Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Tärnans förskola 2015/2016

Transkript

1 Systematisk verksamhetsplanering Verksamhetsplan för Tärnans förskola 2015/2016

2 Tillämpning Verksamhetsplanen ger ett uttryck för hur enheten planerar sin verksamhet för läsåret. Rektor/ förskolechef omprövar verksamhetsplanen utifrån uppkomna resultat i t ex, egentillsyn, enkätresultat och likabehandlingsplan. Uppföljning, utvärdering och tillika analys av verksamhetsplanen ska finnas tillgängligt i UNIKUM senast 31 januari. Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och skola utifrån hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer och andra mål förenliga med de nationella, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras. Vid bedömningen av kvalitet väger Skolverket samman verksamhetens strukturella förutsättningar, arbetet i förskolan och resultatet dvs. måluppfyllelsen. Kvalitetsarbete i förskolan ska kännetecknas av systematik, där arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål. Systematik och dokumentation i skollagen - 4 kap. Enhetsnivå 4 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

3 Grundläggande information om förskolan Antal barn, grupper, barn/grupp På Tärnans förskola går sammanlagt 47 barn ht-2015 uppdelade i tre åldershomogena grupper, 18 barn 4-5 år, 19 barn 3-4 år och 10 barn 1-2 år. Andelen barn med annat modersmål än svenska På förskolan vistas 11 barn med annat modersmål än svenska. De modersmål som barnen har på de olika avdelningarna är Arabiska, Thailändska, Volos, Engelska, Ryska, Finska, Albanska, Persiska Beskriv på vilket sätt barnen ska få stöd Förskolans pedagoger möter flerspråkiga barn med ett interkulturellt förhållningssätt genom att vara nyfiken på barnens olika språk och kulturer. Förskolan erbjuder vårdnadshavare språksamtal och arbetar språkutvecklande med barnen på förskolan. Interkulturellt förhållningssätt Språkig och kulturell mångfald är utgångspunkt i barnens vardag på förskolan. Vi ser olikheter som en tillgång Vi är nyfikna på olika språk och kulturer. Vi utgår från barnens kunskaper och erfarenheter. Vi ser till att föräldrars kunskaper och erfarenheter tas tillvara. Vi är medvetna om vår egen bakgrund och våra värderingar. Vi visar ömsesidig respekt och nyfikenhet. Vi låter olika åsikter och synsätt berika varandra. Språksamtal Förskolan erbjuder vårdnadshavare språksamtal där ett informationsutbyte sker mellan förskollärare - barnskötare och vårdnadshavarna angående barnens användning av modersmålet i hemmet, på förskolan och på fritiden (olika språkdomäner)och en beskrivning hur det språkutvecklande arbetssättet fungerar på förskolan. Språksamtalet är en del av introduktionssamtalet när barnet börjar på förskolan och språksamtalet ingår även i utvecklingssamtalet som förskolan erbjuder vårdnadshavare 1 g per år. språkutvecklande arbetssätt I mötet med barnet har vi på förskolan ett medvetet förhållningssätt för att stödja barnens identitetsskapande och språkutveckling. Vi tar stöd av föräldrar i arbetet med flerspråkighet kultur och identitetsskapande och tar hänsyn till barnens och föräldrarnas synpunkter. Vi utvecklar flerspråkiga lekar och lärmiljöer och återspeglar barnens kulturella bakgrund i förskolemiljön. Vi synliggör olika kulturer och modersmål i verksamheten genom till exempel föremål, bilder och böcker. Vi erbjuder barnen att ta del av kulturuttryck på sitt modersmål som till exempel sagor musik och drama och vi har kunskap om barnens språkliga och kulturella bakgrund. Texter, bilder och material speglar olika kulturer i lärmiljöerna.

