Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan Tärnans förskola

Transkript

1 Systematisk verksamhetsplanering Verksamhetsplan Tärnans förskola

2 Tillämpning Verksamhetsplanen ger ett uttryck för hur enheten planerar sin verksamhet för läsåret. Rektor/ förskolechef omprövar verksamhetsplanen utifrån uppkomna resultat i t ex, egentillsyn, enkätresultat och likabehandlingsplan. Uppföljning, utvärdering och tillika analys görs kontinuerligt av förskolechef tillsammans med personalen i verksamheten. Resultatet av analysen förs in i verksamhetsplanen. Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och skola utifrån hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer och andra mål förenliga med de nationella, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras. Vid bedömningen av kvalitet väger Skolverket samman verksamhetens strukturella förutsättningar, arbetet i förskolan och resultatet dvs. måluppfyllelsen. Kvalitetsarbete i förskolan ska kännetecknas av systematik, där arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål. Systematik och dokumentation i skollagen - 4 kap. Enhetsnivå 4 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

3 Grundläggande information om förskolan Antal barn, grupper, barn/grupp På Tärnans förskola är 31 barn placerade under ht-2016 på en avdelning med två hemvister. Barnen går i åldersblandade grupper. Förskolan har 27 lediga platser i oktober Andelen barn med annat modersmål än svenska På förskolan vistas 9 barn med annat modersmål än svenska. Barnens olika modersmål är engelska, wolof, ryska, finska, persiska, albanska, arabiska. Beskriv på vilket sätt eleverna ska få stöd Förskolans arbetslag möter flerspråkiga barn med ett interkulturellt förhållningssätt som innebär att vi har en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar, vi ser flerspråkighet som en kompetens. Interkulturellt förhållningssätt/ interkulturell pedagogik Förskolans grundsyn i det interkulturella förhållningsättet är att vi visar nyfikenhet angående barnens olika språk och kulturer. Det innebär att vi utgår från barnens kunskaper och erfarenheter om sitt/sina språk och kulturer i vårt arbete med barnen vi använder texter bilder och material som speglar barnens olika kulturer och miljöer vi erbjuder barnen möjligheter att ta del av kulturuttryck på sitt modersmål som tillexempel sagor musik, dans och drama vi har en förmåga att kunna betrakta den svenska och etniska identiteten ur ett globalt perspektiv vi har en förståelse för att flera språk kan utvecklas parallellt och att flerspråkighet har positiva effekter på barnens språk och kunskapsutveckling vi kommunicerar och samverkar med föräldrar och barn om deras erfarenheter, åsikter och värderingar kring barnuppfostran och utbildning

4 Förskolans miljö, inne och ute Beskriv förskolans inne och utemiljö. Grundläggande värden för förskolans lärmiljö är Nyfikenhet Lek och Kreativitet Kommunikation Skapande Utforskande och lärande Barnens lärmiljöer på förskolan utvecklas utifrån barnens intressen och läroplanens mål samt pågående projektarbeten. Miljön är öppen och flexibel och stödjer barnens kommunikativa förmåga och samspel, lärande och utforskande. Materialet är tillgängligt och estetiskt placerat med ett könsneutralt fokus som innebär att barnen erbjuds att utvecklas efter sina förutsättningar inte sitt kön. Lärmiljöerna är utformade efter tanken om rum i rummen i form av olika ateljéer som stödjer barnens kunskapsskapande och olika uttrycksmöjligheter inom språk, kommunikation, matematik, skriftspråk, skapande, musik, rörelse, dans, teknik, bygg och konstruktion, vatten, naturvetenskap och multimedia samt återhämtning Vissa delar av bygg- och konstruktionsdelarna kräver större golvutrymme och därmed erbjuds dessa lekar i både större och mindre utrymmen. Podier (byggbord) erbjuds barnen där barnen kan bygga upp material och miljöer. Förändringar som ska genomföras under året. Utveckla flerspråkiga och könsneutrala lärmiljöer Utveckla skapande kommunikativa lärmiljöer med varierat färdigt och ofärdigt material som placeras inbjudande och estetiskt utifrån läroplanens mål Personal Pedagogisk organisation På förskolan är 31 barn placerade under ht-2016 och har 9 lediga platser i oktober Personaltätheten var under vt ,94 barn per årsarbetare och ht ,39 barn per årsarbetare Medarbetarnas behörighet (hämtas ur KOLL) Samtliga förskollärare (4 st.) som arbetar på förskolan är behöriga och legitimerade. Fortbildning och hur behovet framkommit Förskolepersonal i Knivsta kommun deltog i föreläsning (halvdag) den 11 aug 2016 av Specialpedagog Barbro Sandberg utifrån resultaten från årets utvärdering av det övergripande utvecklingsområdet för förskola och skola i Knivsta kommun, "Focusgrupper - Elevhälsa". Resultaten visade att förskolans personal önskar att utveckla kunskaper inom området individuella anpassningar och förhållningsätt för att möta affektiva barn.

