Utvecklingspsykologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingspsykologi"

Transkript

1 Utvecklingspsykologi

2 Utvecklingspsykologiska teorier försöker ge svar på frågor som: Vad påverkar barns utveckling? Vad är det som gör att barn blir som dom blir? Vad är det som gör att de utvecklas till de vuxna de är, från de barn de en gång har varit?

3 Erik Homburger Eriksson : Psykoanalytisk utvecklingspsykologi Psykosociala konflikter sociala, kulturella och biologiska faktorer ligger bakom människans identitetsutveckling Människan genomgår olika stadier som sker i en förutbestämd ordning Olika konflikter kriser - är nödvändiga för människans mognad

4 Erikssons delade in utvecklingen i åtta faser 0-1,5 år konflikt: tillit/misstro Behov av närhet 3-5 år Konflikt: initiativ/skuld Samvete och ta egna initiativ 1,5-3 år självständighet/tvivel på egen förmåga Att skapa självförtroende 6-12 år Konflikt: arbetsflit/ underlägsenhet Lära sig nya kunskaper

5 13-18 år Identitet/ splittring Hitta sin identitet år Närhet /isolering Hitta en livspartner år Produktivitet/ stillastående Omhändertagande år Jagets integration förtvivlan från Vishet, att se tillbaka

6 Objektrelationteorin Teorins kärna och lätt historik Objektrelationsteori utformades inom pykoanalysen på talet av Melanie Klein ( ). Det avgörande som skiljer denna teori från psykoanalysen är att man förklarar människors personlighetsutveckling och eventuella psykiska störningar utifrån SPÄDBARNETS SÄTT ATT RELATERA TILL MODERN. Inte som Freud utifrån människors sexuella fixering av drift(libido) till olika faser i den psykosexuela utvecklingen.,

7 Margret Mahler

8 Objektrelationsteorin Objektrelation- objekt och relation Relationen till känslomässigt viktiga människor. Barnet anpassar sin personlighet utifrån hur morbarn - relationen utvecklas. Personligheten utvecklas fasvis under de tre första åren. VAD TROR NI? Spelar det någon roll om det är mamma eller pappa?

9 Autistisk fas ca 0-6 veckor De första sex veckorna i livet lever barnet inneslutet i något som kan liknas vid en kokong. Mahler anser att barnet inte tar in någon information från omvärlden. Senare forskning har kommit fram till att detta är felaktigt.

10 Den normala symbiotiska fasen ca 0-5 månader Barnet är ett med modern- kan ej urskilja sig. Moderna uppfattas som delobjekt, inte som en hel person= det goda bröstet. Barnets grundläggande behov behövs tillfredsställas: Mat, värme, närhet, Genom att modern förstår barnets behov och tillgodoser dessa utvecklas barnet jag.

11 Sjukdomsuppkomst Sköna upplevelser och tillfredställelse ger barnet en trygg grund att stå på när hon/han växer upp. Men om inte barnet får tillräckligt av det "goda", de positiva och tillfredställande stunderna, tar "det onda" över och barnet kan i vuxen ålder få en negativ och svag självbild och en ökad risk för psykoser.

12 Individuationsfasen-och separationsfasen ca 5-10 månader Barnet ska utvecklas till en egen individ och se sig självständigt från modern. Barnet förstår att mamman är en person och barnet en annan. Den här perioden kan barnet ha svårt att skiljas från mamman. Har även splittad upplevelse av modern- den goda modern, när hon tillfredsställer barnet. Den onda när hon inte gör det. Barnet kan urskilja mamma och pappa från andra och visar rädsla för främlingar. Det kallas differentiering.

13 Hur barnet har klarat av individuations- och separationsfasen har betydelse för framtida förmåga till relationer.

14 Övningsfasen ca månader Barnet kryper och går, upptäcker världen, kommer till mamma med trygghet. Övergångsobjekt: nalle, docka,trasa,napp som barnet laddar upp med trygghet för att klara separation från modern. Barnet är omnipotent= allsmäktig. Tror att hen är centrum för hela världen, tror att hen kan styra världen.

15 Närmandefas ca 1,5-3 år Barnet börjar upptäcka att det inte är allsmäktigt, mamma är både ond och god. Det finns gränser. Världen blir svårare att hantera. Barnet närmar sig mamman för tröst och skydd.relationen mellan mamma och barn mer ömsesidig. Pappan får en viktig roll som förebild. Barnet kan känna av motstridiga känslor och humöret växlar ständigt.

16 Objektkonstans ca 3-5 år Barnet har uppnått en hel bild av sig själv, mamma, pappa och andra. En person kan vara både ond och god.

