i efterfrågan ligger på små bostäder för självständigt boende. Inte ens till de fristående ettorna för ungdomar och studerande vid Juusvägen finns det alltid sökande under 26 år från Grankulla. Studentrummen i kollektivbostäder har inte haft åtgång, och valet av hyresgäster till rum som blivit lediga har i brist på sökande i regel överlåtits till HOAS. I Grankulla finns ett boende för utvecklingsstörda med 13 platser. Servicen produceras av samkommunerna Eteva ky och Kårkulla rf. Det önskas att flera unga utvecklingsstörda kunde få bostad i hemkommunen när de blir vuxna. Det kommer att behövas ett tjugotal bostäder inom tio år, i ett boende med personal och resten nära servicecentralen för självständigt boende. Många äldre behöver en ny bostad på grund av avsaknaden av hiss flervåningshus samt ingångar och trapphus som inte är anpassade för personer med funktionshinder. Bostadsläget bland åldringar har försvagats något; det finns ett stort antal sökande till Villa Apollo, vilket har lett till köbildning. Det finns också efterfrågan på förmånligare pensionärsbostäder. Det verkar sannolikt att efterfrågan i framtiden ökar på sådana tillgängliga bostäder som Villa Apollo, där invånaren själv kan skaffa behövliga tjänster antingen hos stadens hemvård eller någon privat serviceproducent. I enlighet med stadens äldrepolitiska strategi (KH ) försöker man också skapa nya former av boende för att utveckla servicestrukturen. Planeringen av Villa Bredas område siktar inte bara på utveckling av vård- och omsorgskoncepten utan även på ett mångsidigt urval av boendekoncept. Ambitionen är att området ska erbjuda den åldrande befolkningen tillgängliga privata bostäder och servicebostäder som främjar sociala kontakter. Man försöker också åstadkomma sådana lösningar i området som ökar utvecklingsstördas möjligheter till boende med stöd och självständigt boende. Projektplanen för Villa Bredas område bereds som bäst, och den parallellt pågående verksamhetsplaneringen styr uppläggningen av bostadsutbudet och tidsschemat för byggnadsfaserna. I och med utvidgningen av Villa Breda servicecenter rivs de s.k. pensionärshusen, som byggts 1974 vid Brandkårsgränden 4, och dessa bostäder hyrs därför inte längre ut. Det här kommer att medföra en tillfällig svacka i bostadsutbudet, som staden bör försöka avhjälpa med hjälp av sitt befintliga hyresbostadsbestånd och eventuellt bostäder som hyrs ut i andra hand. 10