4 Förskolans miljö, inne och ute Lärmiljön Grundläggande värden för lärmiljön är kreativitet, kommunikation, skapande, utforskande och lärande. Barnens lärmiljöer på förskolan utvecklas utifrån barnens intressen, läroplanens mål och pågående projektarbeten. Miljön är öppen och flexibel och stödjer barnens kommunikativa förmåga, samspel, lärande och experimentella förmåga. Materialet är tillgängligt och estetiskt placerat med ett könsneutralt fokus. Lärmiljöerna är utformade efter tanken om rum i rummen i form av olika ateljéer som stödjer barnens kunskapsskapande och olika uttrycksmöjligheter inom språk, kommunikation, matematik, skriftspråk, skapande, musik, rörelse, dans, teknik, bygg och konstruktion, vatten, naturvetenskap och multimedia. Vissa delar av bygg- och konstruktionslekarna kräver större golvutrymme och därmed erbjuds bygg- och konstruktionslekar i både större och mindre utrymmen. Material Lärmiljön utformas med varierande färdigt och ofärdigt material. Det finns en tydlighet i placering av möbler och material med text och bild. Lärmiljön skapar förutsättningar för att skapa nya flexibla och tillfälliga konstruktioner av materialet utifrån barnens i intressen. Materialet är sorterat, formbart och främjar barnens fantasi och skapande, placerat på ett inbjudande sätt som återställs vid tillfällig användning och sparas vid större installationsprojekt eller när barnen så önskar. Förskolan erbjuder ett tillgängligt, estetiskt och varierat material med fokus på ofärdigt material som underlättar både kortsiktiga och långsiktiga konstruktionsinstallationer. Barnen väljer olika aktiviteter utifrån en intressetavla men bild och text på rum och rör sig växelvis mellan de olika rummen på avdelningarna baserat på de val de gör under dagen. Förhållningsätt Förskolpersonalens förhållningsätt är präglat av lyhördhet och lyssnande är en viktig del av lärmiljön på förskolan. Lyssnandet och samtalen utgår från barnens tankar och intressen för att stödja barnens sociala och kommunikativa kompetens. Samspelet barn-pedagog, barn-barn och barn och miljön utgör grunden för barnens lärande och utveckling. Med ett aktivt förhållningssätt till lärmiljöerna utformas miljön som den tredje pedagogen d.v.s. en komplettering till barngruppen och arbetslagets pedagoger. Utemiljön Förskolans utemiljö innehåller en blandad miljö med lekredskap och sandlådor som uppmuntrar samarbete och utmanar barnens utforskande lek och lärande. Förskolepersonalens placering i utemiljön följer barnens lekar. Förskollärare och barnskötare har rollen som samspelande medforskande och lyssnade pedagoger för att stödja barnen i lek, kommunikation samspel och stöd vid konflikter. Utvecklingsområden innemiljö-förändringar som skall genomföras Innemiljö IKT Verksamheten kommer under fortsätta utvecklingen mot digitala lärmiljöer med fokus på att IKT ska vara ett naturligt verktyg som stödjer barn och pedagogers nyfikenhet att upptäcka, utforska och lära tillsammans.