17 John Bowlby och Mary Ainsworth( ) Psykoanalytiskt och etologiskt perspektiv Djurens präglingsbeteende jmf människans anknytningsbeteende Olika arbetsmodeller växer fram i samspel mellan barn och förälder Studerade barn utsatta för separationer från föräldrar, barnhemsbarn, barn på sjukhus. Anknytning är nödvändig för alla människor i alla kulturer. Spädbarns sociala samarbetsvillighet beroende av hur det behandlas och hur lyhörd föräldrarna är för signalerna Utvecklingsspår istället för utvecklingsfas

18 Anknytningsteorin (attachment theory) Ett nyfött barn har en medfödd drift att knyta an till en eller ett par vuxna vårdare (föräldrarna) som kan ge mat, omvårdnad, skydd och närhet Anknytningens kvalitet: hur väl den vuxne möter barnets behov avgör hur trygg eller otrygg barnet blir. Två drivkrafter: närhetssökande och utforskning

19 Bowlbys anknytningsteori Anknytning; ett psykologiskt band mellan barnet och dess närmaste vårdare. Kvalitén i anknytningen leder till mentala representationer, inre arbetsmodeller, en viktig beståndsdel i personlighetsutvecklingen. Anknytningsbeteendet följer människan under hela livet. Utgångspunkt; människan behöver knyta an till andra för att överleva, människan är social. I jämförelse med andra däggdjur föds människan ofärdig i behov av ständig kroppslig närhet för sitt skydd.

20 Rumänien

21 Harry Harlow och rhesusaporna att vara nära är lika viktigt som mat watch? v=ornbehzjg8i

22 Genie En kort dokumentär om Genie:

23 Anknytningsmönster Trygg anknytning: Anknytningsmönster B. Undersöker aktivt, särskilt i moderns närvaro. Använder modern som trygg bas. Har ögonkontakt då och då och återvänder till henne. När modern varit borta ett slag och kommer tillbaka blir hon varmt mottagen. v=fm7ft4jlj7y Ängslig motvillig bindning: Anknytningsmönsterbarn som är efterhängsna och osäkra på om föräldern kommer vara tillgänglig eller ej. Ofta ambivalent beteende mot föräldern, letar mycket när hon är borta och vill sen inte ha kontakt när hon kommer tillbaka.

24 Anknytningsmönster Ängslig undvikande anknytning: Anknytningsmönster A. Dessa barn har förlorat hoppet om en trygg bas. De undersöker inte sin omgivning utan sitter och suger på tummen eller vaggar. De strävar så småningom efter emotionell självtillräcklighet.

25 Bowlbys anknytningsteori Inre arbetsmodell; trygga inre arbetsmodeller hjälper barnet att skapa positiva, trygga sociala miljöer. Otrygga, negativa inre arbetsmodeller leder ofta till negativa samspel med andra. Trygg bas; föräldern ska utgöra en trygg hamn dit barnet kan återvända vid hot eller fara.

26 Bowlbys anknytningsteori Olika anknytningsmönster utifrån Mary Ainsworths forskning. Studerade samspelet mellan förälder och mån. barn i the Strange Situation. Trygg anknytning; barnet förväntar sig att kunna återvända till föräldern när behov uppstår, stress uppkommer. Lyhörd och förutsägbar anknytning % av barnen i väst.

27 Bowlbys anknytningsteori Otrygg undvikande anknytning; barnet visar inget behov av att återvända till föräldern för trygghet. Barnet har lärt att inte ge uttryck för behov av tröst och omsorg för att få närhet till föräldern. Bäst att hålla sina behov för sig själv. Otrygg ambivalent anknytning; föräldern oförutsägbar, barnet har själv svårt att styra sina behov av närhet, är utlämnad till föräldern. Föräldern styrs inte av barnets signaler. Barnet mindre förtroende till sin egna förmåga, kan bli passivt alternativt bli klängigt och aldrig släppa föräldern.

28 Bowlbys anknytningsteori Desorganiserad anknytning Rädsla aktualiseras i samspelet med föräldern. Anknytningssystemet slås på när barnet söker skydd. Vad händer om den person som ska skydda skrämmer barnet? En omöjlig konfliktsituation för barnet. Familjer med fysisk eller psykisk misshandel.

29 Bowlbys anknytningsteori Forskningen visar att otrygg anknytning är en risk för utveckling av negativa känslomässig och social utveckling under skolåren. Desorganiserad anknytning är en risk för att utveckla psykopatologi i livet. De inre arbetsmodellerna är påverkbara i såväl negativ som positiv riktning under uppväxten och som vuxen.

