Utvecklingspsykologi
|
|
- Georg Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvecklingspsykologi
2 Utvecklingspsykologiska teorier försöker ge svar på frågor som: Vad påverkar barns utveckling? Vad är det som gör att barn blir som dom blir? Vad är det som gör att de utvecklas till de vuxna de är, från de barn de en gång har varit?
3 Erik Homburger Eriksson : Psykoanalytisk utvecklingspsykologi Psykosociala konflikter sociala, kulturella och biologiska faktorer ligger bakom människans identitetsutveckling Människan genomgår olika stadier som sker i en förutbestämd ordning Olika konflikter kriser - är nödvändiga för människans mognad
4 Erikssons delade in utvecklingen i åtta faser 0-1,5 år konflikt: tillit/misstro Behov av närhet 3-5 år Konflikt: initiativ/skuld Samvete och ta egna initiativ 1,5-3 år självständighet/tvivel på egen förmåga Att skapa självförtroende 6-12 år Konflikt: arbetsflit/ underlägsenhet Lära sig nya kunskaper
5 13-18 år Identitet/ splittring Hitta sin identitet år Närhet /isolering Hitta en livspartner år Produktivitet/ stillastående Omhändertagande år Jagets integration förtvivlan från Vishet, att se tillbaka
6 Objektrelationteorin Teorins kärna och lätt historik Objektrelationsteori utformades inom pykoanalysen på talet av Melanie Klein ( ). Det avgörande som skiljer denna teori från psykoanalysen är att man förklarar människors personlighetsutveckling och eventuella psykiska störningar utifrån SPÄDBARNETS SÄTT ATT RELATERA TILL MODERN. Inte som Freud utifrån människors sexuella fixering av drift(libido) till olika faser i den psykosexuela utvecklingen.,
7 Margret Mahler
8 Objektrelationsteorin Objektrelation- objekt och relation Relationen till känslomässigt viktiga människor. Barnet anpassar sin personlighet utifrån hur morbarn - relationen utvecklas. Personligheten utvecklas fasvis under de tre första åren. VAD TROR NI? Spelar det någon roll om det är mamma eller pappa?
9 Autistisk fas ca 0-6 veckor De första sex veckorna i livet lever barnet inneslutet i något som kan liknas vid en kokong. Mahler anser att barnet inte tar in någon information från omvärlden. Senare forskning har kommit fram till att detta är felaktigt.
10 Den normala symbiotiska fasen ca 0-5 månader Barnet är ett med modern- kan ej urskilja sig. Moderna uppfattas som delobjekt, inte som en hel person= det goda bröstet. Barnets grundläggande behov behövs tillfredsställas: Mat, värme, närhet, Genom att modern förstår barnets behov och tillgodoser dessa utvecklas barnet jag.
11 Sjukdomsuppkomst Sköna upplevelser och tillfredställelse ger barnet en trygg grund att stå på när hon/han växer upp. Men om inte barnet får tillräckligt av det "goda", de positiva och tillfredställande stunderna, tar "det onda" över och barnet kan i vuxen ålder få en negativ och svag självbild och en ökad risk för psykoser.
12 Individuationsfasen-och separationsfasen ca 5-10 månader Barnet ska utvecklas till en egen individ och se sig självständigt från modern. Barnet förstår att mamman är en person och barnet en annan. Den här perioden kan barnet ha svårt att skiljas från mamman. Har även splittad upplevelse av modern- den goda modern, när hon tillfredsställer barnet. Den onda när hon inte gör det. Barnet kan urskilja mamma och pappa från andra och visar rädsla för främlingar. Det kallas differentiering.
13 Hur barnet har klarat av individuations- och separationsfasen har betydelse för framtida förmåga till relationer.
14 Övningsfasen ca månader Barnet kryper och går, upptäcker världen, kommer till mamma med trygghet. Övergångsobjekt: nalle, docka,trasa,napp som barnet laddar upp med trygghet för att klara separation från modern. Barnet är omnipotent= allsmäktig. Tror att hen är centrum för hela världen, tror att hen kan styra världen.
15 Närmandefas ca 1,5-3 år Barnet börjar upptäcka att det inte är allsmäktigt, mamma är både ond och god. Det finns gränser. Världen blir svårare att hantera. Barnet närmar sig mamman för tröst och skydd.relationen mellan mamma och barn mer ömsesidig. Pappan får en viktig roll som förebild. Barnet kan känna av motstridiga känslor och humöret växlar ständigt.