5 En föreläsning är planerad jan 2017 med inriktning mot Lärmiljöer i förskolan av Linda Linder är valt utifrån utvecklingsområdet att utveckla lärmiljöerna på förskolan med fokus på kommunikativa skapande lärmiljöer utifrån utvärderingar från förra verksamhetsåret. Förskolechefens ledningsdeklaration Med utgångspunkt utifrån 2.7 Lpfö 98 rev Som förskolechef och pedagogisk ledare på förskolan Tärnan innehar jag det övergripande ansvaret för den pedagogiska organisationen och att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet, inom givna ramar. Jag ansvarar för förskolans kvalitet genom att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten genom en struktur och tidsplanering för arbetet i årshjulet. Jag genomför även verksamhetsbesök och pedagogisk handledning utifrån frågeställningar från det praktiknära vardagliga arbetet i barngrupperna. Genom pedagogisk handledning 2-3 ggr per termin i arbetslagen leder jag analyser av kvalitet; målen i läroplanen och valda utvecklingsområden för utifrån pedagogernas praktiknära frågeställningar kopplat till prioriterade utvecklingsområden lärmiljöer, pedagogisk dokumentation och projekterande arbetssätt, pedagogisk organisation och barnhälsa. Jag leder det systematiska kvalitetsarbetet i samarbete med förskollärare, barnskötare och övrig personal samt erbjuder barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet genom UNIKUM, föräldramöte 1 g/termin och föräldraråd 1 g/termin. Jag ansvarar för att leda arbetet med att arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande på förskolan gynnas genom att följa upp arbetet på verksamhetsbesöken. Jag ansvarar för att leda arbetet med att utforma och utveckla förskolans lärmiljöer med målet att barnen skall få tillgång till en inbjudande och utmanande könsneutrala lärmiljöer med varierat material för utveckling och lärande där barnens olika språk och kulturtillhörighet blir synliggjorda. Jag leder utformningen av verksamheten så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver genom ett systematiskt barnhälsoarbete utifrån målet i barnhälsoplanen där mål roller, rutiner är tydligt beskrivna. Jag upprättar, genomför, följer upp och utvärderar förskolans handlingsplan i samarbete med medarbetare och föräldrar för att förebygga och motverka all former av diskriminering och kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Genom en lokal likabehandlingsplan med tydliga mål, roller och rutiner leder jag uppföljningen av det vardagliga likabehandlingsarbetet. Jag samarbetar med kommunens rektorer inför övergångar från förskola till förskoleklass genom att följa de kommunalt framtagna lokala riktlinjerna och rutiner.