11 Staden har ett öppet avtal med Närings-, trafik- och miljöcentralen om att årligen ta emot flyktingar. Dessa har anvisats bostad från stadens normala bostadsbestånd. Under de två, tre senaste åren har Grankulla tagit emot 18 flyktingar. Social- och hälsovården har två stödbostäder för rehabiliteringsklienter inom missbrukar- och mentalvården. Tidvis har det funnits behov av ytterligare en eller två bostäder. I fråga om serviceboende för handikappade och rehabiliteringsklienter inom mentalvården anlitar man i första hand privata serviceproducenter i huvudstadsregionen. Detsamma gäller boendeservicen för rehabiliteringsklienter inom missbrukarvården Tjänstebostäder och efterfrågan Staden har 80 tjänstebostäder, av vilka 11 för närvarande är uthyrda som s.k. allmänna hyresbostäder utan anknytning till en anställning. Skattemässigt är stadens tjänstebostad ingen löneförmån, trots att hyrorna för bostäderna är något lägre än på den fria marknaden. När tjänstebostäder beviljas, beaktas följande kriterier: brådskande behov en ny arbetstagare flyttar från en annan ort till Grankulla väntetid sökandens önskemål (matlagets storlek och betalningsförmåga jämförs med bostadens storlek, hyresnivå mm.) statsrådets kriterier för val av hyresgäster iakttas alltid vid uthyrning av aravalägenheter och hyresbostäder med räntestöd. Hyresnivån för tjänstebostäderna justeras årligen. Samhällstekniska nämnden beslutar om hyrorna i stadens egna fastigheter. Personalchefen beslutar om uthyrning av bostäder på grundval av anställningsförhållande. De bostäder som hyrs av Keva (Kommunernas pensionsförsäkring) och VVO och hyrs ut i andra hand är mycket viktiga för staden och bildar en fungerande buffert i utbudet av hyresbostäder när efterfrågan varierar. I rekryteringssituationer behövs det mest små bostäder, rätt ofta sådana som hyrs ut för viss tid. I de åtgärder som gäller bostadsbyggande under programperioden ingår en tanke på att skapa några (6 8) tjänstebostäder i Björkgård inom ramen för det planerade ARAprojektet. 5. Åtgärder i anslutning till bostadsbyggande under programperioden Projekten i det här kapitlet omfattar åtgärder av både staden och privata aktörer för att främja bostadsbyggandet samt andra åtgärder som staden vidtar för att förbättra bostadsförhållandena. Stadens insats i bostadsbyggandet grundar sig främst på detaljplanering och överlåtelse av tomter. 5.1 Centrum Bostadsproduktionen i centrum sker söder och norr om järnvägen. I området Centrum 1 har byggandet framskridit till den avslutande fasen, medan byggandet i Centrum 2 är i startgroparna. Avsikten är att bygga sammanlagt ca 190 bostäder i centrum under åren Åtgärd: Staden svarar för byggandet av kommunaltekniken och den övriga infrastrukturen så att projekten samordnas med bostadsbyggandet samt för den detaljplaneändring som behövs i Banarbetarnas kvarter norr om banan. 5.2 Båtlänningsvägens område I området byggs totalt ca 220 bostäder i flervåningshus under åren , en del av dessa som ARA-hyresbostäder. 11

12 Åtgärd: Kommunaltekniken i området är utbyggd, och bullerdämpande konstruktioner (bullerplank) på grund av trafikbullret från Åbovägen byggs som bäst. 5.3 Trädgårdsvägen 11 I området byggs som bäst 8 småhusbostäder, som beräknas stå färdiga Åtgärd: Inga åtgärder. 5.4 Björkgårds station med omgivning Detaljplanen för området föreläggs fullmäktige för godkännande under år Utbyggnaden av området kan börja när detaljplanen trätt i kraft och de tomter som staden äger blivit sålda. I området ska enligt planerna byggas ca 270 bostäder i flervåningshus och 15 st. egnahemshus. En del av de förstnämnda kommer att vara ARA-hyresbostäder. Åtgärd: Områdets kommunalteknik bör förnyas och kompletteras. De allmänna områdena bör byggas ut. Tomterna säljs efter att detaljplanen trätt i kraft (uppskattningsvis 2015). 5.5 Wulffs område (Bolagsvägen 22 24) I området färdigställs 10 bostäder under Åtgärd: Inga åtgärder. 5.6 Junghansgränden 3 På tomten byggs ca 30 bostäder i flervåningshus. Åtgärd: Staden säljer tomten Försäljning av småhustomter Staden har 26 obebyggda småhustomter (AO eller AP). På ungefär 15 av dessa kan man genast börja bygga. Åtgärd: Målet är att i enlighet med stadens budget årligen sälja 1 2 småhustomter utgående från anbudsförfarande, när andra objekt inte säljs. 5.8 Hyresbostadsproduktion med statligt stöd (ARA-produktion) Av stadens produktionsmål på 60 bostäder ska minst 20 % utgöra produktion av nya hyresbostäder. Detta betyder i medeltal 12 hyresbostäder/år. Det sammanlagda antalet nya hyresbostäder under intentionsavtalets giltighetstid bör vara minst 48 st. Åtgärd: Under 2012 startar ett privat hyreshusprojekt vid Båtlänningsvägen. Inom Björkgårds detaljplaneområde har en tomt planerats för ARA-hyresbostadsproduktion. Inom Villa Bredas nuvarande tomt planeras en separat tomt för ett ARA-hyreshus Serviceboende och andra bostäder som stöder självständigt boende För Villa Bredas område utarbetas som bäst en detaljplaneändring, som siktar på att kännbart öka antalet kommunala servicebostäder på grund av det växande behovet. Det anses vara bäst att placera bostäderna i anslutning till Villa Breda, för då kan man optimera personaldimensioneringen och på det sättet spara på driften. Åtgärd: Vid Villa Breda planläggs under 2012 en ny flygel som ger rum för effektiverat serviceboende i form av högst 48 gruppbostäder. Inom Villa Bredas område planeras dessutom hyreshusproduktion på en separat tomt, sammanlagt ca 40 bostäder. Dessa planer preciseras i en projektplan som utarbetas under hösten