5 Utemiljö Rörelse Utemiljön kommer att fortsätta att utvecklas med målet att göra den mer inspirerande och tilltalande för barnen, där rörelse är ett fokusområde. Personal Pedagogisk organisation Förskolan är organiserad i ett arbetslag som leds av en arbetslagsledare. Arbetslagsledaren utgör tillsammans med förskolechef och arbetslagsledarna på Tallbacken en ledningsgrupp, vars syfte är att följa upp prioriterade utvecklingsområden med fokus på utveckling av kvalitén i förskolans verksamhet mot målen i läroplanen. Personaltäthet 5.08 barn per årsarbetare. På förskolan arbetar 4 behöriga förskollärare och 5 barnskötare arbetar ht Fortbildning som ska genomföras och hur behovet framkommit Genom tidigare utvärderingar av den lokala verksamhetsplanen vt-2015 är IKT (Information, kommunikation och teknik) ett fortsatt långsiktigt utvecklingsområde för med fokus på att utveckla de digitala lärmiljöerna på förskolan och därmed finns ett fortsatt behov av fortbildning. Pedagogisk dokumentation är även ett fortsatt valt utvecklingsområde för utifrån tidigare genomförda utvärderingar och därmed kvartstår behovet av fortsatt fortbildning. Naturvetenskap och teknik är ett ytterligare identifierat utvecklingsområde utifrån utvärderingarna av förra årets verksamhetsplaner och behovet av fortbildning kvartstår. Kompetensutvecklingsplan Samtliga förskollärare och barnskötare i de kommunala förskolorna Knivsta deltog i en inspirationsföreläsning den 10 aug 2015, Digitala små barn. En föreläsning beställd genom Reggio Emiliainstitutet i Stockholm. Föreläsningen är en del av förskolans IKT- plan och kompetensutvecklingsplan för utifrån målet; Alla pedagoger på förskolan använder digital teknik tillsammans med barnen, för att utveckla barnens digitala lärmiljöer. En förskollärare och en barnskötare går en kurs i pedagogisk dokumentation under ht genom en kommunal fortbildningssatsning. Fortsatt NTA-utbildning (Natur och Teknik för alla) är en fortsatt långsiktig kommunal fortbildningssatsning mot målet att utveckla barnens lärmiljöer med koppling till läroplanens mål naturvetenskap och teknik. NTA-utbildningen är riktad mot laborativt material (NTA lådor) som används i barngrupperna i utforskande syfte med fokus på naturvetenskap och teknik. En förskollärare går NTA utbildningen.

6 Övrig fortbildning En föreläsning från Strama för all personal från de kommunala förskolorna med inriktning mot hälsa och hygien på förskolan genomförs den 29 september 2015 utifrån målet att sänka sjukfrånvaron för barn och personal på förskolan. Förskolechefens ledningsdeklaration Med utgångspunkt utifrån 2.7 Lpfö 98 rev Som förskolechef och pedagogisk ledare på förskolan Tärnan tar jag det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med läroplanen och uppdraget i dess helhet, inom givna ramar. Jag ansvarar för förskolans kvalitet genom att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten genom en struktur och tidsplanering för arbetet i årshjulet. Jag genomför även verksamhetsbesök och pedagogisk handledning i det praktiknära vardagliga arbetet i barngrupperna. Genom pedagogisk handledning 2 ggr per termin i arbetslagen leder jag analyser av kvalitet; målen i läroplanen och valda utvecklingsområden för utifrån pedagogernas praktiknära frågeställningar kopplat till lärmiljö, pedagogisk dokumentation och projektarbeten. Jag leder det systematiska kvalitetsarbetet i samarbete med förskollärare, barnskötare och övrig personal samt erbjuder barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet genom information genom UNIKUM, föräldramöte 1 g/termin och föräldraråd 2 g/termin. Jag ansvarar för att leda arbetat med att arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas genom att följa upp arbetet på verksamhetsbesök 1 g per termin. Jag ansvarar för att leda arbetet med att utforma och utveckla förskolans lärmiljöer med målet att barnen skall få tillgång till en inbjudande och utmanande lärmiljö med varierat material för utveckling och lärande. Jag leder utformningen av verksamheten så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver genom ett systematiskt barnhälsoarbete utifrån målet i barnhälsoplanen där mål, roller och rutiner är tydligt beskrivna. Jag upprättar, genomför, följer upp och utvärderar förskolans handlingsplan för att förebygga och motverka all former av diskriminering och kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden bland barn och anställda, genom en lokal likabehandlingsplan med tydliga mål roller och rutiner för det vardagliga likabehandlingsarbetet. Jag samarbetar med kommunens rektorer inför övergångar genom att följa de framtagna lokala riktlinjerna och framtagna rutiner.

