Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan Tallbackens förskola

Transkript

1 Systematisk verksamhetsplanering Verksamhetsplan Tallbackens förskola

2 Tillämpning Verksamhetsplanen ger ett uttryck för hur enheten planerar sin verksamhet för läsåret. Rektor/förskolechef omprövar verksamhetsplanen utifrån uppkomna resultat i t.ex. egentillsyn, enkätresultat och likabehandlingsplan. Uppföljning, utvärdering och tillika analys görs kontinuerligt av förskolechef tillsammans med personalen i verksamheten. Resultatet av analysen förs in i verksamhetsplanen. Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och skola utifrån hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer och andra mål förenliga med de nationella, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras. Vid bedömningen av kvalitet väger Skolverket samman verksamhetens strukturella förutsättningar, arbetet i förskolan och resultatet dvs. måluppfyllelsen. Kvalitetsarbete i förskolan ska kännetecknas av systematik, där arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål. Systematik och dokumentation i skollagen - 4 kap. Enhetsnivå 4 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

3 Grundläggande information om förskolan Antal barn, grupper, barn/grupp På förskolan Tallbacken är 80 barn placerade under verksamhetsåret De äldre barnen 4-5 år vistas på avd. Blå, 25 barn och 3-4 åringar 24 barn vistas på avd. Grön, 2-3 åringar 17 barn vistas på avd. Grön och 14 barn 1-2 år vistas på avd. Röd. Andelen barn med annat modersmål än svenska På förskolan vistas 19 barn med annat modersmål än svenska. Barnens olika modersmål är Franska, Flamländska, Kurdiska, Serbokroatiska, Turkiska, Spanska, Japanska Arabiska, Slovakiska, Norska, Tigre`. Förskolans pedagoger möter flerspråkiga barn med ett interkulturellt förhållningssätt genom att vara nyfiken på barnens olika språk och kulturer. Förskolans pedagoger erbjuder vårdnadshavare individuella språksamtal inom utvecklingssamtalet och arbetar språkutvecklande. Interkulturellt förhållningssätt Förskolans arbetslag möter flerspråkiga barn med ett interkulturellt förhållningssätt som innebär att vi har en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar. Synsättet innebär att vi ser på flerspråkighet som en kompetens, som påverkas av de kulturella och fysiska miljöerna vi erbjuder på förskolan. Det innebär att vi utgår från barnens kunskaper och erfarenheter om sitt/sina språk och kulturer i vårt arbetssätt med barnen vi använder texter bilder och material som speglar barnens olika kulturer och miljöer vi erbjuder barnen möjligheter att ta del av kulturuttryck på sitt modersmål t.ex. genom sagor, musik, dans och drama vi har förmåga att kunna beakta den svenska och etniska identiteten ur ett globalt perspektiv vi har förståelse för att flera språk kan utvecklas parallellt och att flerspråkighet har positiva effekter på barnens språk och kunskapsutveckling vi kommunicerar och samverkar med föräldrar och barn om deras erfarenheter, åsikter och värderingar kring barnuppfostran och utbildning