30 Daniel Stern (1934-) om självets utveckling från födseln och framåt Småbarn kan mycket mer än man tidigare har utgått från. Studier som utgår från hur strakt spädbarn suger och vart det fäster blicken.

31 Daniel Stern(f1934) Forskning om hur det lilla barnet tänker och uppfattar världen. Känsla av själv ; känslan av att ha en egen kropp som hänger ihop, att självet agerar, planerar, har känslor och kan utrycka dessa i språk. Tonvikt på att barnet tidigt är kompetent.

32 Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av ett begynnande själv 0-2 månader. Barnet känner att det finns, upplever dofter, beröring, röster. Har inte så mycket erfarenheter. Barnet söker aktivt kontakt och härmar mamman. Känslan av ett kärnsjälv, ca 2-6 månader. Nyfiket och intresserat. Lär sig vad gränserna går mellan sig och omgivningen. Kan förstå var personer befinner sig i rummet, känner igen mamma och pappa, syskon.

33 Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Forts Känslan av ett kärnsjälv, 2-6 månader Självagens; får en känsla av ett samband mellan vilja och motoriska rörelser, herre över sina rörelser. Självkoherens; uppfattar och uttrycker att självet hänger ihop. Självaffektivitet; barnet har egna känslor, en upplevelse ger en känsla och de bägge hänger ihop. Självhistoria; upplevelse av tid o kontinuitet, samspel med förälder, grund för kommunikation.

34 Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av ett subjektivt själv; Barnet tänker, önskar, minns och förmedlar detta till andra. Barnet börjar kunna dela känslor med andra vilket utvecklas genom föräldrarnas känslointoning t ex modern delar o speglar, benämner barnets glädje. Barnet och föräldern samma fokus.

35 Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av ett verbalt själv, ca månader Barnet tar sig in i ordens(symbolernas värld) och utforskar deras användningsområde. Förmåga till självreflektion utvecklas. Jag, mig mitt. Barnet uppfattar sig som flicka eller pojke. Barnet börjar uttrycka empati, omtanke, inkännande i sina handlingar.

36 Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av ett berättande själv ca 3-4 år; Orden utvecklas till berättelser. Barnet tolkar människors beteenden som berättelser. Barnet kan berätta om sina upplevelser. Upptäcker att själva upplevelsen och berättelsen om upplevelsen skiljer sig åt. Barnet kan hantera både och.

37 Jean Piaget Den kognitiva utvecklingen i centrum Utveckling med inriktning inlärning Inflytelserik inom den svenska skolan Hur människan anpassar sig till omgivningen =adaption Barnets tänkande ändrar sig successivt från födsel till vuxen ålder. Piaget beskriver fyra olika stadier.

38 Det sensomotoriska stadiet 0-2 år Det preoperationella stadiet 2-7 år De konkreta operationernas stadium 7-12 år De formella operationernas stadium år

39 Stadie 1: Känna, smaka, lukta, kasta, banka Det första stadiet (upp till cirka 1,5-2 års ålder) kallade Piaget det sensomotoriska stadiet. Barnet använder främst sina sinnen, armar och ben för att orientera sig i omvärlden. Barnet tar och känner på föremål, stoppar dem i munnen, kastar dem och så vidare. Barnet använder sinnena och sitt kroppsliga rörelseschema (motoriken) för att utveckla tänkandet. Mot slutet av det första levnadsåret kan barnet börja leta efter föremål som han/hon inte ser. Det visar att barnet kan skilja på föremålet som sådant och upplevelsen av föremålet. Tidigare var ett föremål som inte syntes helt borta för barnet. Det är dock inte förrän litet senare, vid cirka 18 månaders ålder, som barnet får ett längre perspektiv på föremålet ifråga och förstår att det existerar även om barnet inte kan se, känna eller höra det. Detta kallar Piaget för objektkonstans.

40 Stadie 2, just nu-tänkande Det pre-operationella stadiet (2-7 år)betyder att stadiet ligger före nästa stadium som kallas de konkreta operationernas stadium. Barnets tänkande rör sig kring det egna "jaget", och kring vad som sker "just nu" och "just här". Visar prov på ett konkret tänkande, men förståelse av händelser i förfluten och framtida tid är starkt begränsad. Barnet börjar utveckla sin förmåga att använda symboler. Språket utvecklas och detta är ju fyllt av symboler, men det visar sig också i drömlivet och i leken. En träbit kan föreställa en bil, barnet kan låtsas att han eller hon är någon annan. Till en början har barnet svårt att skilja symbolen från vad den betecknar. En träbit som barnet använder som en bil blir en bil. Först längre fram börjar barnet förstå att orden eller symbolerna är godtyckliga. Egocentricitet: Barnet har svårt att se världen ur ett annat perspektiv än sitt eget. Därför svårt att förstå hur andra människor kan känna/uppleva någonting annorlunda än det barnet själv känner/upplever. Det är först mot slutet av perioden som barnet börjar kunna sätta sig in i hur andra upplever saker och ting.

