Sammanträdande organ. Tid kl. 08:15 Plats. Kommunstyrelsen. KTS-salen, Vita Huset. Information

Transkript

1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid kl. 08:15 Plats KTS-salen, Vita Huset Ärende Beteckning Information 1. Kommunstyrelsens ansvarsområde - presentation av nya medarbetare - allmänt - befolkningsstatistik - detaljplaner - genomfarten 2. Ekonomisk utfallsprognos för Katrineholms kommun (nämndnivå) 3. Katrineholms Logistikcentrum 4. Fokusområde - Nya verksamhetslokaler: Ärende till kommunfullmäktige 5. Svar på motion om enhetliga hastighetsbegränsningar vid Katrineholms kommuns skolor 6. Delårsrapport 1 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB 7. Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) avseende länsgemensam verksamhet och kostnader för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 8. Bostadsförsörjningsprogram för Katrineholms kommun 9. Reviderad förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland KS/2015:518 KS/2016:263 KS/2016:262 KS/2016:298 KS/2016: Sammanträdesdagar för 2017 KS/2016:310 /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Telefon: Katrineholm Telefax: E-post:

2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Ärende Beteckning Ärenden till kommunstyrelsen 11. Nämndens underlag för övergripande plan med budget 2017 KS/2016: Bostäder för situationer av akut karaktär KS/2016: Deltagande i Regionförbundet Sörmlands ledningskonferens Remiss: Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst 15. Medel ur integrationsfonden till socialnämnden KS/2016:319 KS/2016:309 KS/2016: Val av ny ersättare i personalutskottet KS/2016: Bidrag till Pumptrack-bana vid Stalls Backe KS/2016: Remiss: undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande 19. Processbeskrivning över införandet av heltid som norm KS/2016:281 KS/2016:276 Uppföljningar/Utvärderingar 20. Uppföljning av resultatet från SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 KS/2016:322 Anmälningsärenden 21. Anmälan av delegationsprotokoll 22. Anmälan av Sveriges kommuner och Landstings cirkulär 23. Meddelanden Göran Dahlström Ordförande /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Telefon: Katrineholm Telefax: E-post:

3 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN KS/2015: Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om enhetliga hastighetsbegränsningar vid Katrineholms kommuns skolor Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anse motionen vara besvarad med hänvisning till yttranden som lämnats av bildningsnämnden samt service- och tekniknämnden,. KOMMUNSTYRELSEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post:

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Svar på motion om enhetliga hastighetsbegränsningar vid Katrineholms kommuns skolor Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen lämnar inget förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet Per-Ola Fransson (SD), Mica Vemic (SD), Filip Lindahl (SD), Morten Källström (SD) och Anna-Carin Ekenskjöld (SD) har överlämnat en motion till kommunfullmäktige i vilken de yrkar på att hastighetsbegränsning, 30 km/h, införs vid samtliga skolor inom Katrineholms kommun. Vidare, ge service- och tekniknämnden i uppdrag att ta fram en enhetlig policy gällande hastighetsbegränsningar och andra hastighetsnedsättande åtgärder för samtliga skolor inom Katrineholms kommun samt att service- och tekniknämnden samarbetar med myndigheter som sköter vägar utanför kommunens vägnät. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har yttrande inhämtats från service- och tekniknämnden samt bildningsnämnden. Båda nämnderna pekar på att på trafiksituationen kan se olika ut från skola till skola, beroende på var skolan är belägen. Vidare, att det är olika myndigheter som beslutar om trafikföreskrifter, vilket kan resa hinder mot att skapa enhetliga riktlinjer. Service- och tekniknämnden lyfter fram pågående arbete som syftar till att skolorna i kommunen ska vara säkra och trygga, vilket också inkluderar trafiksituationen. En hastighetsplan är under framtagande som inkluderar hastigheterna kring skolorna i kommunen, både kommunala skolor och friskolor. Hastighetsplanen är planerad att behandlas i service- och tekniknämnden under hösten Både nämnderna anser att motionen ska vara besvarad. Ärendets handlingar Motion: enhetliga hastighetsbegränsningar vid Katrineholms kommuns skolor Sammanträdesprotokoll från bildningsnämnden, , 35 Sammanträdesprotokoll från service- och tekniknämnden, , 43 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Stab Ärendebeskrivning Motionärerna yrkar på att hastighetsbegränsning, 30 km/h, införs vid samtliga skolor inom Katrineholms kommun. Vidare, ge service- och tekniknämnden i uppdrag att ta fram en enhetlig policy gällande hastighetsbegränsningar och andra hastighetsnedsättande åtgärder för samtliga skolor inom Katrineholms kommun samt att service- och tekniknämnden samarbetar med myndigheter som sköter vägar utanför kommunens vägnät. Redovisning av inkomna yttranden Bildningsnämnden Bildningsnämnden konstaterar i sitt yttrande att det är positivt att trafiksituationen vid kommunen vid kommunens skolor uppmärksammas och att eleverna värnas. Nämnden konstaterar också att kommunens skolor är belägna såväl i såväl staden som på landsbygden med påföljd att trafiksituationen är olika vid olika skolor. Likaså att det varierar vilka myndigheter som beslutar om trafikföreskrifter. Bildningsnämnden ställer sig positiv till en översyn men kan inte, utifrån olika förutsättningar i trafiksituationen utanför de kommunala skolorna, bedöma om det är möjligt att ha en enhetlig policy. Bildningsnämnden säger i sitt yttrande att motionen ska anses vara besvarad. Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden, säger, på sammas sätt som bildningsnämnden, att trafiksituationen vid kommunens olika skolor ser olika ut beroende på var skolan är belägen. Vidare, framkommer att service- och teknikförvaltningen, tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen, arbetar med en översyn hastigheter vid kommunens skolor som ett led i den samlade översynen av hastigheterna i Katrineholms kommun. Till detta kommer att samhällsbyggnadsförvaltningen och bildningsförvaltningen, i samarbete med Katrineholms Fastighets AB, sedan cirka två år tillbaka arbetar med områden vid och på skolor ska upplevas som trygga och säkra. Service- och tekniknämnden anser att motionen ska vara besvarad. Förvaltningens bedömning Trafiksituationen varierar från skola till skola, beroende på var den är belägen. Skolans geografiska läge medför också att det är olika myndigheter som beslutar om vilka trafikföreskrifter som ska gälla. Detta medför svårigheter att skapa enhetliga riktlinjer för hastigheter kring kommunens skolor. Dock pågår arbete inom den kommunala organisationen som syftar till att skapa tryggare och säkrare miljöer kring och på skolorna. Samhällsbyggnadsförvaltningen, tillsammans med service- och teknikförvaltningen ser över just hastigheterna kring kommunens skolor, både kommunala skolor och friskolor. Detta är ett led i arbetet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Stab med hastighetsplan för hela kommunen och som är planerad att behandlas av serviceoch tekniknämnden under hösten För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

7 ~.C~/.~ i.~. - ~ 7 KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen }Hand) nr ZOi5-12- ~ ~ ~.:.,,_ Handl. ` ~`,~' t'~~~~j/!'1'wl4f E~/ 4frV Dnr. D-plan ` ~" ~~_ 4 Motion: Enhetliga hastighetsbegränsningar vid Katrineholm kommuns skolor Sverigedemokraterna ikatrineholm värnarom kommunens barn och ungdomar. Barn ska ha en bra samt säker uppväxt då de är Katrineholms framtid. Vi finner det därför anmärkningsvärt att det inte verkar finns någon enhetlig policy för hur man skaparen säker miljö för våra barn och ungdomar närde skall lämnas och hämtas vid sina skolor och förskolor. Skyltningen gällande hastighet, P-förbud samt stoppförbud inom Katrineholms kommun ser olika ut vid varje skola. En del har rekommenderad hastighet 30km/h medan andra har 30km/h som hastighetsbegränsning samt hastighetsnedsättande åtgärder, typ avsmalnade gata, blomlådor mm. T.ex. vid Sköldinge skola är det 50km/h förbi deras hållplats och saknar helt rekommenderad hastighet 30km/h eller andra hastighetsnedsättande åtgärder som finns vid flera av Katrineholms andra skolor. Med hänvisning till ovanstående föreslår Sverigedemokraterna fullmäktige besluta: Att hastighetsbegränsning 30km/h införs vid samtliga skolor inom Katrineholms kommun. Att ge Service och Tekniknämnden i uppdrag att ta fram en enhetlig policy gällande hastighetsbegränsningar och andra hastighetsnedsättande åtgärder för samtliga skolor inom Katrineholms kommun. Att Service och tekniknämnden samarbetar med myndigheter som sköter vägar utanför kommunens vägnät. SD Katrineholm P r-ola Fransson Mica Vemic r ~ ',~ -!~' ~i+~ ~~,~c~.r~~.~ Filip Lindahl ~~ ~j ~~ Morten Källström Anna-Garin Ekenskjöld

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad 35 Yttrande över motion om enhetliga hastighetsbegränsningar vid Katrineholms skolor (BIN/2016:18) Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen vara besvarad. Sammanfattning av ärendet Bildningsnämnden har beretts möjlighet att yttra sig över innehållet i Sverigedemokraternas motion om enhetliga hastighetsbegränsningar vid Katrineholms skolor. Kommunens kommunala skolor är belägna i såväl Katrineholms tätort som på landsbygden. Trafiksituationen ser väldigt olika ut mellan de olika enheterna. Bildningsnämnden ställer sig positiv till en översyn men kan inte, utifrån olika förutsättningar i trafiksituationen utanför de kommunala skolorna, bedöma om det är möjligt att ha en enhetlig policy. Ärendets handlingar Motion om enhetliga hastighetsbegränsningar vid Katrineholms skolor Ordförandens sign Justerandes sign

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2016: Förvaltningskontoret Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jörgen Rüdeberg Bildningsnämnden Yttrande över motion om enhetliga hastighetsbegränsningar vid Katrineholms skolor Förvaltningens förslag till beslut Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen vara besvarad. Sammanfattning av ärendet Bildningsnämnden har beretts möjlighet att yttra sig över innehållet i Sverigedemokraternas motion om enhetliga hastighetsbegränsningar vid Katrineholms skolor. Kommunens kommunala skolor är belägna i såväl Katrineholms tätort som på landsbygden. Trafiksituationen ser väldigt olika ut mellan de olika enheterna. Bildningsnämnden ställer sig positiv till en översyn men kan inte, utifrån olika förutsättningar i trafiksituationen utanför de kommunala skolorna, bedöma om det är möjligt att ha en enhetlig policy. Ärendets handlingar Motion om enhetliga hastighetsbegränsningar vid Katrineholms skolor Ärendebeskrivning Kommunens kommunala skolor är belägna i såväl Katrineholms tätort som på landsbygden. Trafiksituationen ser väldigt olika ut mellan de olika enheterna. Vilken myndighet som beslutar om trafikföreskrifter beror på flera olika faktorer. Leksands kommun har, på sin hemsida, lättfattligt sammanfattat regelverket: Trafikverket beslutar föreskrifter om hastighetsbegränsning på det större vägnätet. Hastighetsbegränsning till 80, 90, 100 och 110 km/tim kan tillämpas. Dessa föreskrifter är inte lokala trafikföreskrifter, utan beslutas enligt 3 kap. 17 trafikförordningen. Länsstyrelsen beslutar lokala trafikföreskrifter för allmänna vägar där staten är väghållare, det vill säga där Trafikverket har ansvar för drift och underhåll. I regel löper dessa vägar utanför kommunernas tättbebyggda områden, men större vägar kan ha statlig väghållning även där de löper genom ett tättbebyggt område. Länsstyrelsen beslutar om lokala trafikföreskrifter även i vissa andra fall, exempelvis när det gäller hastighetsbegränsning på enskilda vägar och stopp- eller väjningsplikt på vägar som ansluter mot allmänna vägar med statlig väghållning. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Agneta.Svallin@katrineholm.se

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2016: Förvaltningskontoret Länsstyrelsen kan besluta om hastighetsbegränsning genom lokala trafikföreskrifter när det behövs en lägre hastighet på en kortare sträcka än vad som gäller enligt vägens grundhastighet. Kommunen beslutar föreskrifter om hastighet, stannande och parkering för vägar som ligger inom kommunens tättbebyggda områden. Vad som ska utgöra tättbebyggt område beslutas också av kommunen. Som framgår ovan har kommunen inte ensam beslutanderätt vid alla skolor. Även om man begränsar en policy till de vägar som kommunen har beslutanderätten över kan flera varierande faktorer påverka ett beslut om hastighetsbegränsning. Bildningsnämnden vill särskilt framhålla att det är positivt att trafiksituationen för kommunens barn och elever värnas. Det är däremot osäkert om detta låter sig göras genom en gemensam hastighetspolicy. Samhällsbyggnadsförvaltningen har, i samarbete med bildningsförvaltningen ett kontinuerligt samarbete där man ser över trafiksituationen vid skolor och förskolor och föreslår adekvata åtgärder utifrån befintliga förutsättningar. Detta omfattar även de vägar som i huvudsak leder fram till skolorna. Så sker också i samarbete med Länstrafiken på flera platser utanför tätorten. Det sker även i samarbete mellan förvaltningarna inom tätorten när förändringar i skolorganisationen och nybyggnation planeras. Beslutet skickas till: kommunstyrelsen BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Agneta.Svallin@katrineholm.se

11 SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN Protokollsutdrag 1 (1) 43 Yttrande över remiss av motion om enhetliga hastighetsbegränsningar vid Katrineholms kommuns skolor (STN/2016:29) Service- och tekniknämndens beslut Service- och tekniknämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att motionen ska anses vara besvarad. Sammanfattning av ärendet En motion angående enhetliga hastighetsbegränsningar vid skolorna i Katrineholms kommun har lämnats in till kommunfullmäktige av Sverigedemokraterna. Kommunledningsförvaltningen har skickat en remiss till Service- och tekniknämnden och bildningsnämnden med begäran om yttrande över motionen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har berett ärendet åt Service- och tekniknämnden och sammanställt synpunkter utifrån Sverigedemokraternas motion. Hastigheten vid kommunens skolor beror till stor del på i vilken trafikmiljö skolan är placerad, utmed huvudgata med genomfartstrafik eller utmed lokalgata i bostadsområde. NTF har fått uppdrag av Samhällsbyggnadsförvaltningen om en översyn av hastigheter och åtgärder vid kommunens skolor som ett led i hastighetsöversyn inom hela kommunen. Översynen gäller alla skolor både kommunala och friskolor. Tillsammans med KFAB arbetar Samhällsbyggnadsförvaltningen och bildningsförvaltningen sedan ungefär två år tillbaka för att områden vid och på skolorna ska upplevas säkra och trygga. Ärendets handlingar Service- och teknikförvaltningens tjänsteskrivelse, Motion om enhetliga hastighetsbegränsningar vid Katrineholms skolor

12 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta lägga delårsrapport 1 för Sörmlands kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har överlämnat sin delårsrapport för årets tre första månader. Verksamheten under årets första kvartal har präglats av etableringen av Servicecenter Sörmland, implementering och utveckling av tekniska system, förberedelser inför tågtrafiksatsning Ny Trafik 2017 samt upphandlingsarbete. Delårsrapporten visar på en budget i balans och det ekonomiska utfallet för det första kvartalet är ett positivt resultat på kronor. Prognosen för helåret 2016 är ett positivt resultat på kronor, jämfört med budget Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet bedömer att man i allt väsentligt uppfyller god ekonomisk hushållning. Bidragande orsaker som anges i delårsrapporten är fortsatt resande- och intäktsutveckling, tidigare fattade beslut vilka möjliggöra samordning, optimering och effektiviseringar samt modernisering av tekniska system. Ärendets handlingar Protokoll från direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndigheten Delårsrapport 1, januari-mars 2016, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har överlämnat sin delårsrapport för årets tre första månader. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har vid genomgång av delårsrapporten inte funnit något att anmärka på. Förvaltningens bedömning är att kommunstyrelsen föreslår fullmäktige lägga delårsrapporten till handlingarna. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndigheten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

14

15

16

17

18

19

20 Delårsrapport 1 Januari-mars 2016 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Fastställd i förbundsdirektionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 12 maj 2016

21 Sammanfattning Perioden januari till och med mars månad 2016 har fortsatt präglats av etableringen av Servicecenter Sörmland, implementering och utveckling av nya tekniska system, förberedelser inför tågtrafiksatsningen Ny Trafik 2017, förvaltning av innevarande avtal i färdtjänst och sjukresor, uppstart nya avtal samt upphandlingsarbete. Under perioden har några för framtiden stora och viktiga frågor hanterats: Den 1 februari 2016 driftstartade det nya samordnade Servicecenter Sörmland med tjänster för bland annat bokning av resor, kundtjänst, trafikledning för förare samt samordning av trafik och dirigering av fordon. Beslut om Sörmlandstaxan inklusive skolkort i fråga om nivå på priser och rabatter med rekommendation till medlemmarna att godkänna beslutet. Kammarrätten i Stockholm meddelade den 9 mars 2016 dom i mål om allmän trafikplikt, och i vilken SJ ABs överklagan avslogs. Året inleddes med att busstrafiken i de två trafikavtalen Gnesta/ Nyköping/ Oxelösund/Trosa samt Katrineholm/Flen/Vingåker började drivas med förnybara drivmedel. Sedan tidigare drivs busstrafiken i Eskilstuna på biogas, RME och el och busstrafiken i Strängnäs på RME och HVO. Sammantaget medför detta att från och med den 1 januari 2016 bedrivs all busstrafik i Sörmland med förnybara drivmedel. Den 20 januari 2016 tecknades avtal om riksfärdtjänst och långa sjukresor med Riksfärdtjänsten AB med innebörden att Riksfärdtjänsten med start från den 1 februari samma år tillgodoser Landstinget Sörmlands behov av låga sjukresor samt kommunerna Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm, Oxelösund och Flen (eget avtal) behov av riksfärdtjänst. Den 30 mars meddelade Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet även tilldelningsbeslut i upphandling Serviceresor Sörmland 2017, i vilket sammantaget sex olika trafikföretag fick uppdrag. Tilldelningsbeslutet är dock överprövat till Förvaltningsrätten i Linköping, varför avtal ännu inte har kunnat tecknas. Resandet i den upphandlade tågtrafiken är vid delårsrapportens upprättande ännu inte offentliggjorda, varför detta formellt kommer att kunna redovisas först i samband med delårsrapport 2 januari augusti Resandet i den upphandlade busstrafiken fortsätter att öka. Under perioden genomfördes totalt sett närmare 3 miljoner resor i busstrafiken, varav drygt 1,7 miljoner resor genomfördes av allmänheten. Detta är en ökning jämfört med samma period föregående år om 2,8 procent för såväl det totala antalet resor som allmänhetens resor. Resandet i den särskilda kollektivtrafiken redovisas inom ramen för myndighetens verksamhet för första gången i och med denna delårsrapport, och med omfattning avseende den trafik som under perioden och från 1 februari varit ansluten till Servicecenter Sörmland. Totalt har resor genomförts. Ekonomiskt visar utfallet januari till mars på en budget som är i balans. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets ekonomiska utfall under perioden januari mars uppgick till tkr. Den ekonomiska prognosen visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett positivt resultat på tkr jämfört med budget Biljettintäkterna från allmänheten under perioden uppgår till närmare 31 miljoner kronor, vilket är 4,8 procent högre än för motsvarande period föregående år. Den samlade bedömningen är att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i stora delar uppfyller en god ekonomisk hushållning. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2 Länstrafiken Sörmland AB

22 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 VÅR FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 4 INLEDNING... 4 VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER PERIODEN... 4 DIREKTIONENS ARBETE UNDER PERIODEN... 7 ARBETET I SÖRMLANDS KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETS HEL- OCH DELÄGDA BOLAG, INTRESSEBOLAG OCH MEDLEMSFÖRENINGAR.. 7 STRATEGISK SAMVERKAN ÄR VÅRT ARBETSSÄTT... 8 VERKSAMHETEN UR OLIKA PERSPEKTIV... 9 MEDBORGARPERSPEKTIV TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPERSPEKTIV MEDARBETARPERSPEKTIV EKONOMISKT PERSPEKTIV EKONOMISK ANALYS OCH PROGNOS FINANSIELLA MÅL VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE UNDER PERIODEN JANUARI MARS RISKBEDÖMNING AVSEENDE VERKSAMHETENS FRAMTIDA MÅLUPPFYLLELSE PERIODENS ARBETE MED INTERN KONTROLL VERKSAMHETENS FÖRVÄNTADE UTVECKLING VÅRA RÄKENSKAPER DRIFTSREDOVISNING RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING FÖRDELNING PER MEDLEM ESKILSTUNA KOMMUN FLENS KOMMUN GNESTA KOMMUN KATRINEHOLMS KOMMUN NYKÖPINGS KOMMUN OXELÖSUNDS KOMMUN STRÄNGNÄS KOMMUN TROSA KOMMUN VINGÅKERS KOMMUN LANDSTINGET SÖRMLAND REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 3 Länstrafiken Sörmland AB

23 Vår förvaltningsberättelse Inledning Det övergripande målet för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är att skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Värdegrunden, den moderna myndigheten som är hållbar, professionell och lyhörd, och principerna Kunden i centrum, Strategisk ledning för kollektivtrafiken, Ansvar för uppdraget och Effektiv organisation är ledstjärnor på vägen. Myndighetens ekonomiska hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt medarbetarperspektivet och det ekonomiska perspektivet, vilka återfinns i myndighetens Verksamhetsplan med budget 2016 (17-18). För att säkerställa så att myndighetens verksamhet uppnår måluppfyllelse och en god ekonomisk hushållning gör myndigheten uppföljande delårsrapporter. Då myndighetens verksamhet nyligen har utökats väsentligt i ansvars- och kostnadsomfattning gör myndigheten denna delårsrapport 1 för att följa upp och analysera resultatet från de tre första månaderna på året. Myndigheten företog nyligen en omfattande årsredovisning och i all väsentlighet har inga nya omständigheter, som inte tidigare identifierats och prognosticerats, uppkommit. Väsentliga händelser under perioden Bland lokala och regionala händelser under perioden kan särskilt nämnas driftstart för Servicecenter Sörmland och driftstart för förnybara drivmedel i länets samtliga busstrafik. Det är sedan den 1 januari som all busstrafik i myndighetens regi drivs med förnybara drivmedel, innebärande att 31 bussar i Strängnäs och nio bussar i Nyköping körs på HVO, 140 bussar spridda i länet körs på RME samt att det i Eskilstuna stadstrafik körs 51 bussar på biogas och två bussar drivs av el. Övergången från fossil diesel till HVO (Hydrotreated Vegetable Oil) respektive RME (rapsmetylester) har skett utan några driftstörningar. Vad avser driftstart av Servicecenter Sörmland så öppnade tjänsterna i full drift den 1 februari 2016 efter en invigning av verksamheten den 18 januari Verksamheten erbjuder bokning och kundtjänst för kunder i såväl den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken i länet, samordnar dessa resor samt leder och hanterar störningar inom den särskilda kollektivtrafiken. Myndigheten har ända sedan beslut fattades i maj 2014 om att etablera funktioner för bokning, kundtjänst, trafikledning och samordning för den särskilda kollektivtrafiken förberett för detsamma och sedermera även beslutat samordna dessa funktioner med desamma för den allmänna kollektivtrafiken. Under tiden fram till driftstart har myndigheten och medlemmarna arbetat med att skapa förutsättningar för verksamheten bland annat genom att ha utvärderat och riskbedömt, upphandlat IT-stöd, bytt och inrett lokaler samt rekryterat och utbildat medarbetare. Den översyn av struktur och prissättning av biljetter för resor med myndighetens upphandlade trafik som har gjorts har resulterat i Sörmlandstaxan, och samtliga medlemsfullmäktige har föreslagits besluta om priser och nivå på rabatter, inklusive skolkort, i enlighet med myndighetens förslag. Under våren kommer beslut kring Sörmlandstaxan fattas i samtliga medlemmars fullmäktigeförsamlingar. Sörmlandstaxan avses att börja gälla från den 1 oktober Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 4 Länstrafiken Sörmland AB

24 Under perioden har också implementeringen av nytt betal- och realtidssystem tagit fart. Tester av teknik har gjorts och installation av utrustning i bussar har påbörjats. Utformning av resekort har tagits fram i samverkan med Trafikförvaltningen i Stockholms Län för att säkerställa att Sörmlands resekort kan användas även i SL-trafiken. Härutöver pågår ett projekt kring överföring av data mellan SL Access och Sörmlands kommande biljettsystem. Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram är under revidering, och ett samrådsunderlag har tagits fram. Detta planeras fungera som diskussionsunderlag inför kommande samråd och också som avstamp inför fortsatt beredning i övrigt. Även Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets förbundsordning är under revidering och en remiss av reviderad förbundsordning kommer, efter beslut i direktionen den 16 mars 2016, att ha skickats till medlemmarna under april. Avtal tecknades den 20 januari 2016 med Riksfärdtjänsten AB för tjänster avseende riksfärdtjänst och långa sjukresor. Myndigheten tecknade efter upphandling, i syfte att tillgodose Landstinget Sörmlands behov av långa sjukresor och kommunerna Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm, Oxelösund samt Flen (eget avtal) behov av riksfärdtjänst, detta avtal. Tjänsterna i avtalet startade den 1 februari Under perioden har myndighetens arbete med förvaltning och uppföljning avseende Landstinget Sörmlands och åtta kommuners innevarande avtal för färdtjänst och sjukresor fokuserat på att genomföra fordonskontroller, hålla kontinuerliga avstämningsmöten med trafikföretag samt utföra särskilda insatser i syfte att hålla och öka kvaliteten i tjänsterna. Myndigheten fick också en begäran från Nävertorps Specialtransport AB om att avsluta avtalet i område Eskilstuna. Vid förhandlingen kom parterna dock inte överens, och Nävertorps avtal om anropsstyrd trafik fortsätter därmed att gälla. I mars tilldelade myndigheten sex olika trafikföretag uppdrag i upphandlingen av Serviceresor i Sörmland, vilket innebär en större spridning på olika utförare än i dagens avtal. Tre ansökningar om överprövning har dock inkommit, vilket innebär att avtal inte kan tecknas förrän förvaltningsrätten fattat beslut. Trafikstart planeras till den 1 januari I det storregionala perspektivet kan särskilt nämnas Mälardalslänens och MÄLABs arbete med Ny Trafik 2017 i form av den dom i mål om allmän trafikplikt som Kammarrätten i Stockholm meddelade den 9 mars, och i vilken SJ ABs överklagan avslogs. Därefter har SJ AB överklagat kammarrättsdomen till Högsta Förvaltningsdomstolen. Utöver detta har upphandlingsarbete med att säkerställa trafik under övergångsåren, fram till regionen har egna tågfordon för trafiken, fortsatt. Härutöver pågår ett omfattande arbete med varumärkesplattform inklusive namn och visuell identitet. Två namn har tagits fram, ett för den nya taxa som hittills gått under namnet Mälardalstaxan och ett för den trafikprodukt som ska bedrivas med de nya tåg som anskaffats, Mälardalståg. De två namnen föreslås dela logotyp, färger och design i syfte att skapa en samhörighet mellan taxa och tåg. Vad gäller den tågfordonsupphandling som AB Transitio driver för regionens räkning och vars tilldelningsbeslut är överklagat kan nämnas att Förvaltningsrätten i Stockholm under perioden meddelat datum för muntlig förhandling, vilket sker den 13 och 14 april Bland de nationella aktiviter med påverkan på myndighetens arbete kan bland annat nämnas Indelningskommitténs arbete med att föreslå en ny läns- och landstingsindelning och Sverigeförhandlingens uppdrag bland annat att driva en förhandling om medfinansiering av höghastighetsjärnväg. Båda utredningarna är tillsatta av regeringen. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 5 Länstrafiken Sörmland AB

25 Vad gäller Sverigeförhandlingen så inleddes förhandlingar den 1 februari 2016 rörande 13 utpekade stationsorter längs de planerade järnvägssträckorna. Dessa är Vagnhärad, Skavsta, Nyköping, Norrköping, Linköping, Tranås, Jönköping, Borås, Landvetter Flygplats, Mölnlycke, Värnamo, Hässleholm och Lund. Förhandlingar inleddes också med Stockholm, Göteborg, Malmö, Huddinge och Södertälje eftersom de också bedöms få delar av nyttorna som uppstår tack vare höghastighetsjärnvägen. Vid förhandlingarna fick Region Sörmland genom Landstinget Sörmland, Regionförbundet Sörmland och Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ett av de bud som utdelades. I Sverigeförhandlingens delrapport SOU 2016:3 Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar föreslås att höghastighetstågen bör prioriteras i kapacitetstilldelningen, främst med syfte att nå restidsmålen Stockholm-Göteborg/Malmö. Myndigheten har därför i ett gemensamt yttrande med Regionförbundet Sörmland och Landstinget Sörmland påtalat regionaltågens betydelse för att sprida resenärsnyttor, samt höghastighetsjärnvägens påverkan på den framtida utökade regionaltågstrafiken inom ramen för Ny Trafik. Under perioden lämnade Sverigeförhandlingen bud om nya stationer i Sverige, därav i Sörmland Nyköping, Vagnhärad och Skavsta. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 6 Länstrafiken Sörmland AB

26 Direktionens arbete under perioden Året, tillika delårsperioden, inleddes med att direktionen fick en ny ledamot, tillika ordförande, i form av Monica Johansson, Landstinget Sörmland. Under delårsperioden januari till mars 2016 har direktionen i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet sammanträtt enligt plan den 16 mars Vid sammanträdet den 16 mars 2016, som tillika var årets första sammanträde, fastställdes årsredovisning 2015 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Direktionen fastställde även Sörmlandstaxan inklusive skolkort i fråga om nivå på priser och rabatter. Ledamöter, ordförande, stämmoombud och revisorer nominerades till Länstrafiken Sörmland AB. Direktionen uppmanade därutöver bland annat medlemmarna om att inkomma med svar på remissversion av reviderad förbundsordning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet samt att inkomma med sina respektive trafikbeställningar före vårterminens utgång. Utöver detta fastställde direktionen en samrådsversion av kommande Verksamhetsplan och budget 2017 ( ). Vid sammanträdet informerade sig direktionen bland annat om trafikbokslut 2015 med årlig rapport, pågående arbete med Ny Trafik 2017, Mälardalstaxan, Sverigeförhandlingen, implementering av Betal- och Realtidssystem, pågående arbete med grafisk profil, status i trafik och avtal, förvaltning och uppföljning av innevarande avtal för färdtjänst och sjukresor samt nuläget i upphandling av Serviceresor Sörmland Efter delårsperiodens slut har det kallats till, och genomförts, ett extra sammanträde i direktionen den 19 april Detta med anledning av beslut om justerade principer för Skolkort. Arbetet i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets hel- och delägda bolag, intressebolag och medlemsföreningar Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet äger aktierna i Länstrafiken Sörmland AB till 100 procent, Mälardalstrafik AB (MÄLAB) till 13 procent, AB Transitio till 5 procent samt är aktieinnehavare i Samtrafiken Sverige AB. Länstrafiken Sörmland AB äger i sin tur Länstrafiken Mälardalen AB till 33 procent. Styrelsen för Länstrafiken Sörmland AB har sammanträtt den 8 april Vid sammanträdet hanterades Årsredovisning 2015, Verksamhetsplan och budget 2017 ( ), ny attestordning samt nominering av ledamöter och ersättare till styrelsen i Länstrafiken Mälardalen AB. Årsstämma i bolaget är planerad till den 12 maj Styrelsen för MÄLAB har under perioden sammanträtt enligt plan den 9 mars Kommande ordinarie styrelsesammanträde är den 25 maj samma år, då det även hålls ordinarie årsstämma i bolaget. Därutöver har MÄLAB kallat till ett extra styrelsesammanträde den 21 april Som beredningsyta inför styrelsens sammanträden träffas förvaltningschefer och motsvarande i Mälardalen. Under delårsperioden har en sådan beredning företagits. MÄLAB är aktieinnehavare i TiM (Trafik i Mälardalen) till 50 procent där SJ AB innehar den andra hälften. Styrelsen för TiM har under perioden sammanträtt vid ett tillfälle, den 7 mars och kommande sammanträde är planerat till den 17 maj Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har hittills inget engagemang i ägarråd eller styrelse hos AB Transitio, men deltar i styrgrupp kopplat till upphandlingen av fordon för AMT-projektet. Sörmlands Kollektivtrafikmyndigheten har inte heller något engagemang i styrelse hos Samtrafiken Sverige AB. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 7 Länstrafiken Sörmland AB

27 Strategisk samverkan är vårt arbetssätt Prioriterade forum och vår medverkan under perioden En Bättre Sits SKL MÄLAB Nätverk och tjänstemannaberedning för kollektivtrafikhandläggare i länet Regionala transportgruppen Länspensionärsråd samt rådet för funktionshindersfrågor Resenärsgrupper En process för storregional infrastrukturplanering under ledning av Mälardalsrådet. Under perioden har ett gemensamt svar gällande Trafikverkets förslag till inriktningsunderlag för åren tagits fram. En preliminär version av systemanalys ska vara färdig i maj. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bjuder in förvaltningscheferna till nationella RKTM- träffar och för 2016 planeras två sådana tillfällen. Kommande sammanträde sker den 13 maj. Myndigheten har deltagit vid tjänstemannaberedningar och styrelsesammanträde enligt plan. Detta är vårt mest prioriterade forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor och representanter i detta nätverk är vår främsta resurs för att ta frågor vidare internt hos respektive medlem. Nätverksträff har företagits enligt plan den 26 februari och nästa träff är planerad till den 22 april. Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Under perioden har ett möte hållits den 21 mars. Under perioden har myndigheten organiserat ett antal studiebesök i det nyöppnande Servicecenter för olika rådsgrupper runt om i länet. Därutöver har inga särskilda träffar skett med Länspensionärsrådet eller Rådet för funktionshindersfrågor. Under perioden har inga särskilda träffar arrangerats med pendlarföreningar eller andra resenärsgrupper. Myndigheten deltog med representation vid en TIM-sammankomst i Västerås den 12 april. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 8 Länstrafiken Sörmland AB

28 Byggande av dubbelspår på Svealandsbanan är ett utav de pågående arbeten som genomförs för att skapa förutsättningar för framtidens kollektivtrafik, och därigenom möta sörmlänningarnas behov av arbetspendling och vardagsresande. Verksamheten ur olika perspektiv I det här avsnittet redovisas verksamheten ur fyra perspektiv: medborgararperspektivet om information, nöjdhet och attityder, trafikförsörjningsperspektivet om trafiken, samordningen och avtalen under perioden januari mars 2016, medarbetarperspektivet om vår personalsituation och kompetensförsörjning samt det ekonomiska perspektivet om vår ekonomiska hushållning och intäktsutveckling. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 9 Länstrafiken Sörmland AB

29 Medborgarperspektiv Under perioden har öppnandet av Servicecenter Sörmland påverkat ett stort antal av länets invånare på så sätt att man numer kontaktar myndigheten vid bokning av resa även för den särskilda kollektivtrafiken. Vad gäller kontaktvägar för bokning av dessa resor använder invånarna fortsatt samma telefonnummer och app som tidigare. Genom öppnandet av Servicecenter Sörmland har nu medborgare och resenärer i såväl den allmänna som den särskilda kollektivtrafiken en högre tillgänglighet till myndighetens tjänster i form av kundservice via telefon och e-post. Detta då verksamheten är bemannad dygnet runt, året runt och även fortsatt kan man som medborgare kontakta myndigheten via telefon, e-post, webb eller genom att besöka myndighetens försäljningsställe, Station360 i Eskilstuna. Den 18 januari 2016 invigdes verksamheten i Servicecenter Sörmland. I stället för att klippa ett band invigdes Servicecenter Sörmland genom att Monica Johansson, ordförande för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, knöt ihop flera band som en symbol för de delar av verksamheten som nu har sammanvävts. Totalt har, för den allmänna kollektivtrafiken, samtal besvarats under perioden februari-mars, att jämföra med samtal under samma period föregående år. Jämförelse kan inte göras med januari då myndigheten från den 1 februari har en ny växeluppsättning. För perioden sedan Servicecenter Sörmland öppnade, den 1 februari till och med sista mars, har totalt samtal besvarats. I samtalen inkluderas Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets växel, beställning av anropsstyrd- och kompletteringsresor samt serviceresor, trafikupplysning och samtal till trafikledningen. Vad gäller kundärenden så har det under perioden januari till och med mars 2016 registrerats cirka kundärenden avseende den allmänna kollektivtrafiken. Motsvarande siffra för föregående år var cirka 980 registrerade kundärenden. Utav dessa är 97 ärenden förseningsersättningar, att jämföra med 130 inkomna sådana under samma period Inom den särskilda kollektivtrafiken har under perioden 1 februari till den 31 mars 644 kundsynpunktärenden registrerats. Enligt kvartalsrapport från tidigare leverantör av tjänsterna mottogs, under perioden kvartal , 685 synpunkter för den särskilda kollektivtrafiken. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 10 Länstrafiken Sörmland AB

30 Kommunikationsarbetet under perioden har bland annat präglats av det långsiktiga arbetet med att introducera Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets nya varumärke Sörmlandstrafiken. Myndighetens drygt 60 försäljningsombud har fått ett ombudskit innehållande bland annat flagga, klistermärke och affisch i det nya grafiska utseendet. Digitala kanaler, såsom app och nyhetsbrev, har uppdaterats och hållplatskyltar med det nya utseendet har börjat sättas upp runt om i länet. Bärark som finns vid ett antal hållplatser, och som innehåller tidtabeller och annat informationsmaterial, byts löpande ut vid behov. En fullständig översyn av bärarken och informationsmaterial i bärarken görs i samband med införandet av det nya betal- och realtidsinformationssystemet. Utseendet på Sörmlandstrafikens framtida resekort är också fastställt. Ett arbete med att kartlägga kostnad kring anpassning av bussarna har påbörjats. Under första kvartalet 2016 har fem pressmeddelanden distribuerats, att jämföra med tre distribuerade pressmeddelanden under samma period föregående år. I media har myndighetens synts gällande: Etablering av Servicecenter Sörmland Nytt biljett- och realtidssystem Fler resenärer och fler nöjda resenärer under 2015 Trafikföretag som önskar säga upp avtal gällande serviceresor Invigning av Åkerbergs Trafik AB:s nya dubbeldäckarbuss för trafikering mellan Trosa och Liljeholmen (Trosabussen). Nya komfortbussar mellan Trosa och Södertälje Beslut om tilldelning för serviceresor i Sörmland att gälla från 1 januari 2017 Ett antal insändare i lokalpress har mottagits och besvarats. Ämnen som berörts är överfulla bussar i Eskilstuna, biljettsystemets funktion, bussarnas kvalité och linjedragningar. Myndigheten har deltagit i Senior event i Eskilstuna, under vilket myndigheten dels mottog synpunkter från medborgare och resenärer, dels informerade om bland annat nya webben och appens användningsområden och möjligheter. Från den 1 april 2016 har en ny lag om resenärers rättigheter trätt i kraft. En utredning om konsekvenser för myndigheten och revidering av resevillkor pågår. Under det första kvartalet har erfarenheter samlats och kunskaper inhämtats som ger förutsättningar för att fortsätta utveckla medborgarperspektivet. Enligt fastställda servicenivåer avseende svarstider för den särskilda kollektivtrafiken ska 80 procent av samtalen besvaras under 60 sekunder och 99 procent av samtalen ska inte överstiga en svarstid på 2 minuter. Som statistiken nedan visar har verksamheten, under de första två månaderna i drift, nått långt i uppfyllelsen av detta mål. De bokningar av resor som tagits emot de två första månaderna har haft en genomsnittlig svarstid om cirka en och en halv minut (den genomsnittliga svarstiden för februari var 1,31 minuter och 1,18 minuter för mars). Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 11 Länstrafiken Sörmland AB

31 Servicecenter, svarstider per dag, februari och mars månad Antalet felbokningar för februari uppgick till 93 stycken, under mars har den siffran minskat till 31. Vi ser i samtalsstatistiken att den största belastningen föreligger i inledningen av en vecka och trappas gradvis ned under veckans gång. Dessa erfarenheter skapar nu möjligheter för oss att optimera bemanningen. Verksamheten utvecklas bland annat genom ett coachande ledarskap som baseras på medlyssning och stöttning i samtal för att uppnå inte bara effektivitet i svarsfrekvensen utan en god service och ett gott bemötande. Arbetet med implementering av kundundersökning avseende bemötande har implementerats under mars och resultat kommer att presentera senare under året. Utvärdering av arbetet görs kontinuerligt för att utveckla rutiner och framför allt gruppens gemensamma arbetssätt. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 12 Länstrafiken Sörmland AB