7 Jag ansvarar för att formerna för samarbetet mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information och erbjuds delaktighet angående förskolans aktiviteter och mål genom avdelningarnas veckobrev (Blogg genom Unikum) och på föräldramöten samt att rutiner för synpunkthantering från föräldrar fungerar väl. Jag ansvarar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter genom en kompetenutvecklingsplan för och individuella utvecklingsplaner som tas fram i medarbetarsamtalen under ht-2015 och följs upp vt Förskolechef Catharina Sundin Enhetens prioriterade utvecklingsområden Beskriv förskolans övergripande mål för 2015 IKT i förskolan Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning (sid 7 Lpfö-98 rev 2011). Mål Arbetslagen på förskolan använder digital teknik tillsammans med barnen, för att utveckla barnens digitala lärmiljöer på förskolan (Lokal IKT-plan ). Barnens digitala lärmiljöer utvecklas på varje avdelning i både skapande processer som i tillämpning med en blandning av det analoga med det digitala, t.ex. genom att låna olika digitala miljöer och återskapa dessa med material som finns på förskolan. Pedagogisk dokumentation (systematiskt kvalitetsarbete) Mål All förskolepersonal använder pedagogisk dokumentation - reviderat analysverktyg som stöd i det vardagliga systematiska kvalitetsarbetet med syftet att utveckla verksamheten, projektarbeten och lärmiljöer mot målen i läroplanen. Minst 1 g i månaden använder varje arbetslag analysverktyget pedagogisk dokumentation med stöd av film, bilder eller text med stöd av t.ex. spaltdokumentation. Lärmiljöer Mål Lärmiljöerna skall vara inbjudande, involvera, välkomna, utmana och skapa ett agerande lärande i utforskande och digitala lärmiljöer. Utveckla digitala lärmiljöerna på förskolan. Mål Naturvetenskap Utgå från barnens intresse för naturvetenskapliga fenomen vid val av projektarbete.

8 Använda barnens frågeställningar om naturvetenskap som grund i projektarbeten. Hälsa Mat Mål Att varje barn ska utveckla en sund inställning till kost och rörelse. Förskolans pedagoger samarbetar med beställningsansvarig för maten på förskolan med fokus på barns medvetenhet om mat och miljö. Mål hållbar utveckling Skapa en lustfylld och inspirerande innemiljö och förskolegård med fokus på att varje barn utvecklar respekt för alla levande och omsorg i sin närmiljö. Utveckla barnens empati och ansvar för barnens gemensamma miljö och material. Material och hållbar utveckling Flerfunktionellt material i förskolans miljöer. Förråd med material kopplat till återbruk. Använda handlingsplanen för giftfri miljö vid inköp av material. När skall det följas upp Involvera samtliga pedagoger på arbetsplatsträff. Varje avdelning fokuserar på valt utvecklingsområde angående målen. Hälsa och Mat Mål Maten är i fokus med inriktning på kretslopp och att maten är sockerfri. Förskolans arbetslag samarbetar med beställningsansvarig och med fokus på barns medvetenhet om mat och miljö. När ska det följas upp Förskolechef följer upp de prioriterade målen i samarbete med beställningsansvarig och arbetslag på APT. Hur ska det utvärderas Utvärdering sker i jan och maj 2016 på planeringdagarna. Ansvarig Förskolechef Resultat utifrån genomförd analys redovisas i UNIKUM.

9 Nämndens mål Beskriv hur förskolan arbetar för att uppfylla nämndens mål för 2015 samt det resultat som uppnåtts. Mål 1. Personaltätheten ska öka Ett övergripande mål för utbildningsnämnden och utbildningskontoret. Mål 2. Sjukskrivningar hos personalen ska minska Målsättning Att förebygga stress i arbetsmiljön och minska sjukskrivningar i förhållande till tidigare verksamhetsår. Utveckla trygghet för förskollans personal genom att tydliggöra roller, uppgift, ansvar och organisation. Förebyggande arbetsmiljöinsatser med fokus på inflytande och delaktighet. Förskolans personal skall ha möjlighet till återhämtning och friskvård prioriteras. Möjlighet att delta i kommungemensamma hälso- och friskvårdssatsningar. Alla skall vara insatta i förskolans arbetsmiljöplan. Framåtsträvande utvecklingsdialog mellan förskolchef och medarbetare utifrån praktiknära frågeställningar på både grupp och individnivå angående både arbetsmiljö och verksamhetens innehåll Möjlighet att påverka förläggningen av planeringstid. Skapa möjlighet att påverka utförande av arbete. Veckovisa uppföljningar i ledningsgruppen utifrån lokala frågor. Fortsätta utveckla kollegialt lärande i arbetslagen kopplat till tydligt uppdrag, roller och ansvar för arbetslagsledarna. Öppen kommunikation, beröm, återkoppling och konstruktiv kritik på arbetsplatsen som stöd för samarbete och trivsel. Förskolechef stödjer förskolepersonal i att arbetet med att prioritera arbetsuppgifter. Diskutera frågor som rör gruppen med medarbetare arbetslagledare och förskolechef innan beslut.

10 När ska det följas upp På APT där arbetsmiljö är med på dagordningen vid varje träff samt genom en årlig psykosocial enkät. Hur ska det utvärderas Vid medarbetarsamtal, skyddsronder och genom medarbetarenkät. Ansvarig Förskolechef har ett övergripande arbetsmiljöansvar. Skyddsombudet har ett särskilt ansvar. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Lpfö-98 rev 2010 Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske utifrån förskolans värdegrund och uppdrag. Grundläggande värden Lpfö - 98 (rev 2010) Förskolan vilar på demokratisk grund och alla människors lika värde där värden som förståelse, medmänsklighet, empati och omtanke om andra grundläggs. Alla som arbetar i förskolan skall hävda de grundläggande värden utifrån läroplanen och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Se varje barn med syftet att de skall trivas, känna sig sedda och respekterade. Lyssna in barnens tankar och uppmuntra barnen sätta ord på sina känslor. Stödja barns ansvarskänsla och empatiska förmåga. Ge barnen stöd i att hantera konflikter. Samtala om olikheter som en tillgång. Genomföra trygghetsvandringar med barnen två gånger om året. Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt och hållbart lärande. Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn på förskolan. Alla barn möts av närvarande och lyssnande förskollärare, barnskötare och övrig förskolpersonal som förstår, samspelar och utmanar barns lärande i innehållsrika och lustfulla lärmiljöer, där olikheter ses en och som tillgång mot målet att skapa trygga barn som vilar på demokratiska värden. När ska det följas upp Genom systematiska uppföljningar i arbetslagen under verksamhetsåret utifrån framtagen dagordning. Pedagogisk dokumentation används som ett verktyg för uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur ska det utvärderas Utvärdering sker i jan och maj 2016 på planeringdagarna. Ansvarig Förskolechef och arbetslag.

11 Resultat utifrån genomförd analys redovisas i UNIKUM. 2.1 Normer och värden Lpfö-98 rev 2010 Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö-98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för att främja alla barns utveckling och lärande inom målområdet normer och värden. Grundläggande värden Förskolepersonalens pedagogiska förhållningssätt vilar på att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde och att förskolan står för ett demokratiskt ställningstagande. Målsättning Att varje barn utvecklar förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra. Att den lokala planen mot diskriminering och kränkande behandling skall vara väl känd av alla som arbetar på förskolan samt vilka rutiner som är gällande vid eventuella incidenter. Öka medvetenheten och kunskap om genus och jämställdhet i arbetslagen och i arbetet med barnen på förskolan. förhållningssätt Förskolans personal agerar som goda förebilder utifrån allas lika värde. Förskolans personal ser varje barn, är lyhörda inför barnens känslor och tankar och möjliggör barnets trygghet och trivsel. Förskolans personal arbetar med värdegrunden i vardagen. Förskolans personal stödjer barnen i att utveckla empati för varandra, miljö och material. Förskolans personal stödjer barnen i konflikthantering genom att stanna upp lyssna in och stödja barnen i att komma fram till lösningar. Utifrån arbetslagens framtagna frågeställningar använda normkritisk granskning av kommunikationen med barn och mellan barn med fokus på genus och jämställdhet. Arbetsätt Förskollärare och barnskötare arbetar nära barnen och deltar aktivt i kommunikation och samspel i en medforskande roll genom att lyssna och samtala i lek, projekt, aktiviteter och vid konflikter. Vi erbjuder barnen samarbetsövningar och gruppstärkande övningar. Vi erbjuder aktiviteter som rollspel, böcker och drama används som stöd arbetet med värdegrunden för att kunna lyfta fram dilemman och händelser i gruppen, både goda exempel och konflikter för att i samspel hitta gemensamma lösningar. Vid konflikter fryser förskolans personal situationen och lyssnar in för att sedan uppmuntra barnen att komma fram till lösningar. Sociala berättelser används som stöd vid återkommande konflikter och svårigheter i kommunikation och samspel. Vi delar upp barnen i små grupper för att alla ska kunna komma till tals och bli sedda. Rum och uteplats lämnas inbjudande till nästa grupp barn och pedagoger med syftet att utveckla hänsyn till varandras lek och empati för materialet på förskolan.

12 När ska det följas upp Genom systematiska uppföljningar i arbetslagen under verksamhetsåret. Pedagogisk dokumentation används som ett verktyg för uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur ska det utvärderas Utvärdering sker i jan och maj 2016 på planeringdagarna. Ansvariga Förskollärare har ett särskilt ansvar enligt Lpf-98 rev 2010 och arbetslaget har ett ansvar att delta och utföra uppföljningar och utvärderingar. Resultat utifrån genomförd analys redovisas i UNIKUM. 2.2 Utveckling och lärande Lpfö-98 rev 2010 Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö - 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för att främja alla barns utveckling och lärande inom målområdet utveckling och lärande. Målsättning Verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande samt främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande och utgå från barnens erfarenheter intressen och behov. Plocka bort färdigt lekmaterial och erbjuda barnen mer ofärdigt, sorterat och kreativt material. Välja projektarbeten utifrån barnens erfarenheter, tankar idéer och intressen. Sätta upp dokumentationen synlig för barnen i förskolans miljöer. Använda intressetavlorna för att underlätta barnens val av aktiviteter. Öka IT-användningen i förskolans verksamhet genom att den blir en naturlig del i den dagliga verksamheten. När ska det följas upp Genom systematiska uppföljningar i arbetslagen med stöd av framtagen dagordning. Hur ska det utvärderas Utvärdering sker i jan 2016 och maj 2017 på planeringdagarna. Ansvarig Förskolechef och arbetslag. Resultat utifrån genomförd analys redovisas i UNIKUM. 2.3 Barns inflytande Lpfö-98 rev 2010 Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för att främja alla barns utveckling och lärande inom målområdet barns inflytande.

13 Målsättning Barnens inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll skall öka i förskoleverksamheten. Samtal/samråd i större och mindre grupper där barnens tankar, intressen och önskemål utgör grunden för verksamhetens, arbetsätt, innehåll och utformning av aktiviteter och lärmiljöerna. Utvärdera verksamhetens olika aktiviter och lärmiljöer tillsammans med barnen regelbundet genom trygghetsvandringar. Uppmuntra barnen att använda intressetavlorna för val av aktiviterer och rum. När ska det följas upp Genom systematiska uppföljningar i arbetslagen med stöd av framtagen dagordning. Hur ska det utvärderas Utvärdering sker i jan 2016 och maj 2017 på planeringdagarna. Ansvarig Förskolechef arbetslagsledare och arbetslag. Resultat utifrån genomförd analys redovisas i UNIKUM. 2.4 Förskola och hem Lpfö-98 rev 2010 Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske inom målområdet förskola och hem. Målsättning Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen genom att öka delaktigheten och information. Att ha en öppen dialog med vårdnadshavare i vardagen. Att öka delaktigheten för vårdnadshavarna om pågående projektarbeten på avdelningarna genom information på blogg och lärlogg på UNIKUM. Att skicka ut veckovisa informationsbrev till vårdnadhavarna genom UNIKUM-bloggen med bilder och text med syftet att skapa delaktighet i barnens vardag och tydligöra målen. Föra ut daglig information om verksamheten i barnens hallar med bilder. Ta emot synpunkter från vårdnadhavarna enligt rutinerna från lokal plan för synpunkts och klagomålshantering. Öka antalet representanter för vårdnadshavarna i förskolerådet. När ska det följas upp I arbetslagen på avdelningsmöten, på APT och föräldraråd. Hur ska det utvärderas Utvärdering av målen i verksamhetsplanen sker i jan 2016 och maj 2015 på planeringsdagarna.

14 Genom kommunens årliga föräldraenkät. Ansvarig Förskolechef och arbetslag. Resultat utifrån genomförd analys redovisas i UNIKUM. 2.5 Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske inom målområdet samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet. Målsättning Att samarbetet med förskoleklass, skola och fritidshemmet är förtroendefullt och stödjer barnens allsidiga utveckling och lärande ur ett långsiktigt perspektiv. Fortsätta delta i möten med skolans lärare och besöka de aktuella skolorna samt ge särskild uppmärksamhet åt barn som behöver särskilt stöd. När ska det följas upp I okt 2015 i samarbete med förskoleklassens personal och mottagande rektor. Hur ska det utvärderas I den centrala ledningsgruppen aug Ansvarig Förskolechef ansvarar för att underlätta övergången för barn i behov av särskilt stöd i samarbete med vårdnadshavare och mottagande rektor. Förskollärare ansvarar för att samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång. Arbetslaget ansvara för att utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem. Arbetslaget ansvarar för att tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Resultat utifrån genomförd analys redovisas i UNIKUM. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske inom målområdet uppföljning, utvärdering och utveckling.

15 Målsättning Alla förskollärare och barnskötare använder årshjulet (övergripande planering för verksamhetsåret och det systematiska kvalitetsarbetet) och väljer en analysstrategi med frågeställningar kopplat till pedagogisk dokumentation för synliggöra och utveckla arbetet mot målen i läroplanen. Prioriterade valda utvecklings- och förbättringsområden följs upp i vardagen av förskollärare och barnskötare samt på avsatt tid vid veckovisa möten med stöd av analysfrågorna. Vid den veckovisa tiden för reflektion och avdelningsplanering används en framtagen dagordning som läggs ut på Office 365 för att underlätta delaktighet och kollegialt lärande. Utbildning i pedagogisk dokumentation för nyanställda. När skall det följas upp Prioriterade valda utvecklings- och förbättringsområden följs upp i vardagen, på avsatt tid vid veckovisa reflektionsmöten för varje avdelning med stöd av framtagen dagordning med fokus på målet. När skall det utvärderas Utvärdering av målen i verksamhetsplanen sker i jan 2016 och maj 2015 på planeringsdagarna. Ansvariga Förskolechef har det övergripande ansvaret. Arbetslaget har ett ansvar för att organisera det kollegiala lärandet. Förskollärarna har ett särskilt ansvar enligt Lpfö-98 rev 2010 och arbetslaget ett ansvar att delta och genomföra enligt 2.6 målet Uppföljning, utvärdering och utveckling. Resultat utifrån genomförd analys redovisas i UNIKUM. Jämställdhet mellan flickor och pojkar Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö - 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för en ökad jämställdhet mellan flickor och pojkar. Målsättning Arbetet med jämställdhet och genus skall vara en naturlig del av arbetet på förskolan och genomsyra lärmiljöerna och alla aktiviteter.

16 Att öka medvetenheten om hur vi utformar könsneutrala lärmiljöer. Skapa en könsneutral lärmiljö på förskolan utifrån ett normkritiskt förhållningssätt med fokus på både materialval och förskolepersonalens kommunikativa uttrycksätt i barngruppen. Lyssna på hur barnen kommunicerar och hjälpa dem att ifrågasätta könsnormer. Se olikheter som en tillgång. Lyssna på barnen och hjälpa dem att ifrågasätta könsnormer. Ge utrymme för olikheter. Normkritiska granskningar av kommunikationen med barnen och mellan barnen ur ett genusperspektiv. Utvärdera i miljön om det finns lärmiljöer som segregerar flickor och pojkar När ska det följas upp Genom systematiska observationer, dokumentationer av verksamheten för vidare uppföljningar i arbetslagen på avsatt tid för reflektion med en tydlig dagordning för målet. Hur ska det utvärderas Utvärdering sker i jan och maj 2016 på planeringdagarna. Ansvarig Förskolechef och arbetslagledare leder utvärderingsarbetet. Resultat utifrån genomförd analys redovisas i UNIKUM.

17 Förebyggande arbete kring barns hälsa Beskriv med utgångspunkt utifrån, Allmänna råd för förskolan, förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske kring barns hälsa. Målsättning Alla barns skall få uppleva den tillfredställelsen det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång. Förskolechef och arbetslaget ska tillsammans bedöma hur verksamheten ska utforma så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver med fokus på målsättningen att alla barn skall få möjlighet att övervinna svårigheter. Barnhälsoplanen används som ett stöd i med det systematiska barnhälsoarbetet. När ska det följas upp Förskolechef och arbetslag följer kontinuerligt upp och utvärderar om stödinsatserna är ändamålsenliga. Hur ska det utvärderas I dec 2015 och maj Ansvarig Förskolechef anavarar för det övergripande systematiska barnhälsoarbetet och arbetslaget ansvarar för stödinsatser och genomförande. Resultat utifrån genomförd analys redovisas i UNIKUM IKT Beskriv förskolans arbete med IKT På förskolan arbetar vi medvetet för att IKT skall vara ett naturligt verktyg i vardagen som stödjer både barn och pedagoger i kunskapssökande och lärande. IKT i form av bilder, ljud, filmer och multimedia används som stöd för varje barns och pedagogs, utforskande, skapande, kommunikation och reflektion. Vi delar med oss av vår kompetens kring IKT och i mötet med varandra och viljan att ta del av och prova nya saker förstärks och utvecklas lärandet hos både barn och vuxna. Förskolans uppdrag Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning (sid 7 Lpfö-98 rev 2011) Målsättning Samtliga pedagoger i arbetslagen på förskolan känner sig bekväma med vår digitala teknik och använder den dagligen tillsammans med barnen som ett stöd i verksamheten och för att främja för varje barns utveckling.

18 IKT i form av bilder, ljud, filmer och multimedia används som stöd för varje barns och pedagogs, utforskande, skapande, kommunikation och reflektion. Delaktighet i dokumentationen för barnen prioriteras. Förskollärare och barnskötare delar med sig av sin kompetens kring IKT och i mötet med varandra och varje pedagog tar aktivt del av varandras kunskaper och provar nya tekniker. När skall det följas upp Systematiskt i ledningsgruppen och i arbetslagen. När skall det utvärderas Utvärdering av målen i verksamhetsplanen sker i jan och maj 2016 och 2015 på planeringsdagarna. Ansvarig Förskolechef Synpunkter och klagomål Synpunkts- och klagomålshantering Knivsta kommuns riktlinjer, antagen av kommunledningen december Beskriv hur förskolan arbetar med inkomna synpunker och klagomål. Målsättning Synpunkter på förskolans verksamhet fungerar som en viktig del av förskolans vardagliga utvecklings- och förbättringsarbetet. Vi möter varje vårdnadshavare professionellt genom ta inkomna synpunkter på allvar och lösa i dialog. Vi respekterar vårdnadshavarnas känslor och åsikter. Vi diskuterar i arbetslaget vi hur synpunkterna bemöts. Vi återkopplar till synpunktslämnaren hur synpunkten hanterats. Vi dokumenterar vid både synpunkter och klagomål. Förskolechef följer övergripande rutiner för synpunkts och klagomålshantering. När ska det följas upp På avdelningslagsplaneringar i ledningsgruppen på och APT. När ska det utvärderas Kvartalsvis samt i jan och maj 2016 på planeringsdagarna. Ansvarig Förskolechef följer upp och följer Knivsta kommuns övergripande rutiner för synpunkts och klagomålshantering. Resultat utifrån genomförd analys redovisas i UNIKUM.