16 Objektkonstans ca 3-5 år Barnet har uppnått en hel bild av sig själv, mamma, pappa och andra. En person kan vara både ond och god.
17 John Bowlby och Mary Ainsworth( ) Psykoanalytiskt och etologiskt perspektiv Djurens präglingsbeteende jmf människans anknytningsbeteende Olika arbetsmodeller växer fram i samspel mellan barn och förälder Studerade barn utsatta för separationer från föräldrar, barnhemsbarn, barn på sjukhus. Anknytning är nödvändig för alla människor i alla kulturer. Spädbarns sociala samarbetsvillighet beroende av hur det behandlas och hur lyhörd föräldrarna är för signalerna Utvecklingsspår istället för utvecklingsfas
18 Anknytningsteorin (attachment theory) Ett nyfött barn har en medfödd drift att knyta an till en eller ett par vuxna vårdare (föräldrarna) som kan ge mat, omvårdnad, skydd och närhet Anknytningens kvalitet: hur väl den vuxne möter barnets behov avgör hur trygg eller otrygg barnet blir. Två drivkrafter: närhetssökande och utforskning
19 Bowlbys anknytningsteori Anknytning; ett psykologiskt band mellan barnet och dess närmaste vårdare. Kvalitén i anknytningen leder till mentala representationer, inre arbetsmodeller, en viktig beståndsdel i personlighetsutvecklingen. Anknytningsbeteendet följer människan under hela livet. Utgångspunkt; människan behöver knyta an till andra för att överleva, människan är social. I jämförelse med andra däggdjur föds människan ofärdig i behov av ständig kroppslig närhet för sitt skydd.
20 Rumänien
21 Harry Harlow och rhesusaporna att vara nära är lika viktigt som mat watch? v=ornbehzjg8i
22 Genie En kort dokumentär om Genie:
23 Anknytningsmönster Trygg anknytning: Anknytningsmönster B. Undersöker aktivt, särskilt i moderns närvaro. Använder modern som trygg bas. Har ögonkontakt då och då och återvänder till henne. När modern varit borta ett slag och kommer tillbaka blir hon varmt mottagen. v=fm7ft4jlj7y Ängslig motvillig bindning: Anknytningsmönsterbarn som är efterhängsna och osäkra på om föräldern kommer vara tillgänglig eller ej. Ofta ambivalent beteende mot föräldern, letar mycket när hon är borta och vill sen inte ha kontakt när hon kommer tillbaka.
24 Anknytningsmönster Ängslig undvikande anknytning: Anknytningsmönster A. Dessa barn har förlorat hoppet om en trygg bas. De undersöker inte sin omgivning utan sitter och suger på tummen eller vaggar. De strävar så småningom efter emotionell självtillräcklighet.
25 Bowlbys anknytningsteori Inre arbetsmodell; trygga inre arbetsmodeller hjälper barnet att skapa positiva, trygga sociala miljöer. Otrygga, negativa inre arbetsmodeller leder ofta till negativa samspel med andra. Trygg bas; föräldern ska utgöra en trygg hamn dit barnet kan återvända vid hot eller fara.
26 Bowlbys anknytningsteori Olika anknytningsmönster utifrån Mary Ainsworths forskning. Studerade samspelet mellan förälder och mån. barn i the Strange Situation. Trygg anknytning; barnet förväntar sig att kunna återvända till föräldern när behov uppstår, stress uppkommer. Lyhörd och förutsägbar anknytning % av barnen i väst.
27 Bowlbys anknytningsteori Otrygg undvikande anknytning; barnet visar inget behov av att återvända till föräldern för trygghet. Barnet har lärt att inte ge uttryck för behov av tröst och omsorg för att få närhet till föräldern. Bäst att hålla sina behov för sig själv. Otrygg ambivalent anknytning; föräldern oförutsägbar, barnet har själv svårt att styra sina behov av närhet, är utlämnad till föräldern. Föräldern styrs inte av barnets signaler. Barnet mindre förtroende till sin egna förmåga, kan bli passivt alternativt bli klängigt och aldrig släppa föräldern.
28 Bowlbys anknytningsteori Desorganiserad anknytning Rädsla aktualiseras i samspelet med föräldern. Anknytningssystemet slås på när barnet söker skydd. Vad händer om den person som ska skydda skrämmer barnet? En omöjlig konfliktsituation för barnet. Familjer med fysisk eller psykisk misshandel.
29 Bowlbys anknytningsteori Forskningen visar att otrygg anknytning är en risk för utveckling av negativa känslomässig och social utveckling under skolåren. Desorganiserad anknytning är en risk för att utveckla psykopatologi i livet. De inre arbetsmodellerna är påverkbara i såväl negativ som positiv riktning under uppväxten och som vuxen.
30 Daniel Stern (1934-) om självets utveckling från födseln och framåt Småbarn kan mycket mer än man tidigare har utgått från. Studier som utgår från hur strakt spädbarn suger och vart det fäster blicken.
31 Daniel Stern(f1934) Forskning om hur det lilla barnet tänker och uppfattar världen. Känsla av själv ; känslan av att ha en egen kropp som hänger ihop, att självet agerar, planerar, har känslor och kan utrycka dessa i språk. Tonvikt på att barnet tidigt är kompetent.
32 Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av ett begynnande själv 0-2 månader. Barnet känner att det finns, upplever dofter, beröring, röster. Har inte så mycket erfarenheter. Barnet söker aktivt kontakt och härmar mamman. Känslan av ett kärnsjälv, ca 2-6 månader. Nyfiket och intresserat. Lär sig vad gränserna går mellan sig och omgivningen. Kan förstå var personer befinner sig i rummet, känner igen mamma och pappa, syskon.
33 Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Forts Känslan av ett kärnsjälv, 2-6 månader Självagens; får en känsla av ett samband mellan vilja och motoriska rörelser, herre över sina rörelser. Självkoherens; uppfattar och uttrycker att självet hänger ihop. Självaffektivitet; barnet har egna känslor, en upplevelse ger en känsla och de bägge hänger ihop. Självhistoria; upplevelse av tid o kontinuitet, samspel med förälder, grund för kommunikation.
34 Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av ett subjektivt själv; Barnet tänker, önskar, minns och förmedlar detta till andra. Barnet börjar kunna dela känslor med andra vilket utvecklas genom föräldrarnas känslointoning t ex modern delar o speglar, benämner barnets glädje. Barnet och föräldern samma fokus.
35 Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av ett verbalt själv, ca månader Barnet tar sig in i ordens(symbolernas värld) och utforskar deras användningsområde. Förmåga till självreflektion utvecklas. Jag, mig mitt. Barnet uppfattar sig som flicka eller pojke. Barnet börjar uttrycka empati, omtanke, inkännande i sina handlingar.
36 Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av ett berättande själv ca 3-4 år; Orden utvecklas till berättelser. Barnet tolkar människors beteenden som berättelser. Barnet kan berätta om sina upplevelser. Upptäcker att själva upplevelsen och berättelsen om upplevelsen skiljer sig åt. Barnet kan hantera både och.
37 Jean Piaget Den kognitiva utvecklingen i centrum Utveckling med inriktning inlärning Inflytelserik inom den svenska skolan Hur människan anpassar sig till omgivningen =adaption Barnets tänkande ändrar sig successivt från födsel till vuxen ålder. Piaget beskriver fyra olika stadier.
38 Det sensomotoriska stadiet 0-2 år Det preoperationella stadiet 2-7 år De konkreta operationernas stadium 7-12 år De formella operationernas stadium år
39 Stadie 1: Känna, smaka, lukta, kasta, banka Det första stadiet (upp till cirka 1,5-2 års ålder) kallade Piaget det sensomotoriska stadiet. Barnet använder främst sina sinnen, armar och ben för att orientera sig i omvärlden. Barnet tar och känner på föremål, stoppar dem i munnen, kastar dem och så vidare. Barnet använder sinnena och sitt kroppsliga rörelseschema (motoriken) för att utveckla tänkandet. Mot slutet av det första levnadsåret kan barnet börja leta efter föremål som han/hon inte ser. Det visar att barnet kan skilja på föremålet som sådant och upplevelsen av föremålet. Tidigare var ett föremål som inte syntes helt borta för barnet. Det är dock inte förrän litet senare, vid cirka 18 månaders ålder, som barnet får ett längre perspektiv på föremålet ifråga och förstår att det existerar även om barnet inte kan se, känna eller höra det. Detta kallar Piaget för objektkonstans.