13 5.10 Hissunderstöd Bostadsområden som saknar hiss utgör i synnerhet för äldre invånare ett rörelsehinder som gör det svårare att bo hemma och klara sig självständigt. Avsaknaden av hiss medför kostnader också för social- och hälsovården i och med ett ökat behov av hemservice. I Grankulla finns det flera trevåningshus som uppförts på 60- eller 70-talet och saknar hiss. Bostadsbolagen har visat intresse för att bygga hissar, men de flesta trappuppgångarna är för smala för att ge rum för en hiss och samtidigt uppfylla räddningsverkets räddningsnormer. Alternativet är att installera en hiss på utsidan av huset, men det är en dyr lösning för bolaget. Staten har hittills beviljat understöd till högst 50 % av kostnaderna för byggande av hiss i hus med minst 3 våningar. Vid dessa objekt som godkänts som mottagare av stöd beviljar Grankulla stad dessutom 10 % hissunderstöd för installering av en ny hiss i ett gammalt bostadshus med minst 3 våningar. Åtgärd: Staden stöder hissinstallationer genom att årligen reservera ett separat anslag för hissunderstöd Bostadsproduktion för självbyggare och unga familjer Det har funnits behov av tomter i Grankulla för unga familjer som vill bygga själv. Åtgärd: I detaljplaneändringen för Björkgårdsområdet anvisas 15 egnahemstomter för självbyggande av familjebostäder. Efter att detaljplaneändringen för Björkgård trätt i kraft säljs egnahemstomterna år Privat småhusbyggande Det privata småhusbyggandet omfattar ca bostäder per år. Åtgärd: Inga åtgärder. Sammandrag De ovan nämnda projekten och åtgärderna skapar förutsättningar att under åren bygga ca 550 bostäder i staden i enlighet med tabellen i bilaga 2. Bilaga 1: Stadens hyresbostäder 2012 Bilaga 2: Uppskattad bostadsproduktion , antal bostäder som färdigställs + karta 13

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011 Godkänt av kommunfullmäktige 31.1.2011 5 Dnr: 99/10.00.00/2011 Markpolitiskt program - Kommunfullmäktige 31.1.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING - 1. JOHDANTO 3-2. MARKANSKAFFNING 4 Kommunens markinnehav 4 Principer

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 augusti 2006 Nr 715 721 INNEHÅLL Nr Sidan 715 Lag om ändring av aravalagen... 2197 716 Lag om ändring av aravabegränsningslagen... 2199 717

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2016 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Allt fler fritt finansierade hyresbostäder Enligt Statistikcentralen färdigställdes totalt 27 000 nya bostäder år, av vilka 7 procent var hyresbostäder.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2011 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Trettio procent av de permanent bebodda bostäderna var hyresbostäder Enligt Statistikcentralens uppgifter var 30 procent av de permanent bebodda bostäderna