41 Stadie 3: Samla, ordna och sortera De konkreta operationernas stadium (6-7 och år.) anspelar på att barnets tänkande framför allt är åskådligt och konkret. Barnet kan förstå enkla, abstrakta begrepp, men det krävs att barnet kan förankra dem i sin egen konkreta erfarenhet. Barnet börjar förstå storlek, mängd, vikt och volym. Ex 1: Om barnet har placerat en stor leksaksbil i en låda med en mängd olika leksaker i så hindrar det inte honom eller henne att tänka sig att leksaksbilen också kan läggas i lådan med bilar och andra motorfordon. Ex 2: Barnet kan börja förstå att om den röda bollen är större än den blå bollen så betyder det att den blå bollen är mindre än den röda. Ex 3: Om barnet har två syskon Emma och Anton så säger barnet inte längre att syskonet Emma har ett syskon utan förstår att han eller hon själv också är ett syskon till Emma. Ex 4: Barnet kan förstå att om man häller läsk i två glas, det ena brett och det andra smalt, så måste inte vätskeytan ligga lika högt i båda glasen för att det ska vara samma mängd läsk i dem.

42 Stadie 4; Planer för framtiden Den sista utvecklingsnivån (11-12 upp till ca 15 års ålder) kallas för de formella operationernas stadium. Med detta menas att barnet har frigjort sig från det åskådliga, konkreta tänkandet och nu kan göra tankeoperationer i huvudet utan att dessa på något sätt behöver vara förankrade i verkligheten. På detta stadium utvecklas förmågan till avancerat abstrakt tänkande. Barnet kan föreställa sig sådant som han eller hon inte själv har varit med om, sådant som ligger bortom fakta och verklighet och som även kan vara både orimligt och overkligt. Barnet börjar fundera mer över sitt eget och andras liv, hur det är och hur det skulle kunna vara.

43 Lev Vygotskij Sociokulturellt perspektiv: omgivningen avgörande för hur individen utvecklas Lek och undervisning i den närmaste utvecklingszonen Abstrakt tänkande möjligt först i 12- årsåldern Den synkretistiska fasen, som kännetecknas av trial and error Den komplexa fasen som kännetecknas av förmågan att kunna generalisera Den pseudobegreppsliga fasen innebär att barnet kan definiera begrepp men utan att helt förstå innebörden Beskriver olika faser i barnets utveckling innan det abstrakta tänkandet

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Delkurs 1: Utvecklingsstörning

Delkurs 1: Utvecklingsstörning Delkurs 1. s1 av 8 Delkurs 1: Utvecklingsstörning Studieuppgift 1 Det finns olika beskrivningar på hur ett barns utveckling går till men jag väljer att redogöra för den som beskrivs i boken, alltså Jean

Läs mer

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI VAD ÄR UTVECKLINGSPSYKLOGI? INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI Täcker alla psykologins områden Från befruktningen till döden I ett utvecklingsperspektiv Avseende både normal och abnorm utveckling HUR

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Utvecklingsteorier och förklaringsmodeller

Utvecklingsteorier och förklaringsmodeller Utvecklingsteorier och förklaringsmodeller Arv och miljö Vad orsakar egentligen psykisk sjukdom? Föds individen med en sårbarhetsgen eller finns sjukdomen där? Påverkar uppväxt, sociala relaaoner och miljön?

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning? Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång 09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

MÄNNISKANS LIVSCYKEL

MÄNNISKANS LIVSCYKEL MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Anknytning Referenser

Anknytning Referenser Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:

Läs mer

Leif Andersson. Anknytning

Leif Andersson. Anknytning Psykologpraktik Andersson-Nord AB Esplanaden 2 531 31 Lidköping Leif Andersson Anknytning Anknytningsteorin daterar sig bakåt till 40-talet då de första tankarna började formuleras av John Bowlby. Han

Läs mer

Desorganiserad anknytning

Desorganiserad anknytning Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda

Läs mer

Anknytning i teori och praktik

Anknytning i teori och praktik Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk

Läs mer

Beskriv kortfattat principerna för operant betingning och klassisk betingning.