40 Stadie 2, just nu-tänkande Det pre-operationella stadiet (2-7 år)betyder att stadiet ligger före nästa stadium som kallas de konkreta operationernas stadium. Barnets tänkande rör sig kring det egna "jaget", och kring vad som sker "just nu" och "just här". Visar prov på ett konkret tänkande, men förståelse av händelser i förfluten och framtida tid är starkt begränsad. Barnet börjar utveckla sin förmåga att använda symboler. Språket utvecklas och detta är ju fyllt av symboler, men det visar sig också i drömlivet och i leken. En träbit kan föreställa en bil, barnet kan låtsas att han eller hon är någon annan. Till en början har barnet svårt att skilja symbolen från vad den betecknar. En träbit som barnet använder som en bil blir en bil. Först längre fram börjar barnet förstå att orden eller symbolerna är godtyckliga. Egocentricitet: Barnet har svårt att se världen ur ett annat perspektiv än sitt eget. Därför svårt att förstå hur andra människor kan känna/uppleva någonting annorlunda än det barnet själv känner/upplever. Det är först mot slutet av perioden som barnet börjar kunna sätta sig in i hur andra upplever saker och ting.
41 Stadie 3: Samla, ordna och sortera De konkreta operationernas stadium (6-7 och år.) anspelar på att barnets tänkande framför allt är åskådligt och konkret. Barnet kan förstå enkla, abstrakta begrepp, men det krävs att barnet kan förankra dem i sin egen konkreta erfarenhet. Barnet börjar förstå storlek, mängd, vikt och volym. Ex 1: Om barnet har placerat en stor leksaksbil i en låda med en mängd olika leksaker i så hindrar det inte honom eller henne att tänka sig att leksaksbilen också kan läggas i lådan med bilar och andra motorfordon. Ex 2: Barnet kan börja förstå att om den röda bollen är större än den blå bollen så betyder det att den blå bollen är mindre än den röda. Ex 3: Om barnet har två syskon Emma och Anton så säger barnet inte längre att syskonet Emma har ett syskon utan förstår att han eller hon själv också är ett syskon till Emma. Ex 4: Barnet kan förstå att om man häller läsk i två glas, det ena brett och det andra smalt, så måste inte vätskeytan ligga lika högt i båda glasen för att det ska vara samma mängd läsk i dem.
42 Stadie 4; Planer för framtiden Den sista utvecklingsnivån (11-12 upp till ca 15 års ålder) kallas för de formella operationernas stadium. Med detta menas att barnet har frigjort sig från det åskådliga, konkreta tänkandet och nu kan göra tankeoperationer i huvudet utan att dessa på något sätt behöver vara förankrade i verkligheten. På detta stadium utvecklas förmågan till avancerat abstrakt tänkande. Barnet kan föreställa sig sådant som han eller hon inte själv har varit med om, sådant som ligger bortom fakta och verklighet och som även kan vara både orimligt och overkligt. Barnet börjar fundera mer över sitt eget och andras liv, hur det är och hur det skulle kunna vara.
43 Lev Vygotskij Sociokulturellt perspektiv: omgivningen avgörande för hur individen utvecklas Lek och undervisning i den närmaste utvecklingszonen Abstrakt tänkande möjligt först i 12- årsåldern Den synkretistiska fasen, som kännetecknas av trial and error Den komplexa fasen som kännetecknas av förmågan att kunna generalisera Den pseudobegreppsliga fasen innebär att barnet kan definiera begrepp men utan att helt förstå innebörden Beskriver olika faser i barnets utveckling innan det abstrakta tänkandet
Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merAnknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merDelkurs 1: Utvecklingsstörning
Delkurs 1. s1 av 8 Delkurs 1: Utvecklingsstörning Studieuppgift 1 Det finns olika beskrivningar på hur ett barns utveckling går till men jag väljer att redogöra för den som beskrivs i boken, alltså Jean
Läs merINTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI
VAD ÄR UTVECKLINGSPSYKLOGI? INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI Täcker alla psykologins områden Från befruktningen till döden I ett utvecklingsperspektiv Avseende både normal och abnorm utveckling HUR
Läs merSmå barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser
Läs merUPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion
UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merAnknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.
Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud
Läs merDet goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se AGENDA Struktur
Läs merUtvecklingsteorier och förklaringsmodeller
Utvecklingsteorier och förklaringsmodeller Arv och miljö Vad orsakar egentligen psykisk sjukdom? Föds individen med en sårbarhetsgen eller finns sjukdomen där? Påverkar uppväxt, sociala relaaoner och miljön?
Läs merRespekt och relationer
Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon
Läs merVälkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran
Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,
Läs merRelationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang
Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang Michael Horvath Dahlman, Legitimerad Psykolog hjalpmotsjalvhjalp@gmail.com Människans genetiska och sociala förhistoria
Läs merStudier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24
Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna
Läs merTrygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen
Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning
Läs merPsykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi
Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars
Läs merNär föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger
Läs merAnknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande
Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,
Läs merDagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna
Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se
Läs mer1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling
Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --
Läs merMÄNNISKANS LIVSCYKEL
MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av
Läs merATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD
ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD Dessa barn har olika förutsättningar för sin utveckling; En av dem fick en hjärnblödning vid födseln, en har en
Läs merSchema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång
09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori
Läs meru Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek
HUR HJÄLPER JAG DET LILLA BARNET ATT UPPTÄCKA VÄRLDEN? Innehåll u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar
Läs merMänniskans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner
Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet Freud med vänner Sigmund Freuds (1856-1939) tankar Aggression och sex styr oss mycket mer än vi vill tro! - Krafterna kan vara medvetna eller omedvetna.
Läs merRIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området
RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området Anknytning (attachment) är när det lilla spädbarnet knyter an till föräldrarna vilka i sin tur binder sig till barnet. Det är en livsviktig uppgift för
Läs merBehovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?
Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merMin Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Läs merHjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?
Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?
Läs merAnknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1
Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att
Läs merAnknytning Referenser
Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:
Läs merGöran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA
Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte
Läs merAtt synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie
Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld
Läs merMål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde
2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och
Läs merLeif Andersson. Anknytning
Psykologpraktik Andersson-Nord AB Esplanaden 2 531 31 Lidköping Leif Andersson Anknytning Anknytningsteorin daterar sig bakåt till 40-talet då de första tankarna började formuleras av John Bowlby. Han
Läs merDesorganiserad anknytning
Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merLev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse:
Lev som du lär prova på! Guide i 5 steg sidan 48 Vad har du för värderingar? Det är lätt att stanna vid fluffiga formuleringar om att vara en god vän, vara en bra förälder eller göra sitt bästa på jobbet.
Läs merFöräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel
Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Professor Henning Rye och Karsten Hundeide 1 Fysisk Psykisk Social Emotionell
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merLivskunskap för de allra yngsta
Livskunskap för de allra yngsta Ett program för de allra yngsta Känslor Anknytning Samspel Förskolans läroplan Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merANKNYTNING I FÖRSKOLAN
ANKNYTNING I FÖRSKOLAN EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES FÖRHÅLLNINGSSÄTT KRING ANKNYTNING MELLAN BARN OCH FÖRSKOLLÄRARE Grundnivå Pedagogiskt arbete Julia Hellgren Linnea Klasson 2019-FÖRSK-G21 Program: Förskollärarprogrammet
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs merVad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?
Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion
Läs merMontessori i Lövestad
Montessori i Lövestad Vad är Montessori? Montessori är en pedagogik som sätter tilltro till barnens egen förmåga att lära sig. Den har fått namn efter den italienska läkaren Maria Montessori (1870-1952)
Läs merVerksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017
Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt
Läs merVåld i nära relationer - att våga se och agera!
Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation
Läs merOpalens måldokument 2010/2011
Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan
Läs merDet kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen. Presentationen
Det kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (Natur och Kultur) Broberg, A., Almqvist,
Läs merTips & knep för tidigt samspel och kommunikation.
Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation S Ö D E R TÖ R N S F O L K H Ö G S KO L A www.sodertorn.fhsk.se, www.spsm.se info@sodertorn.fhsk.se, info@tuffkurs.nu Små barn kan börja samspela och kommunicera
Läs merAnknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007
Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori
Läs merAnknytning i teori och praktik
Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merJag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?
Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.
Läs merHAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM
HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM Lek för livet Att leka är inte bara en lek. Det är faktiskt en hel vetenskap. Sedan 1948 har HAGS gett barn världen över möjligheten att leka och ha roligt. När vi
Läs merLekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman
Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman Precis som fokus i e5 förstoringsglas samlar ljusstrålarn, så innehåller leken alla utvecklingstendenser i kondenserad form Vygotskij Lev Väljer de strålar
Läs merSpädbarn igår idag i morgon. Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet
Spädbarn igår idag i morgon Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet Spädbarn igår Sverige på 16-1800 talet Sjukdom, försummelse, okunskap och fattigdom
Läs merDagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merBeskriv kortfattat principerna för operant betingning och klassisk betingning.
Kapitel 3 Beskriv kortfattat principerna för operant betingning och klassisk betingning. - Operant betingning (instrumentell betingning): Situation >beteende >konsekvens - beteenden får en viss konsekvens
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merBarns introduktion i förskolan
Rapport2016vt01949 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp Barns introduktion i förskolan utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv Jenny Jansson Ann-Sofie
Läs merUtvecklingspsykologi
Utvecklingspsykologi Lärande och utveckling med inriktning mot förskolan, 10 hp Pär Nyström, forskare Uppsala barn- och babylab par.nystrom@psyk.uu.se Exempel idag kommer från Uppsala Child- and Babylab
Läs merAtt leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman
Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merTill dig som inte ammar
Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet
Läs merRusmedel ur barnets synvinkel
FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merFöräldrarnas fackförbund BARNverket
Föräldrarnas fackförbund BARNverket Samarbete för barnens skull Vuxnas samarbete gör barnen trygga BARNverkets ordförande Farmor och mormor Leg. psykolog Författare Alla är beroende av alla. Barnen Föräldrarna
Läs merBarns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012
Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merBirkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden
Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet är en verksamhet som arbetar med de tidigaste relationerna mellan spädbarn
Läs merArbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun
FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...
Läs merINSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi
INSKOLNING OCH TRYGGHET Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Anknytningsteorins grunder Bygger på evolutionsteorin Beteendesystem har vuxit fram för att de har
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merMentalisering och smärta
Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå
Läs merIllustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel
Illustration: Ulla Granqvist Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år Med inspiration från vägledande samspel Illustration: Lotta Sjöberg Vägledande samspel Vägledande samspel (ICDP) fokuserar
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merTentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p
Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;
Läs merEn fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling
+ - En fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling Kerstin Neander 3 mars 2008 Här börjar livet. Vad hjälper ett barn? Vad stjälper ett barn? Skyddsfaktorer Anknytning Att duga
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merVad avgör valet av inskolningsmetod?
Examensarbete Vad avgör valet av inskolningsmetod? Författare: Christina Berntsson & Jenny Gustafsson Handledare: Per-Eric Nilsson Examinator: Margareta Ekberg Termin: ST 2014 Ämne: Allmän didaktik Nivå:
Läs merVÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM
VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM 2019-05-16 UNGDOMAR SOM PATIENTGRUPP Som ungdomsterapeut förväntar man sig att möta många unga människor som kommer att beskriva hur svårt det är att bli vuxen.
Läs merVägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1
Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist
Läs merBVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran
Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,
Läs merStarrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.
Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,
Läs merJag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor
Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor För ett litet barn är det otroligt viktigt att lära känna sin kropp. Att förstå hur man med hjälp av sin kropp utforskar omvärlden genom lukt, smak,
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merHur stöda ungdomars mentala hälsa Vasa Eeva-Liisa Salmi PD (utvecklingspsykologi) Psykoterapeut PeM
Hur stöda ungdomars mentala hälsa 12.9. 2016 Vasa Eeva-Liisa Salmi PD (utvecklingspsykologi) Psykoterapeut PeM Hur bidra till en sund personlighets utveckling? Vilka element behöves för en sund utveckling
Läs merRF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013
RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,
Läs merLäroplan för förskolan
UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)
Läs merHAGS LEKCIRKEL MED BARNET I CENTRUM
HAGS LEKCIRKEL MED BARNET I CENTRUM LEK FÖR LIVET Att leka är inte bara en lek. Det är faktiskt en hel vetenskap. Sedan 1948 har HAGS gett barn världen över möjligheten att leka och ha roligt. När vi
Läs merGrupp Siphra, Barnaåren
Grupp Siphra, Barnaåren Fosterstadiet: Vi ser alla likadana ut fram till v.6, sedan sker könsutvecklingen. Innan 12:e graviditetsveckan är det omöjligt att skilja på pojk- och flickfoster. Alla ser ut
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs merLena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation
Children Health Intervention Learning Development CHIP Children s Participation Lena Almqvist Docent och universitetslektor i psykologi MKL- dagarna, 7-8 oktober 2015 Att möta barn i förskolan Vilken betydelse
Läs mer