6 Jag ansvarar för att formerna för samarbetet mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information och erbjuds delaktighet angående förskolans och aktiviteter och mål genom avdelningarnas veckobrev, Blogg i Unikum, och på föräldramöten samt att rutiner för synpunkthantering från föräldrar fungerar väl. Jag ansvarar för att personalen får den kompetensutveckling och kunskaper som krävs för att professionellt skall kunna utföra sina uppgifter genom en kompetensutvecklingsplan för och att individuella utvecklingsplaner tas fram i medarbetarsamtalen under HT 2016 och följs upp VT Enhetens prioriterade utvecklingsområden Beskriv förskolans övergripande mål för 2016 Mål IKT Alla i arbetslaget skall kontinuerligt använda den digitala plattformen Office 365 för lärande och samverkan. Alla i arbetslaget använder digital teknik tillsammans med barnen i undervisningen för att skapa digitalt interaktiva lärmiljöer på förskolan Alla i arbetslaget utvecklar de digitala lärmiljöerna och undervisningen samt uppmuntrar barnens kreativa skapande där barnen får möjligheter att utveckla sin fantasi och kreativitet på ett lustfullt sätt. Alla i arbetslaget använder digitala verktyg vid dokumentationstillfällen med syftet att skapa delaktighet och synliggöra barnens lärprocesser genom t.ex. återkast. Alla i arbetslaget delger dokumentationen vid olika mötesformer och reflekterar med stöd av spaltdokumentation. Alla i arbetslaget gör medvetna val av appar, bilder filmer med ett pedagogiskt syfte vid planering och användning. Mål IKT kollegialt lärande Förskolechef, arbetslagsledare och IKT-pedagog organiserar för kollegialt lärande och kompetensutveckling inom IKT. IKT-pedagogerna planerar och genomför tid för kollegialt lärande i samarbete med förskolechef och arbetslagsledarna med fokus på att utveckla undervisningspraktiken och lärmiljöerna. (Kollegialt lärande innebär att kollegor i grupp gemensamt reflekterar över praktiken och delar med sig av erfarenheter med syftet att utveckla en gemensam yrkeskunskap).

7 LÄRMILJÖER Mål Lpfö-98 rev 2016 sid 9 "Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande" Arbetslaget kartlägger, analyserar och utvecklar regelbundet de kommunikativa skapande lärmiljöerna på förskolan utifrån barnens intressen och läroplanens mål. PEDAGOGISK DOKUMENTATION Mål 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Lpfö-98 rev 2016 "Arbetslaget skall kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter och utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner" Arbetslagen skall använda spaltdokumentationer 2-3 ggr per termin med syftet att synliggöra barnens lärande. Pedagogerna dokumenterar systematiskt barnens intressen, tankar funderingar och lärprocesser samt gemensamt reflekterar över hur pedagogerna kan utmana barnens lärande vidare. PROJEKTERAT ARBETSSÄTT Mål 2:2 Utveckling och lärande sid 9 Lpfö-98 rev 2016 "Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet" Att utveckla projekterande arbetssätt genom att planera och organisera verksamheten utifrån observationer, barnens intressen och det övergripande projektet i Knivsta kommuns förskolor med temat "Barnens hälsning till Knivsta där framtiden bor". Arbetslaget utvecklar projekterande arbetssätt genom att planera och organisera verksamheten utifrån observationer, barnens intressen och det övergripande projektet i Knivsta kommuns förskolor med temat "Barnens hälsning till Knivsta där framtiden bor". Arbetslaget använder framtagna frågeställningar med barnen inför varje projektarbete med syftet att synliggöra barnens erfarenheter, tankar och lärande. Arbetslaget använder spaltdokumentationen med syftet att utveckla projektet och synliggöra barnens lärande och utmana barnens lärande. På avdelningsplaneringar, i utvecklingsgrupp och i ledningsgruppen. IKT-pedagog och förskolechef utvärderar IKT- målet i LIKA jan 2017 och maj Halvårsvis Ansvarig Arbetslaget och förskolechef