Beskriv kortfattat principerna för operant betingning och klassisk betingning. Kapitel 3 Beskriv kortfattat principerna för operant betingning och klassisk betingning. - Operant betingning (instrumentell betingning): Situation >beteende >konsekvens - beteenden får en viss konsekvens

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet är en verksamhet som arbetar med de tidigaste relationerna mellan spädbarn

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman

Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman Precis som fokus i e5 förstoringsglas samlar ljusstrålarn, så innehåller leken alla utvecklingstendenser i kondenserad form Vygotskij Lev Väljer de strålar

Läs mer

Montessori i Lövestad

Montessori i Lövestad Montessori i Lövestad Vad är Montessori? Montessori är en pedagogik som sätter tilltro till barnens egen förmåga att lära sig. Den har fått namn efter den italienska läkaren Maria Montessori (1870-1952)

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse:

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse: Lev som du lär prova på! Guide i 5 steg sidan 48 Vad har du för värderingar? Det är lätt att stanna vid fluffiga formuleringar om att vara en god vän, vara en bra förälder eller göra sitt bästa på jobbet.

Läs mer

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor För ett litet barn är det otroligt viktigt att lära känna sin kropp. Att förstå hur man med hjälp av sin kropp utforskar omvärlden genom lukt, smak,

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet?

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Parterapi med ungavuxna.. Jag kommer att berätta om mitt arbete med unga par, närheten till den egna ursprungsfamiljen finns mer närvarande,

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Utvecklingspsykologi. Socioemotionell. Viktiga frågeställningar

Utvecklingspsykologi. Socioemotionell. Viktiga frågeställningar Utvecklingspsykologi Fysisk Kognitiv och perceptuell Socioemotionell Fysisk Längd Vikt Inre organ Skelett Nervsystem Motorik Kognitiv och perceptuell Tankar Språk Symboler Varseblivning Fantasi Medvetande

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

En fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling

En fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling + - En fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling Kerstin Neander 3 mars 2008 Här börjar livet. Vad hjälper ett barn? Vad stjälper ett barn? Skyddsfaktorer Anknytning Att duga

Läs mer

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Grupp Siphra, Barnaåren

Grupp Siphra, Barnaåren Grupp Siphra, Barnaåren Fosterstadiet: Vi ser alla likadana ut fram till v.6, sedan sker könsutvecklingen. Innan 12:e graviditetsveckan är det omöjligt att skilja på pojk- och flickfoster. Alla ser ut

Läs mer

exätà ÉÇxÜN{tÜ ä à w Åxw áüçàr Anita Blom af Ekenstam Kerstin Svart Eriksson Familjeterapeuter Resursteamet Täby resursteamet@taby.se JESPER JUULS BEGREPP FÅR STÖD I BLAND ANNAT FÖLJANDE TEORIER OCH FORSKNING:

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram

Läs mer

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Bedömningsunderlag förskola

Bedömningsunderlag förskola 1 (7) Version 2.1.2 Bedömningsunderlag förskola 1 Förskolornas arbete mot målen Utbildningen inom förskolan syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010

Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Uppgift I. Definiera + exempel (max 10 p) a) Social konstruktionism (s. 60-66) Ett angreppssätt som kontrasterar i synnerhet mot den

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

ATT RESA TILL SITT URSPRUNG - ADOPTERADE KOREANERS UPPLEVELSE AV ÅTERRESOR OCH DESS PÅVERKAN PÅ IDENTITET. Helena Nilsson

ATT RESA TILL SITT URSPRUNG - ADOPTERADE KOREANERS UPPLEVELSE AV ÅTERRESOR OCH DESS PÅVERKAN PÅ IDENTITET. Helena Nilsson ATT RESA TILL SITT URSPRUNG - ADOPTERADE KOREANERS UPPLEVELSE AV ÅTERRESOR OCH DESS PÅVERKAN PÅ IDENTITET Helena Nilsson Idag lever omkring 10 000 adopterade barn och vuxna från Korea i Sverige, vilket

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskolan Klockarängens Arbetsplan Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Vi hade en normal relation, skulle jag tro? En kvalitativ studie om anknytningsstil och relationer

Vi hade en normal relation, skulle jag tro? En kvalitativ studie om anknytningsstil och relationer Psykologi 61-90hp Vi hade en normal relation, skulle jag tro? En kvalitativ studie om anknytningsstil och relationer Jonna Bramstedt Jesper Persson C-uppsats, 15 hp Högskolan i Kalmar HT 07 Handledare:

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Samspel på en småbarnsavdelning på en förskola

Samspel på en småbarnsavdelning på en förskola Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Samspel på en småbarnsavdelning på en förskola Interaction in an infants section in a pre-school Helen Mårtensson Lärarexamen

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008 Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer

Läs mer

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer