Psykologi 2, 7,5 hp, Sjukgymnastutbildningen T2, KI VT12. Utvecklingspsykologi. Vik7ga frågeställningar. SocioemoJonell. Spädbarnsåren 0-2 år.

Transkript

1 Psykologi 2, 7,5 hp, Sjukgymnastutbildningen T2, KI VT12 Utvecklingspsykologi Åke Pålshammar 8 maj, Utvecklingspsykologi Fysisk KogniJv och perceptuell SocioemoJonell Vik7ga frågeställningar Arv och miljö KonJnuerlig - diskonjnuerlig Tidiga - sena erfarenheter Lika för alla (generell) - individuella skillnader Fysisk Längd Vikt Inre organ SkeleR Nervsystem Motorik Kogni7v och perceptuell Tankar Språk Symboler Varseblivning Fantasi Medvetande Tolkningar Spädbarnsåren 0-2 år Fysisk utveckling inkl hjärnan, sömn- vakenhet, motorisk utveckling, rörelse, födan Kogni1v utveckling inkl barnets upplevelsevärld (habituering, preferens) och syn, djupuppfarning, hörsel, lukt & smak m m; Piagets teori; lek, språk, kommunikajon SocioemoJonell Personlighet IdenJtet Roller RelaJoner 1

2 Temperament * AkJvitetsnivå * Regelbundenhet ( rytmicitet ) * DistrakJonströskel ( distraherbarhet ) * PosiJv eller negajv hållning som karakterisjsk reakjon inför en ny situajon ( närmande- undvikande ) * Anpassning vid förändringar i de dagliga vanorna ( adaptajon ) * Ihärdighet och uppmärksamhetsjd ( uppmärksamhetens omfarning och persistens ) * Tröskelnivå för sinnesintryck ( responströskel ) * ReakJonens intensitet * PosiJv eller negajv sinnesstämning Se e[er på vad innebörden är i The Difficult Child The Easy Child Och inte minst begreppet Goodness of fit Socioemo1onell utveckling inkl a) känslor: grundkänslor (glädje, vrede, överraskning, fruktan, ledsenhet, avsky, förvåning) och härledda känslor (skam, skuld, svartsjuka) b) temperament (akjvitet, irritabilitet, humör, närmande- undvikande, reakjvitet, tröstbarhet, regelbundenhet) c) självmedvetande Anknytning/aRachment John Bowlby, FN: WHO, 1948 Maternal depriva7on, 1952 Mary Ainsworth: The Strange situa7on Dessutom: Konrad Lorenz: präglingsstudier Harry Harlow: rhesusapungar Olika sorters strategier u7från The Strange Situa7on (Främmande- situa7onen) Den grupp av barn som inte reagerade speciellt eller Jll och med ignorerade modern vid återföreningen kallades anknytning A (otrygg- undvikande). Den grupp barn som behövde tröstas, men sedan återgick Jll ar leka: anknytning B (trygg) och slutligen Den grupp av barn som var svåra ar trösta, verkade söka kontakt men som samjdigt avvisade denna: anknytning C (otrygg- ambivalent). I de fall förhållandet mellan föräldrar och barn fungerar rikjgt dåligt kan ångesten växa sig starkare och utvecklas Jll ren rädsla. Denna typ av relajoner har beskrivits av Mary Main som en desorganiserad typ av anknytning, där det inte finns någon sammanhängande försvarsmekanism (Main & Solomon, 1990). Småbarn som har en desorganiserad anknytning är de som inte har er konsekvent uppträdande gentemot sin mamma. I The Strange situajon regerar barnen på er förvirrat sär vid mötet med sin förälder - ibland ivrigt, ibland förstenat. ER barn bankar huvudet i väggen när föräldern kommer in, er annat rör sig ivrigt mot henne men vänder sig sedan akjvt bort, er tredje sirer bara på golvet, JRar inte på någon och utstöter egendomliga gälla ljud. Vissa har muskeljcs, som kan ha samband med en dåligt fungerande höger hjärnhalva (Schore, 2003). 2

3 John Bowlby Grundläggande teori Anknytning = starkt känslomässigt band mellan barnet och (framförallt) dess första omvårdare. Finns hos alla däggdjur. Särskilt tydligt hos barn vid ett års ålder. Evolutionens skydd mot fara: Anknytnings- och omvårdnadssystem. Avkomman har medfödda signaler (t.ex. gråt) och vårdaren/ anknytningspersonen medfödda tendenser att svara på dessa (t.ex. krama). Aktiverande och terminerande faktorer. Anknytningspersonen fungerar som - Trygg bas (utifrån vilken barnet utforskar) - Säker hamn (som barnet vänder sig till vid stress ) Inre arbetsmodeller Baserat på summan av barnets samspel med anknytningspersonen utvecklar barnet inre arbetsmodeller av sig själv och andra. IAMs återspeglar alltså faktiska erfarenheter (ej fantasier). IAMs är delvis omedvetna (lagrade som implicita minnen). Varför? Tidigt inlärda, innan medvetna minnen uppstår, är möjliga. Trygg anknytning (B) - balans mellan anknytning och utforskande (i t.ex. lek). Värdesättande av psykologisk närhet och intimitet. Ca 60 % i normalpop. Undvikande anknytning (A) - utforskande på bekostnad av anknytning. Undvikande av närhet, betoning av självständighet. Ca % i normalpop. Ambivalent anknytning (C) - anknytning på bekostnad av utforskande. Pendlande mellan vrede och passivt klängande. Ca 5-10% i normalpop. Specialfall: Desorganiserad anknytning (D) - Kollapsande beteendestrategi till följd av rädsla (t.ex. "freezing", motsägelsefulla beteenden). Vad beror de individuella skillnaderna på? Framförallt anknytningspersonens lyhördhet (sensitivitet): Att (1) upptäcka, (2) korrekt tolka samt (3) adekvat och (4) snabbt svara på barnets signaler. I synnerhet viktigt i anknytningsrelaterade situationer (t.ex. rädsla, ledsnad). Bristande lyhördhet tar sig olika uttryck: avvisande (leder ofta till A), inkonsekvent lyhördhet (leder ofta till C). Mer ovanligt, men ofta förekommande i kliniska urval, är skrämt och skrämmande beteende, liksom allvarlig vanskötsel (leder ofta till D till följd av beteendeparadox). Vilka "konsekvenser" har anknytningstrygghet? Social kompetens Förmåga till empati Lägre beteendeproblem (utåt- och inåtriktade) Självkänsla Förutsäger trygg vuxen anknytning 3

4 Anknytning (arachment) Trygg anknytning Otrygg anknytning: Undvikande typ Ambivalent typ Desorienterad typ Vad som krävs för en trygg anknytning är: Kon1nuitet, Värme/kärlek, Responsivitet och Sensi1vitet (lyhördhet) Har man dera i Jllräckligt stor mängd ( good enough ) brukar barn få en trygg anknytning Jämför det mer begränsade begreppet prägling, som används för djur. Konsekvenser av trygg resp otrygg anknytning rör fr a den socioemojonella kompetensen, som särs ner vid otrygg anknytning. ANKNYTNING (auachment) Redan fostret har förmågan att registrera och minnas ljudet av mammans röst. Under de första dagarna och veckorna använder spädbarnet alla sina sinnesmodaliteter (syn, hörsel, lukt, smak och känsel) för att lära känna sin omgivning och de personer (föräldrarna, syskonen) som ständigt återkommer. Det nyfödda barnet har dock en mycket begränsad beteenderepertoar. Det kan inte vända sig eller röra huvudet, och de flesta kroppsrörelserna är reflexmässigt snarare än viljemässigt styrda. Från början består spädbarnets signalsystem enbart av skriket och förmågan att fästa blicken under kortare stunder. Att höra spädbarn skrika är obehagligt, och som vuxen vill man, nästan till varje pris, få slut på skriket. De flesta föräldrar svarar, tack och lov, på spädbarns skrik med olika försök att trösta barnet. I sällsynta fall går det däremot som vi vet riktigt illa; då reagerar vuxna med att tysta spädbarn på helt andra sätt. Förstadium till anknytning. Efter en tid får spädbarnet också förmågan att avge positiva signaler, det s k sociala leendet växer fram och gläder alla som får ta del av det. Vid ett par månaders ålder låter sig spädbarn tas om hand (t ex bytas blöja på) av olika personer, och det tittar intresserat på nästan alla som visar det intresse. I takt med att det sociala leendet växer fram blir det dock allt tydligare att de personer som känner barnet bäst, och har haft mest positiv interaktion med, är de som lättast framkallar igenkännande glädjeyttringar hos barnet. Detta markerar övergången till nästa fas i anknytningsutvecklingen. Anknytningens påbörjas. Efter ungefär fyra månader får föräldrarna lättare och främlingar i allmänhet svårare att framkalla sociala leenden, och barnet börjar nu också kunna visa at det föredrar att bli omhändertaget (t ex bytt blöja på) av några få personer som barnet känner väl. Om barnet av någon anledning börjar skrika, får främmande personer allt svårare att trösta barnet. Barnet visar alltså på olika sätt att det nu är mer selektivt, och att det helt enkelt föredrar att vara med vissa människor framför andra. Upplevelsen av att på så sätt vara utvald av det egna spädbarnet, är för de flesta föräldrar en mycket positiv upplevelse, en upplevelse som också för med sig känslan av ansvar - det är mig barnet är beroende av för sitt välmående och sin överlevnad. Dessa känslor är mycket viktiga, eftersom de ska bära barn och förälder genom många stunder av påfrestningar (som sömnbrist, mjölkstockning, krångel i partnerrelationen och frånvaro av vuxenkontakter). Under de första månaderna i livet, innan anknytningen utvecklats på riktigt, är förälderns viktigaste uppgift (förutom att ge mat, värme och beskydd) att bistå barnet med känslomässig reglering. Spädbarn tål inte några längre stunder av starka negativa affekter, och deras förmåga att reglera och modulera starka känslor är begränsad. De övermannas lätt av dem och behöver förälderns hjälp att successivt lära sig det som brukar kallas känslomässig självreglering. Detta är inte något man lär sig en gång för alla, eller som man inte kan lära sig senare. Men livet underlättas om man får tidig hjälp att känna igen, reglera och härbärgera olika starka känslor. Här spelar föräldern en väldigt viktig roll redan under barnets första halvår. Det som gör att man skiljer denna fas från nästa är att barn i åldern fem till sex månader i allmänhet inte visar separationsrädsla ännu, dvs om föräldern lämnar barnet börjar det inte omedelbart att skrika efter föräldern. Anknytningsbeteendet når sin höjdpunkt. Några månader senare, ofta vid ca sju månaders ålder, sker det i de flesta fall en abrupt förändring. Barnet protesterar kraftfullt om det skiljs från sin förälder och det accepterar inte att bli omhändertaget av personer som det inte känner sedan tidigare. Även personer som haft relativt mycket kontakt med och passat barnet, t ex mor- och farföräldrar, kan nu få svårigheter i umgänget med barnet. Vid nio till tio månaders ålder kan barn i allmänhet krypa omkring och därmed i någon mån själva reglera avståndet till föräldern. Barnet visar nu ett målstyrt beteende, genom att reglera avståndet till föräldern med avseende på om anknytningssystemet är påslaget eller ej. När allt är frid och fröjd leker barnet till synes obekymrat om förälderns närvaro, och man kan få intrycket att det inte bryr sig om ifall föräldern är där eller inte. Om det kommer in en främmande person i rummet, eller ännu värre om föräldern lämnar rummet, slås dock anknytningssystemet på och barnet vill genast öka närheten till föräldern. Det är när man ser denna beteendesekvens som man vet att barnet har format en specifik känslomässig relation, en anknytning. 4

5 Anknytningen, i form av detta nästan reflexmässiga beteendemönster, når sin höjdpunkt någon gång under det andra levnadsåret. I takt med att barnets kognitiva förmåga utvecklas (minne, språk, symboliseringsförmåga) får det fler möjligheter att hantera möten med främmande människor och separationer från föräldrarna. Därmed avtar det reflexmässiga anknytningsbeteendet i styrka. Barn fortsätter dock att vara känsliga för separationer från sina anknytningspersoner ytterligare några år, i synnerhet om separationen sträcker sig över flera dygn, och i all synnerhet om den innebär att barnet ses efter i en främmande miljö av personer som barnet inte känner väl sedan tidigare. Förskoleåldern 3-6 år Fysisk utveckling Ex hjärnan. Hög nivå på myelinisering, vilket medför högre sändningshasjghet BäRre kontroll av fysisk akjvitet Mindre klumpiga Kogni7v utveckling Symboliskt tänkande, låtsaslek; en barkbit blir en båt PreoperaJonellt tänkande (2-6 år) Reversibilitet Centrering KonservaJon Egocentrism Animism Ungdomsåren år Fysisk utveckling Puberteten KroppsuppfaRning Sexualitet Experimenterande och risktagande Kogni7v utveckling Formelt operajonellt tänkande Egocentrism Socioemo7onell utveckling IdenJtet: Erikson Anknytning: Bra inre arbetsmodeller - lärare med relajoner RelaJoner Jll jämnåriga Tonårshjärnan Exempel på s k preoperajonella tänkande (2-6 år) 1. Svårt förstå Jll höger och Jll vänster 2. Svårt förstå vilken som är en annan persons högra hand om barnet sirer mir emot (tecken på barnets egocentrism ) 5

6 Har svårt au förstå 7der: Är en minut är kortare eller längre än en Jmme? Tror ar det med Jden kommer ifar sin fem år äldre bror Tror ar klockan inte mäter Jden på samma sär när man springer som när man går långsamt Förstår inte historiska datum. O[a meningslöst med årtal: Mamma när är 1914? Har problem med släktskapsförhållanden En femårig pojke berärar ar han har två bröder, Lars och Tobias. När man frågar honom om Lars också har två bröder svarar han nej, han har bara en, Tobias. Vid den här åldern kan barnet bara se sig själv som någon som har bröder, inte som någon som är bror. Tror au föremål är levande eller besjälade (animism) Dumma sko, Elaka stol Saknar s k konserva7on: Tror ar saker förändras bara för ar det ser ut så för ögat. Det blir mer lera om man rullar ut en lerklump Jll en lång limpa Det blir mer varen om det hälls upp i en smal bägare än i en bred Det blir fler koppar än fat om kopparna sprids ut över en större yta. DeRa trots ar barnet ser ar det nyss stod en kopp på varje fat. På samma sär: Barnet anser ar det blir fler blommor än vaser om blommorna sprids ut över en stor yta, även om man nyss ha[ en blomma i varje vas. Exempel på förändringar i tonåren * Puberteten, fysisk-hormonella förändringar: - t ex motoriken i obalans pga snabb utveckling: slängig, slarvig, klumpig - yrvaket och kraftfullt driftliv * Nytt tänkande mot mer abstrakt tankeförmåga: Enligt kognitiv utvecklingsteori börjar barnet i årsålder alltmer kunna tänka abstrakt och fritt; lättpåverkad av ideologier * Bilda kärleksförhållanden pröva relationer Är jag normal? Duger jag? Utseendefixering, ökad självupptagenhet, ny egocentrism, bildande av identitet * Ökat ansvar - utbildning, hushåll, klara sig själv Krav på ökat ansvarstagande paras med ökade rättigheter * Ökat oberoende - lämna hemmet Söka nya revir och jaktmarker * Hjärnan når successivt mognad Olikhet i mognadstakt ger sina speciella bekymmer och problem Många områden och strukturer mognar under tonåren men i olika takt 6

7 Delar av belöningssystemet i hjärnan Drivs av signalsubstansen dopamin Exekutiva funktioner Initiera, kreera planera, styra Kontrollera bedöma leda övervaka korrigera utvärdera Kognitiva funktioner ta emot information (perception) lagra (minnen) plocka fram Fundamentala funktioner Känslor Drivkrafter Så vad händer i en tonårshjärna? Ra7onellt tänkande tycks nå vuxenmognad vid ca 16 års ålder medan psykosocial mognad såsom impulskontroll, framjdsorientering, förmågan ar vara oberoende, t ex ar kunna stå emot kamraters inflytande, då inte når samma nivå. Kanske uppnås den nivån inte förrän vid 25 års ålder. 7

8 Perioden utmärks av pubertetsspecifika mognadsförändringar vad avser t ex kärlek, sex, känslor, sömn och vakenhet, lust & begär, känsloproblem, risktagning m m Sjukliga tillstånds- och dödlighetstal ökar med 200% - inte pga cancer, hjärtsjukdom eller underligga infektioner. Nej, det har att göra med svårigheter att kontrollera beteenden och känslor. Man talar om förhöjda nivåer av risktagande, sensationssökeri, vårdslöshet, obetänksamhet, lättsinnighet 8