8 Nämndens mål Beskriv hur förskolan arbetar för att uppfylla nämndens mål för 2016 samt det resultat som uppnåtts. Mål 1. Antalet barn i barngrupperna har minskat med 0,5 barn per grupp Att barngruppernas storlek minskas med 0,5 barn per avdelning. Resultat Barngruppernas storlek har minskats med 2 barn under verksamhetsåret Mål 2. Andel föräldrar som är nöjda med vad deras barn lär sig på förskolan har ökat Att antalet föräldrar som nöjda med vad deras barn lär sig i förskolan ökar under verksamhetsåret Delge föräldrar läroplan verksamhetsplanen och delge exempel på lärande i förskolan till föräldrar på föräldramöte genom veckobreven samt ta in synpunkter på förväntningar. Följa upp varje enskilt barns lärande. Resultat Vänta in resultat från aktiviteterna i föräldraenkät ht Mål 3. Personaltätheten har minst behållits Att personaltätheten bibehålls utifrån barngruppens storlek under Resultat Antalet barn per årsarbetare vt-2016 var 5,94 barn och ht ,74 barn. Därmed har målet uppnåtts. Personaltätheten har bibehållits under ht När skall målen följas upp Genom uppföljningar i samverkan med skolchef Halvårsvis Ansvarig Förskolechef

9 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98- rev 2016 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske utifrån förskolans värdegrund och uppdrag. - Grundläggande värden Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. (Lpfö98/16) - Förståelse och medmänsklighet Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. (Lpfö98/16) - Saklighet och allsidighet Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan ska på så vis grundläggas och växa. (Lpfö98/16) - Förskolans uppdrag Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. (Lpfö98/16) Vi ser och lyssnar in varje barn, varje dag. Vi skapar en lärmiljö och verksamhet där varje barn ska känna att de får möjlighet att lyckas genom främjande och förebyggande individuella anpassningar. Kontinuerligt via olika möten under terminen Muntligt och skriftligt via dokumentationer samt observationer Ansvarig Alla i arbetslaget 2.1 Normer och värden Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 rev 2010 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för att främja alla barns utveckling och lärande inom målområdet normer och värden.

10 "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. (Lpfö98/16) Barnen erbjuds reflekterande samtal med stöd av ett varierat innehåll, material, litteratur, musik samt digitala läromedel. Pedagogerna lyfter frågeställningar kopplat till det övergripande målet i vår lokala likabehandlingsplan; Alla människors lika värde och alla människors okränkbarhet. Material, möblering, bilder och filmer som barnen erbjuds placeras tillgängligt och iordningställt utifrån målet alla människors lika värde. Samtal, aktiviteter och reflektioner leder vi utifrån alla människors okränkbarhet. All litteratur vi erbjuder, lånar och läser för barnen ska ha ett varierat innehåll utifrån kön, etnicitet, familjesammansättningar med mera. Sånger, rim och ramsor som används har ett varierat innehåll utifrån olika språk, ursprung, genrer och text. När barnen fyller år erbjuder vi att sjunga för barnet på olika språk. Vi varierar innehållet i våra digitala läromedel och anpassar dessa utifrån barnens behov. Kontinuerligt via avdelningsmöten och APT terminsvis Muntligt och skriftligt via dokumentationer samt observationer Ansvarig Alla i arbetslaget 2.2 Utveckling och lärande Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för att främja alla barns utveckling och lärande inom målområdet utveckling och lärande. Beskriv även hur ni planerar att arbeta med och följa upp barnens språkutveckling (På spåret). Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.

11 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. (Lpfö98/16). Att skapa en trygg förskoleverksamhet där vi ser varje barn utifrån barnets olika språkliga och kulturella förutsättningar samt att de får möjlighet att lyckas och utveckla både sociala färdigheter och kunskaper i språk, matematik, teknik, naturvetenskap, rörelse, dans, musik, drama samt skapande. Att alla pedagoger använder digital teknik i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen som ett stöd för lärande, undervisning och den digitalt interaktiva lärmiljön. Barnen erbjuds Sammanhängande tid för lek med stöd av närvarande pedagoger och fokus på att skapa pedagogiska relationer. Ett varierat innehåll kring litteratur och digitala medier utifrån barnens intresse och behov. Ett varierat innehåll och varierade material, appar, undervisning och metoder för barnen att använda sig av för att utveckla ett nyanserat talspråk, rikt ordförråd samt intresse för skriftspråket (På Spåret Knivsta kommun) med syftet att kunna uttrycka sig En verksamhet som synliggör och medvetandegör mångfalden i samhället genom bilder, filmer, litteratur, musik, dans med mera. Kontinuerligt via olika möten under terminen Muntligt och skriftligt via dokumentationer samt observationer Ansvarig All personal i arbetslaget

12 2.3 Barns inflytande Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för att främja alla barns utveckling och lärande inom målområdet barns inflytande. "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (Lpfö98/16) En verksamhet som utgår ifrån barnens tankar, reflektioner, erfarenheter och intressen vid val av projekt, material samt aktiviteter och på så sätt skapar utrymme för barnens delaktighet och inflytande. Vi observerar, intervjuar, reflekterar, följer upp aktiviteter samt återkopplar tillsammans med barnen i olika sammanhang genom olika verktyg, digitala hjälpmedel och uttrycksformer. Kontinuerligt via olika möten under terminen Muntligt och skriftligt via dokumentationer samt observationer Ansvarig All personal i arbetslaget 2.4 Förskola och hem Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 rev 2010 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske inom målområdet förskola och hem. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. (Lpfö98/16) I vår verksamhet skall vi ha en god dialog med barnets vårdnadshavare. I vår verksamhet strävar vi efter att alla vårdnadshavarna deltar i förskolråd. Vi erbjuder vårdnadshavare utvecklingssamtal en gång per läsår. Vi har en daglig dialog med barnets vårdnadshavare.

13 Vi bjuder in vårdnadshavare till aktiviteter med barnen minst två gånger per läsår. Vi erbjuder vårdnadshavare ett föräldramöte/förskoleråd per läsår. Vi mejlar veckobrev till vårdnadshavare. Kontinuerligt via avdelningsmöten under terminen Muntligt och skriftligt Ansvarig All personal i arbetslaget 2.5 Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske inom målområdet samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet. Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. (Lpfö98/16) Mål och riktlinjer för övergång mellan förskoleverksamhet, förskoleklass och fritidshem Knivsta kommun 2014 Att stödja barnets allsidiga utveckling och lärande ur ett långsiktigt perspektiv Riktlinjer (Lpfö-98/rev 10) Läroplanen uppdrar åt arbetslaget i förskolan att utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att samverka med dem och tillsammans med personalen i förskoleklass, skolan och fritidshemmet uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Ansvarig förskolepersonal deltar i olika övergångsmöten, besöker de olika förskoleklasserna och skolorna samt fritidshemmen med särskilt fokus på barn i behov av särskilt stöd och individuella anpassningar i samarbete med vårdnadshavarna. Förskollärarna på förskolan ansvarar för att samtal genomförs med vårdnadshavarna utifrån kommunens gemensamma frågeunderlag inför övergången från förskola till förskoleklass och fritidshem vårdnadshavare får information från förskolan

14 Kontinuerligt i arbetslagen Muntligt och skriftligt jan och maj 2017 Ansvariga Förskollärarna 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 rev 2010 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske inom målområdet uppföljning, utvärdering och utveckling. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. (Lpfö98/16) I vår verksamhet använder vi oss av pedagogisk dokumentation där vi inkluderar barnen för att utveckla verksamheten samt barnens lärande utifrån läroplanens mål. I vår verksamhet observerar vi, dokumenterar, reflekterar och återkopplar dokumentation med bilder, filmer tillsammans med barnen, "återkast" med syftet skapa delaktighet och att fånga upp barnens frågor, intressen och erfarenheter med syftet att utmana barnens lärande samt utveckla innehållet i olika projektarbeten. Kontinuerligt via olika möten under terminen samt tillsammans med barnen i barngruppen. Muntligt och skriftligt Ansvariga All personal i arbetslaget Jämställdhet mellan flickor och pojkar Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 rev 2010 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för en ökad jämställdhet mellan flickor och pojkar. "Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (Lpfö98/16)

15 Vi skall erbjuda barnen ett varierat innehåll med material, litteratur, musik samt digitala läromedel utifrån målet könsneutrala lärmiljöer. Vi skall möta varje barn som individ samt tänka på och normkritiskt reflektera över hur vi talar, vad vi förmedlar samt vilket förhållningssätt vi har utifrån målet. Vi använder könsneutralt material och reflekterar gemensamt utifrån ett normkritiskt perspektiv i de val vi gör när vi erbjuder barnen material samt hur vi möblerar i de olika miljöerna. All litteratur vi erbjuder, lånar och läser för barnen ska ha ett varierat innehåll utifrån kön, etnicitet, familjesammansättningar med mera. De sånger vi sjunger och lyssnar på ska ha ett varierat innehåll utifrån ursprung, genrer och text. När barnen fyller år erbjuder vi att sjunga för barnet på olika språk. Vi varierar innehållet i våra digitala läromedel och anpassar dessa utifrån barnens behov. På avdelningsplanering Halvårsvis Ansvariga Alla i arbetslaget Förebyggande arbete kring barns hälsa Beskriv med utgångspunkt utifrån, Allmänna råd för förskolan, förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske kring barns hälsa. Alla barn skall erbjudas möjligheter att lyckas i sitt lärande på förskolan. Förskolechef och arbetslag skall gemensamt i samarbete med vårdnadshavare utforma verksamheten med fokus på att alla barn ges stöd genom individuella anpassningar för att övervinna svårigheter. Förskollärare ansvarar för att dokumentera, kartlägga och sammanställa pedagogiska utredningar och handlingsplaner.

16 På avdelningsmöten samt i samarbete med vårdnadshavare, habilitering eller socialtjänsten. Halvårsvis Ansvarig: Förskolechef samt förskollärare IKT Beskriv förskolans arbete med IKT. Att använda IKT som ett naturligt verktyg i vardagen som stödjer både barn och pedagoger i den kunskapssökande, skapande lärprocesser och i undervisning utifrån läroplanens mål. Genom bilder, ljud, filmer, multimedia stärker vi lärmiljöerna och undervisningen med syftet att nå målen i läroplanen. På avdelningsplaneringarna, i ledningsgruppen och utvecklingsgruppen IKT samt på APT. Genom LIKA Halvårsvis Ansvariga Alla i arbetslaget samt förskolechef Synpunkter och klagomål Synpunkts- och klagomålshantering Knivsta kommuns riktlinjer, antagen av kommunledningen december Hur förskolan arbetar med inkomna synpunkter och klagomål Förskolans pedagoger tar emot synpunkter och klagomål samt dokumenterar och informerar förskolechef. Förskolans pedagoger återkopplar till synpunktslämnare snarast möjligt. Förskolechef återkopplar vid behov.

17 Förskolans personal tar emot synpunkter och klagomål och dokumenterar dessa, både beröm och missnöje och löser dessa i dialog om möjligt för att utveckla förskoleverksamheten. Förskolans personal tar emot och dokumenterar synpunkter och klagomål, både beröm och missnöje samt återkopplar till synpunktslämnaren. Förskolechef återkopplar vid behov. På avdelningsmöten, veckovisa ledningsgrupps möten samt månatligen på APT Halvårsvis Ansvarig Förskolechef