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2010 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Huvudsakligen 1 2 personers bostadshushåll i hyresbostäderna Enligt Statistikcentralens uppgifter var största delen, 85 procent, av dem som bor i hyresbostad

Läs mer

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 12.09.2016 Sida 1 / 1 2502/2016 10.04.00 Stadsstyrelsen 211 20.6.2016 122 Fråga om möjligheten att bygga containerhus som ett sätt att lösa bostadsbristen (Bordlagt 22.8.2016) Beredning och

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) 7 Uppföljningsrapport 2015 om genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet) HEL 2015-003886 T 10 01 00 Beslutsförslag

Läs mer

HUS bostadspolitiska policydokument Godkänt av delegationen 27.8.2014

HUS bostadspolitiska policydokument Godkänt av delegationen 27.8.2014 HUS främsta målsättningar för bostadspolitiken: Tyngdpunkten i den finländska studentbostadspolitiken måste ligga på att förbättra bostadssituationen i huvudstadsregionen. Nyproduktionen av studentbostäder

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 21/ (5) Stadsfullmäktige Kj/

Helsingfors stad Föredragningslista 21/ (5) Stadsfullmäktige Kj/ Helsingfors stad Föredragningslista 21/2016 1 (5) 9 Den av Vänsterförbundets fullmäktigegrupp väckta gruppmotionen om hejdande av ökningen i boendekostnaderna HEL 2016-007251 T 00 00 03 Beslutsförslag

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2008, allmän översikt

Bostäder och boendeförhållanden 2008, allmän översikt Boende 2009 Bostäder och boendeförhållanden 2008, allmän översikt Unga bostadshushåll bor i hyreslägenheter Av de bostadshushåll där den äldsta personen var under 30 år hyrde enligt Statistikcentralen

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 1 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2012 2015 2 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM FÖR SIBBO ÅREN 2012 2015 1. INLEDNING... 3 2. BOSTADSPOLITIK OCH BOENDETS UTVECKLING PÅ 2000-TALET... 4 2.1 Regeringens bostadspolitiska

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

9.10.2012 ÄNDRINGSARBETEN I BOSTADEN ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN SAMT REDSKAP OCH ANORDNINGAR I BOSTADEN

9.10.2012 ÄNDRINGSARBETEN I BOSTADEN ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN SAMT REDSKAP OCH ANORDNINGAR I BOSTADEN PERMANENTA ANVISNINGAR 1 (5) ÄNDRINGSARBETEN I BOSTADEN ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN SAMT REDSKAP OCH ANORDNINGAR I BOSTADEN Gäller: fr.o.m. 1.11.2012 tills vidare 1. Allmänt om ändringsarbeten i bostaden

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån

Lag. om ändring av lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån Lag om ändring av lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) 5, 9,

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration RP 336/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring

Läs mer

Att lämna uppgifter om obebyggda byggplatser

Att lämna uppgifter om obebyggda byggplatser 1/7 Bemyndigande Datum 20 a i fastighetsskattelagen (654/1992) 25.10.2016 Giltighet tills vidare Ersätter normen A6/200/2014 Diarienummer A34/200/2016 Mottagare Kommuner Att lämna uppgifter om obebyggda

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2014

Byggnader och fritidshus 2014 Boende 2015 Byggnader och fritidshus 2014 Fritidshus från 1960 och 1970 talen närmast ett vattendrag Enligt Statistikcentralen fanns det 500 400 fritidshus i slutet av år 2014. Hälften av fritidshusen

Läs mer

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skada, ådragen

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4 Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

RP 36/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 36/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 och 8 i lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 12.06.2014 Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 Kommunerna kan själva fastställa avgiftsgrunder

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2008

Bostäder och boendeförhållanden 2008 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 29:2 9.12.29 Bostäder och boendeförhållanden 28 Det fanns drygt 14 5 bostäder på Åland den 31.12.28. Av dessa var 12 55 stadigvarande bebodda, medan 1