4 Förskolans miljö, inne och ute Grundläggande värden för förskolans lärmiljö är Nyfikenhet Lek och kreativitet Kommunikation Skapande Utforskande och lärande Lärmiljöerna utvecklas utifrån läroplanens mål med fokus på strävansmålen. Lärmiljön skall vara innehållsrik, inbjudande och stärka barnens nyfikenhet att utforska och erövra nya kunskaper. Miljön är öppen och flexibel och stödjer barnens kommunikativa förmåga och samspel, utforskande och lärande. Materialet är tillgängligt och estetiskt placerat med ett könsneutralt fokus. Lärmiljöerna är utformade efter tanken om rum i rummen i form av olika ateljéer som stödjer barnens kunskapsskapande och olika uttrycksmöjligheter inom språk, matematik, skriftspråk, skapande, musik, rörelse, dans, teknik, bygg och konstruktion, vatten, naturvetenskap och multimedia. Förändringar som ska genomföras under året Utveckla flerspråkiga lärmiljöer - arbetslagets ansvarar. Utveckla kommunikativa skapande lärmiljöer med varierat ofärdigt material som är estetiskt och inspirerande placerat - arbetslaget ansvarar. Öka barnens inflytande över lärmiljöerna och deltagande, ansvarstagande och iordningställande av materialet som används i den dagliga leken - arbetslaget ansvarar. Personal Pedagogisk organisation Förskolans förskollärare och barnskötare är organiserade i arbetslag som leds av arbetslagledare och förskolechef. På förskolan går totalt 80 barn under ht 2016, en minskning av barngruppsstorlekarna med totalt två barn har skett fr.o.m. ht Personaltäthet Personaltätheten är under vt ,4 barn per årsarbetare och under ht ,2 barn per årsarbetare sep Medarbetarnas behörighet (hämtas ur KOLL) Samtliga 8 anställda förskollärare på förskolan är behöriga legitimerade förskollärare.

5 Fortbildning/kompetensutveckling Förskolepersonal från de kommunala förskolorna deltog i en föreläsning den 11 aug 2016 av specialpedagog Barbro Sandberg Knivsta kommun som lade fokus på i innehållet att utveckla pedagogernas kunskaper med att stödja barnens samspel och kommunikation, stödja barnens utveckling av sociala färdigheter samt lågaffektivt bemötande av affektiva barn. Behovet har identifierats utifrån en kartläggning och utvärdering av förskolepersonalens behov av att öka sina kunskaper inom nämnda områden. En föreläsning av förskollärare och ateljérista Linda Linder är planerad i januari Föreläsningen kommer innehålla inspiration för att utveckla våra pedagogiska miljöer på förskolan mot att var innehållsrika och inbjudande med plats för lek och kreativitet och med syftet att stärka barnens nyfikenhet att utforska och erövra nya kunskaper. Lärmiljöerna och är ett prioriterat utvecklingsområde med fokus på att utveckla lärmiljöerna med mer ofärdigt material därav valet av innehållet i föreläsningen. Behovet av kompetensutveckling med inriktning mot att utveckla lärmiljöerna på förskolan har framkommit genom en utvärdering kopplat till nuvarande lärmiljöers utformning på förskolan. Förskolechefens ledningsdeklaration Med utgångspunkt utifrån 2.7 Lpfö 98 rev Utifrån rollen som förskolechef och pedagogisk ledare på förskolan Tallbacken tar jag det övergripande ansvaret för den pedagogiska organisationen och att verksamheten bedrivs i enlighet med målen för Lpfö-98 reviderad 2010 och av kommunen fastställda mål och riktlinjer inom givna ramar. Jag ansvarar för förskolans kvalitet genom att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten genom en struktur och tidsplan för arbetet, årshjulet. Jag genomför även pedagogisk handledning och verksamhetsbesök i arbetslagen utifrån prioriterade utvecklingsområden och frågeställningar från det praktiknära vardagliga arbetet i barngrupperna. Genom pedagogisk handledning i de olika arbetslagen 2-3 ggr per termin leder jag analysen av kvalitet mot de prioriterade målen i läroplanen samt fokusområden, lärmiljöer, IKT, pedagogisk dokumentation och projekterat arbetssätt. Jag leder det systematiska kvalitetsarbetet i samarbete med förskollärare, barnskötare och övrig personal samt erbjuder barnens vårdnadshavare möjlighet till att delta i kvalitetsarbetet genom information i UNIKUM, föräldraråd 1 gång per termin, föräldramöte 1 gång per termin samt kommungemensamma föräldraenkät. Jag ansvararar för att leda arbetet mot att arbetsformer och arbetssätt utvecklas för att gynna barnens kompetens, aktiva deltagande och inflytande. Jag ansvarar för att leda arbetet med att utforma och utveckla förskolans lärmiljöer utifrån målet att förskolan skall vara innehållsrik och inbjudande. Det skall finnas plats för lek och kreativitet samtidigt som den skall stärka barnens nyfikenhet att utforska och erövra nya kunskaper.

6 Jag leder utformningen av insatser för barn i behov av särskilt stöd (individuella anpassningar) genom ett systematiskt barnhälsoarbete. Jag upprättar, genomför, följer upp och utvärderar förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling i samarbete med barn, vårdnadshavare och medarbetare för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden bland barn eller anst Jag samarbetar med skolrektorer inför övergångar och följer framtagna lokal riktlinjer för övergångar mellan förskola och förskoleklass. Jag ansvarar för att övergångarna för barn och vårdnadshavarna mellan avdelningarna inom förskolan genomförs utifrån lokalt framtagna rutiner. Jag ansvarar för att formerna för samarbetet mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information och blir delaktiga i förskolans mål och arbetssätt genom UNIKUM, veckobrev och på föräldramöten och föräldraråd. Jag ansvarar för att förskolans personal får den kompetensutveckling och kunskaper som krävs för att professionellt kunna utföra sina uppdrag och nå målen i förskolans läroplan. Enhetens prioriterade utvecklingsområden Beskriv förskolans övergripande mål för 2016 LÄRMILJÖER Mål Lpfö-98 rev 2016 sid 9 "Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande" Arbetslaget kartlägger, analyserar och utvecklar regelbundet de kommunikativa skapande lärmiljöerna på förskolan utifrån barnens intressen och läroplanens mål. Arbetslaget utvecklar flerspråkiga lärmiljöer med texter bilder från olika språk och kulturer. Arbetslaget utvecklar lärmiljöerna genom att använda mer ofärdigt material som är estetiskt inbjudande och iordningställt placerat. IKT Mål Lpfö-98 rev 2016 Alla i arbetslaget skall kontinuerligt använda digital plattform Office 365 för lärande och samverkan.

7 Användandet omfattar delning av material såsom text, bild, ljud och ljudproduktion i undervisning och lärsituationer samt val av appar kopplade till målområdet. Pedagogerna skall öka "återkasten" av bild, ljud och filmer i barngrupperna med syftet att öka barnens delaktighet i uppföljning, utvärdering och planeringar PEDAGOGISK DOKUMENTATION Mål 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Lpfö-98 rev 2010 "Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner" Arbetslagen skall använda spaltdokumentation 2-3 ggr per termin med syftet att få syn på barnens intressen och lärande. Pedagogerna skall fånga upp barnens berättande, utgå från barnens intressen, synliggöra barnens lärande samt gemensamt reflektera för att föra pedagogernas och barnens utforskande lärprocess samt med syftet att utmana barnens lärande vidare. PROJEKTERANDE ARBETSSÄTT Mål 2.2 Utveckling och lärande sid 9 "Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet". Att arbeta med barnen på ett utforskande projekterande arbetssätt som utgår från barnens intressen och frågeställningar. Att använda framtagna frågeställningar med barnen inför varje projektarbete med syftet att synliggöra barnens erfarenheter, tankar och lärande. Använda spaltdokumentationen i arbetslagen med syftet att utveckla projektet och synliggöra barnens lärande samt utmana barnen vidare. På avdelningstid och handledning. I januari 2017 och maj 2017 genom att analysera insamlad dokumentation. Förskolechef och arbetslag.

8 Resultat utifrån genomförd analys redovisas juni Nämndens mål Beskriv hur förskolan arbetar för att uppfylla nämndens mål för 2016 samt det resultat som uppnåtts. Mål 1. Antalet barn i barngrupperna har minskat med 0,5 barn per grupp Resultat Antalet barn i barngrupperna har minskat med 2 barn inför ht Mål 2. Andel föräldrar som är nöjda med vad deras barn lär sig i förskolan har ökat Förskolechef och arbetslagledare beskriver förskolans roll i barnens utveckling samt tar in föräldrarnas förväntningar på vad barnen skall lära sig. Resultat Resultatet kommer redovisas efter nästa föräldraenkät i nov Mål 3 Personaltätheten har minst bibehållits Resultat Personaltätheten har bibehållits vt-2016 då personaltätheten var 6,4 barn per årsarbetare och under ht-2016 är personaltätheten fortfarande 6,4 barn per årsarbetare. Målet är maxtaket med 80 förskolebarn på förskolan skall bibehållas under verksamhetsåret ht-2016 och vt Månatligen Att maxtaket med 80 barn bibehålls under ht-2016 och vt Halvårsvis Förskolechef

9 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske utifrån förskolans värdegrund och uppdrag. - Grundläggande värden - Förståelse och medmänsklighet - Saklighet och allsidighet - Förskolans uppdrag Grundläggande värden Pedagogernas förhållningssätt ska skapa möjligheter för förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle, genom att ta tillvara och lyfta fram barnens olikheter som en tillgång och reflektera kring dessa. Förståelse och medmänsklighet Pedagogerna ska främja för att stärka och utveckla barnens empatiförmåga och sociala färdigheter. Saklighet och allsidighet Pedagogerna ska skapa könsneutrala lärmiljöer som ska vara öppna för skilda uppfattningar och ge barnen möjligheter till delaktighet och tilltro till den egna förmågan. Förskolans uppdrag Förskolan erbjuder barnen fasta trygga rutiner och pedagogiska relationer utifrån barnens behov och intressen. Pedagogernas förhållningssätt genomsyras av en tilltro till varje barns förmåga att lyckas. På avdelningsplaneringar. Genom dokumentationer och pedagogernas reflektioner. a Alla i arbetslaget. 2.1 Normer och värden Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för att främja alla barns utveckling och lärande inom målområdet normer och värden.

10 Barnen skall utveckla sin förmåga att visa respekt och förståelse för alla människors lika värde. Barnen skall utveckla sin empatiska förmåga och lust att vilja hjälpa andra. Barnen skall utveckla respekt och omsorg för sin närmiljö och allt levande. Pedagoger skall agera förebilder i arbetet att utveckla barnens förståelse för alla människors lika värde. Pedagogerna skall erbjuda barnen möjlighet att aktivt delta och reflektera i samtal och diskussioner kring normer och värden i barngruppen utifrån olika frågeställningar. Barnen skall ha inflytande över framtagande av gemensamma regler i barngruppen. Pedagogerna skall ha en öppen dialog med barnens vårdnadshavare om normer och värden. Genom målen i Grön Flagg vill vi kunna utveckla barnens nyfikenhet och omsorg till naturen, sin närmiljö och allt levande. På arbetslagsmöten. Samtal, reflektioner och pedagogisk dokumentation. a Alla i arbetslaget. 2.2 Utveckling och lärande Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för att främja alla barns utveckling och lärande inom målområdet utveckling och lärande. Beskriv även hur ni planerar att arbeta med och följa upp barnens språkutveckling (På spåret). Mål 2.2 Utveckling och lärande Lpfö-98 rev 2016 "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga." "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sitt talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra" Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner"

11 "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar" Pedagoger, barn och lärmiljö i samspel ska främja kreativitet, lek och det lustfyllda lärandet för att ta tillvara och stärka alla barns utveckling och lärande. Arbetet med undervisningen och barnens språkutveckling ska planeras med utgång från barnens intressen och följas upp systematiskt utifrån stödmaterialet "Före Bornholmsmodellen" och lokala handlingsplaner för språkutvecklande arbetssätt och för utveckling av barnens matematiska förmågor. Genom TRAS och MIO på arbetslagsmöten. Pedagogisk dokumentation, reflektion och samtal i arbetslagen. Alla i arbetslaget. 2.3 Barns inflytande Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för att främja alla barns utveckling och lärande inom målområdet barns inflytande. Mål 2.3 Barns inflytande Lpfö-98 rev 2016 "Förskolan skall stäva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation". Att alla barn på förskolan skall erbjudas möjlighet och tid till att uttrycka sina åsikter och påverka sin situation. Alla barn ska få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande och få möjlighet att ansvara för sina egna handlingar och förskolans miljö. Pedagogerna utvärderar verksamhetens olika aktiviteter och lärmiljöer tillsammans med barnen i större och mindre grupper. Pedagogerna tillvaratar alla barns tankar, intressen och önskemål, oavsett kön vid planering av verksamhetens innehåll, utformning och arbetssätt av aktiviteter och lärmiljöer.

12 På arbetslagsmöten. Genom observationer, pedagogisk dokumentation och reflektion. a Alla i arbetslaget. 2.4 Förskola och hem Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske inom målområdet förskola och hem. Mål 2.4 Förskola och hem Lpfö-98 rev 2016 "Arbetslaget skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer" Arbetslaget skall ett skapa ett förtroendeingivande samarbete med alla vårdnadshavare, där alla vårdnadshavare erbjuds delaktighet i verksamheten och erbjuds möjlighet till inflytande. Genom att ha en öppen dialog med vårdnadshavare i vardagen skapar vi en tillitsfull relation. Projektarbeten presenteras på en projektvägg på avdelningen. Information om verksamheten sker via veckobrev på blogg i Unikum. Barnen erbjuds tid att berätta om sin vardag och verksamhet genom att vi presenterar ett stort antal bilder av vilket lärande som pågår i barngrupperna t.ex. i vår blogg 1 gång per vecka. Kontinuerligt i arbetslagen. Vid utvecklingssamtal med vårdnadshavare, samtal och på föräldramöten/enkät. Alla i arbetslaget.

13 2.5 Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske inom målområdet samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet. Mål 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Lpfö-98 rev 2060 "Arbetslaget skall utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem och uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans" Att främja övergång och följa framtagna rutiner för övergångar för att övergången till förskoleklass ska bli så bra och positiv som möjligt för alla barn. Förskollärare deltar i samverkansmöten mellan förskola och skola. Använder oss av det övergångsmaterial som finns på Unikum, Skolbesök närliggande skolor. Särskild uppmärksamhet riktas till de barn som har särskilda rättigheter, information om individuella anpassningar som genomförts på förskolan riktat mot de barn som behöver extra stöd vi övergången till förskoleklass. Informationen skall alltid ske i samverkan med föräldrar. På samverkansmöten förskola - skola, i berört arbetslag, tillsammans med förskolechef och mottagande rektorer. På övergångsmöten förskola-förskoleklass, genom samtal och dokumentation. Förskolechef och berört arbetslag. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske inom målområdet uppföljning, utvärdering och utveckling. Mål 2.6 Uppföljning utvärdering och utveckling "Arbetslaget ska använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barnens förändrade kunnande"

14 Vi använder oss av pedagogisk dokumentation och individuella lärloggar i UNIKUM för att synliggöra individuella barns lärande samt utveckla förskolans verksamhet och undervisning mot målen i läroplanen. Samtliga förskollärare ingår i en utvecklingsgrupp där vi genom kollegialt lärande vill hjälpa varandra och verksamheten att utvecklas, genom pedagogiska diskussioner och reflektioner utifrån forskning och våra verksamheter. Vi använder pedagogisk dokumentation för att reflektera kring, följa upp och utveckla verksamheten och kvaliteten i undervisningen. Kontinuerligt i arbetslagen, i utvecklingsgruppen och på APT. Pedagogisk dokumentation. Alla i arbetslaget. Jämställdhet mellan flickor och pojkar Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för en ökad jämställdhet mellan flickor och pojkar. Att öka medvetenheten om hur vi utformar könsneutrala lärmiljöer på förskolan. Att i arbetslagen normkritiskt granska förskolepersonalens kommunikation med barnen och mellan barnen samt lyfta frågeställningar inom verksamheten. Arbetet med jämställdhet och genus ska vara en naturlig del av arbetet på förskolan. Arbetslaget skapar könsneutrala lärmiljöer utifrån ett normkritiskt förhållningssätt med fokus på både materialval och pedagogernas kommunikativa uttrycksätt i barngruppen. Arbetslaget granskar gemensamt vår kommunikation med barnen och mellan barnen ur ett normkritiskt genusperspektiv. Arbetslaget dokumenterar/filmar och lyssnar till hur barnen kommunicerar vill vi hjälpa dem att ifrågasätta könsnormer. Arbetslaget skapar utrymme för olikheter och lyfter fram dem och se dem som en tillgång i barngruppen. Kontinuerligt, arbetslagmöten, APT.

15 Genom Pedagogisk dokumentation, diskussion, samtal. Alla i arbetslaget. Förebyggande arbete kring barns hälsa Beskriv med utgångspunkt utifrån, Allmänna råd för förskolan, förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske kring barns hälsa. Alla barn ska få uppleva den tillfredställelsen det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång. Förskolechef och arbetslaget ska tillsammans bedöma hur verksamheten ska utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver med fokus på målsättningen att alla barn ska få möjlighet att övervinna svårigheter. Barnhälsoplanen används som ett stöd i det systematiska barnhälsoarbetet. Kontinuerligt i arbetslaget, tillsammans med förskolechef, tillsammans med vårdnadshavare och vid behov i samarbete med Habiliteringen. Vi ska utvärdera om stödinsatserna är ändamålsenliga. Arbetslaget ansvarar för arbetet och även förskolechef, som har det övergripande ansvaret för det systematiska barnhälsoarbetet. IKT Beskriv förskolans arbete med IKT. På förskolan arbetar vi medvetet för att IKT ska vara ett naturligt verktyg i vardagen som stödjer både barn och pedagoger i sitt kunskapssökande och lärande. IKT i form av bilder, ljud, filmer, multimedia för att skapa/förstärka lärmiljöerna och utveckla undervisningen. IKT används som ett stöd för varje barns och pedagogs utforskande och skapande, kommunikation och reflektion.

16 Kollegialt lärande Vi delar med oss av vår kompetens kring IKT och i mötet med varandra och viljan att ta del av och prova nya saker förstärks och utvecklar lärande hos både barn och pedagoger. Målet är att samtliga pedagoger på förskolan känner sig bekväma med vår digitala teknik och använder den dagligen tillsammans med barnen som ett verktyg i verksamheten för att utveckla undervisningen och främja varje barns utveckling och lärande. IKT används på ett medvetet genomtänkt sätt, utifrån vår läroplan och värdegrund av samtliga pedagoger på förskolan. IKT används dagligen som ett naturligt verktyg i verksamheten. Dokumentation i form av bilder/foton/film ges tillbaka till barnen med hjälp av digitala verktyg för att skapa delaktighet och inflytande hos barnen. Vi arbetar medvetet med kollegialt lärande kring IKT för att utveckla samtliga pedagogers kompetens. Systematiskt i ledningsgruppen i samarbete med IKT pedagogerna på APT och i arbetslagen. Genom LIKA, genom utvärdering av målen i verksamhetsplanen på planeringsdagarna i januari och maj Förskolechef Synpunkter och klagomål Synpunkts- och klagomålshantering Knivsta kommuns riktlinjer, antagen av kommunledningen december Beskriv hur förskolan arbetar med inkomna synpunkter och klagomål. Förskolepersonal och förskolechef tar emot synpunkter och klagomål, dokumenterar och återkopplar till synpunktslämnare utan dröjsmål. Förskolans personal tar emot synpunkter och klagomål dokumenterar dessa, både beröm och missnöje samt löser dessa i dialog om möjligt med syftet att utveckla förskolans verksamhet.

17 Ta emot synpunkter och klagomål Informera förskolechef Utreda Åtgärda Återkoppla Dokumentera På veckomöten och APT. I januari 2017 och maj Förskolechef och arbetslag.