Läs mer

Esbo stad Protokoll 64. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 64. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1 5048/10.02.03/2013 Stadsstyrelsen 126 28.4.2014 64 Motion för att främja projektet Aalto Village Beredning och upplysningar: Antti Mäkinen, tfn 050 593 1339 E-post enligt

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING Tomt 8-7-44, Kokkolan Terästalo Oy DETALJPLANEOMRÅDETS UNGEFÄRLIGA LÄGE

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING Tomt 8-7-44, Kokkolan Terästalo Oy DETALJPLANEOMRÅDETS UNGEFÄRLIGA LÄGE PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING Tomt 8-7-44, Kokkolan Terästalo Oy DETALJPLANEOMRÅDETS UNGEFÄRLIGA LÄGE Karleby stads planläggningstjänster har utarbetat detta program för

Läs mer

BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN

BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN 1 BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN ÅREN 2012-2016 Godkänd: kommunfullmäktige 15 december 2011 80. 2 I. MATEMATISK BERÄKNING AV BOSTADSPRODUKTIONSBEHOVET I FÖGLÖ UNDER PERIODEN 2010-2014. Bosatt

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION AVTAL OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (nedan ELY-centralen) och Grankulla stad (nedan staden) avtalar om följande när det gäller anvisande

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016):

Läs mer

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER 1 (6) Promemoria Tukes diarienr 30.12.2013 777/62/2014 Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER Syftet med trygghetstjänster som ordnas

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2007

Bostäder och boendeförhållanden 2007 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 28:1 23.12.28 Bostäder och boendeförhållanden 27 Det fanns 14 231 bostäder på Åland den 31.12.27. Av dessa var 12 416 stadigvarande bebodda, medan 1 815

Läs mer

Lagstadgade tjänster inom

Lagstadgade tjänster inom Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2001:7swe Lagstadgade tjänster inom social- och hälsovården SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2002 2 LAGSTADGADE TJÄNSTER INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2010

Bostäder och boendeförhållanden 2010 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 211:1 29.12.211 Bostäder och boendeförhållanden 21 Det fanns nästan 15 bostäder på Åland den 31.12.21. Av dessa var nästan 12 9 stadigvarande bebodda,

Läs mer

180 Smedsby Kvarter 281

180 Smedsby Kvarter 281 180 Smedsby Kvarter 281 Ändring av detaljplan i kvarter 281 samt till kvarteret angränsande vägoch rekreationsområde. Planläggningsavdelningen 16.5.2013 Planen godkänd av samhällsbyggnadsnämnden _..201_

Läs mer

DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ)

DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ) PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ) Karleby stad Tekniska servicecentret Ansvarsområde för stadsmiljön Planläggningstjänster

Läs mer

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 216:2 14.12.216 Bostäder och boendeförhållanden 215 Av Ålands 15 9 bostäder är närmare 13 6 stadigvarande bebodda, medan drygt 2 3 saknar fast bosatta

Läs mer

EKONOMI- OCH EGENDOMSFÖRVALTNINGSPOLITIK 2012. 1. FASTIGHETSEGENDOM 1.1. Bostadsbestånd 1.2. Administrering av bostadsfastigheter inom studentkåren

EKONOMI- OCH EGENDOMSFÖRVALTNINGSPOLITIK 2012. 1. FASTIGHETSEGENDOM 1.1. Bostadsbestånd 1.2. Administrering av bostadsfastigheter inom studentkåren 1 (8) EKONOMI- OCH EGENDOMSFÖRVALTNINGSPOLITIK 2012 BOSTADSFASTIGHETSPOLITIK 2012 1. FASTIGHETSEGENDOM 1.1. Bostadsbestånd 1.2. Administrering av bostadsfastigheter inom studentkåren 2. MÅL FÖR BOSTADSFASTIGHETSVERKSAMHETEN

Läs mer

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Nordiskt seminarium kring bostäder och boendemiljö för äldre Stockholm 11.12.2012 En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Kirsti Pesola, tekn.lic., arkitekt SAFA

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1999» 5.2.1999/132 5.2.1999/132 Beaktats t.o.m. FörfS 236/2008. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN 2013-2030 ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ÅLDERSGRUPP: TOTALT. 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 Kommunledningskontoret KAAB

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 25. Fullmäktige 27.02.2012 Sida 1 / 1. 25 Sammankallande av fullmäktige för att behandla saneringen av stadshuset

Esbo stad Protokoll 25. Fullmäktige 27.02.2012 Sida 1 / 1. 25 Sammankallande av fullmäktige för att behandla saneringen av stadshuset Fullmäktige 7.0.0 Sida / 65/00.0.00/0 Stadsstyrelsen 48 3..0 5 Sammankallande av fullmäktige för att behandla saneringen av stadshuset Beredning och upplysningar: Olli Isotalo, tfn 09 86 66 Torsti Hokkanen,

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om hemkommun

Lag. om ändring av lagen om hemkommun RIKSDAGENS SVAR 99/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om hemkommun Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om ändring

Läs mer

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering 2 Trafiken i en växande stad Helsingfors växer, trafiken ökar Helsingfors och Helsingforsregionen växer kraftigt. Man har uppskattat att folkmängden i

Läs mer

F Ä R D T J Ä N S T Uppdaterad av KFG 89/12.11.2013

F Ä R D T J Ä N S T Uppdaterad av KFG 89/12.11.2013 F Ä R D T J Ä N S T Uppdaterad av KFG 89/12.11.2013 Innehållsförteckning Allmänt:... 1 Färdtjänst enligt socialvårdsförordningen... 1 Grunderna för beviljande:... 1 Ansökan om färdtjänst... 2 Kontaktpersoner...

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Kolari kommun DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV. Sammandrag av planbeskrivningen. Planområde

Kolari kommun DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV. Sammandrag av planbeskrivningen. Planområde Pöyry Finland Oy Väinönkatu 1 B FI-40100 Jyväskylä Finland Hemort Vanda, Finland FO-nummer 0625905-6 DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV Planförslag 15.2.2013 Sida 1 (7) Sammandrag av planbeskrivningen

Läs mer

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid.

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 50 i barnskyddslagen, familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

PROV FÖR HYRESLÄGENHETS- OCH HYRESLOKALSMÄKLARE 8.5.2010

PROV FÖR HYRESLÄGENHETS- OCH HYRESLOKALSMÄKLARE 8.5.2010 CENTRALHANDELSKAMMAREN 1 (6) Mäklarnämnden PROV FÖR HYRESLÄGENHETS- OCH HYRESLOKALSMÄKLARE 8.5.2010 Läs dessa anvisningar innan provet börjar Svaren på frågorna 1-3 ska skrivas på skilda pappersark. Fråga

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING ÄGARDIREKTIV FÖR MARKS BOSTADS AB 1. Ägaruppdrag Kf 2012-04-26, 35 Blad 1(5) Avsikten med Marks Bostads AB, nedan kallad Bolaget, är att det på samma sätt som de kommunala nämnderna och övriga kommunala

Läs mer

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 1 2017 1 SKÖVDE VÄXER! Första tertialen* under 2017 har startat i högt tempo. Månaderna januari-april har inneburit mycket arbete

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2009

Byggnader och fritidshus 2009 Boende 2010 Byggnader och fritidshus 2009 Flest fritidshus i Väståbolands kommun år 2009 Enligt Statistikcentralen fanns det 485 100 fritidshus i Finland i slutet av år 2009. Flest fritidshus till antalet

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling Lag om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) 8 3 mom. och 67, ändras 5 24 och 30 punkten

Läs mer

Hur motsvarar planerna lagens mål?

Hur motsvarar planerna lagens mål? 4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional

Läs mer

Befolkningsprognos för Svalövs kommun

Befolkningsprognos för Svalövs kommun Befolkningsprognos för Svalövs kommun 2016-2025 Bakgrund Befolkningsprognosen för Svalövs kommun tas årligen fram som ett underlagsmaterial för den kommunala planeringen. Fjolårets prognos Befolkningen

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. om ändring av lagen om studiestöd Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 1 4 mom., 3 4 punkten, 4 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 1 punkten, 5 b, 6 1 mom. 3 punkten, 11,

Läs mer

Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät

Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät Skede 1 Information om uppgiftslämnaren 1. Information om uppgiftslämnaren * 2. Tjänstebeteckning * 3. E-post * 4. Telefon *. Information om Kommunen/*Samkommunen

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Frågor och svar om Svinö holme

Frågor och svar om Svinö holme Stadsarkitektkansliet 1/5 23.06.2015 Frågor och svar om Svinö holme På stadsfullmäktiges uppdrag har stadsarkitektkansliet tagit fram tre alternativa skisser gällande markanvändning för Svinö holme. En

Läs mer

Ändring av Kyrkoby detaljplan, del av kvarter 21 ändras till cykel- och gångväg. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:

Ändring av Kyrkoby detaljplan, del av kvarter 21 ändras till cykel- och gångväg. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Ändring av Kyrkoby detaljplan, del av kvarter 21 ändras till cykel- och gångväg Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 599406201611 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER

Läs mer

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna Diarienr Plan nr KS 2015/240 572 SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna i Borlänge kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2015 Tillägg till planbeskrivning

Läs mer

0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården

0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården Iris Åkerberg/Gerd Lindqvist Tel. 018-25496 Boende 2013:1 20.03.2013 Hyresstatistik 2012 Medelmånadshyran i april var 9,32 euro per kvadratmeter Medelmånadshyran för de åländska hyresbostäderna var i april

Läs mer

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 Social- och hälsovårdsnämnden 17.02.2011 1. SERVICEÅLIGGANDE Enligt 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

Kriterier för hemvården fr. o. m

Kriterier för hemvården fr. o. m Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform

Läs mer

1.9.2015. Avtal och ekonomisk utredning gällande upplösningen av samkommunen

1.9.2015. Avtal och ekonomisk utredning gällande upplösningen av samkommunen 1 (6) 1.9.2015 EVTEK-kuntayhtymä Avtal och ekonomisk utredning gällande upplösningen av samkommunen 1. Allmänt EVTEK-kuntayhtymäs uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 26 maj 2016 Reykjavik

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 26 maj 2016 Reykjavik Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 26 maj 2016 Reykjavik Nyckeltal för Finland Folkmängd (mars 2016) 5.489.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation (mars 2016) - 0,0 % Arbetslöshet (mars

Läs mer

Utbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun

Utbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun Utbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2014-08-26 2 BEDÖMNING AV FRAMTIDA BOSTADSBEHOV Till det bostadsprogram som beslutades 2011 för perioden 2012-2014 hör en Utbyggnadsplan

Läs mer

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 80 16.06.2015 Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby 423/02/08/00/04/2013

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2016

Byggnader och fritidshus 2016 Boende 2017 Byggnader och fritidshus 2016 Kommunsammanslagningen ändrade ordningsföljden för kommuner med flest fritidshus 2016 Ordningsföljden för kommuner med flest fritidshus ändrade då Juankoski sammanslogs

Läs mer

Bostadspolitiska alternativ

Bostadspolitiska alternativ Bostadspolitiska alternativ Skånskt Bostadsforum Maria Pleiborn, 2016-12-05 Inledning Har vi en bostadsbrist eller en bostadskris? Vilka problem finns på svensk bostadsmarknad? 2 Lång tid av lågt bostadsbyggande

Läs mer