32 Trafikförsörjningsperspektiv När det gäller den allmänna kollektivtrafiken har perioden präglats av att det varit förhållandevis stabilt både i buss- och tågtrafiken. Som följd av att vintern varit relativt mild med undantag av några kylslagna veckor i början på året, har väglaget inte heller ställt till några större problem under perioden. Vad gäller tågtrafiken har MÄLAB under perioden fortsatt arbetet med att finna lösningar bland annat genom överbryggande trafikavtal i syfte att säkerställa trafiken under åren fram till dess att regionen har egna tågfordon. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har sedan den 1 juli 2015 uppdraget att förvalta och följa upp Landstinget Sörmlands och åtta kommuners gemensamma avtal avseende färdtjänst och sjukresor. Under perioden januari till mars 2016 har myndigheten, utöver ordinarie aktiviteter hörande till förvaltning och uppföljning, även haft att tillsammans med medlemmarna hantera en till dessa avtal inkommen förfrågan om att lämna område Eskilstuna. Det senare har bland annat inneburit tillkommande aktiviteter och uppdrag som att undersöka de legala och praktiska förutsättningarna för att genomföra direktupphandling samt medverka vid förhandlingarna mellan det aktuella trafikföretaget och medlemmarna. För den särskilda kollektivtrafiken har myndigheten från och med den 1 februari ett utökat ansvar bland annat för trafikledning och därmed direktkontakt med förare. Utöver detta utför myndigheten ett strukturerat arbete med avtalsuppföljning i trafiken. Bland övriga aktiviteter inom ramen för den särskilda kollektivtrafiken kan nämnas att det den 20 januari 2016 tecknades avtal om riksfärdtjänst och långa sjukresor med Riksfärdtjänsten AB med innebörden att Riksfärdtjänsten med start från den 1 februari samma år tillgodoser Landstinget Sörmlands behov av låga sjukresor samt kommunerna Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm, Oxelösund och Flen (eget avtal) behov av riksfärdtjänst. Vad gäller den pågående upphandlingen av Serviceresor Sörmland 2017 meddelades tilldelningsbeslut den 30 mars avseende trafikuppdrag för den särskilda kollektivtrafiken med planerad trafikstart från den 1 januari Följande trafikföretag tilldelades trafik i länet: AB Trendtaxi - 56 fordon i Eskilstuna. K-holms Vård o Omsorg - 21 fordon i Nyköping och åtta fordon i Flen. VTV Transport och Taxi AB - sex fordon i Gnesta, fyra fordon i Oxelösund och fyra fordon i Trosa. Taxi Kurir i Uppsala AB - tolv fordon i Katrineholm. Keolis Sverige AB - tio fordon i Strängnäs. Högstad Produktion AB - fem fordon i Vingåker. Tre ansökningar om överprövning inkom innan avtalsspärren löpte ut. Detta innebär att avtalsspärren förlängts och att avtal inte kan tecknas förrän förvaltningsrätten fattat beslut. Resandeutvecklingen i trafiken Vad gäller resandeutvecklingen kan inledningsvis noteras att resandestatistiken för den upphandlade tågtrafiken ännu inte finns tillgänglig, att resandeutvecklingen för den upphandlade busstrafiken redovisas sedvanligt och att resande i den särskilda kollektivtrafiken, inom ramen för myndighetens nuvarande uppdrag, redovisas för första gången i och med denna delårsrapport. Vad gäller resandet i Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 13 Länstrafiken Sörmland AB

33 den särskilda kollektivtrafiken redovisas antal genomförda sjukresor i länet samt antal genomförda färdtjänstresor och omsorgsresor med mera för den trafik som är ansluten till Servicecenter Sörmland. Tågtrafiken Då statistiken för tågtrafiken redovisas med viss fördröjning från SJ finns inga siffror tillgängliga för antalet påstigande i den regionala tågtrafiken under första kvartalet. Däremot har SL hunnit publicera påstigandesiffror för Gnestapendeln som, med påstigande, visar på ett oförändrat resande jämfört med samma period Busstrafiken Totalt registrerades närmare 3 miljoner påstigande i den av myndigheten upphandlade busstrafiken under perioden januari-mars. Detta motsvarar en ökning på 2,8 procent jämfört med samma period I praktiken är utveckling ännu något bättre än jämförelsesiffrorna visar eftersom påsken, med förhållandevis lågt resande, i år inföll i mars och inte april som i fjol. Resandet ökar både i landsbygdstrafiken och i stadstrafiken. Inom landsbygdstrafiken utmärker sig Flens kommun genom en ökning på nästan 30 procent. Detta kan till stor del förklaras med det förhållandevis många nyanlända i kommunen i kombination med Migrationsverkets anläggning för handläggning av asylärenden i Jättuna i Flen. Det är endast landsbygdstrafiken i kommunerna Strängnäs och Trosa som uppvisar ett markant lägre resande än året innan. I Strängnäs mycket beroende på neddragningar i trafiken. Även i Trosa har viss neddragning gjorts, men här är det även en svag utveckling på den regionala linje 802 mot Södertälje. Om man enbart tar hänsyn till allmänhetens resande, det vill säga resandet exklusive skolkort, är ökningstakten på landsbygden generellt sett samt i städerna Katrineholm och Strängnäs något större än den totala resandeutvecklingen. I stadstrafikområdena Eskilstuna och Nyköping ökar däremot allmänhetens resande inte fullt lika mycket som det totala. Linje/Sträcka Påstigande Förändring Kommentar 303 Strängnäs-Stallarholmen ,0 % Neddragning (km-produktion minskad med 14 %) 301 Strängnäs-Åker ,2 % Neddragning (km-produktion minskad med 25 %) 305 Strängnäs-Mariefred ,6 % Minskat resandet med främst Gymnasiekort län, Ungdomskort och Rabattkort 841 Strängnäs-Södertälje ,8 % Effekt av utbudsförstärkning i december Gnesta-Flen ,2 % Delvis genom överflyttning från linje Flen-Hälleforsnäs ,5 % Flera boenden för nyanlända i stråket 20 Torshälla-Mälarbaden ,9 % Ökat resandet med elevkort 23 Eskilstuna-Kvicksund ,2 % Ökat resandet med elevkort 700 Vingåker-Eskilstuna ,9 % Stark utveckling mellan Flen och Malmköping, se nedan 430 Flen-Malmköping ,6 % Etablering friskola Malmköping, boende för nyanlända i Malmköping Tabell: Linjer med mest positiv respektive negativ resandeutveckling under perioden januari-mars 2016 jämfört med Enbart linjer med fler än påstigande är med i sammanställningen. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 14 Länstrafiken Sörmland AB

34 Landsbygd och stad Påstigande Förändring Totalt ,8 % därav allmänhet ,8 % därav med periodkort ,1 % Landsbygdstrafiken (buss) Påstigande Förändring Eskilstuna, totalt ,2% därav allmänhet ,6% därav med periodkort ,9% Flen, totalt ,3% därav allmänhet ,9% därav med periodkort ,7% Gnesta, totalt ,6% därav allmänhet ,9% därav med periodkort ,4% Katrineholm, totalt ,3% därav allmänhet ,6% därav med periodkort ,2% Nyköping, totalt ,3% därav allmänhet ,1% därav med periodkort ,7% Oxelösund, totalt ,2% därav allmänhet ,1% därav med periodkort ,8% Strängnäs, totalt ,0% därav allmänhet ,1% därav med periodkort ,7% Trosa, totalt (exkl. Trosabussen) ,2% därav allmänhet ,6% därav med periodkort ,1% Vingåker, totalt ,2% därav allmänhet ,2% därav med periodkort ,2% Utanför länet ,3% därav allmänhet ,4% därav med periodkort ,8% Landsbygd, totalt ,7% därav allmänhet ,3% därav med periodkort ,3% resor med regionala linjer (totalt) ,6% Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 15 Länstrafiken Sörmland AB

35 Stadstrafiken (buss) Påstigande Förändring Eskilstuna, totalt ,9% därav allmänhet ,1% därav med periodkort ,7% Katrineholm, totalt ,7% därav allmänhet ,6% därav med periodkort ,5% Nyköping, totalt ,2% därav allmänhet ,4% därav med periodkort ,2% Strängnäs, totalt ,2% därav allmänhet ,7% därav med periodkort ,4% Anropsstyrd allmän kollektivtrafik Resandet i den allmänna anropsstyrda kollektivtrafiken har under perioden fortsatt varit en marginell del av myndighetens verksamhet. I slutet av januari fick skärgårdstrafiken problem med några inställda turer. Orsaken var det svåra vädret med kraftiga vindar i kombination med mestadels öppet vatten. Anropsstyrd särskild kollektivtrafik Resandet i den särskilda kollektivtrafiken redovisas inom ramen för myndighetens verksamhet för första gången i och med denna delårsrapport, och med omfattning avseende den trafik som under perioden och från 1 februari varit ansluten till Servicecenter Sörmland. Totalt har resor genomförts. Antal genomförda resor Februari 2016 Mars 2016 Totalt därav färdtjänst därav omsorgsresor därav sjukresor därav skol- och särskoleresor därav övrigt Eskilstuna, totalt därav färdtjänst därav omsorgsresor därav skol- och särskoleresor därav övrigt Flen, totalt därav färdtjänst Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 16 Länstrafiken Sörmland AB

36 därav omsorgsresor därav övrigt 0 0 Gnesta, totalt därav färdtjänst därav omsorgsresor därav övrigt 1 0 Katrineholm, totalt därav färdtjänst därav omsorgsresor 6 0 därav övrigt 0 4 Nyköping, totalt därav färdtjänst därav omsorgsresor därav övrigt 2 8 Oxelösund, totalt därav färdtjänst därav omsorgsresor därav övrigt 0 0 Trosa, totalt därav färdtjänst därav omsorgsresor därav övrigt 0 1 Vingåker, totalt därav färdtjänst därav omsorgsresor därav övrigt 0 0 Landstinget, totalt därav sjukresor därav övrigt Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 17 Länstrafiken Sörmland AB

37 Produktsortiment och val av produkt Generellt är skolkorten den vanligaste produkten med 1,2 miljoner resor mellan januari och mars Antalet resor med skolkort i länet har under perioden ökat något. I stadstrafikområdena Katrineholm och Strängnäs har däremot antalet resor med skolkort minskat. Antal resor med pendlarprodukter (resor med Pendlar-, Sörmlands- samt Stadskort, totalt närmare resor) ökade inom samtliga områden. Även kontantresor (inklusive mobilbiljetter) har ökat och uppgår nu till drygt resor. Antal påstigande med Rabattkort ( resor) fortsätter att minska, detsamma gäller för resandet med Ungdomskort ( resor). Gällande Ungdomskorten avviker Katrineholms stadstrafik markant genom en ökning på 20 procent. Här har det antagligen skett en överflyttning från skolkorten. Antalet resor med övriga produkter, där bland annat bytesresor och reskort enkel ingår, har ökat till knappt I stadstrafiken Strängnäs och landsbygdstrafiken har resor med dessa övriga produkter ökat med över 20 procent, det är dock viktigt att beakta att detta har skett från låga absoluta nivåer. Antal påstigande efter produkt (typ av färdbevis) och januari-mars 2016 (förändring mot jan-mars 2015 inom parantes). Antal påstigande efter produkt (typ av färdbevis) och område januari-mars 2016: Procentuell förändring jämfört med samma period året innan. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 18 Länstrafiken Sörmland AB

38 Trafikstödjande system och funktioner Myndigheten äger genom Länstrafiken Sörmland AB sju bussdepåer runt om i länet. Under 2015 togs en fastighetsplan fram för samtliga depåer, vilken beskriver behov av åtgärder på tio års sikt. Arbetet utifrån identifierade behov i fastighetsplanen kommer under året att tas vidare. När det gäller de tekniska systemen har det under perioden genomförts omfattande aktiviteter för utbyte till nya moderna system som omfattar såväl realtidsinformation, biljetthantering och trafikanträkning. En första FAT (Factory Acceptance Test) genomfördes strax innan årsskiftet och i slutet av mars månad gjordes en första testinstallation att användas under utvecklingsperioden. I april månad installeras de första bildskärmarna avsedda för realtidsinformation. Den 1 oktober kommer systemet sedan att tas i skarp drift, vilket fortsatt kommer att föregås av en mängd aktiviteter. Implementeringen av nytt verksamhetssystem, Alfa, för den särskilda kollektivtrafiken har skett i och med uppstarten av Servicecenter Sörmland. Övergången skedde vid midnatt natten mellan den 31 januari och den 1 februari och gick enligt plan. Därefter har systemet i stort fungerat enligt förväntan, men mindre problem har upptäckts och åtgärder har successivt genomförts, och genomförs, tillsammans med systemleverantören. Under våren sätts realtidsskärmar upp i samtliga bussar, fram till att systemet tas i skarp drift i höst används dessa för att informera om kommande förändringar Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 19 Länstrafiken Sörmland AB

39 Medarbetarperspektiv Medarbetarperspektivets syfte är att stödja måluppfyllelsen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Perspektivet ska vara till stöd för varje medarbetare att utifrån sitt uppdrag, sin kompetens och sitt samverkande arbetssätt kunna bidra till myndighetens mål. Medarbetarperspektivet vilar på vår värdegrund Den moderna myndigheten som är hållbar, professionell och lyhörd. Perioden januari-mars 2016 De inledande månaderna under 2016 har dominerats av aktiviteter hörande till driftstarten av Servicecenter Sörmland samt arbetet med lönerevision. Därutöver har chefer och medarbetare, genom framtagande av handlingsplaner, arbetat vidare med resultaten från myndigheten medarbetarenkät som under december 2015 genomfördes för andra året i rad. Under perioden har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet även fortsatt att numerärt växa med anledning av att medarbetare rekryterats på de återstående vakanta tjänsterna utifrån organisationsöversynen Per den 31 mars hade myndigheten 74 medarbetare varav 19 timanställda. Sjukfrånvaro Vad gäller sjukfrånvaron under perioden har den fortsatt att öka marginellt jämfört med motsvarande period föregående år. Det kan noteras att det framförallt är korttidsfrånvaron hos yngre medarbetare som fortsatt dominerar. Sjukfrånvaron är dock totalt sett låg i förhållande med andra jämförbara arbetsplatser. Uppföljande samtal med chef sker enligt rutin när en medarbetare har fyra sjukdomstillfällen under det senaste året, och detta för att se om arbetsgivaren kan ge den enskilde stöd men också för att se om åtgärder behöver vidtas gällande arbetsmiljön. I det systematiska arbetsmiljöarbetet bör detta fortsatt uppmärksammas, så myndigheten har de bästa förutsättningarna för att både kunna analysera och följa den fortsatta utvecklingen vad gäller sjukfrånvaro. Jan-mars 2016 Jan-mars 2015 Jan-mars 2014 Totalt för alla medarbetare 3,7 3,4 1,7 kvinnor 4,3 3,2 2,1 män 2,7 3,8 1,2 personer upp till 29 år 12,6 13,2 1,7 personer mellan år 2,2 1,7 1,9 personer 50 år och äldre 2,1 2,0 1,3 dag ,3 2,5 1,7 > 60 dagar Sjukfrånvaro i förhållande till total ordinarie arbetstid i procent. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 20 Länstrafiken Sörmland AB

40 Planerade åtgärder Under 2016 kommer Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, och inom medarbetarperspektivet, fortsatt fokusera på kompetensförsörjning och en hållbar arbetsmiljö genom att ytterligare klargöra såväl myndighetens hållning som utbilda och planera för att detta ska bli en naturlig del av arbetet. Exempel på aktiviteter som kommer att genomföras är; ta fram ytterligare samverkansavtal, ta fram en plan för lika rättigheter och möjligheter, identifiera och planera aktiviteter med utgångspunkt ifrån Arbetsmiljöföreskriften AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö. I sjukfrånvaron kan vi tydligt se om våra åtgärder och aktiviteter har effekt. Vid sidan av sjukfrånvaron är HME vår viktigaste indikator. I december 2015, och i samband med medarbetarenkäten, låg HME på samma nivå som för Myndighetens mål är att nå HME 80 år 2017, varför även fortsatta aktiviteter hörande till detta arbete kommer att genomföras. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 21 Länstrafiken Sörmland AB

41 Ekonomiskt perspektiv Under det ekonomiska perspektivet finns information om myndighetens ekonomiska resultat, ekonomiska hushållning och samlad redovisning; om budgetföljsamhet, om balanskrav, om intäktsutveckling, om pensionskostnader, om soliditet och likviditet, om anläggningstillgångar och om finansiella mål. Ekonomin beskrivs i delårsrapporten för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och i den sammanställda redovisningen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tillsammans med Länstrafiken Sörmland AB. Samma grundläggande redovisningsprinciper och beräkningsmetoder tillämpas vid upprättande av delårsbokslut som vid årsredovisningen. Uppställningsformen för driftsredovisningen avviker från resultaträkningen. Vald uppställningsform bedöms ge en mer fullständig och rättvisande bild av verksamheten och är anpassade till länets modell för fördelning av ansvar och kostnader. I driftsredovisningen för grunduppdraget skiljs på: Intäkter från färdbevisförsäljning och från avtal och uppdrag där betalare är annan källa Intäkter medlemmar Kostnader redovisas som nettokostnader och fördelas i tre grupper: Förvaltningskostnader Trafikrelaterade kostnader Trafikkostnader Driftsredovisningen är uppdelad i tre olika resultatenheter för att särskilja vilka kostnader och intäkter som tillhör allmän kollektivtrafik, särskild kollektivtrafik och utökat uppdrag Eskilstuna Station360. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets ekonomiska utfall under perioden januari till och med mars uppgick till tkr vilket kan jämföras med tkr för samma period föregående år. Ekonomisk analys och prognos Den ekonomiska prognosen efter delårsbokslut januari mars visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett positivt resultat på tkr jämfört med budget Den 1 januari 2016 övergick dock myndigheten, genom Samlad Redovisning, till ett nytt ekonomisystem. Implementeringen av det nya systemet har inte gått enligt plan, vilket medför vissa osäkerheter hänförliga till det ekonomiska perspektivet. Därutöver har även stora förändringar skett vad gäller omfattningen av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets uppdrag, vilka ännu inte fått full genomslag. Skäl för viss försiktighet finns därför även utifrån detta perspektiv. Intäktsantaganden i prognosen Allmän kollektivtrafik Intäkter från medborgarna består av färdbevisförsäljning samt intäkter från avtal och uppdrag där betalare inte består av medlemmarna i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Biljettintäkterna under perioden januari till och med mars uppgår till tkr, vilket är 4,8 procent högre än jämfört med samma period föregående år. Intäkterna för skolkort under perioden januari till och med mars uppgår till tkr, vilket är 2,1 procent högre än jämfört med samma period föregående år. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 22 Länstrafiken Sörmland AB

42 Intäktsutvecklingen ligger sammantaget i nivå med budget och förväntas totalt sett under året bli något bättre än budget. För enskilda medlemmar är dock intäktsutvecklingen sämre än förväntat. Det gäller främst Strängnäs kommun där ett minskat resande under årets första tre månader innebär en förväntad negativ avvikelse på ca en halv miljon. På andra sidan finns Flens kommun där resandet under perioden ökat kraftigt jämfört med motsvarande period Medlemsavgifterna, exklusive skolkort, under perioden januari till och med mars uppgår till tkr vilket kan jämföras med tkr för samma period föregående år. De ökade medlemsavgifterna jämfört med tidigare år beror på generellt ökade elevkullar och därmed fler skolelever som reser i trafiken. Från hösten 2016 kommer en ny modell för skolkort att införas med nya priser för skolkorten. I budget för 2016 ingick inte detta däremot har prognos nu gjorts för att spegla effekterna av den nya skolkortsmodellen. Som följd av detta förväntas lägre skolkortsintäkter genom att priserna för skolkort generellt sänks. Övriga intäkter består av viten från trafikföretagen samt reklamintäkter och har under delårsperioden ett utfall på tkr, vilket kan jämföras med 670 tkr för samma period föregående år. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet budgeterar ej för viten och prognosen består endast av känt utfall. Särskild kollektivtrafik Medlemsavgifterna vad gäller den särskilda kollektivtrafiken under perioden januari till och med mars uppgår till tkr. Dessa kan, mot bakgrund av att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet först per den 1 februari 2016 hanterar den särskilda kollektivtrafiken genom Servicecenter Sörmland, inte jämföras med samma period föregående år. Vad gäller intäktsutvecklingen har prognosen justerats ned till tkr, och det mot bakgrund av att trafikkostnaderna justerats ner enligt nedan. Eskilstuna Station360 Försäljningsintäkter från medborgarna består av intäkter från kundserviceavtal med SJ AB, bokningsavgifter och provisioner, vilka under perioden januari till och med mars uppgår till 331 tkr. Detta kan jämföras med 343 tkr för samma period föregående år. Medlemsavgifterna under perioden januari till och med mars uppgår till 270 tkr, vilket är i linje med budget. Kostnadsantaganden i prognosen Allmän kollektivtrafik Förvaltningskostnaden uppgick till tkr under perioden januari till och med mars, vilket kan jämföras med tkr för samma period föregående år. Den ökade kostnaden jämfört med tidigare år består främst i ökade personalkostnader. Jämfört med samma period förra året har myndigheten ökat antalet medarbetare till att per den 31 mars uppgå till 74 medarbetare varav 19 timanställda. Anledningen är myndighetens nya organisation, med bland annat den helt nya verksamheten Servicecenter Sörmland med ansvar för bokningar och kundservice. Under perioden har utfallet något överskridit budget för perioden, vilket beror på den tillfälliga förstärkning av personal som gjordes vid Servicecenters start i februari. Givet nuvarande uppdrag prognosticeras förvaltningskostnaden 2016 uppgå till tkr, vilket är i linje med budget. De trafikrelaterade kostnaderna uppgick till tkr under perioden januari till och med mars, vilket Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 23 Länstrafiken Sörmland AB

43 kan jämföras med tkr för samma period föregående år. Den största avvikelsen mot tidigare år återfinns i kostnadsgruppen Tekniska system och består av högre kostnader för underhåll av biljettmaskiner samt behov av nya dataprogram så som appen för hållplatsunderhåll och ett geografiskt informationssystem (GIS) för strategisk utveckling och analys. Trafikkostnaderna uppgick till tkr under delårsperioden, vilken kan jämföras med tkr för samma period föregående år. Avvikelsen jämfört med tidigare år består av planerade trafikutökningar samt indexutveckling. Givet nuvarande uppdrag prognosticeras trafikkostnaden 2016 uppgå till tkr, vilket är tkr lägre än budget. Under perioden januari till mars har indexutvecklingen varit lägre än budgeterat. Den låga indexutveckligen i början av delårsperioden innebär att trafikkostnaderna generellt beräknas få ett lägre utfall jämfört med budget. Trafikkostnaderna april till och med december förväntas öka med budgeterad indexutveckling och i övrigt följa planerad produktion för den kommande perioden. Särskild kollektivtrafik Finansieringen av etableringen av beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken, vilken slutfördes under januari 2016 genom att Servicecenter Sörmland togs i drift, sker utifrån principen att Landstinget Sörmlands andel uppgår till 50 procent och kommunernas andel till 50 procent fördelat efter respektive kommuns invånarantal som det såg ut vid närmast föregående årsskifte. Utfallet januari 2016 uppgår till tkr, vilket är i linje med budget. Den administrativa kostnaden för serviceresor uppgick till tkr, vilket är i linje med budget. Dessa kostnader kan, mot bakgrund av att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet först per den 1 februari 2016 hanterar den särskilda kollektivtrafiken genom Servicecenter Sörmland, inte jämföras med samma period föregående år. Trafikkostnaderna uppgick till tkr under perioden februari till och med mars. I likhet med de administrativa kostnaderna för serviceresor kan dessa inte heller, mot bakgrund av att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet först per den 1 februari 2016 hanterar den särskilda kollektivtrafiken genom Servicecenter Sörmland, jämföras med samma period föregående år. Givet nuvarande uppdrag prognosticeras trafikkostnaden 2016 uppgå till tkr, vilket är tkr lägre än budget. Anledningarna till den relativt stora differensen mellan budget och prognos är flera. Budget 2016 gjordes med antagandet att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet redan före eller till årsskiftet 2015/2016 övertagit ansvaret för avtalen med trafikföretagen. Därav är budgeten gjord för tolv månader medan prognosen är gjord för elva månader. I budgeten gjordes även antagandet om att index skulle utvecklas med tre procent och att priser enligt nya trafikavtal skulle gälla enligt den avbrutna upphandlingen. I prognosen är indexutvecklingen anpassad till känd utveckling och till nuvarande priser. I budgeten ingick även trafikkostnader för Strängnäs färdtjänst under andra halvåret Med anledning av att innevarande avtal förlängts till att gälla hela 2016 har Strängnäs genomfört en egen upphandling för andra halvåret 2016 vilket medfört en minskning av prognosen för trafikkostnader med tkr. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 24 Länstrafiken Sörmland AB

44 I övrigt har fem av de befintliga fordonen i Eskilstuna bytts ut mot fordon från annat trafikföretag vilket har medfört en kostnadsökning på 775 tkr. Trafiken har också ökat i Eskilstuna (omsorgsresor) samt i Katrineholm och Flen (ökning av resor till daglig verksamhet), vilket också tagits hänsyn till i prognosen. Någon prognos av skolskjuts i Strängnäs respektive Gnesta görs inte i dagsläget då trafiken inte startar förrän 1 juli Eskilstuna Station360 Förvaltningskostnaden uppgick till 782 tkr under perioden januari till och med mars, vilket kan jämföras med 676 tkr för samma period föregående år. Kostnaderna för tekniska system respektive försäljningskostnader är för perioden betydligt lägre, 69 tkr, än motsvarande period föregående år. Sett över 2016 bedöms dock utfallet bli i linje med budget, varför någon justering av prognosen inte har gjorts. Balanskrav Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets prognos tyder på att myndigheten kommer klara balanskravet vid årsbokslutet. Balanskravsutredningen visar att myndighetens balanskravsresultat för perioden januari mars 2016 klarar kommunallagens balanskrav, det vill säga intäkterna överstiger kostnaderna. I resultatet ingår inte några underskott från tidigare år som ska återföras och inga realisationsvinster. Årets prognostiserade resultat Avgår realisationsvinster Prognostiserat balanskravsresultat tkr 0 tkr tkr Anläggningstillgångar och investeringar Anläggningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets avskrivningar för perioden januari till och med mars uppgår till 517 tkr och består av kontorsinventarier. Soliditet och likviditet Soliditeten beskriver hur mycket av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har vid utgången av mars en soliditet på 28 procent och en likviditet på 105 procent, vilket tyder på god kortsiktig betalningsförmåga. Soliditen har förbättras med 2 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år medan likviditeten har blivit 3 procentenheter lägre. Ekonomisk prognos och analys samlad redovisning I kommunkoncernen ingår Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets helägda dotterbolag Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmland AB har till föremål för sin verksamhet att på uppdrag av Kom- Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 25 Länstrafiken Sörmland AB

45 munalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet biträda Kollektivtrafikmyndigheten förvalta, förvärva och sälja fastigheter samt förvalta ingångna avtal till stöd för den regionala kollektivtrafik som Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Resultatet för den samlade redovisningen uppgick till tkr. I kommunkoncernens resultat ingår avskrivningar i motsvarande tkr varav 84 tkr är en effekt av förvärvet av Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmlands fastigheter uppskattades vid förvärvet ha ett övervärde motsvarande tkr som årligen skrivs av i kommunkoncernen. Avskrivningen per helår förväntas uppgå till 337 tkr. Likviditeten vid periodens utgång uppgår till 110 procent för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland gemensamt vilket tyder på god betalningsförmåga på kort sikt. Kommunkoncernens soliditet är vid delårsperiodens slut 27 procent. Myndigheten bedömer att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB även har god långsiktig betalningsförmåga. Finansiella mål Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets utgångspunkt är att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi och en trygghet för myndighetens medlemmar. Som vägledning för att uppnå god ekonomisk hushållning har förbundsdirektionen antagit nedanstående finansiella mål. Årets resultat ska vara positivt. Verksamheten ska bedrivas inom den beslutade budgeten. Kassalikviditeten ska överstiga 100 procent. Periodens resultat uppgick till tkr och helårsprognosen tyder på ett positivt resultat motsvarande tkr. En viktig del i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets finansiella kontroll utgörs av budgetföljsamhet och arbetet mot en budget i balans kommer fortsätta under året. Vid utgången av mars 2016 tyder myndighetens resultat på att samtliga mål som förbundsdirektionen fastställt i budget 2016 kommer vara uppfylla vid årsbokslutet Länstrafiken Sörmland AB har i sin tur följande finansiella mål för god ekonomisk hushållning; positivt resultat, förvaltningskostnaderna får årligen uppgå till högst tjugo procent av totala kostnader förutsatt att nuvarande uppdragsvolym inte väsentligen förändras, och kassalikviditeten ska överstiga 100 procent. Länstrafiken Sörmland ABs resultat uppgick till -461 tkr för perioden januari till och med mars Vidare uppgick Länstrafikens procentuella andel av förvaltningskostnaderna till 1,5 procent av de totala kostnaderna. Kassalikviditeten, förhållandet mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, uppgick vid utgången av mars 2016 till 424 procent. Vid utgången av mars 2016 uppfyller Länstrafiken Sörmland ABs samtliga beslutade finansiella mål för bolaget. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 26 Länstrafiken Sörmland AB

46 Verksamhetens måluppfyllelse under perioden januari mars 2016 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Det övergripande målet för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är att skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Vår värdegrund, den moderna myndigheten som är hållbar, professionell och lyhörd, och våra principer är ledstjärnor på vägen. Designprinciperna, som finns för att myndigheten ska fokusera på sitt uppdrag och uppnå ägarnas vision, är Kunden i centrum, Strategisk ledning för kollektivtrafiken, Ansvar för uppdraget och Effektiv organisation. Samlad bedömning om god ekonomisk hushållning Myndighetens ekonomiska hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt medarbetarperspektivet och det ekonomiska perspektivet. Den samlade bedömningen beskrivs närmare nedan samt i härpå följande avsnitt med redovisning av aktiviteter per funktionsområde. Ett antal indikatorer används för att värdera funktionerna ovan tillsammans med en kvalitativ värdering baserat på de aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden. Värdering av detta samt sammanställning av nyckeltal genomförs generellt årsvis med undantag av resande, kostnads- och intäktsutveckling samt nöjdhet som redovisas månatligen. Sammantaget, och utifrån årets första tre månader, är den samlade bedömningen att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i all väsentlighet uppfyller en god ekonomisk hushållning. Anledningen till den bedömningen är flera, och återfinns bland annat i en fortsatt ökad resande- och intäktsutveckling. Till detta hör även tidigare fattade beslut som möjliggör samordning, optimering och effektivisering avseende länets samlade resurser, vilket återspeglas i såväl trafikslagen tåg och buss som den per den 1 februari 2016 genomförda etableringen av Servicecenter Sörmland och därtill hörande tjänster som bokning, kundtjänst, trafikledning och avtalsuppföljning. Därtill har myndighetens direktion under perioden bland annat fattat beslut om ny Sörmlandstaxa. Förutsatt att länets kommuner samt Landstinget Sörmland ställer sig bakom detta beslut kommer nya priser och biljettprodukter börja gälla från och med den 1 oktober 2016, vars målsättning är att de ska uppfattas om enkel att förstå, vara prisvärd och bättre ta hänsyn till olika resenärsgruppers behov och förutsättningar. Ytterligare viktiga faktorer i den samlade bedömningen är det under perioden fortsatt bedrivna arbetet avseende modernisering av tekniska system och digitala kanaler samt det förhållandet att all busstrafik i Sörmland i myndighetens regi per den 1 januari 2016 bedrivs på förnybara drivmedel. Sjukfrånvaron ligger fortsatt, totalt sett, på en låg nivå och består av korttidsfrånvaro. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 27 Länstrafiken Sörmland AB

47 Aktiviteter under perioden per funktionsområde Regional utveckling Effektivitet Miljö Attraktivitet Tillgänglighet Under perioden har arbete skett tillsammans med Regionförbundet för att inventera större bytespunkters funktion och tillgänglighet. En workshop hölls i början på april och materialet kommer vara underlag till kommande arbete med länsplan, trafikförsörjningsprogram och hållplatsstrategi. Öppettiderna för kundtjänstärenden har, som följd av att Servicecenter Sörmland har etablerats, nu utvidgats till att omfatta hela dygnet vilket ger ökad tillgänglighet. Under perioden har myndighetens direktion fattat beslut om ny Sörmlandstaxa. Förutsatt att länets kommuner samt Landstinget Sörmland ställer sig bakom detta beslut kommer nya priser och biljettprodukter börja gälla från och med den 1 oktober Målet med Sörmlandstaxan är att den ska uppfattas om enkel att förstå, vara prisvärd och bättre ta hänsyn till olika resenärsgruppers behov och förutsättningar. Resandet i busstrafiken har under perioden ökat med 2,8 procent jämfört med motsvarande period Resultatet ska värderas utifrån att påsken i år inföll under mars månad till skillnad från 2015 då påsken inföll i början på april månad. Sedan årsskiftet körs all busstrafik i myndighetens regi på förnybara bränslen. Undantag kan vara dagar där biogasen inte räcker till i Eskilstuna och måste kompletteras med naturgas. För att säkerställa biogaskapaciteten för Eskilstunas busstrafik kommer ytterligare elbussar att sättas in från och med Periodens utfall av ökade intäkter från allmänheten, trots oförändrade biljettpriser, kan särskilt nämnas vid samlad bedömning av funktionsområde effektivitet. Kostnaderna för trafiken har hållits nere som följd av en fortsatt förhållandevis låg indexutveckling. Periodens kostnadstäckningsgrad är högre än motsvarande period föregående år samtidigt som nettokostnad per personkilometer är marginellt lägre. Ökad effektivet har också nåtts gällande myndighetens kundtjänst som följd av att denna verksamhet nu samordnats med motsvarande funktioner för den särskilda kollektivtrafiken. Under perioden har myndigheten tillsammans med övriga län i Mälardalen arbetat för att möjliggöra ökad interoperabilitet mellan länens försäljningskanaler. En särskild insats görs tillsammans med Trafikförvaltningen i Stockholms län för att skapa rutiner för utbyte av bilettgiltigheter mellan länens biljettsystem. Arbetet med Ny Trafik 2017 har fortsatt under perioden där fokus legat på framtagande av övergångsavtal för tågtrafiken att gälla fram till att nya tågfordon finns på plats. Inom ramen för En Bättre Sits har arbete pågått med framtagande av gemensam systemanalys som grund för kommande års infrastrukturplanering i Mälardalen. Under perioden har arbete gjorts för att fortsatt säkerställa en god regionaltågstrafik i stråket Linköping-Norrköping-Nyköping-Vagnhärad-Södertälje-Stockholm som underlag för det fortsatta planeringsarbetet för Ostlänken. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 28 Länstrafiken Sörmland AB

48 Riskbedömning avseende verksamhetens framtida måluppfyllelse Som konstaterats i föregående avsnitt bedöms myndighetens ekonomiska hushållning genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt medarbetarperspektivet och det ekonomiska perspektivet. En framåtblickande riskbedömning avseende framtida måluppfyllelse bör på en övergripande nivå identifiera och värdera de största riskerna som hotar verksamhetens framtida måluppfyllelse. Vad inledningsvis gäller faktorer som återfinnas på en mer övergripande nivå ser myndigheten fortsatt, och i likhet med Årsredovisning 2015, följande faktorer eller riskkategorier. Omvärldsrisker; innebär bland annat risker för att beslut fattade av regering, riksdag eller andra externa aktörer påverkar verksamhetens funktion. Även andra faktorer som befolkningsutveckling och arbetsmarknadsutveckling definieras som omvärldsrisker. Finansiella risker; utgörs av till exempel likviditetsrisker, kreditrisker, ränterisker med mera. Under denna faktor definieras även ett globalt eller nationellt ändrat konjunkturläge. Legala risker; innebär bland annat risker för ny lagstiftning, nya förordningar eller föreskrifter. Vad sedan gäller faktorer som återfinns i myndighetens omedelbara närhet ser myndigheten följande faktorer eller riskkategorier. Verksamhetsrisker; inkluderar exempelvis kvalitetsfrågor och kan definieras som risken att verksamheten inte uppnår fastställda verksamhetsmål, att verksamheten inte bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt och att avtal med externa parter inte tillämpas korrekt. Härtill hör även medarbetarerelaterade risker som till exempel beroende av nyckelpersoner eller kompetensbrister. IT-baserade risker; innebär bland annat risker för beroende av datoriserade system som kräver omfattande säkerhetssystem, risk för att obehöriga tränger in i känsliga system eller att de tekniska systemen inte håller tillräcklig prestanda eller driftsäkerhet. Beträffande konkreta verksamhetsrisker på en mer övergripande nivå respektive i myndighetens omdelbara närhet bedöms följande identifierade risker som centrala för verksamhetens framtida måluppfyllelse. Högre indexutveckling än beräknad vad gäller drivmedel till de fordon som används i framför allt den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Risken bedöms som medel. Den fortsatta processen gällande Ny Trafik 2017, och då främst mot bakgrund av de rättsprocesser som pågår vad gäller dels fordonsanskaffning, dels beslut om trafikplikt. Risken bedöms som medel. Det fortsatta arbetet med samordningen av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken, och detta mot bakgrund av dels etableringen av Servicecenter Sörmland, dels pågående upphandling av Serviceresor Sörmland Risken bedöms som medel. Finansiell risk hörande till det borgensåtagande myndigheten ingått under året. Risken bedöms som låg. Högre kommande investeringskostnader än beräknad vad gäller exempelvis fastigheter och depåer. Risken bedöms som medel. Driftsäkerheten hörande till myndighetens nya, eller under 2016 kommande, tekniska system. Risken bedöms som medel. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 29 Länstrafiken Sörmland AB

49 Periodens arbete med intern kontroll Periodens arbete med intern kontroll har utgått från den beslutade internkontrollplanen, vilken syftar till att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv verksamhet med tillförlitlig rapportering samt efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar. Därutöver har myndigheten aktivt arbetat med att ta fram en reviderad internkontrollplan för 2016, vilken förväntas kunna beslutas under april månad samma år. Genom en god intern kontroll skapas förtroende för verksamheten. Intern kontroll påverkar alla delar av organisationen, och är inte begränsad till uppföljning av ekonomi, utan ingår som en del av myndighetens system för styrning och ledning. I enlighet med förslaget till myndighetens reviderade internkotrollplan samt rutin för intern kontroll avses interna kontroller respektive intern kvalitetsrevision ske under maj Det kan i detta sammanhang även nämnas att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet under 2015 fullföljt processen gällande certifiering i enlighet med ISO 9001, vilket har resulterat i att myndigheten certifierades den 23 september samma år. Som en följd av detta styrs, stödjs och uppföljs myndighetens verksamhet utifrån ett sammanhållet ledningssystem vilket sammantaget syftar till att säkerställa och öka verksamhetens kund- och intressentnytta. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 30 Länstrafiken Sörmland AB

50 Verksamhetens förväntade utveckling Den förväntade utvecklingen för myndighetens verksamhet har nyligen beskrivits närmare i den i mars månad publicerade årsredovisningen och har i all väsentlighet inte förändrats sedan dess. Under perioden har framförallt frågan kring framtida regional indelning processats vidare där Sörmland, när ett första diskussionsunderlag presenterades av indelningskommittén i mars, placerades in i en Svealandsregion tillsammans med Uppsala, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg. Under våren arbetar de politiska företrädarna vidare med frågan. Trafiksystemet och möjligheterna att resa planeras även fortsättningsvis utifrån Sörmland som en del av en växande Stockholms- Mälardalsregion där arbetet med den kommande regionaltågssatsningen är en viktig hörnsten. I övrigt är utvecklingen av det nya samlade Servicecenter som öppnande under perioden avgörande för utvecklingen av såväl den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Utöver de av medlemmarna redan givna utökade uppdragen kan volymen förändras genom att fler medlemmar ansluter sina skolskjutsupphandlingar och riksfärdtjänstuppdrag till myndigheten, något som också har signalerats från ytterligare medlemmar under vårens budgetsamråd. Ytterligare viktig pusselbit i moderniseringen av verksamheten är de nya tekniska systemen som driftsätts från den 1 oktober 2016 tillsammans med förändring i innevarande affärsvillkor, zonstruktur, produktsortiment och prissättning (Sörmlandstaxa) samt skolkortsmodell. De nya tekniska systemen innebär även realtidsinformation för all busstrafik i länet med tillhörande kundgränssnitt vilket i sig möter det område där nöjdheten nu ligger som lägst, information vid oplanerade och planerade störningar. Även tillgängligheten till busstrafiken ökar genom implementeringen. Kommande år kommer att präglas av upphandlingar av busstrafik där samtliga stora trafikavtal löper ut mellan 2019 och Kravspecifikationerna i nya avtal är avgörande för medborgarnas inställning till kollektivtrafiken och där det också är centralt att kravställningsarbetet bidrar till god konkurrens av anbudsgivare. Även de kortare avtalen för Serviceresor kommer att ånyo behöva kravställas under motsvarande period. Sverigeförhandlingens uppdrag att förhandla om en ny generation järnväg och annan infrastruktur för fler bostäder, en bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande intensifierades i början av I denna ingår bland annat byggande av nya stambanor från Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Malmö och den sedan tidigare beslutade infrastruktursatsningen Ostlänken ingår som en del i det eventuella höghastighetssystemet. Sverigeförhandlingen har genom bud inlett förhandlingar bland annat kring stationslägen Vagnhärad, Nyköping och Skavsta. Sammantaget är myndighetens förväntade utveckling att verksamheten även fortsatt uppnår god måluppfyllelse. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 31 Länstrafiken Sörmland AB

51 Våra räkenskaper På följande sidor kan du ta del av Driftsredovisning Resultaträkning och balansräkning Fördelning per medlem: - Eskilstuna kommun - Flens kommun - Gnesta kommun - Katrineholms kommun - Nyköpings kommun - Oxelösunds kommun - Strängnäs kommun - Trosa kommun - Vingåkers kommun - Landstinget Sörmland Redovisningsprinciper Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 32 Länstrafiken Sörmland AB

52 Driftsredovisning Allmän kollektivtrafik Budget 2016 Utfall jan-mars 2016 Utfall jan-mars 2015 Prognos 2016 Avvikelse prognos budget Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna Varav Biljettintäkter Biljettintäkter landsbygd Biljettintäkter stadstrafik Övriga intäkter Varav Reklamintäkter Viten Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter Skolkort Summa intäkter Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader Varav: Personalkostnader, intern personal Arvoden inkl. konsulter Lokalkostnader Förbrukningsinventarier Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Koll) Övrigt kontorsrelaterat Trafikrelaterade kostnader Varav: Tekniska system Försäljningskostnader Infrastrukturkostnader (depåer mm) Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) 0 Trafikkostnader Varav Landsbygd buss Stadstrafik Tåg Anropsstyrd trafik Summa kostnader Periodens resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 33 Länstrafiken Sörmland AB

53 Särskild kollektivtrafik Budget 2016 Utfall jan-mars 2016 Prognos 2016 Avvikelse prognos budget Intäkter (tkr) Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter Summa intäkter Kostnader (tkr) Etablering beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken januari Varav Förvaltningskostnader Tekniska system Försäljningskostnader Adm. kostnad serviceresor Varav Förvaltningskostnader Tekniska system Trafikkostnader Varav Serviceresor Periodens resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 34 Länstrafiken Sörmland AB

54 Eskilstuna Station360 Budget 2016 Utfall jan-mars 2016 Utfall jan-mars 2015 Prognos 2016 Avvikelse prognos budget Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna Varav Försäljningsintäkter Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter Summa intäkter Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader Tekniska system Försäljningskostnader Summa kostnader Periodens resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 35 Länstrafiken Sörmland AB

55 Resultaträkning och Balansräkning Resultaträkning, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning Utfall jan- mars 2016 Utfall jan - mars 2015 Utfall jan - mars 2016 Utfall jan - mars 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Övriga bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat Balansräkning, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning Utfall mars 2016 Utfall 2015 Utfall mars 2016 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella Finansiella S:a anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kassa/bank S:a omsättningstillgångar S:A TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat S:a eget kapital Avsättningar för pensioner Skulder Långfristiga skulder S:a långfristiga skulder Kortfristiga skulder S:a kortfristiga skulder S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Utfall 2015 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 36 Länstrafiken Sörmland AB

56 Fördelning per medlem Totalt (tkr) Budget 2016 Utfall jan-mars Avvikelse Prognos Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän Kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Etablering Servicecenter Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild Kollektivtrafik Citybanan Totalt visar prognosen för kostnadsfördelningen på ett resultat som är drygt 4,6 mkr bättre än budget för den allmänna trafiken och drygt 12,4 mkr bättre för den särskilda. Avvikelsen för den särskilda trafiken beror på att endast 11 månader omfattas av verksamheten istället för budgeterade 12. Budgeten för den särskilda trafiken lades också baserat på transportörsavtalen i den upphandling som avbröts i slutet på året vilken generellt hade något högre kostnader jämfört med innevarande avtal. Prognos för den särskilda kollektivtrafiken är vidare gjord utifrån transportkostnader där viten, egenavgifter och kommunikationsavgift på 1,5 procent är avräknade. Prognosen bygger vidare på antagandet att kostnaderna för resterande månader 2016 motsvarar samma nivå som februari och mars. De administrativa kostnaderna för den särskilda kollektivtrafiken förväntas hållas sig inom budget. Som följd av att Strängnäs kommun ännu inte anslutit sig till verksamheten har Strängnäs budgeterade kostnader tills vidare fördelats på övriga medlemmar i prognosen. För den allmänna trafiken indikerar prognosen på att trafikkostnaderna fortsatt blir något lägre än budget som följd av en indexutveckling som är lägre än budgeterat. På intäktssidan har nu, till skillnad från vid budgetläggning, effekter lagts in av ny skolkortsmodell. Som följd av detta beräknas intäkterna för skolkort bli tkr lägre än budget. Prognos med nuvarande skolkortsmodell indikerar ett resultat på tkr bättre än budget. För biljettintäkter har samma antagande gjorts som vid budgetläggning, d.v.s. en engångseffekt på 4,8 mkr plus effekter av förändrad prissättning. Vid oförändrad prissättning skulle prognosen avseende intäkter stadstrafik uppgå till tkr och avseende landsbygdstrafik till tkr. När det gäller kostnaden för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade kostnader är det i dagsläget för tidigt att dra några större slutsatser. Det finns dock inget som indikerar att dessa kostnader inte skulle hålla sig inom lagd budgetram. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 37 Länstrafiken Sörmland AB

57 Eskilstuna kommun Andel trafikarbete: 25,3% Eskilstuna Kommun (tkr) Budget 2016 Utfall jan-mars Avvikelse Prognos Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Etablering Servicecenter Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Citybanan Kommentarer Eskilstuna kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Eskilstuna kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Eskilstuna kommun avseende den allmänna kollektivtrafiken indikerar en avvikelse jämfört med budget på tkr. Kommunen är relativt opåverkade av ny skolkortsmodell. Med nuvarande skolkortsmodell skulle avvikelsen istället för tkr uppgå till tkr. I prognosen för intäkter har, efter att ordinarie prognos gjorts för 2016, samma antagande gjorts som vid budgetläggning. Det innebär att införande av Sörmlandstaxan den 1 oktober resulterar i en helårseffekt för hela länet på 4,8 miljoner kr samt att Eskilstuna kommun får ökade intäkter på 365 tkr för 2016 som följd av förändrad prissättning. Prognos vid oförändrad prissättning är tkr för stadstrafik respektive tkr för landsbygdstrafik. Antagande om trafikkostnader för landsbygds- och stadstrafik är beräknade utifrån antagandet att januari-mars månad har samma andel av kostnaderna som motsvarande månader hade för 2014 och 2015 med viss uppräkning för att kompensera för osäkerheter samt att påskveckan i år inföll i mars. Avvikelsen för den särskilda kollektivtrafiken indikerar en avvikelse på tkr. Prognosen ska ses utifrån att verksamheten är förhållandevis ny och att faktureringsrutiner för verksamheten utvecklas kontinuerligt samt att budget är lagd utifrån verksamhet för 12 månader och utifrån nytt transportörsavtal. Eskilstuna kommun har ökade kostnader som följd av utbyte av fordon på ca 775 tkr samt ökat resande vad gäller omsorgsresor. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 38 Länstrafiken Sörmland AB

58 Flens kommun Andel trafikarbete: 3,2% Flen Kommun (tkr) Budget 2016 Utfall jan-mars Avvikelse Prognos Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän Kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Etablering Servicecenter Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild Kollektivtrafik Citybanan Kommentarer Flens kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Flens kommun samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Flens kommun avseende den allmänna kollektivtrafiken indikerar en avvikelse jämfört med budget på tkr. En stor del härrör till ökade intäkter som följd av kraftigt ökat resande inom kommun. Intäktsökningen från skolkort bromsas något som följd av införande av ny skolkortsmodell. Med nuvarande skolkortsmodell skulle avvikelsen istället för 722 tkr uppgå till 957 tkr. I prognosen för intäkter har, efter att ordinarie prognos gjorts för 2016, samma antagande gjorts som vid budgetläggning. Det innebär att Flens kommun får minskade intäkter med 57 tkr för 2016 som följd av förändrad prissättning och engångseffekt vid införande av nytt biljettsystem. Prognos vid oförändrad prissättning är tkr. Antagande om trafikkostnader för landsbygds- och stadstrafik är beräknade utifrån antagandet att januari-mars månad har samma andel av kostnaderna som motsvarande månader hade för 2014 och 2015 med viss uppräkning för att kompensera för osäkerheter samt att påskveckan i år inföll i mars. Det finns en risk att kommunen under året måste förstärka trafiken med ytterligare fordon som följd av det ökade resandet. Avvikelsen för den särskilda kollektivtrafiken indikerar en avvikelse på tkr. Prognosen ska ses utifrån att verksamheten är förhållandevis ny och att faktureringsrutiner för verksamheten utvecklas kontinuerligt samt att budget är lagd utifrån verksamhet för 12 månader och utifrån nytt transportörsavtal. Kostnaden drivs upp något som följd av ökat resande i den dagliga verksamheten. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 39 Länstrafiken Sörmland AB

59 Gnesta kommun Andel trafikarbete: 3,5% Gnesta Kommun (tkr) Budget 2016 Utfall jan-mars Avvikelse Prognos Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän Kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Etablering Servicecenter Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild Kollektivtrafik Citybanan Kommentarer Gnesta kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Gnesta kommun samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Gnesta kommun avseende den allmänna kollektivtrafiken indikerar en avvikelse jämfört med budget på 323 tkr. En stor del härrör till minskade skolkortsintäkter som följd av ny skolkortsmodell. Med nuvarande skolkortsmodell skulle avvikelsen för skolkort istället för tkr uppgå till -184 tkr. I prognosen för intäkter har, efter att ordinarie prognos gjorts för 2016, samma antagande gjorts som vid budgetläggning. Det innebär att Gnesta kommun får minskade intäkter med 35 tkr för 2016 som följd av förändrad prissättning och engångseffekt vid införande av nytt biljettsystem. Prognos vid oförändrad prissättning är tkr. Antagande om trafikkostnader för landsbygds- och stadstrafik är beräknade utifrån antagandet att januari-mars månad har samma andel av kostnaderna som motsvarande månader hade för 2014 och 2015 med viss uppräkning för att kompensera för osäkerheter samt att påskveckan i år inföll i mars. Avvikelsen för den särskilda kollektivtrafiken indikerar en avvikelse på 32 tkr. Prognosen ska ses utifrån att verksamheten är förhållandevis ny och att faktureringsrutiner för verksamheten utvecklas kontinuerligt samt att budget är lagd utifrån verksamhet för 12 månader och utifrån nytt transportörsavtal. Kostnaderna har som följt av ökat resande ökat jämfört med budget. Gnesta kommun har också högre kostnader i innevarande avtal än i det transportörsavtal som ligger till grund för budgetläggning. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 40 Länstrafiken Sörmland AB

60 Katrineholms kommun Andel trafikarbete: 5,5% Katrineholm Kommun (tkr) Budget 2016 Utfall jan-mars Avvikelse Prognos Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän Kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Etablering Servicecenter Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild Kollektivtrafik Citybanan Kommentarer Katrineholms kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Katrineholms kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Katrineholms kommun avseende den allmänna kollektivtrafiken indikerar en avvikelse jämfört med budget på -163 tkr. Kommunens resultat beräknas i prognosen påverkas negativt av införandet av ny skolkortsmodell från hösten. Med nuvarande skolkortsmodell skulle avvikelsen istället för tkr uppgå till tkr. I prognosen för intäkter har, efter att ordinarie prognos gjorts för 2016, samma antagande gjorts som vid budgetläggning. Det innebär att Katrineholms kommun får ökade intäkter från stadstrafiken med 59 tkr och minskade intäkter från landsbygdstrafiken med 49 tkr för 2016 som följd av förändrad prissättning och engångseffekt vid införande av nytt biljettsystem. Prognos vid oförändrad prissättning är respektive tkr. Antagande om trafikkostnader för landsbygds- och stadstrafik är beräknade utifrån antagandet att januari-mars månad har samma andel av kostnaderna som motsvarande månader hade för 2014 och 2015 med viss uppräkning för att kompensera för osäkerheter samt att påskveckan i år inföll i mars. Avvikelsen för den särskilda kollektivtrafiken indikerar en avvikelse på 7 tkr. Prognosen ska ses utifrån att verksamheten är förhållandevis ny och att faktureringsrutiner för verksamheten utvecklas kontinuerligt samt att budget är lagd utifrån verksamhet för 12 månader och utifrån nytt transportörsavtal. Kostnaden ökar något som följd av ökat resande i den dagliga verksamheten. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 41 Länstrafiken Sörmland AB

61 Nyköpings kommun Andel trafikarbete: 13,9% Nyköping Kommun (tkr) Budget 2016 Utfall jan-mars Avvikelse Prognos Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän Kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Etablering Servicecenter Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild Kollektivtrafik Citybanan Kommentarer Nyköpings kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Nyköpings kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Nyköpings kommun avseende den allmänna kollektivtrafiken indikerar en avvikelse jämfört med budget på tkr. Det positiva resultatet är som följd av ökat resande och lägre trafikkostnader jämfört med budget. Kommunens resultat beräknas i prognosen påverkas negativt av införandet av ny skolkortsmodell från hösten. Med nuvarande skolkortsmodell skulle avvikelsen istället för -407 tkr uppgå till plus 585 tkr. I prognosen för intäkter har, efter att ordinarie prognos gjorts för 2016, samma antagande gjorts som vid budgetläggning. Det innebär att Nyköpings kommun får ökade intäkter från stadstrafiken med 429 tkr och minskade intäkter från landsbygdstrafiken med 123 tkr för 2016 som följd av förändrad prissättning och engångseffekt vid införande av nytt biljettsystem. Prognos vid oförändrad prissättning är respektive tkr. Antagande om trafikkostnader för landsbygds- och stadstrafik är beräknade utifrån antagandet att januari-mars månad har samma andel av kostnaderna som motsvarande månader hade för 2014 och 2015 med viss uppräkning för att kompensera för osäkerheter samt att påskveckan i år inföll i mars. Avvikelsen för den särskilda kollektivtrafiken indikerar en avvikelse på -883 tkr. Prognosen ska ses utifrån att verksamheten är förhållandevis ny och att faktureringsrutiner för verksamheten utvecklas kontinuerligt samt att budget är lagd utifrån verksamhet för 12 månader och utifrån nytt transportörsavtal. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 42 Länstrafiken Sörmland AB

62 Oxelösunds kommun Andel trafikarbete: 0,5% Oxelösund Kommun (tkr) Budget 2016 Utfall jan-mars Avvikelse Prognos Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän Kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Etablering Servicecenter Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild Kollektivtrafik Citybanan Kommentarer Oxelösunds kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss (linje 615) samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Oxelösunds kommun avseende den allmänna kollektivtrafiken indikerar en avvikelse jämfört med budget på -88 tkr. Kommunen är relativt opåverkade av ny skolkortsmodell. Med nuvarande skolkortsmodell skulle avvikelsen för skolkort istället -38 tkr uppgå till -54 tkr. I prognosen för intäkter har, efter att ordinarie prognos gjorts för 2016, samma antagande gjorts som vid budgetläggning. Det innebär att Oxelösunds kommun får minskade intäkter med 12 tkr för 2016 som följd av förändrad prissättning och engångseffekt vid införande av nytt biljettsystem. Prognos vid oförändrad prissättning är 95 tkr. Antagande om trafikkostnader för landsbygds- och stadstrafik är beräknade utifrån antagandet att januari-mars månad har samma andel av kostnaderna som motsvarande månader hade för 2014 och 2015 med viss uppräkning för att kompensera för osäkerheter samt att påskveckan i år inföll i mars. Avvikelsen för den särskilda kollektivtrafiken indikerar en avvikelse på -123 tkr. Prognosen ska ses utifrån att verksamheten är förhållandevis ny och att faktureringsrutiner för verksamheten utvecklas kontinuerligt samt att budget är lagd utifrån verksamhet för 12 månader och utifrån nytt transportörsavtal. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 43 Länstrafiken Sörmland AB

63 Strängnäs kommun Andel trafikarbete: 8,3% Strängnäs Kommun (tkr) Budget 2016 Utfall jan-mars Avvikelse Prognos Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän Kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Etablering Servicecenter Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild Kollektivtrafik Citybanan Kommentarer Strängnäs kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Strängnäs kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Strängnäs kommun avseende den allmänna kollektivtrafiken indikerar en avvikelse jämfört med budget på tkr. Det negativa resultatet är som följd av minskat resande gällande såväl skolelever som allmänhet. En del av resandeminskningen kan förklaras av neddragningar men förmodligen har även byggnationen av nytt resecentrum påverkat resandet negativt. Kommunens resultat beräknas i prognosen även påverkas negativt av införandet av ny skolkortsmodell från hösten. Med nuvarande skolkortsmodell skulle avvikelsen istället för tkr uppgå till tkr. I prognosen för intäkter har, efter att ordinarie prognos gjorts för 2016, samma antagande gjorts som vid budgetläggning. Det innebär att Strängnäs kommun får ökade intäkter från stadstrafiken med 51 tkr och minskade intäkter från landsbygdstrafiken 106 tkr för 2016 som följd av förändrad prissättning och engångseffekt vid införande av nytt biljettsystem. Prognos vid oförändrad prissättning är respektive tkr. Antagande om trafikkostnader för landsbygds- och stadstrafik är beräknade utifrån antagandet att januari-mars månad har samma andel av kostnaderna som motsvarande månader hade för 2014 och 2015 med viss uppräkning för att kompensera för osäkerheter samt att påskveckan i år inföll i mars. Avvikelsen för den särskilda kollektivtrafiken uppgår till tkr som följd av att Strängnäs kommun ännu inte anslutit. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 44 Länstrafiken Sörmland AB

64 Trosa kommun Andel trafikarbete: 1,9% Trosa Kommun (tkr) Budget 2016 Utfall jan-mars Avvikelse Prognos Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän Kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Etablering Servicecenter Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild Kollektivtrafik Citybanan Kommentarer Trosa kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Trosa kommun avseende den allmänna kollektivtrafiken indikerar en avvikelse jämfört med budget på tkr. En stor del av avvikelsen härrör till lägre trafikkostnader jämfört med budget. Kommunen beräknas få ökade skolkortsintäkter som följd av ny skolkortsmodell. Med nuvarande skolkortsmodell skulle avvikelsen för skolkort istället 135 tkr uppgå till 67 tkr. I prognosen för intäkter har, efter att ordinarie prognos gjorts för 2016, samma antagande gjorts som vid budgetläggning. Det innebär att Trosa kommun får minskade intäkter med 3 tkr för 2016 som följd av förändrad prissättning och engångseffekt vid införande av nytt biljettsystem. Prognos vid oförändrad prissättning är 521 tkr. Antagande om trafikkostnader för landsbygds- och stadstrafik är beräknade utifrån antagandet att januari-mars månad har samma andel av kostnaderna som motsvarande månader hade för 2014 och 2015 med viss uppräkning för att kompensera för osäkerheter samt att påskveckan i år inföll i mars. Avvikelsen för den särskilda kollektivtrafiken indikerar en avvikelse på -243 tkr. Prognosen ska ses utifrån att verksamheten är förhållandevis ny och att faktureringsrutiner för verksamheten utvecklas kontinuerligt samt att budget är lagd utifrån verksamhet för 12 månader och utifrån nytt transportörsavtal. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 45 Länstrafiken Sörmland AB

65 Vingåkers kommun Andel trafikarbete: 1,9% Vingåker Kommun (tkr) Budget 2016 Utfall jan-mars Avvikelse Prognos Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän Kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Etablering Servicecenter Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild Kollektivtrafik Citybanan Kommentarer Vingåkers kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Vingåkers kommun avseende den allmänna kollektivtrafiken indikerar en avvikelse jämfört med budget på 138 tkr. Den negativa avvikelsen beror på införande av ny skolkortsmodell. Med nuvarande skolkortsmodell skulle avvikelsen för skolkort istället för -295 tkr uppgå till -40 tkr. I prognosen för intäkter har, efter att ordinarie prognos gjorts för 2016, samma antagande gjorts som vid budgetläggning. Det innebär att Vingåkers kommun får minskade intäkter med 24 tkr för 2016 som följd av förändrad prissättning och engångseffekt vid införande av nytt biljettsystem. Prognos vid oförändrad prissättning är tkr. Antagande om trafikkostnader för landsbygds- och stadstrafik är beräknade utifrån antagandet att januari-mars månad har samma andel av kostnaderna som motsvarande månader hade för 2014 och 2015 med viss uppräkning för att kompensera för osäkerheter samt att påskveckan i år inföll i mars. Avvikelsen för den särskilda kollektivtrafiken indikerar en avvikelse på -168 tkr. Prognosen ska ses utifrån att verksamheten är förhållandevis ny och att faktureringsrutiner för verksamheten utvecklas kontinuerligt samt att budget är lagd utifrån verksamhet för 12 månader och utifrån nytt transportörsavtal. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 46 Länstrafiken Sörmland AB

66 Landstinget Sörmland Andel trafikarbete: 36,0% Landstinget (tkr) Budget 2016 Utfall jan-mars Avvikelse Prognos Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän Kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Etablering Servicecenter Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild Kollektivtrafik Citybanan Kommentarer Landstinget Sörmland ansvarar för regional landsbygdstrafik med buss, tåg samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Landstinget avseende den allmänna kollektivtrafiken indikerar en avvikelse jämfört med budget på tkr. Den positiva avvikelsen beror på ökat resande och därmed ökade intäkter från såväl skolkort som från allmänheten. Landstinget beräknas få lägre skolkortsintäkter som följd av införande av ny skolkortsmodell. Med nuvarande skolkortsmodell skulle avvikelsen för skolkort istället för - 79 tkr uppgå till 555 tkr. Avvikelsen är dock betydligt lägre än förväntat. I prognosen för intäkter har, efter att ordinarie prognos gjorts för 2016, samma antagande gjorts som vid budgetläggning. Det innebär att Landstinget får minskade intäkter med tkr för 2016 som följd av förändrad prissättning och engångseffekt vid införande av nytt biljettsystem. Prognos vid oförändrad prissättning är tkr. Antagande om trafikkostnader för landsbygds- och stadstrafik är beräknade utifrån antagandet att januari-mars månad har samma andel av kostnaderna som motsvarande månader hade för 2014 och 2015 med viss uppräkning för att kompensera för osäkerheter samt att påskveckan i år inföll i mars. Avvikelsen för den särskilda kollektivtrafiken indikerar en avvikelse på tkr. Prognosen ska ses utifrån att verksamheten är förhållandevis ny och att faktureringsrutiner för verksamheten utvecklas kontinuerligt samt att budget är lagd utifrån verksamhet för 12 månader och utifrån nytt transportörsavtal. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 47 Länstrafiken Sörmland AB

67 Redovisningsprinciper Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets årsredovisning har upprättats enligt kommunal redovisningslag och rådet för kommunal redovisning. Intäkter och kundfordringar Försäljning redovisas vid leverans av produkter till kund, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för mervärdeskatt och rabatter. I den sammanställda redovisningen har koncernintern försäljning eliminerats. Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda säkra kundfordringar. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar avses investeringar med en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde om minst ett halvt prisbasbelopp. Anläggningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Avskrivningar görs med linjär avskrivning, det vill säga med samma belopp varje månad. Avskrivningar av kontorsinventarier påbörjas perioden efter mottagen faktura och görs efter bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningar på övriga anläggningstillgångarna påbörjas när investeringen är färdig att tas i bruk och görs efter bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Maskiner och inventarier % Kontorsinventarier 20 % Byggnader 2 4 % Markanläggningar 3,5 5% Löner, semesterlöneskuld och pensionsåtaganden Semesterlöneskulden utgörs av ej uttagna semesterdagar. Semesterlöneskuld samt därpå upplupna sociala avgifter, debiterad med procentuellt omkostnadspålägg, redovisas som en kortfristig skuld och belastar det år som de intjänas. Pensionsskulden är beräknad enligt Sveriges Kommuner och Landstings beräkningsmodell, RIPS 07. Kostnaden för pensioner beräknas i delårsrapporten med ett procentuellt omkostnadspålägg som sedan stäms av vid årsskiftet mot KPAs pensionsskuldsberäkning. Kollektivtrafikmyndigheten har inga ansvarsförbindelser för pensioner intjänade före Kollektivtrafikmyndighetens pensionsåtagande är återlånat i sin helhet. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt kommunal redovisningslag samt rådet för kommunalredovisning och utformats enligt god redovisningssed. Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Detta innebär att belopp som inkluderas i den sammanställda redovisningen motsvarar ägd andel (100 procent) och att det egna kapitalet Länstrafiken Sörmland hade vid förvärvet eliminerats. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av verksamhet och ekonomiska ställning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB. Uppdateringen av RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar innebär ett explicit krav på komponentavskrivning. Kollektivtrafikmyndigheten har som målsättning att tillämpa komponentavskrivningar för alla nya aktiveringar som sker från och med Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 48 Länstrafiken Sörmland AB

68 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) avseende länsgemensam verksamhet och kostnader för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att lägga verksamhetsplan med budget 2017 ( ), avseende länsgemensam verksamhet och kostnader, till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har överlämnat sin verksamhetsplan och budget för perioden Planen med budget avser länsgemensam verksamhet och kostnader. Budget som avser trafikkostnader och biljettintäkter justeras och fastställs efter respektive kommuns trafikbeställning. Sörmlands kollektivtrafikmyndighet har företagit samråd med samtliga medlemmar om inriktningen på verksamheten samt budget för Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Förvaltningen har i beredningen av ärendet inte funnit något att anmärka på eller erinra mot. Ärendets handlingar Protokoll från direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) avseende länsgemensam verksamhet och kostnader Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har inkommit med verksamhetsplan och budget för perioden och som avser länsgemensam verksamhet och kostnader. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Med utgångspunkt i bokslut och linjeresultat för 2015, har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet företagit samråd med samtliga medlemmar om inriktningen på verksamhet och budget för 2017 samt Vid tidpunkten för beslut om föreliggande verksamhetsplan och budget, hade medlemmarna inte lämnat sin trafikbeställning, vilket medför att den aktuella versionen endast omfattar den länsgemensamma verksamheten och kostnaderna. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

69 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Budget avseende trafikkostnader och biljettintäkter justeras och fastställs efter respektive kommuns trafikbeställning. För Katrineholms del, beslutade kommunstyrelsen vid sitt sammanträde den 25 maj om trafikbeställningen. Den nu aktuella verksamhetensplanen med budget är ett dokument som innehåller en redovisning av Kollektivtrafikmyndighetens uppdrag och styrsystem, mål för perioden samt verksamheten ur olika perspektiv (medborgare, trafikförsörjning, medarbetare och ekonomi) Förvaltningens bedömning Förvaltningen har i beredningen av ärendet inte funnit något att anmärka på eller erinra mot och föreslår därför att kommunstyrelsens beslutar föreslår fullmäktige att lägga verksamhetsplanen med budget för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet till handlingarna. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

70

71

72

73

74

75

76

77 Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) avseende länsgemensam verksamhet och kostnader Fastställd i förbundsdirektionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 12 maj 2016

78 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Uppdrag och styrsystem 7 Ekonomisk styrning 7 Syfte och process 7 Mål för perioden 2017 ( ) 8 Framtida trafikförsörjningsprogram förslag till mål 8 Kvalitetsmål 9 Finansiella mål 10 Verksamheten ur olika perspektiv under perioden 2017 ( ) 11 Medborgarperspektivet 11 Trafikförsörjningsperspektivet 14 Medarbetarperspektivet 18 Ekonomiskt perspektiv 20 Ekonomiska tabeller 23 Fördelning per medlem 25 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 2( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

79 Sammanfattning Perioden 2017 ( ) kommer att präglas av effekterna av ett reviderat trafikförsörjningsprogram som beslutas under våren Trafikförsörjningsprogrammet tar sin utblick i 2030 med därtill fastställda strategiska mål för kollektivtrafiken samt inriktning för framtida trafik- och verksamhetsutveckling. För att sedan trafikförsörjningsprogrammets övergripande mål En attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling, samt myndighetens beslutade kvalitetsmål ska nås kommer ett stort antal verksamhetsaktiviteter att genomföras under perioden. Perioden 2017 ( ) kommer även att präglas av att det är under denna period som flertalet av myndighetens stora satsningar på exempelvis tekniska system och kommunikation går från förberedelse och implementering till att få genomslag i verksamheten gentemot kund och medborgare. Inom medborgarperspektivet ska Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet skaffa bättre kunskap om vad kunderna efterfrågar för att sedan bättre matcha detta mot tjänsteerbjudanden, trafikinformation och biljettsystemet ska förbättras samt upplevelsen av en bra kvalitet och en god service från det att resan beställts till dess att den är genomförd ska säkerställas. Verksamheten vid Servicecenter Sörmland och informations- och kommunikationsarbetet ska präglas av öppenhet och transparens. Senast 2017 ska samtliga fordon inom ramen för myndighetens verksamhet uppfylla kraven på tillgänglighet. Detta främst genom att fordonen under senare delen av 2016 har utrustats med realtidsinformation. Myndigheten kommer arbeta med smarta och effektiva resor genom en ökad samordning av resor, där vi får med fler resenärer på samma väg och slinga och i samma fordon. Vi kommer de närmaste åren också skapa och behålla goda relationer till både resenärer, trafikföretag och chaufförer. Inom perspektivet trafikförsörjning präglas perioden av tidigare fattade beslut, i och utanför länet. Det gäller exempelvis beslut om etablering av Ostlänken, Ny Trafik 2017, öppnandet av Citybanan och arbetet inom ramen för En Bättre Sits. Under perioden kommer myndigheten att bedriva omfattande förberedelser och arbete inför förestående upphandlingar samt flera trafikstarter. Det gäller såväl trafikavtal inom tåg- och busstrafik som för serviceresor och annan anropsstyrd trafik. För att säkerställa att samtliga avtal följs och att utlovad kvalitet levereras kommer ett strukturerat och adresserat arbete med avtalsuppföljning att fortsätta under perioden. Samordningen av allmän och särskild kollektivtrafik ska också succesivt utökas under perioden. Samtliga bussdepåer har inventerats och behoven av investeringar och utveckling har sammanställts i en fastighetsplan. Aktiviteterna i fastighetsplanen ska genomföras på 10 års sikt. En förutsättning för måluppfyllelse är att varje medarbetare har förutsättningar såsom kompetens, tid och ett samverkande arbetssätt för att genomföra sitt uppdrag. Därför fortsätter myndigheten, inom ramen för medarbetarperspektivet, med arbetet enligt den HR-plan som sattes under 2015 med bland annat samverkansavtal, kompetensförsörjningsstrategi, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 3( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

80 En annan förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i balans, inklusive driftkonsekvenser av investeringar och långsiktiga åtaganden. Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomistyrning ger en stabil ekonomi. Noggrann följsamhet avseende kostnadsutveckling och lagstiftning exempelvis avseende lönenivåer och priser för drivmedel är viktiga förutsättningar för budget i balans. Nu liggande budget 2017 och plan för 2018 och 2019 omfattar möjlighet att bedriva förvaltningsverksamhet motsvarande nuvarande ambitionsnivå och nu kända förutsättningar. Den samlade projektportföljen i mars 2016 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 4( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

81 Inledning Sörmlands läns kommuner och medborgare finns som en del i en växande Mälardalsregion, med ett gynnsamt läge, omgiven av andra attraktiva län och kommuner som vi knyter funktionella band till men som också driver kostnaden för kollektivtrafik. Även Sörmlands gynnsamma läge innebär en fortsatt utmaning och den förväntade utvecklingen handlar om regionbildning och eventuell regionförstoring. Bilateralt behöver starka band fortsätta knytas, utöver Stockholm och Södertälje mellan attraktiva noder såsom Eskilstuna-Västerås/Örebro, Nyköping- Norrköping/Linköping, Flen/Katrineholm/Norrköping och Strängnäs-Enköping/Uppsala. I myndighetens arbete med att identifiera våra långsiktiga förutsättningar mot 2030 är vissa slutsatser dragna genom en framtidsutblick genomförd av Kairos Future. Sörmland identifieras att kunna fungera som testbädd för nya lösningar och vara i framkant när det gäller att skapa ett modernt kollektivtrafiksystem där myndigheten särskilt rekommenderas att: Fortsätta arbetet med de prioriterade satsningarna för att säkerställa bland annat kundnöjdhet, digitala betalningar och integration med trafiksystem och centralorter i kringliggande län, med prioritering av Stockholmsregionen, Västerås (Eskilstuna) och Norrköping/Linköping (Nyköping/Katrineholm). Undersöka möjligheter att automatisera delar av kundinformationssystem för att på så sätt öka tillgänglighet och kundnöjdhet. Utreda möjligheterna för, och i mindre skala, testa helt nya trafiklösningar och intelligenta trafiksystemlösningar där andra transporttyper än buss och tåg, t ex hyrcyklar, hyrbilar och hållplatsfria minibussar, kan integreras och erbjudas helt eller delvis gratis. Skaffa beredskap redan nu för att undersöka mer långsiktiga modeller den dag autonoma fordon blir legio i Sörmland för att på så sätt öka attraktionskraften för länets kommunikativt mer perifera orter och platser. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 5( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

82 År 2015 gjordes 10,25 miljoner påstigningar i den busstrafik som upphandlats av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Till detta kommer 2,7 miljoner påstigande i den regionala tågtrafiken i Sörmland. Flera perspektiv måste tillgodoses med fyra järnvägar som trafikerar länet och busstrafik som varje dag kör drygt kilometer på länets vägar. I omvärlden märks en medvetenhet kopplat till hållbarhet och klimatpåverkan utan större avkall på snabbhet och bekvämlighet. I kommunerna runt om i landet och länet ser myndigheten en ökad medvetenhet om biltrafikens påverkan på stadsmiljöerna. Som en konsekvens av detta kan vi se en förändrad riktning där kollektivtrafik tillsammans med gång och cykel får en ökad prioritet. Kompletterande strategier som parkeringspolicy, busskörfält och vägtullar är exempel på styrmedel till förmån för hållbara transportslag. Flera faktorer som påverkar vårt ekonomiska resultat är utanför vår direkta kontroll. Det omfattar såväl direkt kostnadsutveckling för bland annat arbetskraft och drivmedel som väder där exempelvis milda vårvintrar och höstar ger direkt effekt på våra biljettintäkter. Under perioden kommer regionens beställda tåg att börja levereras och driftsättas. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 6( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

83 Uppdrag och styrsystem Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Härutöver har medlemmarna under 2014 överlåtit vissa uppgifter inom den särskilda kollektivtrafiken till myndigheten. Till sin hjälp har myndigheten bland annat lagen (2010:1065) om kollektivtrafik samt Förbundsordning med bilagor såsom Avtal om fördelning av ansvar och kostnader för kollektivtrafiken i Sörmland och Planeringsprocess och beslutsordning för kollektivtrafikmyndigheten. I enlighet med lagstiftningen ska myndigheten bland annat regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken, verka för att den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för alla resenärsgrupper, verka för en tillfredsställande taxiförsörjning i länet, samt fatta beslut om allmän trafikplikt. Under 2015 certifierades verksamheten i enlighet med ISO 9001 som är en ledningssystemstandard för kvalitetsprocesserna i en organisation. Myndigheten har tidigare, och pågående, utvecklat Kartan där myndighetens processer har identifierats och adresserats. Till stöd finns även myndighetens fastställda kvalitetspolicy med tillhörande kvalitetsmål. Ekonomisk styrning Frågor om budget och ekonomisk styrning avhandlas i förbundsordningens 15 där bland annat framgår att direktionen varje år ska fastställa budget för förbundets verksamhet, inom den ram som medlemmarna beslutat om. Till budgeten ska en plan för verksamheten medfölja. Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast under april månad. Direktionen ska vidare fastställa budgeten senast den 15 maj årligen. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets medlemmar, Landstinget Sörmland och de nio kommunerna, har sedan den 1 januari 2013 ett nytt sätt att fördela ansvar, kostnader och intäkter för kollektivtrafiken i Sörmland. Den nya modellen ger medlemmarna en högre grad av inflytande och varje medlem påverkar verksamhetens ekonomiska utfall genom trafikbeställning. Syfte och process Verksamhetsplan och budget 2017 ( ), är ett styrande dokument för att fokusera och följa upp myndighetens åtagande och uppgifter. En tidig version av Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) upprättas inför samråd med medlemmarna, vilka genomförts under mars och april månad Den 12 maj 2016 fastställs Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) för den länsgemensamma verksamheten. Den 16 november 2016 hanteras den slutliga versionen av Verksamhetsplan med budget 2017 ( ) utifrån de av medlemmarna ingivna trafikbeställningarna. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 7( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

84 Mål för perioden 2017 ( ) Myndighetens vision utgår från Sörmlandsstrategins övergripande vision och föreslås till LEVA, VÄXA, VERKA genom goda resmöjligheter i ett modernt kollektivtrafiksystem. Utifrån den föreslagna visionen återfinns sedan därtill hörande mål för verksamheten i såväl myndighetens trafikförsörjningsprogram som beslutade kvalitetsmål och finansiella mål. Framtida trafikförsörjningsprogram förslag till mål Myndighetens övergripande mål för kollektivtrafiken framgår av trafikförsörjningsprogrammet vilket är under revidering. Därför beskrivs här de mål och nyckeltal som återfinns i hittills framtaget förslag till ny målmodell. Det övergripande målet formuleras även fortsatt: En attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling som: erbjuder goda resmöjligheter är användarvänlig och håller en hög kvalitet är hållbar och samordnad Måluppfyllelsen föreslås att följas upp utifrån en samlad bedömning av nedan redovisade nyckeltal, vilka genom den framtida processen intill fastställt reviderat regionalt trafikförsörjningsprogram även kommer att kompletteras med mått för måluppfyllelse. Tillgänglig kollektivtrafik Mål Nyckeltal En kollektivtrafik med goda resmöjligheter Utbudskilometer per invånare Andel tillgänglighetsanpassade fordon Andel tillgänglighetsanpassade bytespunkter Attraktiv kollektivtrafik Mål Nyckeltal En användarvänlig kollektivtrafik med hög kvalitet Antal påstigande Resor per invånare Nöjdhet med kollektivtrafiken Punktlighet Effektiv kollektivtrafik Mål Nyckeltal En hållbar och samordnad kollektivtrafik Beläggning Nettokostnad per invånare och kilometer Kostnadstäckningsgrad Andel fordonskilometer med förnybart drivmedel Energianvändning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 8( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

85 Kvalitetsmål Under 2015 certifierades verksamheten i enlighet med ISO 9001 som är en ledningssystemstandard för kvalitetsprocesserna i en organisation. Myndigheten har därmed en fastställd kvalitetspolicy med tillhörande kvalitetsmål. Mål 1 Delmål Kommentar Vision Kundnöjdheten avseende den allmänna kollektivtrafiken har ökat till 65 procent år : 62 procent Kundernas nöjdhet för Sörmland år 2015 är 64 procent. Det är en procent över rikssnittet som är 63 procent. Det beslutade delmålet för 2017 om 62 procent är lägre än det uppnådda resultatet 2015, och myndigheten fortsätter att sträva mot högsta nöjdheten i Sverige. Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition. Mål 2 Delmål Kommentar Vision Allmänhetens nöjdhet avseende den allmänna kollektivtrafiken har ökat till 55 procent år : 51 procent Allmänhetens nöjdhet för Sörmland är procent. Det är nio procent under rikssnittet som är 52 procent. Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition. Mål 3 Kundnöjdheten avseende Serviceresor är 95 procent år Delmål Kommentar Vision 2017: 92 procent Trafiken startar inom ramen för myndigheten under året Därmed är angiven nivå för nöjdhet här en uppskattning och kommer att uppdateras efter förvärvad kunskap. Enligt ANBARO:s årsrapport 2014, är i genomsnitt 91 procent av färdtjänstresenärerna nöjda med sin resa, motsvarande för sjukresor är 90 procent års genomsnittliga nöjdhet var för färdtjänst respektive sjukresor inom ramen för Samres innevarande uppdrag cirka 80 procent. Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 9( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

86 Mål 4 Kundnöjdheten avseende bokning av resor är 99 procent år Delmål Kommentar Vision 2017: 98 procent Trafiken startar inom ramen för myndigheten under året Därmed är angiven nivå för nöjdhet här en uppskattning och kommer att uppdateras efter förvärvad kunskap års genomsnittliga kundnöjdhet inom ramen för Samres innevarande uppdrag var 90 procent. Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition. Mål 5 Det hållbara medarbetarengagemanget (HME) uppgår år 2020 till 85. Delmål 2017: HME 80 Kommentar Mäts i årliga medarbetarundersökningar. HME (Hållbart medarbetarindex) för myndigheten 2015 är 75, vilket är oförändrat jämfört med Vision Visionen är att ha ett HME på 100. Finansiella mål Enligt kommunallagen 8 kapitel 5 ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange ekonomiska mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Myndighetens utgångspunkt är att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi och en trygghet för medlemmarna. God ekonomisk hushållning Mål 1 Mål 2 Mål 3 Årets resultat ska vara positivt. Verksamheten ska bedrivas inom den beslutade budgeten. Kassalikviditeten ska överstiga 100 procent. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 10( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

87 Verksamheten ur olika perspektiv under perioden 2017 ( ) Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet speglar resenärer och medborgares behov och önskemål. Myndighetens verktyg är bland annat information och kommunikationsinsatser, försäljningskanaler, informationskanaler och uppföljning av våra trafikavtal och relation till våra trafikbolag för att säkerställa att de tjänster som vi erbjuder ger högsta resenärsnytta. Servicecenter Sörmland är ett resultat av att kommuner och landsting samlat fler tjänster hos myndigheten. Genom samordning av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken bland annat med starten av Servicecenter Sörmland den 1 februari 2016 ges nu förutsättningen för att få helhetsgrepp över kollektivtrafiken i Sörmland med målet att öka resandet och kundens nöjdhet. Servicecenters uppdrag och funktion är att tillhandahålla allmänheten med information gällande trafiken och boka resor, samt ansvara för att leda och planera trafiken och skapa goda relationer till resenärer, förare och våra trafikföretag. Vi ska ta hänsyn till samhällsnyttan och bedriva vår verksamhet på ett effektivt sätt. Det ska vara tryggt och tillförlitligt att resa med Sörmlands kollektivtrafik och vi ska se varje individ och ge ett bra bemötande i alla situationer. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning. Ansvaret för tillgänglighetsfrågan i länet är fördelat på många olika parter. Myndigheten har en viktig roll när det gäller samordning av dessa frågor och samverkan med berörda aktörer, och för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler så behövs samverkan med kommuner och Trafikverket. Verksamhetsaktiviteter under perioden För att kunna möta resenärers och presumtiva resenärers behov av resande behöver myndigheten skaffa bättre kunskap om vad kunderna efterfrågar. Genom olika metoder för undersökningar ska vi få en fördjupad kunskap om kunders och presumtiva kunders behov och drivskrafter för att sedan matcha dessa mot tjänsteerbjudanden. På detta sätt är det kunden som sätter agendan och en kundinsiktsbaserad tjänst skapas. Målet är att göra kunden delaktig i utvecklingsarbetet av kollektivtrafiken där affärsnytta skapas genom att tjänsteerbjudandet säkras. Ett uppsökande arbete kommer också att bedrivas gentemot företag och organisationer för att hitta erbjudanden och tjänster som är relevanta och attraktiva. En utmaning är att nå de resenärer som idag väljer bilen framför kollektivt resande. Information om den kollektiva trafikens möjligheter behöver riktas till presumtiva resenärer och kan göras genom exempelvis provåkarerbjudanden och direktreklam. Nya resenärer får vi främst genom att fortsätta utveckla trafiken till att bli så attraktiv som möjligt. Under perioden kommer myndigheten att fortsätta att arbetet med att förbättra trafikinformationen och förenkla köp av biljett. Myndigheten ska tillhandahålla information om planerade och akuta trafikförändringar på ett för resenären tillgängligt sätt, exempelvis via webbplatsen. Det nya biljettoch realtidsinformationssystemet som införs under hösten 2016 kommer att förenkla och förbättra Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 11( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

88 både biljettköp och trafikinformationen. Enkelhet och tillgänglighet är två centrala begrepp för myndighetens kommunikations- och försäljningsarbete de kommande åren. Särskilda kommunikationsinsatser under perioden är kopplade till införandet av nytt betal- och realtidssystem, etableringen av Ny trafik 2017, Sörmlandstaxan och Mälardalstaxan, samt införandet av ny skolkortsmodell. Servicecenter Sörmland kommer under perioden följas upp och utvärderas för att optimera bemanning och kundnytta. Detta gör vi genom att studera våra flöden av kundkontakter i förhållande till vår bemanning och hur vi svarar upp till våra servicenivåer. På så sätt skapar vi förtroende genom att tillhandahålla aktuell information med ett bra bemötande. Ett gott och varmt bemötande är den grundläggande faktorn och med målsättning om att kunden upplever en bra kvalitet och en god service, från det att resan beställts till dess att den är genomförd. Det förutsätter att medarbetarna har god lokalkännedom, språkkunskaper för att kunna kommunicera, ta emot och bekräfta beställningar och överhuvudtaget är serviceinriktade och flexibla för verksamheten. Verksamheten vid Servicecenter Sörmland och informations- och kommunikationsarbetet ska präglas av öppenhet och transparens. Myndigheten ska upplevas som tillgängliga, tydliga och ge ett gott bemötande. Det ska vara lätt att komma i kontakt med oss, och i synnerhet med Servicecenter Sörmland. Via ett webbformulär kan kunden själv boka sin resa, men det går också att få personlig kontakt via telefon dygnet runt. Kundsynpunkter ska besvaras med personligt svar inom fem arbetsdagar. För att nå kvalitetsmålet om 98 procent nöjdhet med tjänsten bokning av resa ska minst 80 procent av inkomna samtal för bokning av resa besvaras inom 60 sekunder och svarstider per dag får aldrig understiga 99 procent besvarade samtal inom två minuter. Likt de servicenivåer som är fastställda för den särskilda kollektivtrafiken kommer servicenivåer för den allmänna kollektivtrafiken att ses över och utvecklas under 2016 för att vi ska kunna följa upp och säkerställa kvaliteten. Senast 2017 ska samtliga fordon inom ramen för myndighetens verksamhet uppfylla kraven på tillgänglighet. Det sker i form av bussar av låggolvstyp i stadstrafik och av lågentrétyp i landsbygdstrafiken, men också genom införande av realtidssystem, samt automatiska visuella och audiella hållplatsutrop. Ett antal hållplatser ska också anpassas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Informationen ska också utvecklas gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta. Myndigheten kommer arbeta med smarta och effektiva resor genom en ökad samordning av resor, där vi utan att inskränka på kvinnors och mäns, flickors och pojkars integritet, får med fler resenärer på samma väg och slinga och i samma fordon. Myndigheten kommer de närmaste åren skapa och behålla goda relationer till både resenärer, trafikföretag och förare i olika forum. Vi är övertygade att det informationsutbyte som ett gott samarbete medför ger förutsättningar för att genomföra bättre resor. Genom att skapa mötesplatser för samverkan ser vi bäst till att stärka relationen. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 12( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

89 Ekonomiska konsekvenser och osäkerheter jämfört med tidigare plan Under perioden 2017 ( ) kommer kommunikations- och marknadsinsatser fortsatt behöva genomföras till följd av såväl de nya tekniska systemen som etableringen av Servicecenter Sörmland, utökad kundtjänst och myndighetens nya varumärke Sörmlandstrafiken. Som en följd av myndighetens nya organisation, utökade uppdrag och nya varumärke kommer även ett fortsatt, och utökat, arbete med utveckling av hemsida samt strategier för informations- och försäljningskanaler att vara nödvändigt. Genom det utökade uppdraget att etablera funktioner för bland annat beställningsmottagande och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken har tillgängligheten till kundtjänst för den allmänna kollektivtrafiken ökat. En utökad samordning kommer att ske inom den särskilda kollektivtrafiken och mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. För samtliga av de ovan nämnda aktiviteterna gäller att det föreligger viss osäkerhet vad gäller den budgeterade kostnadsnivån för perioden 2017 ( ). Målmodell med verksamhetens aktiviteter för medborgarperspektivet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 13( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

90 Trafikförsörjningsperspektivet För att tillhandahålla en attraktiv kollektivtrafik för regionens medborgare krävs det en trafikförsörjning som tillgodoser medborgarnas behov. Därför behövs kollektivtrafik i form av såväl tåg och landsbygds- och stadstrafik med buss, som av anropsstyrd, allmän och särskild, kollektivtrafik såsom kompletteringstrafik. Bland verktyg som står oss tillhanda kan nämnas vår storregionala samverkan genom exempelvis MÄLAB och processen En Bättre Sits, förbundsordning med planeringsprocess och beslutsordning, tekniska system för bland annat trafikplanering och samordning, depåer samt upphandlingsarbete och avtalsuppföljning. För perioden handlar mycket om aktiviteter om tidigare beslut såsom Ny Trafik 2017 (regionaltågstrafik) och samordning inom den särskilda kollektivtrafiken och mellan den särskilda och allmänna kollektivtrafiken, men också om upphandling av kommande busstrafikavtal. Verksamhetsaktiviteter under perioden Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram fastställdes i september Med anledning av de nationella, regionala och lokala erfarenheter som numera kunnat dras med anledning av den nya lagstiftningen samt det förhållandet att en ny mandatperiod pågår finns skäl att uppdatera programmet. Det finns även skäl att revidera mål samt tidsätta och kvantifiera vissa mål. Ett reviderat trafikförsörjningsprogram förväntas kunna beslutas av direktionen under våren Under perioden fortsätter förberedelser om genomförande av Ny Trafik Arbetet sker i programsamverkan mellan kollektivtrafikmyndigheter i Stockholm, Uppsala, Sörmland, Östergötland, Örebro och Västmanland under ledning av MÄLAB. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet samverkar med Landstinget Sörmland, som har finansieringsansvar för tågtrafiken. Under 2014 och 2015 fattades viktiga beslut relaterat till kostnaden för trafiken såsom tilldelningsbeslut för fordonsleverantör (verkställt i juni 2015, men under överprövning). För tiden från december 2016 och fyra år framåt, till december 2020, finns numer trafikavtal i form av ett övergångsavtal i vilket bland annat regleras trafikutbud och trafikoperatörens tillhandahållande av fordon kontra infasning av regionens kommande egna fordon som under perioden börjar levereras och driftsättas. Från hösten 2017 planeras även Mälardalstaxan att träda i kraft. Även arbetet med etablering av Ostlänken och öppnandet av Citybanan kommer att påverka länet. Citybanan ger ökad kapacitet för regionaltågen. Förhoppningsvis kommer under planperioden arbetet med att skapa nya kriterier för regionaltågens nytta i tilldelningsprocessen för tåglägen att tydliggöras och järnvägens nytta att identifieras och adresseras utöver fortsatta underhålls- och investeringsbehov på och för järnvägen och som i sin tur ger förutsättningar för kollektivtrafiken i Sörmland, Mälardalen och hela Sverige. Inom ramen för En Bättre Sits planeras även en ny regional systemanalys fastställas under 2016 som vägledning i utvecklingen av Mälardalsregionen och som underlag till kommande Nationella plan. Inom busstrafiken innehar myndigheten idag fyra trafikavtal fördelat på områdena Nyköping/Oxelösund/Trosa/Gnesta, Katrineholm/Vingåker/Flen, Eskilstuna respektive Strängnäs. Avtalen går ut 2019, 2020 samt Under perioden kommer därför förberedelser inför upphandling att ske och upphandling kommer också att påbörjas. Inom ramen för förberedelserna ska bland annat avtalsformer, geografisk indelning och förutsättningar för ytterligare samordning och Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 14( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

91 kommunikation utredas och övervägas. Trafikpliktsutredning ska genomföras, och samråd ska ske innan beslut fattas om trafikplikt för att stämma av med trafikföretag huruvida intresse finns att bedriva trafik i hela eller delar av det aktuella området på kommersiell grund. Det nytillkomna uppdraget till myndigheten att samordna och upphandla den särskilda kollektivtrafiken i länet ger möjlighet till ökad samordning mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken, såväl avseende trafikens utformning och kringtjänster som bokning, kundtjänst, avtalsuppföljning och betallösningar. Målet med dessa insatser är att verksamheternas resurser används effektivt och med låg miljöpåverkan. I slutet av 2015 avbröts den pågående upphandlingen av serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland, och en ny upphandling med nytt förfrågningsunderlag gjordes under 2016 där tilldelning skedde den 30 mars samma år. Planerad trafikstart är 1 januari 2017, och myndigheten kommer arbeta med detta tillsammans med aktuella trafikföretag. Avtalstiden är fram till 31 december 2019 med option på tolv månaders förlängning. Under perioden kommer därför också förberedelser inför en ny upphandling att inledas. Sammantaget innebär detta att myndigheten under planperioden dels kommer att bedriva omfattande förberedelser inför förestående upphandlingar, omfattande upphandlingsarbeten, samt flera trafikstarter. I dagsläget har myndigheten handlat upp skolskjutstrafik för Nyköping, Strängnäs och Gnesta. Upphandling pågår även beträffande en del av skolskjutstrafiken i Eskilstuna. Under perioden är det inte osannolikt att fler kommuner uppdrar åt myndigheten att upphandla skolskjutstrafik. Att myndigheten hanterar dessa avtal ger flera möjligheter till att komma i åtnjutande av samordning. För att säkerställa att samtliga avtal följs och att utlovad kvalitet levereras kommer ett strukturerat och adresserat arbete med avtalsuppföljning att fortsätta under perioden. I februari 2016 tog Servicecenter Sörmland över verksamheten för bokning och kundtjänst även för den särskilda kollektivtrafiken i Sörmland. När trafiken inom ramen för upphandling Serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland kan starta, vilket i dagsläget är planerat till januari 2017, kan samordningen av allmän och särskild kollektivtrafik succesivt utökas. Den utredning av länets och kommunernas kompletteringstrafik som gjorts kommer också att få genomslag i medlemmarnas kommande trafikbeställningar vilket skapar förutsättningar för ökad beläggningsgrad ombord på fordonen genom att trafikera lågt belagda turer med mindre fordon och än bättre samordning. Samtlig busstrafik i Sörmland har sedan januari 2016 bedrivits på förnybara drivmedel såsom biogas, RME, HVO och el. Under 2016 utreds möjligheten för elbussar i Nyköping, något som alltså kan komma att starta under perioden. Samtliga bussdepåer har inventerats och behoven av investeringar och utveckling har sammanställts i en fastighetsplan. Flera brister, men också energibesparande åtgärder har identifierats, och i Eskilstuna innebär förändrade krav kopplade till elbussarna samt hantering av biogas att depån måste ses över särskilt. Planen kommer att verkställas under perioden. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 15( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

92 Andra strategier för att nå målen är att stärka kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering, att differentiera trafikutbudet och prioritera resurser till stomstråk och strategiska målpunkter, att etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel samt att stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis. Det förefaller under planperioden inte aktuellt att myndigheten utökar verksamheten med frågor om myndighetsutövning. Ekonomiska konsekvenser och osäkerheter jämfört med tidigare plan Det förhållandet att Sörmland, genom de olika delprojekten inom ramen för Ny Trafik 2017, under perioden 2017 ( ) får tillgång till egna tågfordon för tågtrafiken innebär nu känd förändrad kostnadsbild för tågtrafiken 2017 och framåt. Däremot föreligger osäkerhet i kostnadsbilden och fördelningseffekterna mellan länen då affärsmodellerna är nya och inte tidigare prövade. Osäkerhet finns även relaterad till det förhållandet att den upphandling av tågfordon som genomförts av AB Transitio fortsatt är under prövning av domstol. Vidare har Trafikverket för avsikt att under perioden successivt anpassa banavgifterna till den nivå som järnvägslagen förutsätter. Detta innebär ökade kostnader och en osäkerhet i kostnadsgruppen Övrigt trafikrelaterat. Vad gäller trafikkostnaderna har dessa i budgeten justerats utifrån budgeterad indexuppräkning samt utifrån medlemmarnas senaste, och respektive, trafikbeställning. För perioden 2017 ( ) görs, till dess att effekt av trafikbeställningar är kända, endast uppräkning utifrån förväntad indexutveckling. Under 2015 har även myndigheten tagit fram en fastighetsplan för de fastigheter som vi är fastighetsägare till. Planen beskriver behoven av åtgärder på 10 års sikt, och till följd av identifierade behoven har budget avseende fastighetsunderhåll ökats. Vad sedan gäller det förhållandet att myndighetens nya tekniska system kommer att tas i drift under perioden är bedömningen att detta successivt ska ge lägre kostnader från slutet av Införande av nytt betalsystem förväntas dock ge en temporär reducering av intäkter som följd av periodiseringseffekter och tillfälliga driftstörningar i samband med migrering av dessa IT-system, vilket även har beaktats i budgetarbetet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 16( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

93 Som ett led i myndighetens fortsatta miljöarbete, och som en följd av att myndigheten 2015 certifierades verksamheten i enlighet med ISO 9001, har myndigheten också för avsikt att under perioden 2017 ( ) certifiera verksamheten i enlighet med ISO som är samlingsnamnet för de standarder som handlar om miljöledning. Målmodell med verksamhetens aktiviteter för trafikförsörjningsperspektivet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 17( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

94 Medarbetarperspektivet Medarbetarperspektivets syfte är att stödja måluppfyllelsen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Perspektivet skall vara till stöd för varje medarbetare att utifrån sitt uppdrag, sin kompetens och sitt samverkande arbetssätt kunnat bidra till myndighetens mål. Medarbetarperspektivet vilar på vår värdegrund Den moderna myndigheten som är hållbar, professionell och lyhörd. Verksamhetsaktiviteter under perioden 2015 fastställdes mål för personalperspektivet och Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets arbetsmiljöpolicy beslutades av direktionen den 8 oktober samma år. Detta är grunden och nu följer arbetet enligt den HR-plan som sattes under Myndigheten kommer att vid utgången av 2016 ha och leva efter eget samverkansavtal och en plan för lika rättigheter och möjligheter. Vi kommer också ha egna riktlinjer och satta rutiner för ett hållbart arbetsliv samt inom kompetensförsörjning, lönebildning och ledarskap/medarbetarskap. Med detta på plats kan myndigheten än bättre arbeta med att planera, genomföra och följa upp insatser som främjar hälsan och utvecklar arbetsmiljön och därmed leva upp till sin värdegrund och nå sina mål. Från 2016 har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 60 medarbetare, vilket ställer högre krav inom många olika områden på myndigheten. Genom att fortsätta med årliga medarbetarenkäter, medarbetarsamtal samt arbetsplatsträffar och övriga mötesforum, och genom att vi följer upp sjukfrånvaro vid delår och bokslut, kan vi planera, och ha, rätt innehåll i våra handlingsplaner. Medarbetarna är den viktigaste resursen vi har för verksamhetsutvecklingen. Därför behöver vi vara en attraktiv arbetsgivare som kan behålla och locka till sig den kompetens som behövs. En strategi för vår kompetensförsörjning ska därför sättas. Medarbetarna ska känna sig delaktiga i sin och myndighetens utveckling. Vi tror på ett starkt medbestämmande och med ett tydligt medarbetarperspektiv. Ansvaret för uppdraget och tryggheten i att agera är värden som ska känneteckna arbetet. Medarbetarna ska ha den kompetens som krävs för att kunna möta kundernas behov och förväntningar på kollektivtrafiken. En viktig faktor för att öka kundnöjdheten ligger i det bemötande vi ger i varje kundkontakt. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 18( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

95 Ekonomiska konsekvenser och osäkerheter jämfört med tidigare plan Personalkostnaden inklusive lönekostnaden är budgeterad utifrån den nya organisationens förväntade omfattning och med hänsyn till årlig lönerevision. Då arbetsmarknadens parter 2016 förhandlar fram ett stort antal löneavtal för de närmaste åren är det svårt att prognostisera löneutveckling. Efter en översyn under 2015 reviderades och fastställdes designprinciper för myndigheten vilka är Kunden i centrum, Strategisk ledning för kollektivtrafiken, Ansvar för uppdraget och Effektiv organisation. De fyra designprinciperna är i sin tur nerbrutna med vardera två kriterier. Designprinciperna påverkar i sin tur den organisatoriska strukturen. Som följd av ovan, och för att ånyo skapa en organisation väl lämpad för sitt uppdrag fastställdes en ny organisationsstruktur för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet vilken trädde i kraft den 1 september Målmodell med verksamhetens aktiviteter för medarbetarperspektivet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 19( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

96 Ekonomiskt perspektiv Under 2017 fortsätter arbetet för en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Huvudverksamheten tillika huvudkostnaden vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är trafik och står för cirka 88 procent av myndighetens kostnader i budget för Som stöd för denna finns infrastruktur bland annat i form av depåer, teknik, försäljningskanaler och medarbetare. En förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i balans, inklusive driftkonsekvenser av investeringar och långsiktiga åtaganden. Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomistyrning ger en stabil ekonomi. Fördelning av myndighetens kostnader i enlighet med budget 2017 (exklusive kostnader för särskild skolskjuts och riksfärdtjänst vilka enbart belastar enstaka medlemmar). Ekonomiskt läge 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets ekonomi blir mer och mer stabil och arbetet mot en budget i balans och ökad intäktsutveckling har fortsatt under Ekonomiskt visar utfallet 2015 på en budget som är i balans. Årets resultat 2015 uppgick till kronor efter att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har betalat tillbaka omkring 28 mnkr till medlemmarna. Biljettintäkterna från medborgarna följer den resandeutveckling som skett och intäktsutvecklingen ligger på en något högre nivå än budget vilket beror på ökat resande. På kostnadssidan var trafikkostnaderna som helhet lägre än budgeterat beroende på en för myndigheten fördelaktig indexutveckling. Under 2015 var kostnaden lägre än budgeterat för samtliga medlemmar i myndigheten. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 20( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

97 Förväntad utveckling under perioden och risker Under perioden förväntas kostnadsrelationen mellan huvudverksamhet och sidoverksamhet i allt väsentlighet kvarstå. Nu liggande budget 2017 och plan för 2018 och 2019 omfattar möjlighet att bedriva förvaltningsverksamhet motsvarande nuvarande ambitionsnivå och nu kända förutsättningar. Med erfarenhet ur verksamhetens utfall 2015 har kostnaderna i de länsgemensamma kostnadsgrupperna omdisponerats jämfört med plan i budget Omdisponeringen av kostnader påverkar inte det ekonomiska utfallet eller summan varje medlem betalar till myndigheten. Myndighetens nya betal- och realtidssystem planeras vara i drift under oktober Detta kommer på sikt innebära lägre kostnader då 75 procent av leasingkostnaden finansieras med medel ur Länsplanen och underhållskostnaden kommer sjunka. I de trafikrelaterade posterna finns höga risker för ökade ekonomiska behov främst avseende banavgifter och stationsavgifter samt omfattande investeringbehov i Länstrafiken Sörmlands depåer. Länstrafiken Sörmland har en årlig investeringsnivå på tkr. Avskrivningskostnaden för Länstrafiken Sörmlands investeringar påverkar myndighetens hyreskostnad för depåer. Under budgetperioden har ingen hänsyn tagits till justering av hyreskostnaden till Länstrafiken Sörmland då detta istället görs när investeringarna är genomförda. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet förväntas inte göra några större investeringar under budgetperioden. På grund av stora investeringar i tekniska system 2016 förväntas avskrivningskostnaden för myndigheten öka kraftigt under 2017 för att sedan ligga på en jämnnivå under budgetperioden. Trafikkostnader avser kostnader relaterad till produktion av trafik och omfattar i busstrafiken avtalsenlig kostnad per fordon, per körd kilometer och timme samt en fast ersättning. Trafikkostnaderna har beräknats utifrån förväntat utfall 2016, baserat på prognos i Delårsrapport 1 januari-mars Förutom förändringen i trafikproduktion görs en årlig indexuppräkning på tre procent av samtliga trafikkostnader. För beräkning av budget för efterfrågestyrd trafik har prognosticerat resultat för 2016 använts med justering utifrån indexuppräkning. För tågtrafiken kommer MÄLAB:s program Ny Trafik 2017 att börja slå igenom från och med december Budgeten för tågtrafiken bygger på den tilldelning som MÄLAB gjorde 27 april 2016 och utgår från den nya fördelningsmodellen enligt samverkansavtalet. För pendeltågstrafiken mellan Gnesta och Södertälje ska ett nytt avtal med Trafikförvaltningen i Stockholm tecknas att gälla från december Den särskilda kollektivtrafiken planeras utifrån behov och har därför inte samma planeringscykel som den allmänna kollektivtrafiken. Trafikkostnaden under perioden 2017 ( ) är beräknad utifrån prognos av förväntat utfall 2016 uppräknat med index samt förändrad kostnad enligt de priser som presenterades i tilldelningsbeslut från den 30 mars Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 21( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

98 Budgeten för Eskilstuna station360 avser den utökade verksamhet som myndigheten driver på uppdrag av Eskilstuna kommun. Kostnaden består främst av personalkostnader inklusive lönekostnad och intäkterna består främst av bokningsavgifter och provisioner. Eventuella över- eller underskott kopplat till den utökade verksamheten tillfaller Eskilstuna kommun. Finansiering av verksamheten Sammanlagt uppgår 2017 års budgeterade intäkter till tkr. Intäkterna fördelar sig på medlemsavgifter allmän kollektivtrafik (63 %), medlemsavgifter särskild kollektivtrafik (15 %), biljettintäkter (13 %), övriga intäkter (2 %) och skolkortsintäkter (7 %). Den 1 oktober 2016 kommer ny Sörmlandstaxa med all sannolikhet att införas. Effekterna av denna har lagts in i budget utifrån simulerade beräkningar som gjordes i samband med ägarråd den 3 september Från 2017 förväntas Sörmlandstaxan få full effekt. Därutöver har intäkterna generellt räknats upp med tre procent per år. Även priserna för skolkort förändras i samband med ny Sörmlandstaxa och har även den inkluderats i budget och beräknas innebära cirka 9,5 miljoner kr i minskade skolkortsintäkter för 2017 respektive De minskade intäkterna innebär att kommunerna får motsvarande belopp i minskade kostnader för skolkort. Målmodell med verksamhetens aktiviteter för ekonomiperspektivet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 22( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

99 Ekonomiska tabeller Budgetsammanställning Allmän kollektivtrafik Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna Varav Biljettintäkter Varav Biljettintäkter landsbygd Biljettintäkter stadstrafik Övriga intäkter Varav Reklamintäkter Viten Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter Skolkort Summa intäkter Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader Varav: Personalkostnader, intern personal Arvoden inkl. konsulter Lokalkostnader Förbrukningsinventarier Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Koll) Övrigt kontorsrelaterat Trafikrelaterade kostnader Varav: Tekniska system Försäljningskostnader Infrastrukturkostnader (depåer mm) Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) Trafikkostnader Varav Landsbygd buss Stadstrafik Tåg Anropsstyrd trafik Summa kostnader Periodens resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 23( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

100 Särskild kollektivtrafik Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter (tkr) Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter Summa intäkter Kostnader (tkr) Adm. kostnad serviceresor Varav Förvaltningskostnader Tekniska system Serviceresor och annan anropsstyrd trafik Trafikkostnader Varav Serviceresor Riksfärdtjänst Summa kostnader Periodens resultat Eskilstuna Station360 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna Varav Försäljningsintäkter Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter Summa intäkter Kostnader (tkr) Kostnader Varav Förvaltningskostnader Tekniska system Försäljningskostnader Summa kostnader Periodens resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 24( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

101 Fördelning per medlem Totalt (tkr) Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts I budget för 2017 med plan för 2018 och 2019 har uppräkning gjorts gällande myndighetens kostnader för förvaltning och trafikrelaterade nettokostnader. Trafikkostnader och biljettintäkter ingår endast som referensmaterial inför trafikbeställning och har här uppdaterats utifrån prognos gjord i samband med Delårsrapport 1 januari mars Trafikkostnader utgår från förväntat utfall för 2016 uppräknad med 3 procent för index. I budget för biljettintäkter har effekter av ny Sörmlandstaxa lagts in baserad på den simulering som gjordes vid medlemsöverläggningar hösten Därutöver har en förväntad intäktsutveckling på 3 procent per år lagts in. Sedan tidigare redovisat budgetmaterial har nu även effekten av ny skolkortsmodell inkluderats i budget. Vad gäller den administrativa kostnaden för särskild kollektivtrafik har budgetvärde använts som underlag för fördelningen. Från 2017 läggs också budget för riksfärdtjänst samt särskilda skolskjutsar in för de medlemmar som har lagt detta hos myndigheten. Med anledning av att sista transferering för Citybaneavtalet kommer att ske vid kommande årsskiftet 2016/2017 har den tidigare redovisade posten Citybanan utgått i budget för 2017 med plan för 2018 och Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 25( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

102 Andel trafikarbete: 36,2% Landstinget (tkr) Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Landstinget Sörmland ansvarar för regional landsbygdstrafik med buss, tåg samt särskild kollektivtrafik. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för regional landsbygdstrafik har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. För tågtrafiken har kostnader i enlighet med MÄLAB:s tilldelningsbeslut den 27 april 2016 för övergångsavtal från och med 11 december 2016 lagts in i budget. Kostnaderna har därutöver indexuppräknats med 3 procent årligen. Det innebär att kostnaderna för tågtrafiken går ner något 2017 jämfört med 2016, men därefter ökar succesivt utifrån att de nya fordonen för trafiken levereras. I kostnaderna finns fortsatt vissa osäkerheter, bland annat avseende banavgifter, varför en komplettering kommer genomföras inför att slutlig budget för trafikkostnader läggs i november Ytterligare osäkerhet är att avtalet med Trafikförvaltningen i Stockholms län för pendeltågstrafik mellan Gnesta och Södertälje ska förnyas från december I budgetunderlag har nuvarande priser använts med sedvanlig indexuppräkning. I posten trafikrelaterade nettokostnader ingår taxesubvention från Gnesta kommun på 3,4 miljoner kr. Andelen trafikarbete har gått upp något, från 36,0 till 36,2 procent, vilket påverkar förvaltningskostnader och trafikrelaterade nettokostnader jämfört med Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 26( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

103 Andel trafikarbete: 24,5% Eskilstuna Kommun (tkr) Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Eskilstuna kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Eskilstuna kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik. Kommunen har tagit beslut om införande av fria resor för seniorer. Effekter av detta har beräknats träda i kraft från 1 oktober 2016 i samband med införande av de nya tekniska systemen. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget för Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen tillkommer utöver detta kostnader för realtidskommunikation om 750 tkr, tankutrustning för biogas om tkr och Eskilstuna Station360 om 474 tkr. Övriga intäkter avser reklamintäkter. Myndigheten budgeterar inga intäkter från viten. Andelen trafikarbete har gått ner något, vilket påverkar förvaltningskostnader och trafikrelaterade nettokostnader jämfört med Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 27( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

104 Andel trafikarbete: 2,9% Flen Kommun (tkr) Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Flens kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Flens kommun samt särskild kollektivtrafik. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Andelen trafikarbete har gått ner något, från 3,2 till 2,9 procent, vilket påverkar förvaltningskostnader och trafikrelaterade nettokostnader jämfört med Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 28( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

105 Andel trafikarbete: 3,7% Gnesta Kommun (tkr) Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Gnesta kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Gnesta kommun samt särskild kollektivtrafik inklusive särskild skolskjuts. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall Budget är i övrigt lagd utifrån samma trafikutbud som För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Kostnaderna för särskilda skolskjutsar utgår från avtal som träder i kraft sommaren 2016 och därefter med årlig uppräkning på 3 procent. Andelen trafikarbete har gått upp något, från 3,5 till 3,7 procent, vilket påverkar förvaltningskostnader och trafikrelaterade nettokostnader jämfört med I sammanställningen ovan ingår Gnesta kommuns taxesubvention á 3,4 miljoner kr (hanteras som trafikrelaterad nettokostnad). Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 29( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

106 Andel trafikarbete: 5,5% Katrineholm Kommun (tkr) Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Katrineholms kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Katrineholms kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Andelen trafikarbete, som styr kommunens andel av förvaltnings- och trafikrelaterade kostnader, är oförändrad jämfört med Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 30( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

107 Andel trafikarbete: 14,2% Nyköping Kommun (tkr) Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Nyköpings kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Nyköpings kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik. I den efterfrågestyrda trafiken ingår även skärgårdstrafik. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Andelen trafikarbete har gått upp något, från 13,9 till 14,2 procent, vilket påverkar förvaltningskostnader och trafikrelaterade nettokostnader jämfört med Myndigheten har för Nyköpings kommun upphandlat särskilda skolskjutsar och har avtal för detta. Kostnaderna för trafiken faktureras dock direkt Nyköpings kommun och hanterats därför utanför denna budget. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 31( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

108 Andel trafikarbete: 0,5% Oxelösund Kommun (tkr) Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Oxelösunds kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss (linje 615) samt särskild kollektivtrafik. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Andelen trafikarbete, som styr kommunens andel av förvaltnings- och trafikrelaterade kostnader, är oförändrad jämfört med Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 32( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

109 Andel trafikarbete: 8,7% Strängnäs Kommun (tkr) Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Strängnäs kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Strängnäs kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik inklusive skolskjuts. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Kostnaderna för särskilda skolskjutsar utgår från avtal som träder i kraft sommaren 2016 och därefter med årlig uppräkning på 3 procent. Andelen trafikarbete har gått upp något, från 8,3 till 8,7 procent, vilket påverkar förvaltningskostnader och trafikrelaterade nettokostnader jämfört med Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 33( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

110 Andel trafikarbete: 1,9% Trosa Kommun (tkr) Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Trosa kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt särskild kollektivtrafik. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Andelen trafikarbete, som styr kommunens andel av förvaltnings- och trafikrelaterade kostnader, är oförändrad jämfört med Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 34( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

111 Andel trafikarbete: 1,9% Vingåker Kommun (tkr) Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Vingåkers kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt särskild kollektivtrafik. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Andelen trafikarbete, som styr kommunens andel av förvaltnings- och trafikrelaterade kostnader, är oförändrad jämfört med 2016 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 35( 35) Box 591, NYKÖPING tfn

112 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Strategisk samhällsplanering Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jennie Lind Kommunstyrelsen Bostadsförsörjningsprogram Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta det redovisade förslaget till Bostadsförsörjningsprogram för Katrineholms kommun som ersätter tidigare antaget Bostadspolitiskt program för Katrineholms kommun. Sammanfattning av ärendet Bostadsförsörjningsprogrammet för Katrineholms kommun utgår ifrån kommunens översiktsplan och anger mål och strategier för bostadsförsörjningen i Katrineholms kommun, med utgångspunkt i tillväxtmålet om invånare år Programmet kommer att följas upp vartannat år och förnyas en gång varje mandatperiod. Programmet har remitterats till de nämnder som har ansetts varit direkt berörda. Förslagets remissvar har i huvudsak behandlat ändringar av redaktionell karaktär. Ärendets handlingar Bostadsförsörjningsprogram för Katrineholms kommun, förslag Remissvar, vård- och omsorgsnämndens delegationsprotokoll , 26 Lars Hågbrandt Samhällsbyggnadschef Jennie Lind Utredare Beslutet skickas till: samtliga nämnder, kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, KFAB, SVVAB SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Jennie.Lind2@katrineholm.se

113 Styrdokument Bostadsförsörjningsprogram för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Samhällsbyggandsförvaltningens förslag Giltighetstid 2016-xx-xx

114 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2 (19) Beslutshistorik Förvaltarskap 1 - Inom kommunstyrelsens ansvarsområde Uppföljning och revidering Programmet för bostadsförsörjning följs upp vartannat år av samhällsbyggnadsförvaltningen. I uppföljningen ska kommunen redogöra för hur man har arbetat för att uppfylla fokusområdena. Bostadsförsörjningsprogrammet revideras en gång varje mandatperiod, en ny nulägesanalys görs då för att tillse att de utpekade fokusområden är aktuella. 1 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

115 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 3 (19) Inledning Katrineholm är en stad i tillväxt. Sedan 2007 har kommunen upplevt en stadig befolkningsökning som inte verkar mattas av. Näringslivstillväxt, ett gynnsamt geografiskt läge och goda regionala kommunikationer för pendling möjliggör för befolkningsökning. I kommunens översiktsplan anges målet att Katrineholms kommun ska fortsätta växa och att vi år 2030 ska vara invånare. För att uppnå de målen är bostadsförsörjning en nyckelfråga. Bostaden är en central del av livet. Tillgången på bra, funktionella boenden av olika karaktär är viktigt för att locka nya invånare att bosätta sig här och för att invånare ska stanna kvar i kommunen även när livet förändras. Syftet med Katrineholms kommuns plan för bostadsförsörjning är att, utifrån översiktsplanens riktlinjer skapa förutsättningar för alla nuvarande och framtida kommuninvånare att bo i ändamålsenliga och kvalitetsfulla bostäder. Bostadsförsörjningsprogrammet är ett strategiskt dokument som utgår från Katrineholms kommuns översiktsplan och de bostadspolitiska målen. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) ska varje kommun ha upprättade riktlinjer för bostadsförsörjning. I Katrineholms kommun byggs bostäder av det kommunala bostadsbolaget samt av aktörer på bostadsmarknaden. Genom detaljplanering, områdesbestämmelser, exploateringsavtal och granskning av bygglovsansökningar kan kommunen planera för en blandad och tät stad med ett bostadsbestånd av olika typer och upplåtelseformer. På det sättet tillgängliggörs staden för alla invånare, oavsett vem du är. I Katrineholm har alla har rätt till en bra bostad.

116 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 4 (19) Sammanfattning För att nå tillväxtmålet om invånare år 2030 behöver det tillskapas 4000 nya bostäder i Katrineholm. Detta ska ske genom byggnation av både flerbostadshus och villor, genom att i detaljplaner möjliggöra för fritidshus att bli permanentboenden och genom att tillgängliggöra tomtmark på attraktiva lägen i kommunen. Bostadstillväxten ska ske både på landsbygden och i centralorten. Målet för Katrineholms kommun är att växa med ungefär 270 bostäder per år. För att göra det krävs goda relationer med exploatörer och bra planberedskap. Demografiska trender pekar mot att invånare i kommunen blir äldre, vilket gör att kommunen behöver verka strategiskt för att öka tillgängligheten i befintliga bostäder och i nybyggnationer. Antalet singelhushåll ökar vilket gör att behovet av relativt billiga och små bostäder ökar. För grupper som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden behövs ett bestånd av tillgängliga hyresrätter. De senaste åren har priser på bostadsrätter och villor stadigt ökat i Katrineholm, vilket är gynnsamt eftersom kostnaden mellan befintligt bestånd och nybyggda bostäder minskar. Det får som effekt att intresset från exploatörer att bygga i Katrineholm ökar. Å andra sidan gör de höga priserna på bostäder att färre har råd att köpa sin bostad, vilket gör att trycket på hyresrätter ökar. I dagsläget bordet i genomsnitt 2,06 personer i varje bostad i Katrineholm, vilket ungefär motsvarar länsstyrelsens riktlinje på 1,8 personer per bostad. Genom att arbeta för att fler bostäder byggs i kommunen ökar elasticiteten på bostadsmarknaden, det möjliggör flyttkedjor. På det sättet kan bostäder av olika typ och storlek tillgängliggöras allteftersom invånares liv förändras och de flyttar till bostäder som passar deras behov.

117 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 5 (19) Bostadsmarknaden i Katrineholm Befolkning Katrineholm fick stadsrättigheter år 1917 och hade vid den tiden ett befolkningstal på invånare. Under och 1950-talen fördubblades befolkningen i kommunen och Katrineholm har fortsatt att växa. Stundtals har utflyttningen varit högre än inflyttningen, eller så har dödstalen varit högre än födslotalen, men totalt har befolkningen alltjämt blivit fler. Vid årsskiftet mellan 2015/2016 bodde det i Katrineholm personer. Av dem är kvinnor och män. Demografi Medelåldern i kommunen är 42,6 år (43,8 år för kvinnor och 41,4 år för män). Av den totala befolkningen i kommunen är 45-54åringar den största åldersgruppen. Den demografiska utvecklingen i Sverige visar en ökande andel äldre i befolkningen, och 1950-talens stora årskullar blir succesivt äldre. Denna trend kan spåras även i Katrineholm. Jämfört med riket har Katrineholms kommun lägre andel invånare inom åldersgruppen år och något högre andel i åldern 55 år och uppåt. Figur. Åldersfördelning mellan män och kvinnor i Katrineholm 2015 Befolkningsprognoser för Katrineholm visar en ökning av åldersgruppen år fram till år 2020, därefter förväntas ökningen att plana ut. För befolkningsgruppen 80 år och äldre förväntas en kraftig befolkningsökning under 2020-talet och framåt mot talets stora babyboom medför en ovanligt stor årskull unga som nu är redo att ta sig in på arbetsmarknad och bostadsmarknad.

118 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 6 (19) Hushållsstruktur Vid bostadsplanering är hushållsstrukturen i kommunen en intressant faktor att analysera. Under 1900-talet har hushållen i Sverige succesivt minskat i storlek. Vi tenderar att bo tillsammans med färre personer än tidigare. Som resultat av detta har antalet hushåll ökat och antalet singelhushåll i synnerhet. I snitt bor det 2,06 personer i varje bostad i Katrineholm. I Katrineholm är den största hushållstypen sammanboende med barn under 25 år. Därefter kommer sammanboende utan barn, följt av singelhushåll utan barn. Figur. Hushållssammansättningen i Katrineholm Typ av hushåll Antal Singelhushåll utan barn Singelhushåll med barn 0-24 år Singelhushåll med barn 25+ år 257 Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0-24 år Sammanboende med barn 25+ år 590 Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll med barn 0-24 år Övriga hushåll med barn 25+ år 65 Uppgift saknas 803

119 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 7 (19) Befolkningstillväxt 2015 ökade Katrineholms kommuns invånartal med 338 personer. Detta tack vare ett positivt födelseöverskott samt en inflyttning som översteg utflyttningen med 181 personer. De senaste årens positiva trend gäller även för Södermanlands län i stort. Länsstyrelsens bedömningar är att Södermanlands län kommer att fortsätta växa. En orsak till denna positiva utveckling som sett de senaste åren är de betydande andel personer som invandrat till Sverige från andra länder och sedan bosätter sig i Södermanland. Utan invandring från andra länder skulle länet ha en negativ befolkningsutveckling. Barn- och unga under 18 år utgör en stor del av denna grupp och den höga andelen yngre personer dämpar effekterna av en i övrigt åldrande befolkning. Inte minst har det inneburit att antalet invånare i arbetsför ålder har ökat. För att nå det uppsatta målet att vara invånare år 2030 behöver Katrineholm fortsätta att attrahera nya invånare. Bedömningen är att kommunen behöver växa med i snitt 1 % per år i invånartal. Figur. Befolkningsökning och prognos för att nå målet år 2030

120 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 8 (19) Bostadsbeståndet i Katrineholm Katrineholm växer fram Samhällsstrukturen i Katrineholm är förhållandevis småskalig, med en centralort och 7 utspridda tätorter i vackert naturlandskap och kulturmiljö. Bostadsbyggnation har under åren skett i vågor. I korthet kan sägas att tiden före 1800-talet karaktäriserats av större gårdar och gods kring vilka byar växt fram. I samband med järnvägens anläggande 1870 etableras den centrala staden talets befolkningstillväxt förde med sig en byggboom där barnrikehus, radhus och egnahemsbebyggelse anlades. Under efterkrigstiden var bostadsbristen svår i villasamhället katrineholm. Nästa byggboom kom under miljonprogrammens årtionden då flerbostadshusen och lägenheten gör sitt intåg i staden. Nya bostadsområden växer fram och inlemmas i befintlig bebyggelse. Efter 1975 har byggnationstakten varit relativt låg i kommunen och det bestånd som tillkommit har bestått i villor och radhus. Den låga byggnationstakten som rått i kommunen fram till 2010 har haft flera orsaker. Bland annat har det funnits brist på exploatörer som velat bygga i Katrineholm, vilket har gjort att byggnationstakten avstannat. Idag är läget ett annat och kommunen ser ett stort intresse från många lokala exploatörer. Resultatet är att byggnationstakten har ökat och antalet planerade byggnationer är rekordhögt.

121 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 9 (19) Befintligt bestånd Totalt finns i Katrineholm bostäder av olika typer och funktioner. I varje bostad bor i genomsnitt 2,06 personer. De senaste fem åren har merparten av det tillkomna bostadsbeståndet varit flerbostadshus med fler än 4 lägenheter. Bostäder i flerbostadshus dominerar nu utbudet i kommunen och bostadsrätten som upplåtelsefrom har varit underrepresenterad. Detta har gjort att Katrineholms bestånd av lägenheter idag har en majoritet hyresrätter. Villabebyggelsen som tillkommit under de senaste åren har främst koncentrerats till området Luvsjön, samt omvandling av fritidshusområden till permanentboenden. Av villor och småhusen i kommunen är en övervägande majoritet egna hem, det vill säga egenägda. Figur. Bostadsbeståndet i Katrineholm 2015 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Småhus Flerbostadshus Specialbostäder Övriga hus På grund av en tidigare låg byggnationstakt är i dagsläget elasticiteten i bostadsmarknaden låg. I Länsstyrelsen Södermanlands årliga bostadsmarknadsenkät anger kommunerna i länet vilket byggnationsbehov de identifierar framåt. Gemensamt för alla kommuner i landet är att de bedömer ett underskott av bostäder på kort sikt och de flesta kommuner anger ett underskott även på fem års sikt.

122 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 10 (19) Prisutveckling på bostäder i Katrineholm Den rådande bostadsbristen i Sverige gör att bostadspriserna höjs. Så även i Katrineholm. Prisutvecklingen på bostadsrättslägenheter i Katrineholms kommun har varit stigande de senaste 10 åren. Svensk mäklarstatistik AB anger att under de senaste 12 månaderna har genomsnittspriset på bostadsrätter i Katrineholm gått upp 26 %. Den prisutvecklingen är brantare än i övriga riket där genomsnittliga ökningen för samma period är 16 %. Genomsnittspriset på villor är även det stigande och i Katrineholm har priserna gått upp 15 % senaste 12 månaderna. I riket har genomsnittspriset stigit med 11 %. Figur. Prisutveckling på villor i Katrineholms kommun Medelpris villor i Katrineholm tkr De höga bostadspriserna under 2010-talet beror på en kombination av faktorer. Ökade inkomster, låga amorteringskrav, låga bolåneräntor och allmän optimism i kombination med höga kostnader för byggnation, befolkningstillväxt och en generell låg takt av byggande gör att priserna stiger.

123 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 11 (19) Effekter av prisstegring Högre pris på bostäder betyder att färre invånare har möjlighet att köpa sin bostad. Detta gör att trycket på hyresrätter blir större och utflyttning från hyresrätt till bostadsrätt hämmas. När bostadsbristen ökar minskar rörligheten i hela bostadsbeståndet. Tröga flyttkedjor hämmar invånargrupper med generellt svag ekonomi att etablera sig på bostadsmarknaden, eftersom billiga hyresrätter inte blir tillgängliga. Detta slår till exempel mot unga som vill flytta hemifrån, nyanlända som ännu inte är etablerade på arbetsmarknaden och äldre med pensionsinkomst som vill flytta från villa till lägenhet. Bland pensionärer i de generationer som nu flyttar från villor till lägenhet har en större andel kvinnor än män så kallad garantipension, vilket betalas ut till personer som inte varit yrkesverksamma under delar av sin arbetsföra ålder. Eftersom kvinnorna i gruppen tjänar mindre, samtidigt som antalet singelhushåll i gruppen ökar leder detta till att bristen på billiga lägenheter slår hårdare mot kvinnor än män. De stegrande bostadspriserna får å andra sidan positiva effekter på byggnationen av nya bostäder. När kostnaden för befintliga bostäder ökar minskar prisskillnaden mellan nyproduktion och befintligt bestånd. Det i sin tur gör att fler som har råd väljer att köpa nyproduktion eller bygga egen bostad. Denna pristrend driver på byggnationstakten och ökar intresset för exploatörer att bygga i Katrineholm.

124 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 12 (19) Bostadsbehovet framåt Behovsprognos Under 2014 beskriver Länsstyrelsen Södermanland att länet upplevde en befolkningstillväxt med personer. Samtidigt färdigställdes 616 nya bostäder i länet, en ny bostad per 5 nya invånare. Länsstyrelsens bedömning är att behovet är 1 ny bostad per 1,8 ny invånare, bland annat eftersom att antalet singelhushåll, framförallt bland äldre ökar. I Katrineholms kommun är bedömningen att det i nuläget finns ett underskott av bostäder, men att balans ska nås om fem år tack vare den höga byggnationstakten och stora intresset från exploatörer. Bostadsbehovet bedöms omfatta såväl hyresrätter som bostadsrätter och i något mindre utsträckning äganderätter. Av hyresrätterna omfattar behovet både små och stora bostäder. Vakansgraden på hyresrätter var år 2015 obefintlig, vilket visar på ett stort tryck på hyresrätterna i kommunen. Tillgång på hyresrätter möjliggör för grupper som av ekonomiska skäl inte etablerat sig på bostadsmarknaden att få tillgång till ett eget boende. För bostadsrätter är det främst 2 rok, 3 rok samt 4 rok som behöver tillkomma. Vad gäller äganderätter bedöms behovet vara bostäder med 4 rok eller större. För att möta bostadsbehovet som uppstår med målet att bli invånare år 2030 beräknas det att minst 4000 nya bostäder behöver tillkomma i Katrineholms kommun de närmaste 15 åren. Det innebär en byggnationstakt där ungefär 270 bostäder tillkommer per år. Översiktsplanen anger att av det nya beståndet bör 3000 bostäder ligga i centralorten och 1000 bostäder på landsbygden. Mål: Bostadstillväxt både på landsbygd och i centralort Mål: En blandning i typ och upplåtelseform

125 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 13 (19) Planerat bostadsbyggande I kommunplanen anges att bostadsbyggandet i kommunen ska öka. Fler områden ska tas fram för bebyggelse och utveckling, och kommunen ska skapa attraktiva tomtområden för exploatering. I Katrineholms stad planeras för 3800 nya bostäder, och på landsbygden planeras ca 1200 nya bostäder till år 2030, för att möta den förväntade befolkningstillväxten och skapa en god planberedskap. I detta finns planer för både flerbostadshus med variation av upplåtelseformer, främst i centralorten, planlagd mark för villabebyggelse samt byggnation av radhus. Landsbygden ska i huvudsak växa inom befintliga tätorter och vissa strandnära områden samt genom omvandling av fritidshusområden till permanentboenden. Katrineholms kommun har i dagsläget planuppdrag som ska möjliggöra byggnation av ungefär 650 bostäder till år Fram till 2020 förväntas det färdigställas 850 nya bostäder i de projekt som nu är under framtagande. Tillkommer gör projekt som ännu inte är startade. Produktionsbehovet under samma tidsperiod med tillväxtmålet 2030 i sikte, är 1350 nya bostäder. Mål: 4000 nya bostäder år 2030 Delmål: 1350 nya bostäder år 2020 Delmål: 270 nya bostäder per år

126 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 14 (19) Bostadsbehovet för särskilda grupper Unga Katrineholms kommun har riktade insatser för att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden. 25 ungdomsbostäder finns i kommunen idag och under 2016 förväntas ytterligare 23 bostäder byggas av det allmännyttiga bostadsbolaget. Utöver dessa är tillgången på billiga hyresrätter den faktor som pekas ut av kommunen och länsstyrelsen som viktigast för att möjliggöra för unga att etablera sig på bostadsmarknaden. Kommunen behöver även fortsättningsvis verka för att bostadsbeståndet generellt växer för att möjliggöra flyttkedjor, samt planera för ett utökat bestånd av hyresrätter. Äldre En äldre befolkning ställer specifika krav på bostadsbeståndet, vilket den långsiktiga planeringen för bostadsförsörjning behöver förhålla sig till. Nationella undersökningar visar att majoriteten äldre vill bo kvar i sin ordinarie bostad så länge det är möjligt. I Katrineholms kommun verkar man för att äldre ska kunna bo kvar i ordinärt boende så lång det går, bland annat för att minimera antalet flyttar för individen. För detta krävs boenden med hög tillgänglighet, både i bostaden och runt fastigheten. Ett bostadsbestånd med god tillgänglighet minskar behovet av platser på vårdboende och möjliggör för ett tryggt och långt hemmaboende. Det har fördelar både för individen och för samhällsekonomin. I Katrineholms kommun finns i dagsläget ungefär 100 seniorbostäder med förhöjd tillgänglighet, 10 vårdboenden och två servicehus. Kommunen har fått i uppdrag att bygga ett ytterligare boende i anslutning till Strandgården. När det boendet har tagits i bruk bedöms Katrineholms kommun för en tid vara i balans vad gäller utbud och efterfrågan av särskilda boenden för äldre. Katrineholms kommun behöver verka för tillgänglighetsförbättringar i befintligt bostadsbestånd, samt hög tillgänglighet i nya bostäder för att möta kraven av de demografiska trenderna hos befolkningen. I kommunens Boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun anges att uppskattningsvis 150 platser på vårdboende behöva tillkomma under 2020-talet. Mål: Ökad tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd Mål: 150 nya platser på särskilt boende till år 2030

127 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 15 (19) Personer med funktionsnedsättning Personer som har olika funktionsnedsättningar har ibland behov av speciella bostäder som tillgodoser deras behov av stöd och omsorg. Det kan röra sig om gruppbostäder, korttidsboenden eller servicebostäder, som kommunen har ett ansvar att planera för byggnation av. Kommunens riktlinjer för planering av bostäder för personer med funktionsnedsättningar är att bostäderna ska placeras utspritt i staden, med god tillgänglighet till kollektivtrafik. I Katrineholms kommun finns i dagsläget 18 grupp- och servicebostäder för personer med funktionsnedsättning, samt två korttidsboenden. Vidare finns sex gruppbostäder inom social- och neuropsykiatrin. Bedömningen på längre sikt är att det kommer att behövas ett par nya gruppbostäder för unga vuxna med funktionsnedsättningar samt för omvårdnad av personer med psykisk ohälsa.

128 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 16 (19) Strategi för bostadsförsörjning Mål och utgångspunkter Nationella mål Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Regeringens målsättning är att det ska byggas minst nya bostäder i Sverige till år Delmålet för bostadspolitiken är: Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Delmålet för byggandet är: Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Regionala mål I Sörmlandsstrategin 2020 anger regionförbundet Sörmland fyra prioriterade målområden som är särskilt angelägna för den regionala utvecklingen. Stategin har visionen leva, växa, verka och grundar sig i EU:s tillväxt och susselsättningsstrategi EU2020. Ett av de fyra målområdena är relaterat till bostadsförsörjning och lyder: Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer. Det regionala bostadsmålet knyter an till kommunens lokala mål och går i linje med kommunplanens fokusområde attraktiva boende- och livsmiljöer.

129 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 17 (19) Lokala mål I Katrineholms kommun är visionen, översiktsplanen och kommunplanen de övergripande styrdokumenten som tillsammans tecknar bilden av hur Katrineholm som helhet ska utvecklas. Där anges den långsiktiga inriktningen för hur Katrineholm ska planeras utifrån sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhetsperspektiv. Visionen Läge för liv och lust anger kvalitativt boende och en växande kommun som två tydliga viljeriktningar: Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. Översiktsplanen anger en variation i byggande och upplåtelseformer, samt långsiktigt hållbar planering för bostäder som mål. Bostaden är en central del av livet, att bo bra i ett bostadsområde där människan trivs och känner sig trygg, i en lägenhet, ett radhus eller en villa som är funktionell, är en bidragande faktor till vår livskvalitet. Det är därför angeläget att det byggs bostäder för alla, med olika upplåtelseformer, bebyggelsetyper och blandat i olika områden. Generellt ska vi när det gäller bostäder i Katrineholm verka för att alla har rätt att välja bostad på lika villkor. Alla ska kunna bosätta sig där de vill i Katrineholm. En blandad stad bidrar till ett mer socialt hållbart samhälle. Det skapar möjligheter för människor med olika bakgrund och olika socioekonomiska grupper i samhället att bo i samma områden. Kommunplanen förtydligar målen ytterligare och anger planlagda tomtområden och samverkan med exploatörer som mål. Bostadsbyggandet ska fortsätta. Det kommunala bostadsbolaget KFAB ska användas för att skapa fler bostäder. Kommunen ska också skapa attraktiva tomtområden och bjuda in byggföretag och enskilda för exploatering av dessa. Fler områden ska tas fram för bebyggelse och utveckling. Kommunens budget konkretiserar hur medel ska användas för att uppnå målen och är på det sättet ett stöd i att uppfylla översiktsplanens och kommunplanens viljeriktningar.

130 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 18 (19) Strategier för att nå målen Genom dessa dokument tydliggörs de bostadspolitiska målen, och det nationella samt regionala perspektivet kokas ner till en lokal nivå. Bostadsförsörjningsprogrammet är nästa steg i denna fallande kedja som ytterligare konkretiserar den visionära bilden av det framtida samhället, med fokus på bostäder. Kommunen anser att följande fokusområden är nycklar till att uppfylla de bostadspolitiska målen: Bra planberedskap, det vill säga att kommunen har framtagna detaljplaner som möjliggör för exploatörer att ansöka om bygglov på redan planlagd mark. Det minskar dröjsmål mellan initiering och byggnation. Verka för att tillgänglighet ökas genom långsiktigt strategiskt arbete för att tillgänglighetsanpassa befintligt bostadsbestånd. Arbeta enligt strategier i översiktsplanen för att bygga en hållbar och attraktiv stad och landsbygd. Tillskapa tomter på olika platser i kommunen, för att möta förfrågan från invånare som vill bygga villor. Bra samarbete med exploatörer för att få kännedom om deras kommande projektönskemål. Arbeta strategiskt för att intresset att bygga i Katrineholm ska öka hos exploatörer. Det kommunala fastighetsbolaget ska användas som en tillväxtmotor för att öka byggnationstakten av bostäder. Programmets framtagande Analysen och bostadsförsörjningsprogrammet har tagits fram av tjänstemän på samhällsbyggnadsförvaltningen. Samtlig information är hämtad från länsstyrelsen Södermanlands årliga rapporter, Statistiska centralbyrån, Översiktsplanen samt kommunens egen statistik.

131 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 19 (19) Källor Katrineholm- Läge för liv och lust. Vision 2025 Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun, del staden. Antagen av kommunfullmäktige Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun, del landsbygd. Utställningsförslag sommaren Tillväxt och välfärd, kommunplan Kommunstyrelsens handling nr 1/2015 Boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun. Kommunstyrelsens handling nr 22/2014 Regeringen.se Boverket.se Statistiska centralbyrån Svensk mäklarstatistik AB: Länsstyrelsen Södermanland, rapporten Alla behöver bostad- en rapport om bostadsmarknaden i Södermanland 2015 (rapport 2015:9) Länsstyrelsen Södermanland, sammanställningen Bostadsmarknadsenkäten Södermanlands län 2016

132 DELEGATIONSPROTOKOLL Datum Vård- och omsorgsnämnden VON/2016: Yttrande över förslag till bostadsförsörjningsprogram Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård- och omsorgsnämndens ordförande beslutar med stöd av gällande delegation att överlämna vård- och omsorgsförvaltningens yttrande som nämndens eget till samhällsbyggnadsförvaltningen. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag på bostadsförsörjningsprogram för Katrineholm. Berörda nämnder ges möjlighet att yttra sig över innehållet i programmet. Svar önskas senast den 18 augusti 2016 för vidare hantering. Vård- och omsorgsförvaltningen har upprättat ett förslag till yttrande över bostadsförsörjningsprogrammet. Enligt gällande delegationsordning har ordföranden rätt att fatta beslut i fråga som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Ulrica Truedsson (S) Ordförande vård- och omsorgsnämnden Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadsförvaltningen, akten Utdragsbestyrkande

133

134

135 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Kommunstyrelsens kansli Vår handläggare Ert datum Er beteckning Marie Sandström Koski Kommunstyrelsen Reviderad förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att för sin del godkänna redovisat förslag till reviderad förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland att gälla från och med den 1 oktober Sammanfattning av ärendet Vårdförbundet Sörmland har översänt förslag till en reviderad förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland. Förbundsordningen har reviderats mot bakgrund av att Flens kommun har tillkommit som medlemskommun. Vidare har uppräkning av kommunerna tagits bort i ändamålsparagrafen gällande familjerådgivningens ansvar. Socialnämnden tillstyrker den föreslagna revideringen av förbundsordningen. Ärendets handlingar Missiv från vårdförbundet Sörmland med förslag till reviderad förbundsordningen (ändringar markerade) samt vårdförbundets sammanträdesprotokoll Delegationsprotokoll socialnämnden, , 3 Kommunledningsförvaltningens bedömning Förvaltningen har inget att erinra gällande revideringen av förbundsordningen. Marie Sandström Koski Beslutet skickas till: Vårdförbundet Sörmland, akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

136 ati ~ i; KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen andl.nr Handl. Missiv d l (~; ~~S ~. Dnr, D-plan f~ s~ao~~~ 303- ~6q Till Kommunfullmäktige i samtliga medlemskommuner Förslag till ny förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland Vårdförbundet Sörmlands direktion har vid sammankallat ägarmöte den 18 maj 2016 presenterat förslag till ny förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland. Huvudskälet till att en ny förbundsordning arbetats fram är att Flens kommun ansökt om och beviljats medlemskap i förbudet. I samband med detta har justeringar hjorts i paragraferna 1 och 4. Ändringarna berör medlemsparagrafen där Flen kommer att stå med. Förslaget innehåller också ändring i ändamålsparagrafen om familjerådgivningens ansvar där medlemskommunerna tidigare namngivits. Medlemskommunernas ägarrepresentanter har vid ägarmöte den 18 maj 2016 enhälligt godkänt föreliggande förslag till ny förbundsordning. Vårdförbundet Sörmland överlämnar härmed, med stöd av detta ställningstagande, den nya förbundsordningen för godkännande i respektive kommunfullmäktige. Beslut bör fattas senast under september månad, inför den nya förbunds-ordningens planerade ikraftträdande den 1 oktober Efter att fullmäktigebeslut om godkännande av förbundsordningen tagits i samtliga medlemskommuner, och genom protokollsutdrag bekräftats till Vårdförbundets kansli, kommer denna att skickas till kommunstyrelsens ordförande i medlemskommunerna Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Strängnäs och Vingåker för undertecknande. Förslag till beslut: Fullmäktige beslutar att godkänna föreliggande förslag till ny förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland att gälla från och med Ytterligare upplysningar i ärendet kan lämnas av Ramona Grapenhielm (förbundschef, te ), Birgitta Hagdahl (upphandlingsansvarig, te ) samt Torgerd Jansson (ordförande, te ). För Vårdförbundet Sörmland Torgerd Jansson, Ordförande r ~~ / Ramo apenhielm, Förbundschef Bifogade handlingar 1 Förslag till ny förbundsordning (ändringar och tillägg anges) 2 Protokoll från Ägarmöte

137 3~i, 7 KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen /~ ~~%r ~~~ ~ ~ Handl.nr. Handl. (P ; I~ S $ -pfan ACS /~2QIb ~ ;~~ -bc~~ Förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland Medlemmar 1 Medlemmar i kommunalförbundet är Eskilstuna, Katrineholms, Strängnäs, Vingåkers samt Flens kommuner (förbundsmedlemmar). (Tidigare fanns ej Flens kommun med i uppräkningen av medlemskommuner.) 1a Denna förbundsordning ersätter tidigare förbundsordning med ikraftträdande den l -01. Förbundsordningen gäller från och med att den antagits i respektive fullmäktigeförsamling. 2 Kommunalförbundets namn är Vårdförbundet Sörmland (Förbundet). Förbundet har sitt säte i Vingåker. 3 Tillkännagivanden om protokollsjustering ska ske på Vingåkers kommuns anslagstavla. Ändamål m.m. 4 Förbundets uppdrag är att svara för gemensam behandlingsverksamhet inom socialtjänstens område omfattande hem för vård och boende (HVB-hem) och/eller öppenvårdsformer, att svara för familjerådgivning för de ingående medlemskommunerna och att genomföra viss upphandling. Det ankommer därvid på förbundet att - ansvara för driften av Vårnäs behandlingshem enligt Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram omfattande abstinensbehandling, primärbehandling, förlängd behandling samt individuellt anpassad eftervård - ansvara för driften av HVB Gläntan med målgruppen unga vuxna. Behandlingen skall bedrivas enligt Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram med en modifierad behandlingsform anpassad efter den unga målgruppen och med inslag av andra behandlingsmetoder - verka för att samordna vårdkedjor mellan %rbundet och olika aktörer - på uppdrag av medlemskommunerna genomföra upphandling av ramavtal enligt LOU

138 inom socialtjänstens område, individ- och familjeomsorgen, som avser HVBverksamhet för barn/familj, ungdomar och vuxna, skyddat boende samt konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och vulcna. ansvara för familjerådgivning. Ifamiljerådgivningen ingår att bearbeta och förebygga kriser i familjer genom rådgivande insatser i öppna former och genom informations- och utbildningsinsatser (Tidigare lydelse: - ansvara för familjerådgivningen ieskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Vingåkers kommuner. I familjerådgivningen ingår att bearbeta och förebygga kriser i familjer genom rådgivande insatser i öppna former och genom informations- och utbildningsinsatser) - bevaka omvärldsförändringar som påverkar verksamhetsområdet Vård och omsorg samt ha en öppenhet för att i samverkan med medlemskommunerna uppta nya verksamheter inom förbundet med denna inriktning Föreskrifter för förbundet och dess verksamheter 5 För förbundet och dess verksamheter gäller föreskrifterna i kommunallagen, de lagar och andra författningar som reglerar verksamheterna samt denna förbundsordning och bilagda reglemente för förbundsdirektionen (bilaga 1). Organisation Förbundsdirektion 6 Förbundet skall vara ett kommunalförbund med förbundsdirektion (direktionen). 7 Direktionen skall bestå av en ordinarie ledamot och en personlig ersättare för varje medlemskommun. Enligt avtal med Landstinget Sörmland (landstinget) ges landstinget närvararätt vid förbundets direktionssammanträden genom tre förtroendevalda insynsråd. Landstingets förtroendevalda ges möjlighet att ha med erforderligt tjänstemannastöd. 8 Bestämmelserna i kommunallagen om valbarhet, sättet att utse ledamöter och ersättare samt mandattid skall tillämpas, när förbundsmedlemmarna förrättar val av direktionen. 9 Förbundsdirektionen väljer, efter förslag från medlemskommunerna, ordförande och vice ordförande för mandatperioden. Dessa bör representera olika politiska partier.

139 Inför varj e mandatperiod bestämmer direktionen vilken ledamot som skall fullgöra ordförandens uppgifter, tills val av ordförande har förrättats. Ekonomisk förvaltning Budget L~~ Direktionen skall i form av ett ägarmöte i april varje år samråda med kommunstyrelsen i medlemskommunerna om budgetramarna samt enplan för ekonomin för den kommande treårsperioden. Direktionen skall därefter, senast i oktober, fastställa enplan för verksamheten och ekonomin (budget) för nästa kalenderår och skicka ut den för information till medlemskommunerna. Innan direktionen fattar beslut i frågor av principiell beskaffenhet skall samråd ske med förbundsmedlemmarna iform av ett ägarmöte. Vid varje sammankallat ägarmöte skall protokoll upprättas samt justeras av mötets ordförande samt utsedd företrädare från en av de deltagande medlemskommunerna. 11 Direktionen skall upprätta tertialrapport och delårsrapport för andra tertialet över verksamheten och lämna dessa till medlemskommunerna. Lån och andra ansvarsförpliktelser 12 Förbundet får ta upp 1ån för sina verksamheter. Om förbundsmedlemmarna inte medger annat, får den sammanlagda låneskulden inte vid något tillfälle överstiga 300 basbelopp. Vårdförbundets tillgångar och skulder 13 Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i vårdförbundets tillgångar och skulder i förhållande till förbundsmedlemmarnas befolkningsunderlag den 1 november året före verksamhetsåret. Nu angivna fördelningsgrund gäller för täckande av brist för det fall förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. Finansiering av verksamheten Kostnadstäckning 14 Kostnaderna för förbundets verksamhet skall i den mån de inte täcks på annat sätt erläggas genom anslag från förbundsmedlemmarna.

140 Kostnaderna skall fördelas mellan förbundsmedlemmarna iförhållande till befolkningsunderlaget. Förbundsmedlemmarna skall i första månaden i varje kvartal, i förskott lämna anslag till förbundets verksamhet med belopp som kvartalsvis motsvarar den andel som respektive förbundsmedlem skall svara för. Slutlig reglering av totalt anslag från varje medlemskommun sker per den 31 december verksamhetsåret.

141 Revision 15 Val av revisorer för granskning av Förbundets verksamhet sker enligt bestämmelserna i kommunallagen. Fullmäktige i den kommun Förbundet har sitt säte (Vingåker) skall efter samråd med övriga förbundsmedlemmar utse tre revisorer som är gemensamma för samtliga förbundsmedlemmar. För revisorer gäller samma mandattid som anges i 8. Varaktighet 16 Förbundet är bildat för obestämd tid. Inträde 17 Beslut om medlemsinträde i Vårdförbundet Sörmland fattas av ägarna i consensus vid ägarmöte. Reviderad förbundsordning skall därefter tillställas medlemskommunernas fullmäktige för godkännande. Utträde 18 En förbundsmedlem har rätt att säga upp sitt medlemskap i Förbundet. Uppsägningstiden skall vid utträde vara tre år räknat från det kalenderår som närmast följer uppsägningstillfället. 19 Medlemskommun som önskar utträde ur Förbundet skall skriftligen göra anmälan om utträde till Förbundet och samtliga övriga medlemskommuner. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan Förbundet och den utträdande medlemmen skall bestämmas i en överenskommelse mellan den utträdande medlemmen och Förbundet. Den utträdande medlemmens andel i förbundets tillgångar och skulder skall utgöra grunden för en sådan överenskommelse. Den ekonomiska regleringen skall ske per den tidpunkt då medlemmen utträder ur Förbundet, om inte annat avtalas mellan den utträdande medlemmen och Förbundet. Om den utträdande medlemmen och Förbundet inte kan enas om %rutsättningarna för utträde skall frågan avgöras i enlighet med 19. Likvidation 20 Är samtliga kommunmedlemmar överens om detta skall Förbundet träda i likvidation. Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden i 18 är till ända, skall Förbundet omedelbart träda i likvidation. Likvidationen verkställs av direktionen i egenskap av likvidator.

142 Vid skifte av Förbundets behållna tillgångar skall dessa fördelas i enlighet med de i 13 angivna andelarna. När Förbundet har trätt i likvidation skall Förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till kontanter genom försäljning på lämpligt sätt. Verksamheten far tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator skall direktionen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisning skall ske genom en förvalhungsberättelse som rör likvidationen i sin helhet och den tid av budgetår som föregått likvidationen med redovisning av skiftet av Förbundets tillgångar. Till berättelsen skall även fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen skall fogas direktionens beslut om vilken av Förbundets medlemskommuner som skall överta och vårda de handlingar som hör till Förbundets arkiv. Redovisningen skall granskas av Förbundets revisorer som har att avge revisionsberättelse över granskningen av såväl den tid av budgetår som föregått likvidationen som likvidationsfasen. När förvaltningsberättelsen, redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen har delgetts samtliga förbundets medlemskommuner, är Förbundet upplöst. Ändring av förbundsordningen 21 Direktionen iar väcka frågor om ändring av förbundsordningen hos förbundsmedlemmarna. Om en fråga om ändring av förbundsordningen väcks av en förbundsmedlem, skall direktionen beredas tillfälle att yttra sig om ändringen. Initiativrätt 22 Varje förbundsmedlem har rätt att väcka ärenden i direktionen. Närvarorätt 23 Direktionen avgör själv i vilka fall någon som inte är ledamot, ersättare eller insynsråd i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens sammanträden. Tvister 24 Tvister mellan Förbundet och dess medlemmar skall avgöras av allmän domstol. Ersättning till ledamöter och revisorer samt ersättare och insynsråd 25 Ekonomiska förmåner till ledamöterna, ersättarna och insynsråden i direktionen samt till revisorer skall utgå enligt följande. Ordförande: Månadsarvode med 15 % av riksdagledamotsarvodet.

143 Vice ordförande: Månadsarvode med 8 % av riksdagsledamotsarvodet. Övriga ledamöter i direktionens arbetsgrupp (arbetsutskott): Månadsarvode med 4 % av riksdagsledamotsarvodet. Sammanträdesarvode för ledamöter, ersättare, insynsråd och revisorer: 1,5 % av riksdagsledamotsarvodet. Ikraftträdande 26 Denna förbundsordning träder i kraft och med att den antagits i respektive medlems fullmäktigeförsamling. Vid denna tidpunkt upphör den tidigare förbundsordningen att gälla. För Katrineholms kommun den För Eskilstuna kommun den Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande För Vingåkers kommun den För Strängnäs kommun den Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande För Flens kommun den Kommunstyrelsens ordförande

144 ~~~.,Z VARDFÖRBUNDET SÖRMLAND Samrådsmöte med Ägarföreträdare i medlemskommuner SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 201b Plats och tid Vårnäs, Vingåker kl s~il't"'a företrtdare ftir medlemskommwicr Marie Svensson, kommunalråd, Eskilstuna Pat Werner, ordförande socialnämnden, I<atrineholm Marianne Andersson, 2:e vice ordfirande komnnunstyrelsen, Strängnäs Aruieli Bengtsson, ordförande kommunstyrelsen, Vingåker Leda~nötcr i förbundsdirektionen Ersäthtre i fiirbtmdsdircktionen Insynsred, landstinget Övriga deltagande Torgerd Jansson, ordför~lde Göran Gredfors, vice ordförande I<im Fröde Roger Ljunggren Ramona Grapenhielm, förbundschef Erik Spolander, verksamhetschef Ove Larsson, enhetschef Ulf I<lingvall, enhetschef KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen Handl.nr Ol- 0 4 Handl. v2.ol (9. `~~ -plan Dnr. k5 i ~~ ~b ~ do ~ Utses att justera Pat Werner J~~steringcnsdatum ' l ~ I~ f Underskrifter ~ p... Sekrete e amona Gra enhielm 7 Paragrafer 5 9 Ordförande / Tor jansson Justerande orgy... Pat Werner Ägarmöte i Vårdförbundet Sörmland Förvaringsplats fiir protokollet Vårdförbundet Sörmlands kansli, Vårnäs, Vingåker Tfi Fax Underskrift...~...

145 VÅRDFÖRBUNDET SÖRMLAND Samrådsmöfie med Ägarföreträdare i medlemskommuner SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Val av protolcolljusterare Ägarmötet beslutar att utse Pat Werner att jämte ordföranden justera protokollet. ~6 Verksamhetsåret 2015 ekonomisk redovisning samt verksamhetsinformation Vårdförbundets årsresultat är positivt med tkr. Det positiva resultatet beror till en del på att den förbundsgemensamina kostnaden är lägre än den budgeterade, med en skillnad p~ 120 tkr. Lägre pensionskostnader än beräknat med 100 tkr, samt en eterbetalning från AFA Försäkring om c~ 100 tkr är anledningar till överskottet. Det externa patientintaget på Vårnäs behandlingshem om 5,7 patienter per vårddygn ska också framhållas som en starkt bidrag~lde del till det stora överskottet, då det är den högsta beläggningen någonsin. Medlemskommunerna har nyttjat sina avtalade vårdplatser till 100 inom det Öppna intaget, vilket medför ett lägre genomsnittspris per vårddygn än det som beräknats i budgeten. Det samlade ekonomiska resultatet på Vårnäs behandlingshem sam även inkluderar halvvägshusen för kvirulor och män uppgår ti11363 tkr inklusive avskrivningar. Även övriga verksamheter inom färbundet visar positiva ekonomiska utfall. Familjerådgivningen ined 377 tkr, upphandlingsverksainheten med 5 tkr och HVB Gläntan har ett plusresultat med 78 tl<r.

146 VÅRDFÖRBUNDET SÖRMLAND Samrådsmöte med Ägarföreträdare i medlemskommuner SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum ~ Förslag till bud~etförutsättnin~ar och anslagsramar i bud eg för 2017 ten Förslag till budgetförutsättningar och anslagsramar för år 2017 delas ut vid ägarmötet. Förslaget innebär att basanslaget till den förbundsgemensamma delen och grundanslagen till verksamheterna uppräknas med 3 från färegående år. Anslaget från landstinget (2164 tkr) uppräknas preliminärt med indexering enligt avtal (2 229 tkr). Avgiften för avtalskommuner inom upphandlingsverksamheten föreslås höjas med 3 %. De fyra medlemskommunernas anslag för Vårnäs behandlingshem täcker 18 av totalt 26 platser. Vårddygnsavgiften för externa uppdragsgivare föreslås höjas med 3 %, vilket innebär en höjning ti kr/vårddygn för primäruehandlingen och 2755 kr/vårddygn för abstinensuehandlingen. Förslag om att avrunda priset ti kr respektive 2750 kr vilket ger ett vårddygnspris på ti kr. Vårddygnspriset för Halwägshusen förelås oförändrat med <r/vårddygn. Det beräknade patienta~~talet i budgeten föreslås vara oförändrat med 6,5 patienter per vårddygn. Priset för externa uppdragsgivare för Gläntan föreslås bli 3250 kr/vårddygn. Priset är snittpris jämfört med HVB-hem med samma målgrupp för att Gläntan skall sty sig ur kank~.rrrenssynpunkt vid försäljning av platser. Behovet att sälja externt ~r stort då anslagen endast finansierar 80% av verksamheten. Överskottsmålet ibudgeten är oförändrat 1 `% och uuleuär ett verksamhetsöverskott med ca 368 tkr. Efter att förbundschefen avslutat redovisningen av förslaget frågar ordföresiden om ägarna kan godkänna detsamma. usterandes sign Under överläggningen yttrar sig Pat Werner, I<atrinehalm, Verksamhetschef Eril< Spolander, Vårnäs, Marie Svensson, Eskilstuna, Mariarule Andersson, Str~lgnäs, Anneli Bengtsson, Vingåker. Förslag om att bryta ut finansieringen f~~r Gläntan ur budgetförutsättningarna. Utdragsbestyrkande

147 VÅRDFÖRBUNDET SÖRMLAND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samrådsmöte med Ägarföreträdare i Sammanträdesdatum medlemskommuner Samtliga ägarföreträdare ställer sig positiva till förslaget. Ägarmötet beslutar att finansieringen av HVB Gläntan bryts ut från budgetförutsättningarna för att godkänna föreliggande förslag till budgetförutsättningar och anslagsramar för år Förslag till reviderad förbundsordning Förslag till reviderad föruundsordning är utsänd per post. Ändringarna i gällande förbundsordning är föranledd av att Flens kommun har fattat beslut om medlemskap i förbundet och att paragraferna 1 och 4 därmed justeras. Ägarmötet beslutar att tillstyrka föreliggande förslag till reviderad förbundsordning att överlärrulas till medlemskommunernas fullmäktige för gadlcännande. 9 Information från Vårdförbundet Sörmland -lägesrapport förstudie om HVS för vn r~ e ungdomar Förbundschefen informerar orn att förstudien avslutas i förtid då Eskilstiula Ueslutat att göra en egen förstudie för samma målgrupp. l

148

149 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Marie Sandström Koski Kommunstyrelsen Sammanträdesdagar 2017 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna det upprättade förslaget till sammanträdesdagar för kommunfullmäktige under Fullmäktiges sammanträden börjar klockan med undantag för den 20 november då sammanträdet börjar klockan Kommunfullmäktige föreslås uppdra till nämnderna att anpassa sina sammanträden så att överlämning till kommunstyrelsen av årsredovisning, interkontrollrapport och underlag för övergripande plan med budget samt delårsrapport kan ske i enlighet med kommunstyrelsens inlämningstider. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna upprättat förslag till sammanträdesdagar för kommunstyrelsen enligt nedan. Styrelsen sammanträder klockan med undantag för den 11 oktober då styrelsen sammanträder klockan Kommunstyrelsens protokoll ska vara justerat klockan följande tisdag efter sammanträdet. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har upprättat ett förslag till sammanträdesdagar för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Enligt förslaget sammanträder kommunstyrelsen på onsdagar och kommunfullmäktige på måndagar. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Anmärkning 16 januari 25 januari 27 februari 22 februari 20 mars KS årsredovisning 2016 KS internkontrollrapport 29 mars 24 april Årsredovisning 2016 KS nämndernas internkontrollrapport 26 april 15 maj KS planeringsdirektiv 2018 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

150 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab 31 maj 19 juni 21 juni 21 augusti 30 augusti 18 september KS underlag för övergripande plan med budget september KS egen delårsrapport 11 oktober 23 oktober Delårsrapport för kommunen 25 oktober 20 november Övergripande plan med budget november 18 december 13 december KS plan med budget 2018 Planeringen baserar sig på att nämnderna anpassar sina sammanträden till kommunstyrelsens planering, med krav på leverans av beslutsunderlag enligt följande Nämndernas underlag Årsredovisningen för 2016 Redovisning av genomförd internkontroll Underlag för övergripande plan med budget Delårsrapport för 2017 Kommunstyrelsen tillhanda senast 10 februari 10 februari 30 augusti 22 september Marie Sandström Koski Beslutet skickas till: Samtliga nämnder, SVVAB, KFAB KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

151 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Nämndens underlag för övergripande plan med budget Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer det förslag till Nämndens underlag för övergripande plan med budget som avser kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Nämndens underlag för övergripande plan med budget för kommunstyrelsens ansvarsområde. Förslaget är ett underlag till den fortsatta beredningsprocessen. Ärendets handlingar Nämndens underlag för övergripande plan med budget 2017 Bilaga: Övergripande driftsbudget 2017 med plan för Bilaga: Underlag till investering av säkerhetsplattform 2017 Bilaga: Underlag för investering av trådlöst nätverk i skolornas utemiljö 2017 Karin Rytter Kommunkoordinator Beslutet skickas till: Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

152 Nämndens underlag för övergripande plan med budget Kommunstyrelsen 2017 Förslag

153 Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1 Inledning Vision Ansvarsområden och volymmått Tillväxt, jobb & egen försörjning Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Attraktiva boende- och livsmiljöer Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Utbildning Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Omsorg och trygghet Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Kultur, idrott & fritid Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Hållbar miljö Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Ekonomi & organisation Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Prioriterade investeringar Bilaga: Nya upphandlingar Bilaga: Fördelning av resultatmål samt indikatorer...23 Bilagor Bilaga 1: Övergripande driftbudget 2

154 Kommunstyrelsen 1 Inledning Kommunens långsiktiga planering styrs av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar för det fortsatta planeringarbetet. Utifrån kommunplanen och planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget. Detta underlag lämnas till kommunstyrelsen i augusti. Under september och oktober sker beredning av kommunens övergripande plan med budget, som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. I den övergripande planen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige ska nämnden senast i december fastställa sin plan med budget. Parallellt sker också förvaltningens verksamhetsplanering av hur arbetet ska genomföras för att nå kommunfullmäktiges och nämndens mål och uppdrag. Den årliga övergripande planeringsprocessen i Katrineholms kommun beskrivs i kommunens styrsystem. 1.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust 1.2 Ansvarsområden och volymmått Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete, strategiskt jämställdhetsarbete, strategiskt integrations- och mottagningsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan 3

155 Kommunstyrelsen syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Volymmått Volymmått Utfall 2015 Styckkostnad Utfall jan-jun 2016 Prognos 2016 Prognos 2017 Antal leverantörsfakturor Antal lönespecifikationer Antal näringslivsfrämjande aktiviteter Antal företagsbesök Antal EUansökningar (projekt) Kommentarer till volymmått Samfakturering från leverantörer har minskat antalet inkommande fakturor. 4

156 Kommunstyrelsen 2 Tillväxt, jobb & egen försörjning Övergripande mål Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling 2.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Växande handel och besöksnäring Det har inom kommunen tagits beslut om ett nytt målprogram för turism- och besöksnäringen i Katrineholm. Syftet med målprogrammet är att formulera de långsiktiga målen för turism- och besöksnäringens tillväxt i kommunen. Att skapa förutsättningar för utvecklingen av besöksnäringen är att arbeta mer långsiktigt och strategiskt, i samverkan med KFV Marknadsföring AB och besöksnäringen, för fler besökare, fler arbetstillfällen och nya skatteintäkter. Övergripande mål är en fördubbling av turismen under en 10-årsperiod samt en hållbar turismutveckling. Besöksnäringen och Katrineholms kommun ska tillsammans ta fram en marknadsförings- och handlingsplan. I planen kommer det att framgå vilka aktiviteter som ska genomföras, när i tiden de ska genomföras och vem/vilka som har ansvar för genomförandet. Planen kommer beskriva några utvecklingsområden som Katrineholms kommun och besöksnäringen är överens om och tillsammans åtar sig att genomföra. Parallellt med att fram en marknadsförings- och handlingsplan kommer ett övergripande budskap för destinationen att formuleras, liksom delbudskap för de olika målgrupperna. Tillgång till fiberbaserat bredband Tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och inte minst för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Det är viktigt att alla som lever och verkar i Katrineholms kommun har möjlighet att ta del- och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. Kommunen fortsättar därför att arbeta för att uppnå Katrineholms kommuns bredbandsmål: År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband En bredbandsstrategi som fastslår ovanstående mål är framtagen och även en handlingsplan för hur målet ska uppnås. Under 2017 kommer arbetet fortsätta med att stötta kommunens byalag, både de som får stöd från Länsstyrelsens landsbygdsprogram och de som inte får stöd, med att skapa förutsättningar för en fiberutbyggnad som lever upp till uppsatt mål. Utveckling av kommunen En ny översiktsplan för Katrineholms kommun är under framtagande. Syftet med planen är att skapa en samlad bild av hur kommunen ska utvecklas i framtiden. Översiktsplanen för Katrineholm är uppdelad i Översiktsplan för staden som antogs i november Den andra 5

157 Kommunstyrelsen delen avser landsbygden och beräknas kunna antas innan årsskiftet 2016/2017. Översiktsplanen för Katrineholm är då klar och ska fungera som vägledning för beslut inom kommunens alla verksamheter och visar på kommunens intentioner om hur mark och vatten ska användas. Planen är långsiktig och visionär och syftar mot år En av de viktigaste delarna i arbetet med översiktsplanen är förankring och dialog om kommunens framtida utveckling med framför allt invånarna i kommunen. Växande och mångsidigt näringsliv Kommunen arbetar aktivt för en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka i Katrineholm med omnejd. Samhällsbyggnadsförvaltningen har som mål att proaktivt söka upp potentiella nya företag samt befintliga nationella och internationella företag i branscher som behöver utvecklas i kommunen, för att erbjuda etableringsmöjligheter i Katrineholm. Kommunen stöttar nya företagare och besöker aktivt redan etablerade företag för att skapa ett gott näringslivsklimat, som leder till tillväxt för kommunen. Näringslivsrådets sjupunktsprogram är ett exempel på samverkan mellan Katrineholms kommun och näringslivet. För att stimulera utvecklingen inom näringslivet är kommunen också engagerad i Näringslivscentrums etablering i AVA-huset med aktörerna Almi, Leader, Katec, Nyföretagarcentrum, Linköpings universitet. En satsning på Ung Företagsamhet (sistaårselever på gymnasiet) stimulerar ungdomar till att starta egna företag. En citysamverkansgrupp bestående av kommun, fastighetsägare och Svensk Handel arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Visionen är att Katrineholm ska vara västra Sörmlands mest attraktiva handelsområde och locka kunder från när och fjärran. Kommunen ska utveckla sitt samarbete med Stockholm Business Alliance för att bli en mer aktiv part av Stockholmsregionen och på så sätt kunna dra ännu mer fördel av Katrineholms gynnsamma läge. Stockholm Business Alliance är ett partnerskap mellan 53 kommuner i sju län, där fokus ligger på att attrahera utländska investeringar till regionen. En annan viktig del av arbetet är att förbättra kommunernas service till företagen på hemmaplan. Genom att lyfta regionens samlade fördelar skapas bättre förutsättningar för att locka investerare och nya etableringar. Katrineholms Logistikcentrum är ett strategiskt viktigt projekt för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen. Uppbyggnaden av Logistikcentrum har pågått ett antal år och projektet har nu övergått i en fas där utveckling av tåglinjer mellan Europa och Sverige samt inom landet prioriteras. Detta arbete har resulterat i långa avtal med stora tågoperatörer såväl inom som utom landet. Ett annat prioriterat område är etablering av logistikintensiva företag till Logistikcentrum. Detta kräver långsiktiga förhållningssätt och medvetenheten finns om att arbetet måste bedrivas målinriktat på många fronter. Uthållighet är ett viktigt ledord. För att öka trycket mot marknaden har en affärsutvecklare fått i uppdrag att formulera en affärsplan som tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningens proaktivitetsplan kommer att utgöra en gemensam strategi riktad mot framtida etableringar i kommunen. Landsbygd och kransorter Revideringen av det landsbygdspolitiska programmet kommer att integreras med det pågående arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för landsbygden. En förstudie genomfördes under år 2013, då kransorternas befolkning fick möjlighet att framföra sina synpunkter på kommande strategi. Katrineholms kommun kommer under år 2017 att fortsätta arbetet tillsammans med kransorterna Björkvik, Valla/ Sköldinge och Julita. 6

158 Kommunstyrelsen Ny i Sverige och i kommunen Den 1 mars 2016 började den nya bosättningslagen för nyanlända att gälla. Lagen innebär att alla kommuner ska ta ett gemensamt ansvar att ta emot nyanlända för bosättning. Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, hur många nyanlända och ensamkommande barn som kommunen redan tagit emot samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Regeringen har fastställt kommuntalen, det vill säga hur många personer respektive kommun ska ta emot. För Katrineholm är talet fastställt till 40 personer för För 2017 räknar Migrationsverket med en ökning på drygt 50 procent vad gäller antal personer som ska tas emot i Katrineholms kommun. Kommunledningsförvaltningen har det övergripande ansvaret för tillämpningen av lagen och samordnar relevanta kompetenser. Konkret innebär det att, enligt gällande lagar och regelverk, ta fram boenden för de personer som anvisas och att ta emot anvisningar från anvisande myndigheter. Arbetet innebär också bland annat att skapa rutiner för anvisningar och mottagande samt att skriva kontrakt med anvisade personer. Samarbete är av stor vikt för att klara lagkraven och väsentliga aktörer i samarbetet är samhällsbyggnadsförvaltningen, KFAB och VSR. 2.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut Ytterligare förbättrat företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Växande handel och besöksnäring Fler nystartade företag Fler ungdomar ska starta UF-företag Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka Beskrivning KS KS, BMN, VON, KIAB KS KS, KTN, STN KS KS, BIN KS 7

159 Kommunstyrelsen 3 Attraktiva boende- och livsmiljöer Övergripande mål Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik 3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ökat bostadsbyggande I översiktsplanen finns målet att det fram till år 2030 ska byggas nya bostäder. Intresset för att bygga bostäder i Katrineholm har under de senaste åren varit stort. De aktiva byggherrarna i kommunen vill bygga fler bostäder, samtidigt som fler exploatörer visar intresse för Katrineholm som marknad. Bostadsförsörjningsprogrammet kommer att revideras och förbättras för att med större säkerhet kunna anpassa bostadsförsörjningen till aktuellt och rådande läge. Detta leder till ökade krav på kommunens organisation, bland annat avseende detaljplaner. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer därför att förstärkas med en tjänst för planarbete och en tjänst för bygglov. Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik För Katrineholms kommun är kollektivtrafiken avgörande för regionintegrering och tillgång till en större arbetsmarknad. Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas med en väl utbyggd kollektivtrafik. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar ( styva tidtabeller ) som ligger fast år efter år, för att underlätta livs- och arbetsplanering. Arbetet med översiktsplanen har legat till grund för prioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar under planperioden. Tågpendlingens betydelse för Katrineholm innebär att kommunen har ett starkt engagemang för utrednings- och processarbete knutet till dels det regionala planeringsdokumentet Trafikplan 2017 och dels överenskommelsen mellan sex län om utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige. Beslut har därför tagits om att kommunerna i Sörmland tillsammans med Landstinget ska införskaffa egna fordon för regional tågtrafik med en planerad trafikstart Utvecklingsarbetet kommer att intensifieras under de kommande åren, vilket kommer att kräva en aktiv medverkan från Katrineholms kommun. För att kunna få en effektiv stadstrafik både vad avser funktion och kostnader återstår också att, tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, följa upp den översyn som genomförts gällande stadstrafiken. Vid uppföljningen finns det skäl att, med hänsyn till gällande trafikavtal, aktualisera kommunplanens mål att under mandatperioden pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar, med bland annat försök med anropsstyrd trafik enligt Arbogamodellen. Från och med år 2016 används fossilfria drivmedel i samtliga fordon i kollektivtrafiken i länet och kommunen har dessutom föranstaltat hos kollektivtrafikmyndigheten om att genomföra försök med eldrivna bussar i stadstrafiken i Katrineholm. Det är viktigt att kommunen bevakar vad som sker i samband med den statliga planeringsprocessen gällande vägsystemet och framförallt för de riksvägar som omger Katrineholm. Katrineholms kommun kommer att aktivt delta i detta planeringsarbete i syfte att säkerställa snabba och säkra vägförbindelser med övriga delar av regionen. Arbetet med framtagandet av de nya regionala och nationella infrastrukturplanerna kommer att pågå under 8

160 Kommunstyrelsen 2017, med beslut av regeringen under våren Prioriterade investeringar under planperioden är också satsningar på tillgänglighet och trygghet för främst oskyddade trafikanter samt även miljö och gestaltningsåtgärder. Större investeringsprojekt som planeras är bland annat en omdaning av Stortorget, ombyggnad av Köpmangatan till gångfartsområde, ombyggnad av de gamla genomfarterna till stadsgator, anpassning av Fredsgatan till Kullbergska sjukhusets nya entré samt fortsatt satsning på trygghet och miljö med belysning av gator, gång- och cykelvägar och parker. Kommunen har tagit över underhållet av de gamla genomfarterna, medan den nya förbifarten sköts av Trafikverket. Detta gör det möjligt att reinvestera i omläggning och ombyggnation av gatorna i staden. Ett gestaltningsprogram för gamla genomfarten är framtaget och ombyggnationen av det nya stråket påbörjades under Tillgänglighet och frångänglighet i kommunala lokaler Tillgänglighet och frångänglighet i kommunala lokaler är en fråga om god tillgång till samhällsservice och trygghet för dem som vistas i kommunens verksamhetslokaler. Det ska vara lätt att hitta till- och ta sig in i kommunens lokaler och där mötas av kunnig professionell personal som möter och bemöter alla människor lika. Tillgänglighet handlar om fysisk tillgänglighet, skyltning, öppettider och bemötande där hörsel- och synnedsättningar så långt som möjligt ska beaktas i planeringen. Planer för utrymning och väl skyltade utrymningsvägar i kommunala lokaler bidrar till ökad säkerhet för såväl personal som besökare. Här kan samordningsfunktionen för kommunala verksamhetslokaler i samråd med fastighetsägare bidra till tydliga återkommande lägesrapporter. 3.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Ökat bostadsbyggande Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Fortsatt bra kommunikationer Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar Beskrivning KS, VON, KFAB KS, BIN, STN, VON, KFAB KS, VON KS, STN 9

161 Kommunstyrelsen 4 Utbildning Övergripande mål Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå 4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Digital delaktighet Ungefär människor i Sverige är inte är digitalt delaktiga. Den digitala delaktigheten är en framtidsfråga där Katrineholm har tagit ett långsiktigt helhetsgrepp för att öka den digitala delaktigheten och utveckla kommunens digitala service. För att öka den digitala delaktigheten erbjuder kommunen bland annat digitala veckor, praktiska verkstäder, föreläsningar och datorhandledningar. Ambitionen är både att få fler kommuninvånare och fler kommunanställda digitalt delaktiga. Arbetet med att öka den digitala delaktigheten sker i samverkan med samtliga förvaltningar i kommunen, vilket är unikt i kommunsverige. Kommunen blir därför ofta inbjuden som inspirationsföreläsare på konferenser kring digital delaktighet runt om i Sverige. Kommunledningsförvaltningen bidrar med datorer och handledare till datorhandledningen i biblioteket samt sitter med i styrgruppen för Digital delaktighet. 1-1-satsningen I och med satsningen på 1-1-verktyg (ett IT-verktyg per elev) till elever i grundskolan, ökar även behovet av tillgängligt nätverk. Med de nya IT verktyg som eleverna får under hösten 2016, finns möjlighet till nya och moderna arbetssätt. Att kunna söka och ha tillgång till information på sin surfplatta i samtliga delar av skolans område ses som en stor fördel för ett flexibelt och modernt lärande. I dagsläget har elever tillgång till trådlöst nätverk i skolans lokaler inomhus. Under 2017 kommer kommunen att titta på att utöka denna tillgänglighet även utomhus i anslutning till skolorna. 4.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Beskrivning KS, BIN, KTN, VIAN, VON 10

162 Kommunstyrelsen 5 Omsorg och trygghet Övergripande mål Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i 5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Hittills har kommunledningsförvaltningen inriktat planperiodens arbete på risk- och sårbarhetsanalyser, förstärkning av krisorganisationen samt övning av densamma i syfte att upptäcka behov av ytterligare utveckling. Samtidigt har arbetet bedrivits för att höja kunskapsnivån och förmågan kring våldsbejakande extremism, vilket resulterat i en plan som nu ligger till grund för fortsatta insatser. Utöver allt arbete som läggs på att utveckla trygghetsfrågorna i vår kommun måste också invånarna få vetskap om detta. Det är i grunden den upplevda tryggheten som är avgörande för hur människor i vårt samhälle mår. Därför bör vi under 2017 också utveckla vår förmåga att fortlöpande kommunicera vårt arbete på olika sätt med invånarna. Kommunledningsförvaltningen driver, utvecklar och har samverkansansvar i det Brotts- och skadeförebyggande rådet i samverkan med polis, räddningstjänst och samtliga förvaltningar samt KFAB. En viktig del av detta arbete är samverkansavtalet med polisen där kommunen tillsammans med polisen arbetar med förebyggande och direkta åtgärder för att höja tryggheten i kommunen. Kommunledningsförvaltningen arbetar särskilt med att kommunicera till medborgarna om arbetet med trygghet och säkerhet. Detta görs för att stärka den faktiska och upplevda tryggheten. I flerårsplanen finns medel avsatta år 2017 för investering i nytt reservelaggregat, som kan användas vid tillfälliga strömavbrott där samhällsviktig verksamhet drabbas. Kommunledningsförvaltningen försöker nu klarlägga huruvida befintliga bedöms funktionsdugliga även 2017 och om investeringen sålunda kan senareläggas till nästkommande år. WiFi på boenden Under 2017 planerar kommunledningsförvaltningen att påbörja en utbyggnad av det trådlöst nätet, WiFi, till de boenden som vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för. Syftet är att besökare enkelt ska kunna koppla upp sig, vårdpersonal ska kunna vara mer mobila med sina arbetsverktyg och de boende ska kunna använda nätet för att utföra ärenden av olika slag. För äldre finns det många positiva effekter att ha tillgång till WiFi. Livskvaliteten ökar då de lättare kan ta del av samhällsinformationen. Det blir även lättare att hålla kontakt med anhöriga genom exempelvis Skype, Facebook och e-post. Välfärdsteknologi Inom kommunen är införande av mer välfärdsteknik aktuellt, det vill säga digital teknik för att behålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet. Välfärdsteknologitjänsterna ska bidra till trygghet, oberoende, social aktivitet, delaktighet och självbestämmande för män och kvinnor oavsett ålder och funktionsförmåga. Utbudet av digitala tjänster och digital teknik ökar i snabb takt och det är en utmaning för kommunerna att 11

163 Kommunstyrelsen implementera dessa som en naturlig del i sina verksamheter. Kommunledningsförvaltningen arbetar tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen vid införande av ny teknik. 5.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Beskrivning KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR 12

164 Kommunstyrelsen 6 Kultur, idrott & fritid Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa 6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar God folkhälsa Folkhälsoutskottet har utvärderat arbetet från föregående kommunplan med tillhörande styrdokument för god folkhälsa. Utskottet framhåller att det dagligen pågår folkhälsoarbete i de kommunala verksamheterna. Den nya inriktningen ska därför ses som en viljeinriktning att dels skapa ett långsiktigt hållbart folkhälsarbete, men också att skapa förutsättningar för att få folkhälsoarbetet att hänga ihop med det ordinarie arbetet och att vara ett stöd i arbetet med flera av kommunplanens mål. Ett nytt styrdokument En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun utmaningar har utarbetats och översänts för synpunkter till kommunens verksamheter. Det valda fokusområdet, barns- och ungas hälsa, är ett val utifrån kunskaper om sociala investeringar. Sambandet mellan tidiga insatser och goda livsvillkor är kända. Genom tidiga och förebyggande insatser kan långsiktiga effekter uppnås. Det minskar utanförskapet, såväl socialt som ekonomiskt samt motverkar framtida kostnader. Aktivt föreningsliv och rikt fritidsliv Kommunen, tillsammans med KFV Marknadsföring AB och föreningslivet, arrangerar olika evenemang och fritidsaktiviteter för att kommunens invånare ska få en varierad fritid. Föreningslivets verksamhet möjliggör för kommunens invånare att delta i olika aktiviteter eller att aktivt bidra till föreningslivet som till exempel ledare eller tränare. Kommunen stöttar föreningslivet aktivt i olika former som till exempel bidragsgivning, men även via sponsring där föreningarna ska motivera till aktivitet, bidra till marknadsföringen av Katrineholm samt vara ambassadörer för orten. Det är viktigt att kommunens invånare upplever att Katrineholm kan erbjuda ett rikt fritidsliv som syftar till upplevelser, aktiviteter och god hälsa. Detta är viktiga faktorer för att göra platsen Katrineholm attraktiv för boende, besökare och inflyttare. 6.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka Beskrivning KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON 13

165 Kommunstyrelsen 7 Hållbar miljö Övergripande mål Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö 7.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunens energiförbrukning Energimyndigheten har en ny förordning för bidrag till energi- och klimatrådgivningen, där underlaget för bidraget ses över till kommunerna. För Katrineholms del ser bidraget ut att bli snarlikt mot idag. Bidragsnivåerna fastställs under hösten. En möjlighet att söka bidrag för Energicoacher mot små och medelstora företag kommer också att utlysas under hösten, vilket väl sammanfaller med samhällsbyggnadsförvaltningens nya organisation. Som en del av energieffektiviseringsarbetet i kommunen kommer under hösten 2016 bland annat energiförbrukningen på två storkök att ses över. Detta sker i samarbete med service- och teknikförvaltningen. Det planeras även att en klimat- och energismart byggnad ska uppföras vid sportcentrum, också det i samarbete med service- och teknikförvaltningen. Klimatklivet ger förutsättningar för samarbete med näringslivet. Sedan starten har två ansökningar gjorts tillsammans med företag. Totalt har fyra ansökningar gjorts, varav en är beviljad för cykelgaraget. Arbetet med klimatklivet fortsätter till år Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i Öljaren, Kolsnaren och Viren fortsätter. En ansökan om EU-bidrag finns inlämnad för att ta bort bottensediment i Öljaren och därigenom minska övergödningen i sjön. Efter årets lyckade deltagande i länets gemensamma vattenvecka kommer kommunen även att delta kommande år med aktiviteter. Forssjö rekreationsområde, som är ett attraktivt område nära staden, ska utvecklas. Här finns goda förutsättningar för stigar, natur och friluftsliv. Syftet med utvecklandet av området är att skapa möjlighet och förutsättning för fysisk aktivitet för människor, naturguidningar, skolaktiviteter samt kunskaps- och informationsspridning om miljö, klimat och natur. 7.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter Kommunens energiförbrukning ska minska Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald Beskrivning KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB KS, BMN, STN KS, STN 14

166 Kommunstyrelsen 8 Ekonomi & organisation Övergripande mål God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning 8.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar God ekonomisk hushållning Kommunledningsförvaltningen ansvarar för samordning och utveckling av kommunens ekonomiprocesser och styrsystem, för att säkerhetställa en god ekonomi. I uppdraget ingår att lämna förvaltningar och bolag service och konsultativt stöd inom budget, redovisnings- och upphandlingsområdet. Inför år 2017 har avdelningens strategiska ansvar och roll förtydligats. För att möta förvaltningarnas och bolagens förväntningar kommer avdelningen under året arbeta med att förbättra servicen avseende råd, stöd och utbildning. Samtidigt kommer verktygen för kommunens ekonomistyrning att ses över. I syfte att effektivisera och förenkla fortsätter under året utveckling och samordning av kommunens upphandlingsstrategi med rutiner. Effektivisering av organisationen En genomlysning av kommunledningsförvaltningen gjordes under våren Genomlysningen resulterade i en omorganisering av förvaltningen till fyra olika avdelningar; ekonomi, personal, IT- och kommunikationsavdelningen samt kommunstyrelsens kansli. En administrativ stödfunktion till kommunchefen har också tillsatts. Kommunledningsförvaltningen ska bli bättre på att leverera det stöd som de övriga förvaltningarna behöver. Även styrningen behöver utvecklas. Målet är ett klokare, effektivare arbetssätt och ett förbättrat resultat för alla kommunens verksamheter. Som ett led i det arbetet har kommunens ledningsgrupp diskuterat vilka behov förvaltningarna har i form av stöd och styrning gällande ekonomi, personal, IT, information/ kommunikation samt stöd i ärendeberedningen. Sammanfattningsvis innebär beslutet att allt verksamhetsnära stöd genomgående kommer att styras från kommunledningsförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen ska även fortsättningsvis ansvara för de strategiska och kommunövergripande frågorna inom samtliga områden. Förvaltningsstödet inom ekonomi, information/kommunikation samt nämndadministration kommer att organiseras på respektive förvaltning. Detaljerna runt hur stöd och arbetssätt ska utformas och vidareutvecklas arbetas fram av avdelningscheferna i samråd med medarbetare och kommunens ledningsgrupp under hösten Ifråga om nämndadministrativt stöd noteras hittills att rollen som nämndsekreterare behöver breddas för att kunna möta förvaltningschefernas önskemål om stöd under hela ärendeprocessen. Då nämndsekreteraren arbetar nära förvaltningschefen ska funktionen organiseras på respektive förvaltning med central styrning. En kravprofil samt ny uppdragsbeskrivning för processtödet kommer att tas fram under hösten Sedan en förstudie gjordes 2015 kring införande av e-arkiv fortgår arbetet med förberedelser. 15

167 Kommunstyrelsen Målsättningen för 2017 är att genomföra en så kallad pilotstudie i form av ett begränsat e-arkiv som ska fungera som vägvisare för det fortsatta arbetet mot ett fullskaligt e-arkiv. Kostnaden för en sådan studie uppskattas till 660 tkr. Stora delar av dessa kostnader kan avräknas vid ett samlat införande av en e-arkivlösning för kommunens berörda verksamheter. Ett samlat införande av e-arkiv förväntas kunna ske från 2018 om nödvändiga resurser, cirka 1,5 Mnkr då görs tillgängliga. Till kostnaderna för e-arkiv tillkommer årlig lagringskostnad, som bedöms öka från år till år i takt med ökande volymer. Kommunarkivet har idag brist på arkivutrymme och har därför tvingats införa tillfälligt mottagningsstopp. Det är fullt i hyllorna, med enstaka utrymmen som dock inte räcker till för de leveranser som förväntas. Det går att frigöra visst utrymme genom ett omfattande och tidskrävande omsorteringsarbete, som inte bedöms rimligt, eftersom det endast ger respit för kanske ett års leveranser. Sedan i vintras har kommunledningsförvaltningen sökt andra ändamålsenliga lokaler för arkivet utan att hitta något passande. Emellertid finns nu möjligheten att från årsskiftet överta de arkivutrymmen som KFAB disponerar på Djulögatan. Det är en lösning som bedöms klara behoven för åtminstone de närmaste åren. Det bör noteras att en övergång till e-arkiv inte leder till att de fysiska arkivbehoven upphör. Handlingar förvaras i myndigheternas när- och mellanarkiv under uppskattningsvis tio år innan de överlämnas till kommunarkivet för slutförvaring. E-arkiv påverkar i princip endast mängden tillkommande handlingar därefter. Också sedan e-arkivering införts kommer de kommunala myndigheterna behöva överlämna sådana handlingar som inte omfattas av e-arkivering till kommunarkivet. Samhällsbyggnadsförvaltningen omorganiserades under 2016 i fyra avdelningar; Tillväxt och Utveckling, Bygg och Planering, Miljö samt Förvaltningsadministration. Syftet med omorganiseringen är att uppnå en ökad fokusering på tillväxt och utveckling samt snabbare beslutsvägar som gör att intressenter för Katrineholm kan få sina behov tillgodosedda på ett bättre sätt. Kommunens lokalresurser Katrineholms kommun och KFAB samverkar i framtagandet av lokaler, så att lokalresurserna utvecklas funktionellt och kostnadseffektivt. För detta krävs god framförhållning med planering för ändrade förutsättningar. Arbetet med framtagande av en lokalförsörjningsplan har påbörjats och ett långsiktigt samarbete mellan KFAB och kommunen sker, avseende lämplig hantering av lokaler som de kommunala verksamheterna lämnar. Ny kunskap och ny teknik Större mängder information än någonsin tidigare bearbetas, lagras, kommuniceras och mångfaldigas i dagens samhälle. Alltmer data hamnar i molnet. Kommunens verksamhetssystem finns placerade i olika serverhallar. De anställda ställer krav på att kunna arbeta från olika verktyg. Trenden visar att allt fler vill kunna arbeta där man är, vart man än är och kommunens medborgare vill kunna nå och lämna information via lättillgängliga e-tjänster. Dagens informationshantering utförs dessutom i allt högre grad med stöd av IT och inte sällan över det publika nätverket Internet. Den ökande utvecklingen av IT innebär även att samhället öppnas upp för stora risker. Brister i hanteringen och säkerheten för informationen riskerar att få omfattande konsekvenser, såväl för samhället i stort som för enskilda. Brister kan leda till ett försämrat förtroende för offentliga och privata aktörer som tillhandahåller viktiga tjänster. För att kommunens verksamheter ska kunna bedriva sin verksamhet på ett så effektivt sätt som möjligt ställs höga krav på verksamhetssystemen avseende säkerhet och tillgänglighet. För att möta de ökade kraven på säkerhet och som en naturlig följd av de satsningar kommunen 16

168 Kommunstyrelsen gör på e-förvaltning, behöver kommunen en säkerhetsplattform som gör det möjligt att lösa säker åtkomst enkelt och bekvämt för såväl anställda och elever som för medborgare. Tydlig och effektiv kommunikation Katrineholms kommuns webbplats är kommunens ansikte utåt. Besöksantalet ökar stadigt för varje år och uppgår till drygt en miljon besök per år. Det är nästan en dubblering sedan webbplatsen lanserades Katrineholm.se behöver utvecklas för att bättre möta besökarnas behov. Idag har kraven skärpts och förändrats med ny teknik och ny standard, vilket gör att den inte längre håller samma nivå och blir svår att underhålla. Kraven för tillgänglighet och användarvänlighet har också förändrats. Med en ny webbplats kan kommunen skapa en öppnare och mer kommunikativ organisation samt förenkla medborgarnas kontakt med kommunen. Den nya webbplatsen ska fungera lika bra i mobil miljö. Det ska också vara enkelt att hitta den information som eftersöks. Webbplatsen ska byggas på en plattform som gör den flexibel, lättskött och kostnadseffektiv. Under hösten 2017 föreslås att arbetet med byggnationen av en ny webbplats påbörjas, med lansering under Invånarnas möjligheter till insyn och dialog ska öka Katrineholms kommun ska vara en tillgänglig, tydlig och öppen organisation. En viktig del är i detta är fortsatt utvecklingsarbete för att förbättra kommunens tillgänglighet per telefon och e- post. Detta följs upp årligen genom Kommunens Kvalitet i Korthet. Viktiga fokusområden framåt är förbättrad löpande kommunikation mellan förvaltningarna och kommunens växel och registratorer, lärande av goda interna och externa exempel samt förtydligande av rutiner och riktlinjer för såväl telefoni som e-posthantering. Samtalsstatistik från kommunens nya växelsystem kommer framåt att ge underlag för utökad analys och fortsatt utvecklingsarbete. Via SCB:s medborgarundersökning får invånarna möjlighet till insyn och dialog i de kommunala verksamheterna. Den senaste undersökningen genomfördes hösten En andra uppföljning av resultatet från undersökningen 2014 är nu under genomförande. Hösten 2016 görs en ny medborgarundersökning. Tryggad personalförsörjning Kommunledningsförvaltningen har det strategiskt ansvaret för kommunens personalarbete, lönehantering samt samordning och utveckling av kommunens internutbildning. Huvuduppdrag är att stödja och stötta kommunens ledning och verksamheter i HR-frågor för att upprätthålla och öka engagemanget kring en god personalpolitik, i syfte att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla våra medarbetare. Prioriterade utmaningar för att öka kommunens attraktionskraft är att införa heltid som norm samt att minska sjuktalen. Från och med 1 januari 2017 kommer nyrekryteringar, samt visstidsanställningar längre än tre månader, anställas på heltid. Heltidsreformen byggs på från och med 1 juli 2018 med att erbjuda samtliga anställda vid kommunen en heltidstjänst, med möjlighet att välja en lägre sysselsättningsgrad. För att nå dit krävs ett stort engagemang inom förvaltningarna, samtidigt som personalavdelningen ska driva utvecklingen av tidiga, förebyggande och hälsofrämjande insatser eller åtgärder. Inför år 2017 har personalavdelningens uppdrag fastställts. För att möta kommunens utmaningar och förvaltningarnas förväntningar finns behov av en förstärkning av HR-kompetenser tillsammans med ett förtydligande av vad HR ska erbjuda. Genom att förstärka och tydliggöra medarbetarnas utveckling fortsätter 17

169 Kommunstyrelsen samhällsbyggnadsförvaltningens arbete med att utvecklas som en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen följer upp och arbetar med planen för friskare medarbetare. Den nya metoden för innovativt medarbetarskap testas i full skala på samhällsbyggnadsförvaltningen och är en stående punkt på arbetsplatsträffarnas agenda. Förväntningarna på metoden är att kunna arbeta mer systematiskt med förändringsarbete, som kommer att leda till ett mer påtagligt resultat. 8.2 Översyn av fördelning av resultatmål Resultatmål/Uppdrag Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras Tydlig och effektiv kommunikation Ökat medarbetarengagemang Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Minskad sjukfrånvaro Beskrivning KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN 18

170 Kommunstyrelsen 9 Prioriterade investeringar Kommunledningsförvaltningen I och med satsningen på 1-1-verktyg till elever i grundskolan ökar behovet av tillgängligt nätverk. I dagsläget har elever tillgång till nätverk i skolans lokaler inomhus. Önskemål är att utöka denna tillgänglighet även utomhus i anslutning till skolan (hela skolområdet). Investeringen kan göras enligt två olika alternativ. För att möta de ökade kraven på säkerhet och som en naturlig följd av de satsningar kommunen gör på e-förvaltning, behöver kommunen en säkerhetsplattform som gör det möjligt att lösa säker åtkomst enkelt för såväl anställda och elever som för medborgare. Kommunens IT-miljö måste vara uppbyggd på ett sådant sätt att krav på säkerhet och tillgänglighet uppnås. Förslaget är att utöka befintlig säkerhetsplattform för skolportalen till att omfatta hela kommunen med de e-tjänster och verksamhetssystem som finns idag. Under förutsättning att befintligt reservelverk bedöms vara funktionsdugligt även 2017 bör reinvesteringen på 700 tkr kunna senareläggas ett år till Samhällsbyggnadsförvaltningen Genomförande av åtgärder enligt den framtagna dagvattenstrategin, till exempel sårbarnhetsanalys gällande höga flöden, provtagningar med mera. Kommunen har även tagit fram en handlingsplan med åtgärder för att nå de övergripande lokala miljömålen. Förutom rena sjöar och vattendrag handlar åtgärderna om minskad miljöpåverkan, biologisk mångfald samt god bebyggd miljö. En förtätning av bostadsområdena öster och väster om Bievägen planeras genom ytterligare exploatering av området. Åtgärder måste vidtas på befintlig gata bland annat för att möta den ökade trafiken. Genom avtal är kommunen delägare i bron vid Duveholms pensionat. Vid inspektion visade det sig att brofästena är i mycket dåligt skick och behöver åtgärdas snarast. En upprustning av brofästena innebär även att själva brodelen måste bytas ut till en ny. I samband med arbetet med översiktsplanen och GC- planen har vissa felande länkar identifierats i GC-vägnätet som behöver kompletteras. Ett framtagande av en hastighetsplan pågår. Arbetet syftar till att införa det nya hastighetssystemet med 40 respektive 60 km/tim. Åtgärder som föreslås är förutom nya vägmärken också ombyggnader av gator för anpassning till de nya hastigheterna. Driftkostnader ökar därmed med 20 kkr/år. Ett nytt bostadsområde planeras söder om Eriksbergsvägen vid Furuliden. Åtgärder måste vidtas på befintliga gator bland annat för att möta den ökade trafiken. Kategor i Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) Bredband Utbyggnad trådlösa nätverk Årliga nätverksinvesteringar Trådlöst nätvärk i skolornas utemiljö Mobilt reservelverk Säkerhetsplattform

171 Kommunstyrelsen Kategor i Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) Summa Kommunledningsförvaltning Tillgänglighetsåtgärder Miljöinventeringar Övriga investeringar Åtgärder enligt dagvattenstrategin Focusområde vatten Focusområden övriga Sjöreningsprojektet Drottninggatan Trädgårdsgatan - Floragatan- Fredsgatan Nollvisionsåtgärder Ny park på Norr (Park 2030) Forssjö fritidsområde Värmbolsvägen - Dalvägen Stensättersgatan Hastighetssäkring övergångsställen Hastighetssäkring av områden Sveaparken Temaparker Kollektivtrafikåtgärder Genomfarten Infart P-hus Lövåsen/Sandbäcken Aktivitetsparker i kransorterna Stortorget Infart Djulöområdet Åtgärder enligt parkeringsstrategi Bievägen, Norra stadsdelen Nya informationsplatser/skyltar Vasavägen Attraktiva gångstråk Järnvägsinfarterna GC-väg till Lokstallarna Herrgårdsvägen, ny bro vid Duveholm Gator, övrigt Ljus i staden Belysning i parker Åtgärder enligt GC-plan Dalagatan, GC-väg mm GC-väg Vingåkersvägen-Rönngatan Aulaparken Belysning i centrum

172 Kommunstyrelsen Kategor i Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) 5 Åtgärder enligt Djulögruppen Hundparker Östermalmsgatan GC-väg GC-väg Nävertorpsgatan Åtgärder enligt Hastighetsplanen Cirkulationsplats Rv 52/Värmbolsvägen GC-väg Kungsgatan Cirkulationsplats Kungsgatan/Fredsgatan Köpmangatan Gångfartsområde Sportcentrum, åtgärder enl. Framtidsgruppen Eriksbergsvägen/Kyrkogårdsvägen Exploatering Lövåsen Exploatering Knorran Exploatering Nyköpingsvägen Summa Samhällsbyggnadsförvaltning varav exploatering Total budget

173 Kommunstyrelsen 10 Bilaga: Nya upphandlingar Föremål för upphandling Värdetransport- och uppräkning kontanter Kategori Direktupphandling eller upphandling Leasing Ja/Nej Tidpunkt Tjänst Upphandling 2017 Drift Planering- och uppföljning Tjänst/Vara Upphandling 2017 Drift Lönesystem Tjänst Upphandling 2017 Drift Försäkringsförmedling Tjänst Upphandling Drift Revision Tjänst Upphandling Drift Vagnpark Vara Upphandling Ja Drift Kaffemaskiner Vara Upphandling 2017 Drift Drift eller investering 22

174 Kommunstyrelsen 11 Bilaga: Fördelning av resultatmål samt indikatorer Enligt övergripande plan med budget Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Tillväxt, jobb och egen försörjning Attraktiva boende- och livsmiljöer Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut KS Ytterligare förbättrat företagsklimat KS, BMN, VON, KIAB Ökad branschbredd i det lokala näringslivet KS Växande handel och besöksnäring KS, KTN, STN Fler nystartade företag KS Fler ungdomar ska starta UF-företag KS, BIN Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka KS Ökat bostadsbyggande KS, VON, KFAB Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka KS, BIN, STN, VON, KFAB Invånarantal Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna Kundnöjdhet avseende kommunens service och bemötande vid bygg-, trafikoch miljöärenden Kundnöjdhet avseende lokaler som KIAB tillhandahåller Antal lokala livsmedelsleverantörer via kommunens interna omlastningscentral Andel av totala antalet branscher i Sverige som finns representerade i Katrineholms näringsliv Försäljningsindex för dagligvaruhandeln Försäljningsindex för sällanköpsvaruhandeln Detaljhandelns totala omsättning Sysselsättning inom handeln Omsättningen inom besöksnäringen Sysselsättningen inom besöksnäringen Antal nya företag Antal nya företag per 1000 invånare Andel nya företag som finns kvar efter tre år Antal elever som driver UF-företag Andel invånare med tillgång till fiberbaserat bredband, i tätort resp landsbygd Andel invånare med tillgång till 100 Mbit/s bredband, i tätort resp landsbygd Antal färdigställda lägenheter i nybyggda småhus Antal färdigställda lägenheter i nybyggda flerbostadshus Kommunens försäljning av tomter för småhus och flerbostadshus Handläggningstid för bygglov Redovisning av tillgänglighetförbättrande åtgärder i kommunala lokaler Tillgänglighetsinventering (fysisk) av 23

175 Kommunstyrelsen Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Utbildning Omsorg och trygghet Kultur, idrott och fritid Hållbar miljö Fortsatt bra kommunikationer KS, VON Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar KS, STN Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar KS, BIN, KTN, VIAN, VON Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB STN:s fastigheter och anläggningar (camping, badplatser, parker, lekplatser med mera) Invånarnas bedömning av kommunikationerna Antal resande med stadstrafiken (buss) Antal resande med landsbygdstrafiken (buss) Antal tågstopp i rusningstid vid Katrineholm Central (vardagar kl samt under normal säsong) Andel invånare som är nöjda med kommunens gång- och cykelvägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) Andel invånare som är nöjda med kommunens gator och vägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) Vägunderhåll i förhållande till beräknat nyvärde Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktiga Andel anställda i Katrineholms kommun som känner sig digitalt delaktiga Invånarnas bedömning av tryggheten i kommunen Andel av till kommunen inkommande uppdrag avseende klottersanering som slutförs inom 24 timmar Antal anmälda våldsbrott i kommunen (per invånare) Antal personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats Andel olyckor där räddningstjänstens första enhet kommer fram inom målsatt tid Antal personer som utbildats av räddningstjänsten kring olycksförebyggande och olycksavhjälpande åtgärder Andel av de olyckor som föranlett räddningsinsats där en första skadebegränsande åtgärd gjorts av enskild Andel invånare som använder tobak Andel invånare med skadliga alkoholvanor Andel invånare med goda kostvanor Andel invånare som är fysiskt aktiva Andel miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen Kommunens energiförbrukning ska minska Minskning av energianvändning i kommunens lägenhetsbestånd sedan 24

176 Kommunstyrelsen Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka KS, BMN, STN 2008 Andel sjöar med god ekologisk status Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald Areal reservat och biotopskydd Ekonomi och organisation KS, STN Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning Utveckling av nettokostnader respektive skatteintäkter och utjämning Avskrivningar i förhållande till nettodriftbudget KS Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Kundnöjdhet avseende KFAB:s verksamhetslokaler KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Tydlig och effektiv kommunikation KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Ökat medarbetarengagemang KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Minskad sjukfrånvaro Andel invånare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Andel invånare som får ett direkt svar på en enkel fråga när de tar kontakt med kommunen via telefon Andel invånare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett invånarperspektiv Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett företagarperspektiv Kundnöjdhet avseende samhällsbyggnadsförvaltningens information på hemsidan Resultat i undersökningen kring hållbart medarbetarengagemang Andel påbörjade rekryteringar där tjänsten tillsätts Andel rekryteringar där tjänsten tillsätts med eftersökt kompetens enligt rekryteringskravprofilen Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie 25

177 Kommunstyrelsen Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN arbetstid, totalt Del av sjukfrånvaro som är längre än 60 dagar 26

178 12. Bilaga: Övergripande driftsbudget 2017 med plan Belopp i tusentals kronor (tkr) Budget Budget Plan Plan Nämnd/styrelse Övergripande politisk ledning Bildningsnämnden Kommunstyrelsen varav Kommuncentrala inkl KLC varav Kommunledningsförvaltningen varav Samhällsbyggnadsförvaltningen varav Kommunstyrelsens medel till förfoga Kultur- och turismnämnden Bygg- och miljönämnd Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Räddningstjänsten VSR Kompensation för ökade löner Summa nämnder Ökade kostnader lokaler Löneuppräkning Ofördelade löner överhäng Drifteffekt av föreslagna investeringar Po-påslag och semesterlöneskuld Pensioner Intäkter Viadidakt Vingåker Kapitalkostnadsintäkter Avskrivningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Kommunal fastighetsavgift Schablonersättning för flyktingmottagande Finansiering, utdelningar mm Ökade statsbidrag enligt regeringsförslag, april Jobbcentrum Summa finansiering TOTALT med nytt utjämningssystem Budgeterat resultat i % av skatter och utjäm 1,09% 3,03% 3,10% 2,80% GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Resurser för volymökning inom BIN

179 1 (3) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN IT- och kommunikationsavdelningen Datum Vår handläggare Ulrika Westerberg Underlag till investering av säkerhetsplattform 2017 Sammanfattning För att möta de ökade kraven på säkerhet och som en naturlig följd av de satsningar kommunen gör på e-förvaltning, behöver kommunen en säkerhetsplattform som gör det möjligt att lösa säker åtkomst enkelt och bekvämt för både anställda, elever och medborgare. Kommunens IT-miljö måste vara uppbyggd på ett sådant sätt att krav på säkerhet och tillgänglighet uppnås. Förslaget är att utöka befintlig säkerhetsplattform för skolportalen till att omfatta hela kommunen med de e-tjänster och verksamhetssystem som finns idag. En sammanlagd investering på kr. Bakgrund Större mängder information än någonsin tidigare bearbetas, lagras, kommuniceras och mångfaldigas i dagens samhälle. Alltmer data hamnar i molnet. Kommunens verksamhetssystem finns placerade i olika serverhallar. De anställda ställer krav på att kunna arbeta från olika verktyg. Trenden visar att allt fler vill kunna arbeta där man är, vart man än är och kommunens medborgare vill kunna nå och lämna information via lättillgängliga e-tjänster. Dagens informationshantering utförs dessutom i allt högre grad med stöd av IT, och inte sällan över det publika nätverket Internet. Den ökande utvecklingen av IT innebär även att samhället öppnas upp för stora risker. Brister i hanteringen och säkerheten för informationen riskerar att få omfattande konsekvenser, såväl för samhället i stort som för enskilda. Brister kan leda till ett försämrat förtroende för offentliga och privata aktörer som tillhandahåller viktiga tjänster. För att kommunens verksamheter ska kunna bedriva sin verksamhet på ett så effektivt sätt som möjligt ställs höga krav på verksamhetssystemen avseende säkerhet och tillgänglighet. I kommunens IT-strategi skrivs bland annat att: Kommunens IT-miljö skall vara uppbyggd på ett sådant sätt att krav på säkerhet och tillgänglighet uppnås. Ett återkommande önskemål inom samtliga verksamheter är att kommunen ska utöka sitt utbud av e-tjänster samt förbättra kommunikationen mellan kommuninvånare och kommunens verksamheter. Som en naturlig del av arbetet med kommunens e- förvaltning behöver kommunen därför en säkerhetsplattform som gör det möjligt att lösa säker åtkomst enkelt och bekvämt för både anställda, elever och medborgare.

180 2 (3) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN IT- och kommunikationsavdelningen Datum Nuläget Idag är tillgången till kommunens IT-tjänster utspridda och inte väl integrerade. Kommunen erbjuder VPN till sina anställda för att kunna arbeta på distans. Det finns även en webbportal för extern åtkomst till ett antal webbaserade verksamhetssystem, portalen används både av kommunens anställda och externa aktörer. För medborgarna finns möjlighet att logga in på webben med e-legitimation för att utföra ett antal e- tjänster. Kommunen har ett intranät, Communis, där ett antal webbaserade verksamhetssystem finns åtkomliga, dock kräver varje verksamhetsystem en inloggning. Kommunen har alltså ett antal olika tekniska lösningar med varierande säkerhet samt ett onödigt krångligt förfarande för användaren med många olika inloggningar. Lösning IT-avdelningen har tillsammans med bildningsförvaltningen tittat på vilka produkter som finns på marknaden idag och valt att titta vidare med företaget MobilityGuard AB. MobilityGuard AB är en av de ledande aktörerna i Sverige inom området informations- och IT-säkerhet och är idag leverantör till mer än var tredje svensk kommun. MobilityGuard OneGate är en säkerhetsplattform som gör det möjligt att lösa säker åtkomst enkelt och bekvämt. Oavsett dator eller platta erbjuds användarna en effektiv och säker ingång till kommunens tjänster och system. Med MobilityGuard erbjuds möjligheten att autentisera sig med ett antal olika typer av tvåfaktorinloggningar och e-legitimation, inklusive Mobilt BankID, och sedan nå alla system utan att autentisera sig ytterligare en gång. Med lösningen får kommunen säker åtkomst till information och system från vilken plats som helst, via vilken enhet som helst (t.ex. dator eller surfplatta) oavsett operativsystem utan att behöva installera någon klientprogramvara. Lösningen erbjuder även inbyggt ett tjugotal olika säkra inloggningsmetoder och funktioner som Single Sign-On och Identitets Federation. Allt i en enda lösning. Externa och interna tjänster integreras i en enda portal Enkel och säker tillgång till information och tjänster för användarna En anpassningsbar säkerhetslösning som varierar beroende på den säkerhetsnivå som efterfrågas av de olika systemen Användaren loggar in via ett enda gränssnitt och struktur (SSO) MobilityGuard OneGate är en helt klientlös säkerhetsplattform, det vill säga det krävs ingen mjukvara på dator eller surfplatta för att kunna logga in till kommunens system. Lösningen ligger endast på en server centralt. Vid inloggning ger systemet personen behörighet att nå de system, och endast de system, som hen har rätt att nå.

181 3 (3) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN IT- och kommunikationsavdelningen Datum Förutom att behörighetsstyra på person går det också att behörighetsstyra på vilket sätt man loggar in. En anställd som vill nå t.ex. sin mailbox kanske kan använda en enklare inloggning än om personen skall nå system med känsligare uppgifter. Sjukvårdspersonal t.ex. använder ofta sitt SITHS-kort för att ges åtkomst till de system de arbetar med. Föräldrar som t.ex. skall ändra tider för barnomsorg autentiserar sig enklast med sin egen e-legitimation. Genomförande Tänkt lösning är en komplett kommunlösning, vilken ger åtkomst för samtliga användargrupper, anställda, elever, medborgare/föräldrar och externa utförare inom Katrineholms kommun. Lösningen är beräknad på kommunanställda, elever och kommuninvånare. Prisindikation/riktpriser Installation debiteras löpande konsulttid, kr per timme Beräknad tidsåtgång för installation av MobilityGuard OneGate inklusive anslutning till portal, till Active Directory samt 2-3 verksamhetssystem är timmar. I den tiden ingår kunskapsöverföring till den IT-administratör som behöver medverka vid installation. I erbjudandet ingår även en plats i en tvådagars administrationsutbildning i MobilityGuards lokaler. Installation: kr (24 h á kr) Engångskostnad licens: kr Årlig underhållsavgift: kr Med MobilityGuard på plats kan kommunen avveckla tjänster som portal.katrineholm.se och VPN och därmed göra kostnadsbesparingar som motsvarar den årliga underhållsavgiften. För installation av säkerhetsplattform behöver det avsättas kr samt kr för engångskostnad av licens. Därutöver beräknar vi att det behövs kr för att koppla ihop de viktigaste verksamhetssystemen med plattformen. Sammanlagt en investering på ca kr.

182 1 (2) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN IT- och kommunikationsavdelningen Datum Vår handläggare Ulrika Westerberg Underlag för investering av trådlöst nätverk i skolornas utemiljö 2017 Sammanfattning I och med satsningen på 1-1-verktyg till elever i grundskolan ökar även behovet av tillgängligt nätverk. I dagsläget har elever tillgång till trådlöst nätverk i skolans lokaler inomhus. Vi önskar utöka denna tillgänglighet även utomhus i anslutning till skolan (hela skolområdet). Investeringen kan göras enligt två olika alternativ där det första alternativet innebär en investering på kr och det andra alternativet en investering på kr. Bakgrund Med de nya IT verktyg som eleverna får under hösten 2016, finns möjlighet till nya och moderna arbetssätt. Att kunna söka och ha tillgång till information på sin surfplatta i samtliga delar av skolans område ser vi som en stor fördel för ett flexibelt och modernt lärande. Under 2016 har en satsning gjorts för tillgång till nätverk utomhus på förskolor och fritidshem. Varje förskola och fritidshem, har fått en accesspunkt externt, där man inom ett visst område kan använda det trådlösa nätverket även på gården. Detta har gett bättre möjlighet att använda system som t ex IST direkt, för in- och utcheckning av barn. Vi önskar bygga på detta koncept även för grundskolan. Alternativ 1 En mindre satsning kan göras genom en investering på en extern accesspunkt per skola. Vissa mindre skolor får med det en bra täckning inom skolområdet, medan större skolor i detta fall skulle behöva prioritera vilket skolområde som då behöver täckning. Kostnaden för en extern accesspunkt inklusive montering är ca kr. Vi har 16 skolor (inkl Erlaskolan). Detta skulle innebära en investering på kr. Alternativ 2 En mer omfattande satsning som skulle ge bra täckning för samtliga skolor och utomhusområden kring skolan (vilket även innebär en förbättring för de flesta fritidshemmen) skulle omfatta följande: Bie skola Björkviks skola 2 AP 2 AP

183 2 (2) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN IT- och kommunikationsavdelningen Sandbäcksskolan inom hela området) Strångsjö skola Skogsborgskolan Västra skolan Forssjö skola Östra skolan Sköldinge skola Julita skola Nyhemsskolan Valla skola Grundsärskolan Erlaskolan Järvenskolan 1 och 2 Datum AP (har redan 2 st och behövs totalt 5 st för täckning 1-2 AP 2-3 AP 4 AP 1-2 AP 2 AP 1-2 AP 2 AP 4-5 AP 4 AP 5 AP 1-2 AP 3-4 AP Totalt ca 44 st externa accesspunkter x kr en totalinvestering på kr. *AP = Accesspunkt. En accesspunkt används för att sprida det trådlösa nätverket, WiFi, från ett trådbundet nätverk. Förenklat beskrivet en sorts antenn.

184 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Kommunstyrelsens kansli Vår handläggare Ert datum Er beteckning Thomas Klippel Kommunstyrelsen Bostäder för situationer av akut karaktär Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna uppförandet av bostäder för situationer av akut karaktär. Vidare att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att i samarbete med Katrineholms fastighetsaktiebolag (KFAB) uppföra bostäderna skyndsamt. Finansiering sker med kronor ur Integrationsfondens statliga engångsmedel och kronor ur kommunstyrelsens medel till förfogande, totalt kronor inklusive markarbeten. Sammanfattning av ärendet Katrineholms kommun växer, läget är ansträngt och akut brist på bostäder råder. För att avhjälpa detta vill Katrineholms kommun skyndsamt bygga 20 enkla enrumslägenheter. Bostäderna kommer att uppföras på mark som ägs av Katrineholms kommun och bostäderna ska förvaltas av Katrineholms fastighetsaktiebolag (KFAB). Finansiering sker med kronor ur Integrationsfondens statliga engångsmedel och kronor ur kommunstyrelsens medel till förfogande, totalt kronor inklusive markarbeten. Därmed är de statliga engångsmedlen förbrukade. Ärendebeskrivning Katrineholms kommun växer, läget är ansträngt och akut brist på bostäder råder. För att avhjälpa detta vill Katrineholms kommun skyndsamt bygga 20 enkla enrumslägenheter. Bostäderna kommer att uppföras på mark som ägs av Katrineholms kommun och bostäderna ska förvaltas av Katrineholms fastighetsaktiebolag (KFAB). Finansiering sker med kronor ur Integrationsfondens statliga engångsmedel och kronor ur kommunstyrelsens medel till förfogande, totalt kronor inklusive markarbeten. Därmed är de statliga engångsmedlen förbrukade. Syftet är att snabbt få till en lösning på den akut uppkomna bostadssituationen. Förslaget på bostädernas utformning är framtaget av en arbetsgrupp bestående av deltagare från Katrineholms fastighetsaktiebolag (KFAB) och Katrineholms kommun. Thomas Klippel Lokalstrateg Beslutet skickas till: akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Thomas.Klippel@katrineholm.se

185 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Deltagande i Regionförbundet Sörmlands ledningskonferens 2016 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avgiften för deltagande i Regionsförbundet Sörmlands ledningskonferens den 3-5 oktober 2016 på sammanlagt kronor (exklusive mervärdesskatt) per person avseende kommunstyrelsens ordförande, Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens vice ordförande, Lars Härnström (M) samt kommunstyrelsens 2:e vice ordförande, Ewa Callhammar (L) tas ur kommunstyrelsens medel till förfogande. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens ordförande, vice ordförande och 2:e vice ordförande kommer att delta i Regionförbundet Sörmlands ledningskonferens den 3-5 oktober. Temat för konferensen är digitalisering i offentlig sektor och genomförs i Tallin. Avgiften är på sammanlagt kronor per deltagare och inkluderar en bokningsavgift på kronor. Beloppen är exklusive lagstadgad mervärdesskatt. Kommunchef Sari Eriksson kommer också att delta i ledningskonferensen, var deltagaravgift belastar annat konto. Ärendets handlingar Ledningskonferens 3-5 oktober: digitalisering i offentlig sektor. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Ekonomiavdelningen KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

186 BOKA IN ÅRETS LEDNINGSKONFERENS! MÅNBAG- ONSDAG Digitalisering i offentlig sektor Tallinn, Estland Målgrupp Ledningskonferensen riktar sig till medlemmarnas och regionförbundets styrelsepresidier samt kommunchefer och landstingsdirektör. Inbjudan med program Inbjudan med mer information om programmet, tider, kostnad och anmälan skickas ut i mitten av juni. / Digitalisering som väsentlig utvecklingsfaktor för samhället 1 Estlands digitala utveckling till ledande position 1 Digitala tjänster mom offentlig verksamhet i Estland / Hur driver Estland sina offentliga digitaliseringsprocesser vidare? Hur tar vi lärdom för att påskynda den digitala utvecklingen i Sörmland? Den årliga ledningskonferensen Ledningskonferensens koncept beslu tides av regionstyrelsen 20U7 och genomförs sedan dess varje år. Syftet är att öka kunskapen om omvärlden och om hur Sörmland påverkas av de globala förändringarna, att inspirera till nytänkande för Sörmland i ett storregionalt perspektiv samt utveckla relationerna mellan regionförbundets medlemmar.. DATUM 3-5 oktober 2016 PLATS Tallinn, Estland FRAGOR Ulrika Särblad, X Ulrika. sorbl region.sorrnland. se ~ REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND www. region. sormla nd. se

187 Inbjudna deltagare Eskilstuna Jimmy Jansson (S), ordförande Sarita Hotti (S), l:e vice ordförande ari Puustinen (M), 2:e vice ordförande Ingrid Sermeno Escobar (-j, 3:e vice ordförande Strängnäs Jacob Högfeldt (M), ordfirande Monica Lindell Rylen (S), l:e price ordförande Marianne Andersson (C), 2:e vice ordförande Per Bäckström, koinmunclief Pär Eriksson, kommundirektör Flen Jan-Erik Larsson (S), ordförande Thomas Norander (M), l:e vice ordförande Karina Bundgaard Krogh (Cj, 2:e nice ordförande Cecilia Vikström, kommunchef Trosa Daniel Portnoll (M), ordförande Bengt-Eric Sandström (FP) l:e vice ordförande Ann-soffe Soleby-Eriksson (S), 2:e vice ordförande Johan Sandlund, kommtu~chef Gnesta Johan Rocklind (S), ordförande Ann-Sofie Lifvenhage f M), 1:e vice ordförande Håkan Ekstrand (C), 2:e vice ordförande Christina Hedberg, kommlinchef Vingåker Anneli Bengtsson (S), ordförande Robert Skoglund (S), l:e vice ordförande Charlotte Premifors (M), 2:e vice ordförande Mattias Gustafsson, tf 1<oi7lmunchef Katrineholm Göran Dahlström (S), ordförande Lars Härnström (M), lievice ordfärande Ewa Gallhammar (PP1, 2:e 'ice ordförande Sari Eriksson, kommunchef Landstinget Monica Johansson (S), ordförande Mattias Claesson (C), l:e vice ordförande Magnus Leivik (M), 2:e vice ordförande Jan Grönlund, landstingsdirektor Nyköping Urban Granström (S), ordförande Malin Hagerström (MP), 1:z vice ordförande Anna af Sillen (M), 2:e vice ordiöra»de Erik Carlgren, kommundirektör Regionstyrelsen Viking Jonsson (S), ordförande Förbundskontoret Cristine Dahlbom Nygren, regiondirektör-, med flera Oxelösund Catharina Fredriksson (S), ordfirande Britta Bergström (S), lie vice ordförande Patrik Renfors (V i, ~:e vice ordfiirande Henny Larsson, tf kommunchef REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND www. region. sormtand. se

188 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Remiss: Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar ta förvaltningens förslag till yttrande som sitt eget och överlämna det till Västra Sörmlands Räddningstjänst. Sammanfattning av ärendet Katrineholms kommun har fått möjlighet att yttra sig över Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) förslag handlingsprogram för perioden Kommunledningsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till yttrande för kommunstyrelsens räkning. Ärendets handlingar Remiss: Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst Ärendebeskrivning Katrineholms kommun har fått möjlighet att yttra sig över VSR förslag handlingsprogram för perioden Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har kommunens säkerhetschef lämnat sina synpunkter och som beaktats i förslaget till yttrande. Förslag till yttrande Enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska varje kommun ha ett handlingsprogram för att arbetet med skydd mot olyckor omfatta såväl förebyggande som skadeavhjälpande verksamhet. Programmet ska revideras vart fjärde år. Västra Sörmlands Räddningstjänst har arbetat fram ett förslag till handlingsprogram som omfattar perioden Katrineholms kommun ser i det stora hela positivt på det programförslag som nu föreligger. Kommunen uppfattar förslaget som ett modernt handlingsprogram som utgår från en omvärld i ständig förändring och där visionen är att Västra Sörmlands Räddningstjänst ska ligga steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle. I programmet pekas bl a på hot i samhället som tenderar att bli mer komplexa på grund av händelser i och utanför landet. I programmet pekas också på en teknisk utveckling med bl a nya byggmaterial och diverse tekniska lösningar som ställer krav på räddningstjänstens val av metod och taktik vid räddningsinsatser. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

189 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Utöver detta har Katrineholms kommun följande synpunkter: Medlemmarnas uppdrag, underrubriken Medgivande (sidan 6). Under denna rubriks står att VSR får sänka beredskapen när omständigheterna så medger. Till detta finns en kommentar som säger: Direktionen har valt att tolka detta såsom krävs, d.v.s. om vi har flera pågående insatser så finns en insikt om att vi har sänkt förmåga att klara av ytterligare insatser. Insikt finns också om att vi vid pågående prioriterade förebyggandeinsatser såsom utbildning och information till enskilda, men också övning, kan ge något längre framkomsttid än normalt. Sista meningen, som börjar med Insikten finns också, bör strykas helt. Den kan lätt uppfattas som att utbildning, information och övning prioriteras före insats. Strategiska åtgärder, underrubriken Mångfald (sidan 9). I texten står Vårt mål är att personalens sammansättning är en spegel av samhällets etniska och könsmässiga fördelning. Kommunen anser att målsättning i sig är bra men vill samtidigt påpeka att den kräver mycket arbete för att uppnås. Utöver detta vill också Katrineholms kommun fästa VSR:s uppmärksamhet på att programförslaget rent språkligt behöver ses över innan det fastställs. Det finns en del redaktionella korrigeringar som krävs, bl a ska förkortningar som används i texten skrivas ut i sin fulla lydelse första gången de förekommer i texten med förkortningen inom parentes. Allt för att oinitierade läsare ska kunna tillgodogöra sig texten. På sidorna redovisar VSR sin förmåga i form av beskrivning av ett antal zoner. Texten är lika lydande under alla zoner med undantag för beskrivningen av resurser. En mer överskådlig presentationsform kan övervägas. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Västra Sörmlands Räddningstjänst KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

190

191 Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktionens vilja Antaget 2016-xx-xx

192 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA Innehållsförteckning INLEDNING... 2 ANSVAR... 3 OMVÄRLDSBESKRIVNING... 4 VERKSAMHETENS OMFATTNING... 5 MEDLEMMARNAS UPPDRAG... 6 UPPGIFT... 6 MÅL... 6 DIREKTIONENS ROLL... 7 INRIKTNING... 7 VISION... 7 VERKSAMHETSIDÉ... 7 STRATEGISKA ÅTGÄRDER... 8 Öka enskildas kunskap och förmåga... 8 Biträda andra myndigheter... 9 Mångfald... 9 Metoder för att mäta och utvärdera mål MÅL Enskildas förmåga Färre räddningsinsatser RAPPORTERING MEDLEMSDIALOG FÖRMÅGA

193 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA Inledning Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) är ett förbund mellan Katrineholm och Vingåkers kommun. Medlemskommunerna (medlemmarna) har utformat ett uppdrag till förbundet för innevarande mandatperiod. Detta dokument är direktionens beskrivning av hur uppdraget ska utföras. Handlingsprogrammet är också underlag för förbundets egenkontroll och länsstyrelsens tillsyn. Framförallt är handlingsprogrammet information till invånare och företag i Katrineholms och Vingåkers kommuner. I tabellen nedan beskrivs VSRs styrdokument: Dokument Beskrivning Antas av Handlingsprogram Plan för Räddningsinsats Tillsyn Utbildning och information Undersökande och lärande Verksamhetsbeskrivning Rutiner, instruktioner och reglementen Kompetensutvecklingsplan och övningsplan Redovisar direktionens vilja och tolkning av medlemsuppdraget. Redovisar förbundets förmåga, d.v.s. hur förbundets resurser i form av materiel, utrustning, personal och kompetens ska organiseras för att utföra effektiv verksamhet. Dokument som behövs för verksamhetens bedrivande och kvalitetssäkring. Visar hur förbundet utvecklar och bibehåller organisationens kompetens. Direktionen Förbundschef Förbundschef Respektive funktionsansvarig Stf räddningschef Detaljerad beskrivning av VSRs förmåga finns att hitta i dokumentet: Verksamhetsplan som innehåller planer för räddningsinsats, tillsyn, undersökande och lärande samt externutbildning och information. Utifrån dokumentet ovan finns ett gemensamt kompetensdokument som belyser kompetens utifrån tjänst. Dokumentet i sin tur är utgångspunkt för kompetensutvecklingsplan och övningsplan. Plan för räddningsinsats har, förutom kompetensdokumentet, en larmplan samt materiel- och utrustningsplan. Under materiel- och utrustningsplan finns en förteckning över materiel och utrustning samt en investeringsplan som innefattar en drift- och underhållsplan. Bilden på nästa sida visar var handlingsprogrammet hamnar i förbundets dokumentstruktur och är en hjälp för läsaren att identifiera sig i organisationen. 2

194 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA VISION POLICY SKYDD OCH BEREDSKAP Medlemskommunerna RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS PLAN FÖR SKYDD OCH BEREDSKAp Mål FÖRBUNDS- ORDNING UPPDRAG Direktionen Policys HANDLINGSPROGRAM Direktionens vilja Information till allmänheten Planer VSR Värdegrund Verksamhetsbeskrivning PLAN FÖR RÄDDNINGS- INSATS PLAN FÖR TILLSYN PLAN FÖR UNDERSÖKANDE/ LÄRANDE PLAN FÖR UTBILDNING/ INFORMATION Personaladm. Riktlinjer LARMPLANER MATERIEL/UTRUSTNING Förteckning KOMPETENS Förmåga per tjänst Personal handbok Drift- och underhållsplan Rutiner Instruktioner Reglementen Övningsplan Plan för kompetensutveckling PM Ansvar Den enskilde själv har det primära ansvaret för att skydda liv, egendom och miljö. Den enskilde har också ansvaret att inte orsaka olyckor. Med den enskilde menas alla människor, företag, organisationer och myndigheter. I första hand är det den enskilde som ska vidta åtgärder och bekosta åtgärder som syftar till att förhindra olyckor och begränsa konsekvenser av de olyckor som inträffar. VSR ska kunna gripa in när den enskilde själv inte klarar att hantera situationen. Handlingsprogrammet beskriver vilken förmåga som kommuninvånarna kan förvänta sig av VSR idag och på några års sikt. 3

195 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA Omvärldsbeskrivning VSR bevakar ständigt förändringar nationellt, regionalt och lokalt genom att bl.a. delta på seminarier, informationer och sociala medier. Nationellt knyts arbetet med skydd mot olyckor och kriser samman och det är fokus på ett gemensamt säkerhetsarbete för ett stärkt samhällsskydd. Det är inte möjligt att hålla beredskap för alla tänkbara olyckor, därför bör man ta tillvara möjligheterna att utnyttja varandras resurser. Ett utökat samarbete regionalt och lokalt är därför av största vikt. Hotbilder i samhället förändras ständigt och påverkas av samhällsutvecklingen både i Sverige och omvärlden. Hoten har blivit mer komplexa och globala och en händelse i en del av världen kan få följdverkningar i en annan. Miljöfrågorna och de pågående klimatförändringarna blir ett allt viktigare område. Gränserna för vad eller vilka som kan bli måltavlor för kravaller eller våld tycks ha flyttats och även innefatta samhällets företrädare som räddningstjänst. Integrationsfrågor och räddningstjänstens behov av interkulturell kompetens gör att VSR ska anpassa personalstyrkan utifrån detta. Både för att förebygga konflikter, men också för att skapa förtroende för vårt sätt att arbeta och minska känslan av vi och dom. Då arbetstillfällen på landsbygden minskar, kan det innebära svårigheter att rekrytera Räddningspersonal i beredskap (RIB). I framtiden kan detta innebära svårigheter att upprätthålla nuvarande operativ förmåga. Förändringar i lagstiftningen, förordningar, föreskrifter och rekommendationer från myndigheter kan i framtiden innebära att arbetssätt och organisation inom Svensk räddningstjänst kan komma att förändras. Nya byggnadsmaterial och förekomst av tekniska lösningar i byggnader kommer att ställa högre krav på val av metod och taktik vid räddningsinsatser. För att möta dessa krav finns behov av att utveckla nya släckmetoder och släckmedel. Räddningstjänstens verktygslåda (metoder, utrustning o. dyl.) kommer att öka i omfattning vilket medför krav för de som leder räddningsinsatser att välja rätt metod och taktik. Flertalet prognoser visar att den svenska befolkningen kommer att öka under de kommande två decennierna. Det kommer att finnas en mängd olika varianter av larmsystem där bevakning med kameror och olika varianter av aktiva skydd ökar. Brandskyddet i bostäder kommer att diversifieras och krav på respons från räddningstjänsten kommer att prövas med nya system. En ökad segregering i samhället leder med stor sannolikhet till en segregerad olycksstatistik. Utmaningen är att leverera ett likvärdigt skydd mot olyckor till alla invånare. Skyddet kommer att vara mer behovsstyrt. 4

196 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA Verksamhetens omfattning Kommunerna har enligt lagen sex uppdrag om skydd mot olyckor (LSO): Samordna Underlätta för den enskilde (utbildning, information m.m.) Tillsyn Sotning Räddningstjänst Undersöka (olycksutredning, insatsuppföljning, erfarenhetsåterföring m.m.) Dessa ska sammantaget skapa ett tillfredsställande och likvärdigt skydd. Medlemmarna har överlämnat ansvaret för dessa uppdrag till VSR med undantag av samordningsansvaret för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta ansvar ligger kvar i Katrineholms respektive Vingåkers kommuner. Utifrån lagstiftningen och förhållandena i Katrineholm och Vingåker har medlemmarna utformat ett uppdrag till VSR. Medlemmarna har i vissa avseenden valt att uttrycka en högre ambition än lagstiftningens krav. VSRs myndighetsroll i förebyggande frågor är strikt kopplat till det brandförebyggande området. Medlemmarna har dock valt att VSR ska underlätta för enskilda att ta sitt ansvar inom alla typer av olyckor som leder till räddningsinsatser. Detta ska göras utan att inkräkta på annan myndighets ansvar. Syftet med denna ambition hos medlemmarna är att de erfarenheter som vinns vid räddningsinsatser ska komma andra till del. Direktion konstaterar därmed att VSR i förebyggande frågor förutom brandskydd också ska arbeta med trafiksäkerhet, vattensäkerhet och suicid. VSR ska samordna det brandförebyggande arbetet och kommunerna samordnar övrigt olycksförebyggande arbete. Kommunerna har dock ansvaret såsom enskild att ha ett eget systematiskt brandskyddsarbete. Förutom LSO svarar VSR för tillståndshantering och tillsyn med avseende på hantering av brandfarliga- och explosiva varor enligt LBE (lagen om brandfarliga och explosiva varor). 5

197 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA Medlemmarnas uppdrag Kommunfullmäktige i Katrineholm respektive Vingåker har gett följande uppdrag till VSR. Det fullständiga uppdraget till VSR finns att läsa i sin helhet på hemsidan Uppgift Mål Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Förbundets andra uppgift ska vara att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska över tid. VSR har i uppdrag att fortlöpande se över och anpassa organisationen så att den på bästa sätt stödjer medlemskommunernas intentioner för räddningstjänstverksamhet, säkerställer en långsiktigt effektiv verksamhet samt möter framtidens krav. VSR ska uppfattas som trygghetsskapande och därigenom bidra till att medlemskommuner är trygga och säkra att leva och verka i. Arbetet ska vara olycksförebyggande där män och kvinnors, flickor och pojkars säkerhet står i centrum. VSR ska kontinuerligt se över förutsättningar för att utveckla samverkan med andra kommuner i syfte att öka verksamhetens effektivitet och kvalité samt uppnå ökad trygghet och säkerhet för medlemskommunernas invånare. Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder om olyckor - som kan föranleda räddningsinsats - ska kontinuerligt öka. VSRs, eller genom samverkansavtal annan räddningstjänst, första enhet ska vara framme vid 100 procent av alla olyckor inom den tid som anges i handlingsprogrammets förmågekarta. Vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda. Vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda. Medgivanden VSR får sänka beredskapen när omständigheterna så medger*. *Direktionen har valt att tolka detta såsom krävs, d.v.s. om vi har flera pågående insatser så finns en insikt om att vi har sänkt förmåga att klara av ytterligare insatser. Insikt finns också om att vi vid pågående prioriterade förebyggandeinsatser såsom utbildning och information till enskilda, men också övning, kan ge något längre framkomsttid än normalt. 6

198 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA Direktionens roll Medlemmarna i direktionen väljs genom indirekta val. Varje ledamot har sin hemort, var och en har nominerats av ett parti och utsetts av respektive kommuns fullmäktige Ledamöterna ska verka för förbundets bästa i enlighet med vad som kommit fram i medlemsuppdraget. Inriktning Vision VSR - alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle! Alla medarbetare i VSR verkar för att invånare, företag och andra organisationer tar sitt fulla ansvar för att undvika olyckor och för att begränsa olyckor. De är medvetna om sitt ansvar och bekostar själva de åtgärder som behövs. Verksamhetsidé VSR har en verksamhetsidé med två inriktningar som kompletterar varandra. VSR vänder sig till enskilda genom att stödja deras brandförebyggande arbete och olycksbegränsande förmåga så att de kan leva sina liv utan skador på grund av olyckor. När detta inte lyckas håller VSR en god beredskap med välutbildad personal och tekniskt god utrustning för att kunna göra effektiva räddningsinsatser. VSR gör mera för de drabbade, för att de ska komma vidare efter olyckan, detta ska vara mer än vad drabbade kan förvänta sig. VSR prioriterar det förebyggande arbetet. Vi gör det för att värdet av uteblivna olyckor är större än enstaka räddningsinsatser. VSR är medvetna om att detta ställningstagande är svårt att utvärdera. Uteblivna olyckor märks inte, de kan inte rapporteras. Medlemmarnas uppdrag och direktionens värdering ligger dock helt i linje med denna prioritering. 7

199 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA Tätort Underlätta för den enskilde Tillsyn Räddningsinsats Undersöka Landsbygd Underlätta för den enskilde (utbildning/info) Tillsyn Räddningsinsats Undersöka Likvärdigt skydd, men inte lika VSRs verksamhet behöver anpassas så att skyddsnivån för den enskilde blir likvärdig! VSR ska erbjuda enskilda ett likvärdigt skydd. Det innebär att vi anpassar verksamheten efter riskerna. I tätorterna är förmågan att göra räddningsinsatser större än på landsbygden. Vi kompenserar det genom att göra mer förebyggande insatser på landsbygden. Vår samlade förmåga ska vara störst där riskerna är störst. VSR har samverkansavtal när det gäller operativ verksamhet med samtliga kommuner i länet, detta innebär att närmast räddningstjänst larmas. Strategiska åtgärder VSR behöver vidta ett antal strategiska åtgärder för att nå de mål som medlemmarna har beslutat. Öka enskildas kunskap och förmåga Information och utbildning är en viktig del av det förebyggande arbetet och sker främst genom anpassade utbildningar för olika grupper inom skola och annan offentlig sektor, näringslivet, organisationer, föreningslivet med flera. Syftet med informationen och utbildningarna är att ge den enskilde en god möjlighet att skydda sitt liv och sin egendom och att inte orsaka olyckor. Den enskilde har det primära ansvaret för sitt skydd. Även om räddningsstyrkan kan rädda stora värden kan också stora värden gå till spillo trots massiva räddningsresurser. Det kan bero på att olycksförloppet är för snabbt, alarmering inte sker tidigt nog eller körtiden är för lång. VSRs resurser är inte oändliga och vid två samtidiga insatser kan räddningsstyrkan komma till plats senare än vad som anges i förmågekartan. Invånarna ska ha rätt förväntningar på VSRs förmåga. De ska också få kunskap om de särskilda risker som finns inom sitt närområde. Detta redovisas i detta dokuments förmågekarta på sidan Den enskildes motivation att ta sitt eget ansvar är en framgångsfaktor för att minska antalet olyckor. Informationen om dels den enskildes ansvar, dels VSRs förmåga 8

200 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA att göra en verkansfull insats på specifika objekt eller inom ett givet geografiskt område ska systematiskt kommuniceras. Direktionens slutsats är att VSR i det förebyggande arbetet ska skapa förmåga att förebygga och hantera det som riskerar att inträffa inom förbundets område. Det förebyggande arbetet ska i utföras av heltidsanställd personal samt av RIBpersonal på ytterstationerna. Därmed förstärker vi också den lokala förankringen. Syftet med den samlade kommunikationen är att höja enskildas motivation att ta ett eget ansvar och att öka förmågan. Biträda andra myndigheter VSR ska biträda andra myndigheter med sin sakkunskap. Det innebär att VSR har en passiv roll och biträder på förfrågan. VSRs sakkunskap är särskilt värdefull för t.ex. byggnadsnämnden i samband med den fysiska planeringen eller vid granskning av brandskyddsdokumentationer. VSR ska utveckla samarbetsformer med dessa myndigheter så att VSRs kompetens tas till vara. Mångfald VSRs resultat och arbetstrivsel förbättras om personalsammansättningen är mer heterogen. VSR strävar därför efter en jämnare etnisk och könsmässig fördelning. Vårt mål är att personalens sammansättning är en spegel av samhällets etniska och könsmässiga fördelning. 9

201 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA Metoder för att mäta och utvärdera mål Direktionen har fastställt ett antal mål för VSR. VSR har mätmetoder för att redovisa nuläge. Undersökningen sker regelbundet. VSR gör återkommande systematisk uppföljning av sin verksamhet främst genom insatsrapporter och nyckeltal. VSR gör utvärderingar i så kallade olycksförloppsutredningar. För direktionen är det intressant att veta vilka och hur många väsentliga förbättringar VSR har vidtagit inom räddningstjänst, förebyggande och efterföljande verksamhet. Mål Enskildas förmåga Kunskapen och förmågan hos allmänheten om förebyggande åtgärder vid olyckor som kan föranleda räddningsinsats ska öka. Även kunskap om hjärtstartare ska öka, VSR ska om möjligt medverka till att sådan utrustning även finns utplacerad i kommunernas ytterområden. Enskildas insats vid en olycka är ofta avgörande för utgången, vilket lyfts fram i VSRs förebyggande arbete. För att värdera effekten av det förebyggande arbetet ska VSR notera om enskilda har påbörjat en skadebegränsande insats när räddningsstyrka anländer till olycksplatsen. Detta noteras i insatsrapporteringen och redovisas. Framkomsttid Räddningsstyrkans framkomsttid har betydelse för olyckans skadeutveckling. Med framkomsttid avses tid från larm till dess att första räddningsstyrka anländer till skadeplats. Direktionen vill följa framkomsttiden för alla räddningsinsatser som ligger inom ramen för begreppet räddningstjänst. VSRs, eller genom samverkansavtal annan räddningstjänst, första enhet ska vara framme vid 100 procent av alla olyckor inom den tid som anges i handlingsprogrammets förmågekarta. Utföra räddningsinsatser VSR ska utföra räddningstjänst (enligt Lagen om skydd mot olyckor) för att rädda liv, egendom och miljö när följande kriterier är uppfyllda. det finns behov av ett snabbt ingripande det hotade intressets värde står i proportion till kostnaden för insatsen den drabbade inte själv har möjlighet att begränsa skadorna samt omständigheterna i övrigt 10

202 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA Skapa Mervärde För att stödja de drabbade ska VSR i rimlig grad hjälpa drabbade att komma vidare efter en olycka. Stödet anpassas efter varje specifik situation men kan handla om psykosocialt omhändertagande, vara en god lyssnare, erfarenhetsåterföring, publicering av erfarenheter. Syftet med mervärdet är att minska skadeutfallet och öka lärandet. De drabbades uppfattning om mervärde ska redovisas via nyckeltal. Färre räddningsinsatser Direktionens kraftsamling på förebyggande åtgärder ska rimligen innebära att antalet räddningsinsatser kommer att minska. Direktionen vill årsvis följa utveckling av antalet olyckor inom ramen för begreppet räddningstjänst. Siktet är inställt på en gradvis minskning. Direktionen vill också följa utvecklingen av allvarliga konsekvenser i form av omkomna samt stora förlorade ekonomiska och miljömässiga värden. Rapportering För att följa upp handlingsprogrammet kommer förbundschefen att rapportera till direktionen vid varje möte. Rapporteringen ska ge underlag till en dialog som syftar till att utveckla styrningen av förbundet. Den ska innehålla hur lätt, alternativt svårt, det har varit att uppnå målen. Förutom en avstämning av de uppsatta målen, ska det även redovisas hur efterfrågan har varit på de i medlemsuppdraget angivna områden där VSR ska bistå. Rapporteringen sker genom nyckeltal, delårsrapport och årsredovisning. Direktionen kommer dessutom att följa resultatet av öppna jämförelser inriktningen är att vara gröna i olika jämförelser mellan kommuner. Tabellerna är färgade med grönt, gult och rött där grönt står för bäst resultat. Medlemsdialog Dialogen mellan medlemmarna och VSR sker enligt förbundsordningen genom: Medlemssamråd. Årsredovisning. Delårsrapport. Ömsesidig information kring frågor av principiell beskaffenhet eller större vikt. Samråd med medlemmarna innan beslut om investeringar utöver budget tas. 11

203 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA Förmåga Utifrån kartan och efterföljande beskrivning kan medborgaren se vilken förmåga VSR har och vilken hjälp som kan förväntas. Zon Röd Zon Rosa Zon Gul Zon Grön Zon Grå 12

204 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA ZON RÖD Risker De vanligaste olyckorna är bränder och trafikolyckor. Resurser Inom 10 minuter kommer en räddningsstyrka till din hjälp. Efter minuter kommer vid behov ytterligare en räddningsstyrka. Om en händelse blir så stor att vi inte klarar att hantera den med egna resurser tar vi hjälp från angränsande räddningstjänster som kommer efter minuter. Brand Försök att släcka. Om du stängt dörren till rummet som det brinner i så sprider sig branden oftast inte till andra rum innan vi är framme. Om du inte stängt dörren kan branden sprida sig till flera rum innan vi är framme. Då blir det riktigt stora skador. Möt oss och berätta om det finns personer kvar inne. Vi prioriterar alltid livräddning och utrymning framför brandsläckning. Ibland är branden så omfattande att vi inriktar arbetet på att hindra brandspridning, istället för att släcka själva branden. Trafikolycka Om du skadas vid en trafikolycka kan vi ge dig första hjälpen inom 10 minuter. Om du sitter fastklämd kan det dröja upp mot 30 minuter innan du tagits loss. Vi måste arbeta försiktigt för att inte förvärra skadorna. Om du själv är oskadd kan du hjälpa skadade och utföra L-ABC. Din insats är livsavgörande! Vatten- och isolyckor Insatser vid vatten och isolyckor kan innebära längre tid till räddningsstyrka är på plats. Så länge du befinner dig på ytan har vi goda möjligheter att hjälpa dig. Men om du har hamnat under ytan är vår möjlighet att rädda dig väldigt liten. Tidsfaktorn och ditt eget skydd är avgörande! Hjärtstillestånd Vi har defibrillator för att häva hjärtstillestånd. Det är oerhört viktigt att du eller någon annan har påbörjat hjärt- och lungräddning före vår/ambulansens ankomst. Tidsfaktorn är livsavgörande! Förebygg olycka Vi hjälper dig att förebygga olyckor, men det är du som har ansvaret. Vi kan bistå med utbildning, information, riksinventering, åtgärdsförslag och system för ett effektivt säkerhetsarbete. Vi finns där du bor och verkar. Vi följer upp alla olyckor, som föranleder räddningsinsats, för att bli bättre och lära oss mer. I vissa lokaler och verksamheter kontrollerar vi att ägaren sköter sitt brandskydd. Vill du veta mer? Gå in på vår hemsida 13

205 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA ZON ROSA Risker De vanligaste olyckorna är bränder och trafikolyckor. Resurser Inom 20 minuter kommer en räddningsstyrka till din hjälp. Efter minuter kommer vid behov ytterligare en räddningsstyrka. Om en händelse blir så stor att vi inte klarar att hantera den med egna resurser tar vi hjälp från angränsande räddningstjänster som kommer efter minuter. Brand Gör en släckinsats och stäng dörren till brandrummet, så begränsas branden förhoppningsvis till det rummet. Men risken finns att branden hinner sprida sig till flera rum. Risk för riktigt stora skador. Möt oss och berätta om det finns personer kvar inne. Vi prioriterar alltid livräddning och utrymning framför brandsläckning. Ibland är branden så omfattande att vi inriktar arbetet på att hindra brandspridning, istället för att släcka själva branden. Trafikolycka Om du skadas vid en trafikolycka kan vi ge dig första hjälpen inom 20 minuter. Om du sitter fastklämd kan det dröja ända upp mot 40 minuter innan du tagits loss. Vi måste arbeta försiktigt för att inte förvärra skadorna. Om du själv är oskadd kan du hjälpa skadade och utföra L-ABC. Din insats är livsavgörande! Vatten- och isolyckor Insatser vid vatten och isolyckor kan innebära längre tid till räddningsstyrka är på plats. Så länge du befinner dig på ytan har vi möjligheter att hjälpa dig. Men om du har hamnat under ytan är vår möjlighet att rädda dig väldigt liten. Tidsfaktorn och ditt eget skydd är avgörande! Hjärtstillestånd Vi har defibrillator för att häva hjärtstillestånd. Det är oerhört viktigt att du eller någon annan har påbörjat hjärt- och lungräddning före vår/ambulansens ankomst. Tidsfaktorn är livsavgörande! Förebygg olycka Vi hjälper dig att förebygga olyckor, men det är du som har ansvaret. Vi kan bistå med utbildning, information, riksinventering, åtgärdsförslag och system för ett effektivt säkerhetsarbete. Vi finns där du bor och verkar. Vi följer upp alla olyckor, som föranleder räddningsinsats, för att bli bättre och lära oss mer. I vissa lokaler och verksamheter kontrollerar vi att ägaren sköter sitt brandskydd. Vill du veta mer? Gå in på vår hemsida 14

206 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA ZON GUL Risker De vanligaste olyckorna är bränder och trafikolyckor. Resurser Inom 10 minuter kommer en första insatsperson till din hjälp. Efter ytterligare 5 minuter kan det komma en räddningsstyrka. Men det är inte säkert - de är frivilliga. De första räddningsstyrkorna har begränsade resurser. Efter minuter kommer en räddningsstyrka. Om en händelse blir så stor att vi inte klarar att hantera den med egna resurser tar vi hjälp från angränsande kommuners räddningsstyrkor som kommer efter minuter. Brand Gör en släckinsats och stäng dörren till brandrummet, så begränsas branden förhoppningsvis till det rummet. Men risken finns att branden hinner sprida sig till flera rum. Risk för riktigt stora skador. Möt oss och berätta om det finns personer kvar inne. Vi prioriterar alltid livräddning och utrymning framför brandsläckning. Ibland är branden så omfattande att vi inriktar arbetet på att hindra brandspridning, istället för att släcka själva branden. Trafikolycka Om du skadas vid en trafikolycka kan vi ge dig första hjälpen inom 10 minuter. Om du sitter fastklämd kan det dröja ända upp mot 50 minuter innan du tagits loss. Vi måste arbeta försiktigt för att inte förvärra skadorna. Om du själv är oskadd kan du hjälpa skadade och utföra L-ABC. Din insats är livsavgörande! Vatten- och isolyckor Insatser vid vatten och isolyckor kan innebära längre tid till räddningsstyrka är på plats. Så länge du befinner dig på ytan har vi möjligheter att hjälpa dig. Men om du har hamnat under ytan är vår möjlighet att rädda dig väldigt liten. Tidsfaktorn och ditt eget skydd är avgörande! Hjärtstillestånd Vi har defibrillator för att häva hjärtstillestånd. Det är oerhört viktigt att du eller någon annan har påbörjat hjärt- och lungräddning före vår/ambulansens ankomst. Tidsfaktorn är livsavgörande! Förebygg olycka Vi hjälper dig att förebygga olyckor, men det är du som har ansvaret. Vi kan bistå med utbildning, information, riksinventering, åtgärdsförslag och system för ett effektivt säkerhetsarbete. Vi finns där du bor och verkar. Vi följer upp alla olyckor, som föranleder räddningsinsats, för att bli bättre och lära oss mer. I vissa lokaler och verksamheter kontrollerar vi att ägaren sköter sitt brandskydd. Vill du veta mer? Gå in på vår hemsida 15

207 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA ZON GRÖN Risker De vanligaste olyckorna är bränder och trafikolyckor. Resurser Inom 20 minuter kommer en första insatsperson till din hjälp. Efter 25 minuter kan det komma en räddningsstyrka om 2-3 personer. Men det är inte säkert - de är frivilliga. De första räddningsstyrkorna har begränsade resurser. Efter minuter kommer en räddningsstyrka. Om en händelse blir så stor att vi inte klarar att hantera den med egna resurser tar vi hjälp från angränsande kommuners räddningsstyrkor som kommer efter minuter. Brand Gör en släckinsats och stäng dörren till brandrummet. Risken är stor att branden hinner sprida sig till flera rum. Risk för riktigt stora skador. Möt oss och berätta om det finns personer kvar inne. Vi prioriterar alltid livräddning och utrymning framför brandsläckning. Ibland är branden så omfattande att vi inriktar arbetet på att hindra brandspridning, istället för att släcka själva branden. Trafikolycka Om du skadas vid en trafikolycka kan vi ge dig första hjälpen inom 20 minuter. Om du sitter fastklämd kan det dröja ända upp mot 60 minuter innan du tagits loss. Vi måste arbeta försiktigt för att inte förvärra skadorna. Om du själv är oskadd kan du hjälpa skadade och utföra L-ABC. Din insats är livsavgörande! Vatten- och isolyckor Insatser vid vatten och isolyckor kan innebära längre tid till räddningsstyrka är på plats. Så länge du befinner dig på ytan har vi möjligheter att hjälpa dig. Men om du har hamnat under ytan är vår möjlighet att rädda dig väldigt liten. Tidsfaktorn och ditt eget skydd är avgörande! Hjärtstillestånd Vi har defibrillator för att häva hjärtstillestånd. Det är oerhört viktigt att du eller någon annan har påbörjat hjärt- och lungräddning före vår/ambulansens ankomst. Tidsfaktorn är livsavgörande! Förebygg olycka Vi hjälper dig att förebygga olyckor, men det är du som har ansvaret. Vi kan bistå med utbildning, information, riksinventering, åtgärdsförslag och system för ett effektivt säkerhetsarbete. Vi finns där du bor och verkar. Vi följer upp alla olyckor, som föranleder räddningsinsats, för att bli bättre och lära oss mer. I vissa lokaler och verksamheter kontrollerar vi att ägaren sköter sitt brandskydd. Vill du veta mer? Gå in på vår hemsida 16

208 HANDLINGSPROGRAM DIREKTIONENS VILJA ZON GRÅ Risker De vanligaste olyckorna är bränder och trafikolyckor. Resurser Inom 30 minuter kommer en räddningsstyrka till din hjälp. Efter minuter kommer vid behov ytterligare en räddningsstyrka om minst fem personer. Om en händelse blir så stor att vi inte klarar att hantera den med egna resurser tar vi hjälp från angränsande räddningstjänster som kommer efter minuter. Brand Gör en släckinsats och stäng dörren till brandrummet. Stor risk för totalskada om du själv inte gör någon släckinsats! Möt oss och berätta om det finns personer kvar inne. Vi prioriterar alltid livräddning och utrymning framför brandsläckning. Troligen är branden så omfattande att vi inriktar arbetet på att hindra brandspridning, istället för att släcka själva branden. Trafikolycka Om du skadas vid en trafikolycka kan vi ge dig första hjälpen inom 30 minuter. Om du sitter fastklämd kan det dröja ända upp mot 50 minuter innan du tagits loss. Vi måste arbeta försiktigt för att inte förvärra skadorna. Om du själv är oskadd kan du hjälpa skadade och utföra L-ABC. Din insats är livsavgörande! Vatten- och isolyckor Insatser vid vatten och isolyckor kan innebära längre tid till räddningsstyrka är på plats. Så länge du befinner dig på ytan har vi möjligheter att hjälpa dig. Men om du har hamnat under ytan är vår möjlighet att rädda dig väldigt liten. Tidsfaktorn och ditt eget skydd är avgörande! Hjärtstillestånd Vi har defibrillator för att häva hjärtstillestånd. Det är oerhört viktigt att du eller någon annan har påbörjat hjärt- och lungräddning före vår/ambulansens ankomst. Tidsfaktorn är livsavgörande! Förebygg olycka Vi hjälper dig att förebygga olyckor, men det är du som har ansvaret. Vi kan bistå med utbildning, information, riksinventering, åtgärdsförslag och system för ett effektivt säkerhetsarbete. Vi finns där du bor och verkar. Vi följer upp alla olyckor, som föranleder räddningsinsats, för att bli bättre och lära oss mer. I vissa lokaler och verksamheter kontrollerar vi att ägaren sköter sitt brandskydd. Vill du veta mer? Gå in på vår hemsida 17

209 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Kommunstyrelsens kansli Vår handläggare Ert datum Er beteckning Marie Sandström Koski Kommunstyrelsen Medel ur integrationsfonden till socialnämnden Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beviljar socialnämnden kronor för att täcka kostnaderna som socialförvaltningen beräknas att få i sitt arbete med rättsäkerhet i ärenden som avser ensamkommande barn och unga. Medlen tas ut integrationsfonden. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden ansöker i ett delegationsprotokoll ( , 2) om medel för att täcka kostnaderna som förvaltningen beräknas att få i sitt arbete med rättsäkerhet i ärenden som avser ensamkommande barn och unga. Bakgrunden till ansökan är ökad ärendemängd tillsammans med nya krav i föreskrifter från Socialstyrelsen. Ärendets handlingar Delegationsprotokoll socialnämnden, , 2 Marie Sandström Koski Beslutet skickas till: Socialnämnden kommunledningsförvaltningen akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

210 DELEGATIONSPROTOKOLL Datum Socialnämnden SOCN/2016: Ansökan om medel från integrationsfonden för utökat arbete med ensamkommande barn och unga Beslut Socialnämndens ordförande beslutar på socialnämndens vägnar att ställa sig bakom förvaltningens förslag samt vidaresända ansökan till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning I februari 2014, 27, beslutade kommunstyrelsen att inrätta en integrationsfond. En del av den årliga schablonersättningen som tilldelas kommunen årligen från Migrationsverket avsätts till fonden för att användas till integrationsarbete i Katrineholm. De statliga engångsmedel som riksdagen beslutat om med anledning av den rådande flyktingssituationen har tillförts kommunens integrationsfond. (KS/2015:510) Socialförvaltningen har sedan 2014 fått hantera allt fler ärenden som avser ensamkommande barn och unga samt familjer med utländsk bakgrund som är i behov av stöd och vård enligt socialtjänstlagen (SoL). I maj 2016 har Socialstyrelsen meddelat att nya föreskrifter avseende stöd och vård, av bland annat ensamkommande barn och unga, ska träda i kraft en första november Stöd till de nya föreskrifterna får Socialstyrelsen av 8 kap. 1, 2 och 5 socialtjänstförordningen (2001:937). De nya föreskrifterna medför utökade kostnader för socialförvaltningens arbete med ensamkommande barn och unga. Socialförvaltningen ansöker därmed kronor från integrationsfonden. Bidraget ska användas för att täcka kostnader som förvaltningen kommer att få i sitt arbete med rättsäkerhet i ärenden som avser ensamkommande barn och unga. Pat Werner (S) Ordförande Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Akten Utdragsbestyrkande

211 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Kommunstyrelsens kansli Vår handläggare Ert datum Er beteckning Marie Sandström Koski Kommunstyrelsen Val av ny ersättare i personalutskottet Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen entledigar Thomas Nyvell (MP) från uppdraget som ersättare i personalutskottet och utser XX som ny ersättare Sammanfattning av ärendet Thomas Nyvell (MP)har entledigats som erasättare i kommunstyrelsen och därmed också som ersättare i personalutskottet. Marie Sandström Koski Beslutet skickas till: KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

212 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Marie Sandström Koski Kommunstyrelsen Bidrag till Pumptrack-bana vid Stalls Backe Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bevilja Cykelklubben Ceres bidrag på maximalt kronor för att anlägga en pumptrack-bana. Bidraget täcks med medel ur kommunstyrelsens medel till förfogande. Utbetalning sker efter redovisning av kostnader. Sammanfattning av ärendet Föreningen Cykelklubben Ceres har inkommit till kommunstyrelsen med en ansökan om bidrag till en pumptrack-bana som är en bana för cykling med hopp och doserade kurvor. Banan kommer att planeras vid Stalls Backe vilket föreningen KAIK (som har sin verksamhet i det aktuella området) är positiva till enligt ansökan. Cykelklubben åtar sig projektering, byggnation och underhåll av banan. Kostanden beräknas till cirka kronor. Ärendets handlingar Ansökan från Cykelklubben Ceres, Kommunledningsförvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att den planerade pumptrack-bannan faller väl i linje med kommunplanens mål om att fler ska kunna delta i fritidslivet. Marie Sandström Koski Beslutet skickas till: Cykelklubben Ceres, kommunledningsförvaltningen KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

213 Katrineholm Projektbeskrivning Pumptrack-bana vid Stalls Backe För att ytterligare främja och uppmuntra barn och ungdomar att aktivera sig vill Cykelklubben Ceres uppföra en s.k pumptrack-bana vid Stalls Backe. En pumptrack-bana kan enklast beskrivas som en bana för cykling med inslag av hopp och doserade kurvor. Banans utformning kommer vara sådan att den kommer vara till glädje för såväl den vana cyklisten, som för nybörjaren. Intresset för cykling som motionsform i allmänhet och MTB (Mountainbike)-cykling i synnerhet har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren och i flera kommuner runt om i landet har man satsat på att bygga liknande banor i anslutning till uppmärkta MTB-leder. Detta är ett förhållandevis enkelt och billigt sätt att locka till sig besökare till kommunen. Katrineholms Kommun sitter med trumf på handen då vi har otroligt bra förutsättningar för både MTB och landsvägscykling. Vår förhoppning är att Katrineholms Kommun finansierar detta projekt i sin helhet och att Cykelklubben Ceres åtar sig att utföra arbetet med att planera, anlägga och underhålla banan. Cykelklubben Ceres åtar sig även att arrendera den aktuella marken. Cykelklubben Ceres åtar sig att ansvara för såväl projektering, byggnation samt underhåll av banan. Vi har goda kontakter med entreprenörer och personer med kunskap om hur man uppför ovan nämnda bana. Vår ambition är att bana skall byggas under hösten 2016 för att banan skall få möjlighet att ligga till sig under vintern. Banans placering vid Stalls Backe gör banan lättillgänglig och gör Stalls Backe än mer attraktivt som Friluftsområde. KAIK är enbart positiva till detta projekt. Banan placering påverkar inte KAIK s verksamhet. Enligt våra beräkningar skulle uppförandet av banan kosta :- Material (50:-/ton x 1400 ton): 70000:- Inhyrd grävmaskin inkl förare (1000:-/tim x 50 tim): 50000:- I ovan nämnda siffror ingår inte den ideella tid som Cykelklubben Ceres kommer att lägga på projektet. Projektets olika steg: Planering och design Förberedande markarbete, schaktning och avjämning. Uppbyggnad av banan. Iordningställning av omgivande mark. Banan vilar över vintern. Efterjusteringar våren 2017 Löpande underhåll Projektansvarig: Niclas J Rosenberg, Cykelklubben Ceres Ordförande Tel: alt (arbete) mail: niclas@cykelosport.com Exempel på hur en pumptrack-bana kan se ut: Banans placering vid Stalls Backe: Grusplan Pumptrack Gräsplan KAIK s klubbhus

214 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Remiss: Promemorian Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ta kommunledningsförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget och överlämna det till Näringsdepartementet. Sammanfattning av ärendet Katrineholms kommun har yttrat sig över Näringsdepartementets promemoria Undantag från vissa bestämmelser i plan och bygglagen vid tillströmning av asylsökande. Kommunledningsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till yttrande för kommunstyrelsens räkning. Ärendets handlingar Remiss: Promemorian Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande, Promemorian Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande Ärendebeskrivning Katrineholms kommun har fått möjlighet att yttra sig över Näringslivsdepartementets promemoria Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har synpunkter inhämtats från samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunstrategen samt kommunens säkerhetschef. Förslag till yttrande Bakgrund Det stora antalet asylsökande som sökte sig till Sverige under hösten 2015 medförde ett behov av att snabbt ordna boenden för dem. Näringsdepartementet menar att erfarenheterna visar att dagens reglering i plan- och bygglagen inte är anpassad för att samhället ska kunna svara mot ett sådant behov. Därför finns det anledning att skapa förutsättningar för att snabbt kunna ordna sådana boenden i liknande situationer. Näringsdepartementet föreslår i sin promemoria att det i plan- och bygglagen förs in ett normgivningsbemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

215 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Sådana föreskrifter ska få meddelas för att asylboenden snabbt ska kunna anordnas under begränsad tid. En förutsättning för att regeringen ska få utnyttja bemyndigandet är att tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande. Föreskrifterna ska bl a få avse undantag från de allmänna intressen som ska beaktas vid planläggning och lokalisering av byggnader m m och undantag från kraven att vissa åtgärder, t ex ny bebyggelse, ska prövas genom detaljplan. Föreskrifterna ska även få avse undantag från bestämmelserna i plan- och bygglagen om bygglov, rivningslov och marklov m m och om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder. Föreskrifterna om undantag ska i första hand avse ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017 men föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet ska få avse tiden från och med den 1 september Yttrande Katrineholms kommun menar att det är fel att göra undantag från de allmänna intressena när det gäller boenden för asylsökande. Vidare, att det är fel att göra skillnad mellan asylboenden och andra boenden avseende kraven i plan- och bygglagen. Om plan- och bygglagen är så komplicerad med långa handläggningstider för att bevilja bygglov, är det hela plan- och bygglagen som är i behov av översyn, inte införa specifika undantag för vissa extrema händelser. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Näringsdepartemenet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

216

217

218

219

220 Promemoria Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande Näringsdepartementet Promemorians huvudsakliga innehåll Det stora antalet asylsökande som sökte sig till Sverige under hösten 2015 medförde ett behov av att snabbt ordna boenden för dem. Erfarenheterna visar att dagens reglering i plan- och bygglagen inte är anpassad för att samhället ska kunna svara mot ett sådant behov. Det finns därför anledning att skapa förutsättningar för att snabbt kunna ordna sådana boenden i liknande situationer. I denna promemoria föreslås att det i plan- och bygglagen förs in ett normgivningsbemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen. Sådana föreskrifter ska få meddelas för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas under begränsad tid. En förutsättning för att regeringen ska få utnyttja bemyndigandet är att tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande. Föreskrifterna ska bl.a. få avse undantag från de allmänna intressen som ska beaktas vid planläggning och lokalisering av byggnader m.m. och undantag från kraven att vissa åtgärder, t.ex. ny bebyggelse, ska prövas genom detaljplan. Föreskrifterna ska även få avse undantag från bestämmelserna i plan- och bygglagen om bygglov, rivningslov och marklov m.m. och om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder. Föreskrifterna om undantag ska i första hand avse ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017 men föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet ska få avse tiden från och med den 1 september

221 Innehållsförteckning 1 Promemoria för remittering Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Ärendet Bakgrund Undantag från vissa bestämmelser i plan-och bygglagen bör kunna föreskrivas Föreskrifter om undantag Exempel på åtgärder som kan komma att omfattas av föreskrifter om undantag Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Konsekvenser Konsekvenser för staten Konsekvenser för kommunerna Konsekvenser för företag Konsekvenser för enskilda Konsekvenser för miljön och människors hälsa Författningskommentar

222 1 Promemoria för remittering Denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för remittering till berörda instanser. Den har utformats som ett utkast till lagrådsremiss. 3

223 2 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Härigenom föreskrivs att det i plan- och bygglagen (2010:900) ska införas en ny paragraf, 16 kap. 13 a, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 kap. 13 a Om tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande och om det är nödvändigt för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas under en begränsad tid, får regeringen meddela föreskrifter om proportionella undantag från 1. kraven på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse enligt 2 kap., 2. kravet på att kommunen i angivna situationer ska pröva vissa frågor med en detaljplan enligt 4 kap. 2, 3. kraven på byggnader, andra anläggningar, tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap., 4. bestämmelserna i 9 kap. om bygglov, rivningslov och marklov m.m., och 5. bestämmelserna i 10 kap. om genomförandet av bygg-, rivningsoch markåtgärder. Sådana föreskrifter om undantag ska i första hand avse ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Föreskrifter som meddelas med stöd av 16 kap. 13 a får avse tid från och med den 1 september

224 3 Ärendet I denna promemoria föreslås att det i plan- och bygglagen (2010:900), förkortad PBL, förs in ett normgivningsbemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i PBL för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas under en begränsad tid. 4 Bakgrund Till följd av bl.a. flera pågående allvarliga konflikter i omvärlden har antalet asylsökande som sökt sig till Sverige under 2015 varit rekordhögt och utmaningarna för det svenska asylsystemet är mycket stora. Av de totalt asylsökande som kom till Sverige under 2015 togs det under perioden september december emot drygt Det är inte bara det svenska asylsystemet som utsätts för stora påfrestningar. Även andra centrala samhällsfunktioner utsätts för en mycket stor belastning. Det som särskilt kan lyftas fram är boendesituationen, hälsooch sjukvården, skolan och den sociala välfärden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har varnat för att viktiga samhällsfunktioner inte klarar av ansträngningen. I november 2015 förekom det att asylsökande tvingades sova utomhus då Migrationsverket inte kunde garantera tak över huvudet för dem som sökte sig till Sverige. En rad åtgärder har vidtagits för att hantera situationen. Regeringen har gjort bedömningen att situationen innebar ett allvarligt hot mot allmän ordning och inre säkerhet. Tillfälliga gränskontroller har därför införts, liksom tillfälliga idkontroller vid resor med buss och tåg från Danmark till Sverige och vid vissa båtresor till Sverige. I januari 2016 kunde en minskning av antalet asylsökande till Sverige konstateras. Flyktingsituationen i och i närheten av Europa innebär trots det att Sverige inom kort återigen kan hamna i en situation där antalet asylsökande som söker sig till Sverige kraftigt ökar. Migrationsverkets prognos från april 2016 indikerar att det under 2016 kan förväntas komma mellan och asylsökande till Sverige, vilket innebär att antalet asylsökande kan väntas fortsätta att ligga kvar på nivåer som är höga, sett ur ett historiskt perspektiv (dnr Ju2016/01039/SIM). Planering och byggande är komplexa processer där syftet med regelverket bl.a. är att främja goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö och där resultatet av samhällets ansträngningar är tänkta att finnas på plats under lång tid. Detta är också en anledning till att plan- och bygglagstiftningen ställer höga krav på det som byggs. Komplexiteten i processen och de höga kraven innebär dock att det kan ta lång tid från idé till färdig byggnad. När det gäller möjligheterna att anordna boende för asylsökande som kommer till Sverige kan det därmed ibland vara svårt att hantera situationen inom ramen för de ordinarie reglerna i PBL. 5

225 Både Boverket och Länsstyrelsen i Stockholms län har framfört till regeringen att det finns behov av regeländringar för att klara av arbetet med flyktingsituationen. Myndigheterna föreslår att regeringen bör ges möjlighet att meddela föreskrifter som innebär undantag från vissa bestämmelser i PBL (dnr N2015/08247/PUB respektive N2015/07912/PUB). Även Migrationsverket framhöll i sin prognos i februari 2016 att det kan behövas nya typer av lösningar som verket inte förfogar över i dag (dnr Ju2016/01039/SIM). Mot denna bakgrund har denna promemoria utarbetats inom Regeringskansliet. Avsikten har varit att utarbeta ett lagförslag som gör det möjligt för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i PBL. Lagändringen syftar till att värna asylrätten genom att säkerställa att det kan skapas kapacitet i mottagandet så att asylsökande som kommer till Sverige ska kunna få tak över huvudet i krissituationer. 5 Undantag från vissa bestämmelser i planoch bygglagen bör kunna föreskrivas 5.1 Föreskrifter om undantag Förslag: Regeringen får, om tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande och om det är nödvändigt för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas under en begränsad tid, meddela föreskrifter om proportionella undantag från vissa krav och andra bestämmelser i plan- och bygglagen. Föreskrifterna om undantag får avse kraven på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse enligt 2 kap., kravet på att kommunerna ska pröva vissa frågor med en detaljplan enligt 4 kap. 2, kraven på byggnader, andra anläggningar, tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap., bestämmelserna i 9 kap. om bygglov, rivningslov och marklov m.m., och bestämmelserna i 10 kap. om genomförandet av bygg-, rivningsoch markåtgärder. Sådana föreskrifter om undantag ska i första hand avse ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk. 6 Inledning och gällande rätt I PBL finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. I detta syfte finns bl.a. bestämmelser om krav på detaljplan, bygglov, anmälan, byggnaders egenskaper samt lokalisering av bebyggelse och anläggningar. För den som vidtar en åtgärd i strid med lagen finns bl.a. bestämmelser om byggsanktionsavgifter.

226 Erfarenheterna från hösten 2015 visar att en snabb ökning av antalet asylsökande ställer samhället inför stora utmaningar. En av dessa är att ordna boenden i en sådan omfattning som krävs, både akut och för den period som asylprocessen pågår. För att lösa boendefrågan behöver mark och byggnader tas i anspråk och byggnadsarbeten vidtas. De nuvarande reglerna i PBL och tillhörande föreskrifter kan göra det svårt att vidta åtgärder i den omfattning och med den skyndsamhet som situationen kräver. Det kan t.ex. handla om kraven på bygglov för att temporärt kunna ge asylsökande tak över huvudet genom boende i tält, men också om att kraven på utformning och tekniska egenskaper för byggnadsverk i vissa fall inte har varit fullt anpassade till de tekniska och ekonomiska förutsättningarna när det är frågan om att under en begränsad tid anordna s.k. anläggningsboenden. Mot den bakgrunden beslutade regeringen i december 2015 att införa nya bestämmelser i plan- och byggförordningen (2011:338), förkortad PBF, i syfte att anpassa kraven för tillfälliga anläggningsboenden och därigenom göra det lättare att etablera sådana boenden (1 kap. 3 b, 3 kap och 10 kap. 3 a PBF). Boverket framhåller i en skrivelse till regeringen i november 2015 att Sverige vid denna tidpunkt befann sig i en situation som lagstiftaren inte kunde förutse vid tillkomsten av PBL och att de nuvarande reglerna bl.a. medförde att landets kommuner mer eller mindre tvingades bryta mot lagen för att kunna hantera den uppkomna situationen. Detta riskerar, enligt Boverket, bl.a. att sätta rättssäkerheten ur spel och kan på sikt även undergräva trovärdigheten för lagstiftningen. Enligt Boverket behöver regeringen därför få möjlighet att föreskriva om tidsbegränsade undantag från delar av PBL. Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller i en skrivelse till regeringen i november 2015 att PBL utgör ett hinder för att snabbt kunna öka kapaciteten av boenden för asylsökande, bl.a. till följd av PBL:s krav på bygglov. Även länsstyrelsen föreslår en författningsändring för att snabbt få fram boenden för asylsökande. I PBL finns redan i dag bestämmelser som ger regeringen vissa möjligheter att meddela föreskrifter om undantag från lagen vid förhållanden som kan sägas vara extraordinära och där behovet av att snabbt vidta åtgärder kan vara av sådant slag att det inte är rimligt att upprätthålla alla de krav som följer av lagen. Enligt 16 kap. 13 PBL får regeringen meddela föreskrifter om undantag från vissa av lagens bestämmelser om det har inträffat en naturhändelse med synnerligen omfattande negativa effekter på miljön eller egendom. Bemyndigandet infördes mot bakgrund av den synnerligen svåra storm som drabbade södra Sverige den 8 9 januari 2005 och som fick till följd att mycket stora mängder skog stormfälldes. Bemyndigandet utformades så att regeringen får meddela föreskrifter om undantag från krav på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse, krav på byggnader, andra anläggningar, tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader, krav på att en åtgärd ska vara förenlig med en detaljplan eller områdesbestämmelser, krav på bygglov, rivningslov och marklov, samt bestämmelserna om förfarandet efter bygg- och rivningslov m.m. Undantagen skulle vara begränsade i tiden, dvs. de åtgärder som kan undantas från de ordinarie kraven skulle vara av temporär natur. I förarbetena framhålls bl.a. att de byggnader, anläggningar och andra åtgärder som kan medges enligt undantags- 7

227 bestämmelserna inte får tillåtas bli permanenta utan en ordinär PBLprövning (prop. 2004/05:106 s. 10). Enligt 16 kap. 14 PBL får regeringen, om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som beror på krig eller krigsfara som riket har befunnit sig i, meddela sådana från lagen avvikande föreskrifter som är av betydelse för totalförsvaret eller som behövs för att nödvändig byggnadsverksamhet i övrigt ska kunna utföras. Enligt denna bestämmelse är det således möjligt för regeringen att i händelse av krig eller krigsfara m.m. även medge undantag för sådana åtgärder som kan behövas varaktigt, t.ex. för att efter ett krig uppföra bostäder (prop. 1985/86:1 s. 856). Vid en omfattande tillströmning av asylsökande behövs olika typer av boenden. Det första boende den asylsökande kommer till är ett ankomstboende (även benämnt evakueringsboende). Avsikten är att en asylsökande endast ska vistas där en kort tid tills hon eller han har registrerat sin ansökan hos Migrationsverket. När den asylsökande har registrerat sin ansökan flyttas hon eller han vidare till ett anläggningsboende (även benämnt asylboende) i väntan på asylutredning och beslut om uppehållstillstånd. Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet av asylsökande och ska för detta ändamål driva förläggningar, men får uppdra åt andra att driva sådana förläggningar (2 första stycket lagen [1994:137] om mottagande av asylsökande m.fl., förkortad LMA). Asylsökande ska erbjudas plats på en förläggning, men asylsökande har även möjlighet att bosätta sig i ett eget boende. Med asylsökande avses i detta sammanhang en utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 1 2 a utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (jfr 1 första stycket 1 LMA). I sammanhanget kan nämnas att den som får uppehållstillstånd inte längre är asylsökande. 8 Undantag från vissa bestämmelser bör kunna meddelas för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas Att stora antal flyktingar söker sig till Sverige innebär att det kan vara svårt att med tillräcklig skyndsamhet tillgodose behovet av boenden för asylsökande inom ramen för de ordinarie reglerna i PBL. Även om antalet asylsökande i Sverige har minskat under det första kvartalet 2016 kan det inte uteslutas att antalet asylsökande kan komma att öka till följd av utvecklingen i omvärlden. Migrationsverkets prognos från april 2016 indikerar att det under år 2016 kan förväntas komma mellan och asylsökande till Sverige, vilket innebär att antalet asylsökande kan väntas fortsätta att ligga kvar på nivåer som är höga, sett ur ett historiskt perspektiv. Att tillströmningen av asylsökande har minskat under det första kvartalet 2016 hänger samman med flera olika faktorer. Regeringen har vidtagit flera åtgärder som kraftigt minskat antalet asylsökande som nu söker sig till Sverige från de nivåer vi såg i höstas. Även andra faktorer åtgärder som vidtagits inom ramen för EU har haft betydelse. Andra faktorer som påverkar antalet asylsökande till landet har Sverige mer begränsad eller ingen möjlighet att påverka. Det faktum att tillströmningen påverkas av

228 många olika faktorer i omvärlden bidrar till att det ofta kan vara svårt att tillförlitligt bedöma tillströmningen av asylsökande i framtiden. Som exempel på att det kan vara svårt att förutse utvecklingen kan nämnas att tillströmningen under hösten 2015 blev väsentligt större än vad som prognosticerades i juli samma år, medan prognosen från februari 2016 fick justeras ner redan i prognosen i april. Osäkerheten i prognoserna talar för att Sveriges förmåga att kunna vidta åtgärder snabbt, om utvecklingen inte överensstämmer med den förväntade, behöver vara mer omfattande än vad som i dag kan hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom ramen för PBL-systemet. Som exempel på att PBL-systemet i vissa avseenden är mindre väl anpassat till en sådan tillströmning av asylsökande kan nämnas att det normalt krävs bygglov för att sätta upp tält en längre tid på samma plats. Möjligheten att etablera en tältförläggning för asylsökande förutsätter bl.a. normalt en ansökan om bygglov till byggnadsnämnden och att nämnden ska ge berörda sakägare m.fl. tillfälle att yttra sig över denna. Ofta har även berörda sakägare möjlighet att överklaga nämndens beslut om lov vilket gör att det kan ta lång tid innan det står klart att beslutet med säkerhet kan tas i anspråk. Bestämmelserna i PBL kan därmed innebära att genomförandet av angelägna insatser fördröjs eller försvåras påtagligt. Mot denna bakgrund bör regeringen kunna meddela föreskrifter om undantag från vissa av bestämmelserna i PBL i syfte att samhället ska få bättre förutsättningar för att snabbt kunna tillgodose de behov av nya boenden som kan uppstå när ett stort antal asylsökande behöver någonstans att bo. Ett nytt normgivningsbemyndigande som gör detta möjligt bör därför införas i lagen. Ett sådant bemyndigande bör vara tydligt avgränsat. En förutsättning för att bemyndigandet ska få utnyttjas bör vara att tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande. Under vilka omständigheter tillströmningen av asylsökande skulle kunna anses vara särskilt omfattande behandlas längre fram i detta avsnitt. En ytterligare förutsättning bör vara att föreskrifter om undantag endast får meddelas om det är nödvändigt för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas. Svårigheterna att i ett tidigt skede kunna förutse hur en flyktingsituation kommer att utveckla sig leder till att det kan vara svårt att med säkerhet slå fast när det är nödvändigt att meddela föreskrifter om undantag för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas. Kravet på nödvändighet bör anses vara uppfyllt när det föreligger en betydande risk för att behovet av boenden inte kommer att kunna tillgodoses om samtliga krav i de ordinarie reglerna ska vara uppfyllda. Vilka slags boenden som avses och vilka åtgärder kopplade till sådana boenden som omfattas behandlas nedan. Vilka åtgärder bör kunna omfattas av en föreskrift om undantag? De åtgärder som regeringen bör kunna undanta från de ordinarie reglerna bör således omfatta sådana boenden som är nödvändiga för att ta emot asylsökande. Det bör bl.a. kunna omfatta tältförläggningar, tillfälliga anläggningsboenden (asylboenden) och liknande. Även sådana åtgärder 9

229 10 som har ett nära samband med boendena bör omfattas, t.ex. undervisningslokaler, personalutrymmen, parkeringsplatser och transformatorstationer som behövs för driften av boendena. Därutöver bör regeringen ha möjlighet att från de ordinarie reglerna undanta sådana upplag och stödmurar m.m. som kan behövas för att etablera boendena, liksom nödvändiga rivnings- och markberedningsarbeten och liknande. Det bör finnas en restriktivitet i vilka undantag som får göras med stöd av det föreslagna bemyndigandet. Av detta följer att det särskilt bör framgå att de föreskrifter om undantag som regeringen får meddela ska vara proportionella. Hur kravet på proportionalitet bör förstås utvecklas längre fram. De åtgärder som bör kunna undantas från de ordinarie reglerna i PBL bör vara begränsade i tiden. Varaktigheten av den enskilda åtgärden bör fastställas i föreskrifterna, men under alla förhållanden inte överstiga 15 år, dvs. motsvarande den sammanlagda längsta tid som ett s.k. tidsbegränsat bygglov kan ges för en åtgärd (9 kap. 33 PBL). Denna tidsfrist har tidigare ansetts vara lämplig för att kunna medge sådana tidsbegränsade åtgärder som kan tillåtas i strid med t.ex. en detaljplan eller för en åtgärd som inte uppfyller alla de krav som normalt ska vara uppfyllda för att bygglov ska ges. I sammanhanget bör framhållas att regeringen naturligtvis kan meddela föreskrifter som innebär att undantagen endast ska gälla för åtgärder där varaktigheten är kortare än 15 år. För åtgärder som är av helt tillfällig karaktär, t.ex. ankomstboenden eller tältförläggningar, bör föreskrifterna normalt begränsa varaktigheten till väsentligt kortare tid än 15 år. Tiden som medges för en enskild åtgärd (varaktigheten) bör alltså vara oberoende av den tid under vilken en föreskrift som meddelas med stöd av bemyndigandet är i kraft (giltighetstiden). Om regeringen med stöd av bemyndigandet beslutar om föreskrifter som t.ex. innebär att det under viss tid inte ska krävas bygglov för att vidta en tillfällig åtgärd, bör den tillåtna varaktigheten av den enskilda åtgärden fastställas i föreskriften. Även om regeringens föreskrifter om undantag upphör att gälla till följd av att regeringen upphäver föreskrifterna på grund av att tillströmningen av asylsökande till landet återgår till det normala eller till följd av att den giltighetstid som regeringen har fastställt i föreskrifterna löper ut bör åtgärden således kunna finnas kvar under hela den tid som regeringen har fastställt i föreskriften. Om en tidsbegränsad åtgärd som har vidtagits med stöd av en föreskrift om undantag finns kvar även efter att den tillåtna varaktigheten har löpt ut, ska åtgärden prövas mot PBL:s ordinarie bestämmelser. I detta ligger även att PBL:s sanktionssystem blir tillämpligt. Ett av motiven till att tidsbegränsa de undantag som kan komma i fråga, i förhållande till de ordinarie kraven i PBL, är att värna den kommunala självstyrelsen. Enligt PBL är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt lagen. Kommunerna har även en stark ställning när det handlar om möjligheten att påverka hur enskilda byggnader ska utformas och lokaliseras. Ett brett utformat bemyndigande, som t.ex. även skulle kunna omfatta permanenta åtgärder, skulle således kunna få konsekvenser för kommunernas möjlighet att styra och påverka hur miljön utvecklas, t.ex. om kravet på bygglov tas bort för vissa åtgärder eller kravet på att vissa åtgärder ska prövas genom

230 planläggning. Om kommunens inflytande över bebyggelsefrågorna minskar till följd av att kravet på bygglov eller detaljplan tas bort kommer det att ske till förmån för t.ex. staten eller enskilda fastighetsägare. Bemyndigandet och de föreskrifter som regeringen eventuellt meddelar med stöd av detta bör mot denna bakgrund utformas med inriktningen att bemyndigandet och föreskrifterna ska underlätta för samhället att hantera krisen, men inte göras så omfattande att de kan medföra betydande negativa konsekvenser för den kommunala självstyrelsen. Ett annat motiv till tidsbegränsningen är att värna de motstående enskilda och allmänna intressen som kan finnas, bl.a. avseende grundläggande värden som hälsoskydd, säkerhet och en god miljö. Om t.ex. kravet på bygglov tas bort för vissa åtgärder skulle detta i det enskilda fallet kunna innebära att motstående enskilda och allmänna intressen får stå tillbaka. För att effekterna av detta inte ska bli alltför ingripande bör de åtgärder som kan komma att få vidtas med stöd av bemyndigandet vara begränsade i tiden. Begränsningen att de undantag från de ordinarie kraven i PBL som kan komma i fråga endast kan avse åtgärder som inte är permanenta utgör en lämplig avgränsning, bl.a. eftersom de konsekvenser som sådana undantag skulle kunna medföra för den kommunala självstyrelsen eller för motstående allmänna och enskilda intressen bör vara begränsade jämfört med om undantagen även skulle kunna avse permanenta åtgärder. Vilka undantag från PBL bör föreskrifterna kunna omfatta? Bemyndigandet kan antingen ges en generell utformning eller innehålla en uppräkning av vissa bestämmelser i PBL. Som redan nämnts finns i 16 kap. 14 PBL ett bemyndigande för regeringen att, om riket är i krig eller krigsfara m.m., meddela bestämmelser som avviker från lagen. Bemyndigandet omfattar således hela PBL och avgränsas endast på så sätt att föreskrifterna ska vara av betydelse för totalförsvaret eller behövas för att nödvändig byggnadsverksamhet i övrigt ska kunna utföras. En lösning i enlighet med den som valts i 16 kap. 14 PBL ger regeringen stora möjligheter att anpassa föreskrifterna direkt till det som situationen kräver. Detta gäller i synnerhet som det kan vara svårt att förutse exakt vilka bestämmelser som kan behöva omfattas av ett undantag om en eventuell framtida flyktingsituation får ett annorlunda förlopp än vad som var fallet under hösten 2015, t.ex. i händelse av stora migrationsströmmar från länder i Sveriges närhet. Å andra sidan skulle ett sådant bemyndigande omfatta alla bestämmelser i PBL som bl.a. reglerar skyldigheter för enskilda och kommunala befogenheter. Frågan är därför om det är lämpligt att ge bemyndigandet en så generell utformning, bl.a. mot bakgrund av utgångspunkten att bemyndigandet bör utformas så att eventuella föreskrifter inte medför oönskade konsekvenser i förhållande till den kommunala självstyrelsen samt enskilda och allmänna intressen. I sammanhanget kan nämnas att det generella bemyndigandet i 16 kap. 14 har stöd i 15 kap. 6 regeringsformen som är en särskild bestämmelse om möjligheten att bemyndiga regeringen att, om riket är i krig eller krigsfara, meddela föreskrifter som annars ska meddelas genom lag. Slutsatsen blir därmed att det är tveksamt om ett bemyndigande som 11

231 12 avser andra situationer än krig och krigsfara bör ges en lika generell utformning. Bemyndigandet bör i stället, i likhet med vad som gäller för naturhändelser med synnerligen omfattande negativa effekter på miljön eller egendom, begränsas till de bestämmelser som behöver omfattas. Primärt är det bestämmelserna i 9 kap. PBL om bygglov, rivningslov och marklov som behöver kunna omfattas av föreskrifter om undantag. Erfarenheterna från hösten 2015 visar att det ibland har uppstått frågor hos byggnadsnämnder m.fl. om hur kraven på bygglov ska förstås, t.ex. i vilka fall som det krävs lov för att använda ett befintligt flerbostadshus som asylboende eller att tillfälligt använda t.ex. en idrottshall som ankomstboende under några veckors tid. I vissa fall har det även satts i fråga om kravet på bygglov är motiverat, t.ex. när det handlar om att etablera en tältförläggning på statlig mark där det är förhållandevis långt till närmaste granne. Dessa erfarenheter talar för att regeringen bör kunna undanta vissa åtgärder från kraven på bygglov. Det kan även finnas behov av att i vissa fall begränsa de krav som ska vara uppfyllda för att bygglov ska kunna ges, t.ex. kravet att lov endast får ges för en åtgärd som överensstämmer med en detaljplan. I vissa fall kan det även tänkas vara motiverat att begränsa kraven på att berörda sakägare m.fl. ibland ska beredas tillfälle att yttra sig över en ansökan innan byggnadsnämnden beslutar om lov, t.ex. när det är fråga om att ta i anspråk en befintlig bostad som anläggningsboende. Därutöver gäller att ett antal bestämmelser i PBL ska tillämpas oavsett om åtgärden är förenad med krav på bygglov eller inte. Det finns bl.a. en regel i 10 kap. 2 PBL som innebär att en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats ska genomföras så att åtgärden inte strider mot den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. I en brådskande situation kan det visa sig nödvändigt att vidta åtgärder i strid mot t.ex. en detaljplan. Det kan även finnas behov av att regeringen kan meddela föreskrifter om att vissa åtgärder kan få påbörjas innan byggnadsnämnden har beslutat om startbesked eller slutbesked (10 kap. 3 och 4 PBL). Vidare gäller att byggnader ska utformas och placeras på visst sätt i förhållande till olika allmänna intressen samt att de ska uppfylla vissa krav på utformning och tekniska egenskaper (2 kap. och 8 kap. PBL). Dessa bestämmelser gäller i vissa avseenden oavsett om en byggnad kräver bygglov eller inte. Även i dessa fall bör regeringen ha möjlighet att meddela föreskrifter som innebär att kraven helt eller delvis inte behöver vara uppfyllda. Det kan dock noteras att regeringen redan enligt gällande rätt har möjlighet att besluta att vissa krav på utformning och tekniska egenskaper inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad (16 kap. 2 5 PBL). Vidare kan noteras att en kommun redan i dag kan bortse från flertalet av kraven i 2 kap. och 8 kap. PBL för åtgärder som kommer till stånd med stöd av ett tidsbegränsat bygglov (9 kap. 33 första stycket PBL). Behovet av att kunna meddela föreskrifter som hänför sig till kommunens planläggning är begränsat i den mån en detaljplan behöver upprättas bör detta ske inom ramen för de gängse bestämmelserna. Däremot bör regeringen kunna meddela föreskrifter som innebär att detaljplane-

232 kravet i vissa fall inte behöver vara uppfyllt, t.ex. vid byggande av större tältförläggningar (4 kap. 2 PBL). Föreskrifterna ska avse proportionella undantag Ju fler asylsökande som söker sig till Sverige, desto fler undantag kan behöva införas i förhållande till de ordinarie reglerna i syfte att tillgodose behovet av nya boenden. Frågan om vilka undantag som kan komma att behöva meddelas för att göra det möjligt att hantera en ansträngd flyktingsituation i Sverige har således ett nära samband med utvecklingen i omvärlden och vilken effekt denna utveckling får på antalet som söker asyl i Sverige. Kravet på proportionalitet innebär att regeringen behöver utforma föreskrifterna med hänsyn till flyktingsituationen och att endast sådana föreskrifter som är nödvändiga för att kunna hantera situationen kan komma i fråga. Det ligger i sakens natur att föreskrifter som innebär undantag från de ordinarie reglerna inte bör göras mera omfattande än vad som är motiverat med hänsyn till förutsättningarna vid den tidpunkt då föreskrifterna meddelas. De ordinarie reglerna i PBL syftar till att skydda och främja väsentliga intressen för såväl enskilda som det allmänna, vilket innebär att varje undantag noga behöver vägas mot de intressen som reglerna syftar till att skydda och främja. Konsekvenserna av att medge undantag från kraven på att en byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan (8 kap. 1 2 PBL) är, normalt sett, väsentligt mindre än undantag som kan påverka säkerheten eller hälsan för den som uppehåller sig i byggnaden, t.ex. när det gäller kraven på att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om bärförmåga, stadga och beständighet respektive säkerhet vid användning (8 kap. 4 första stycket 1 och 4 PBL). Ett annat exempel där konsekvenserna bör vara begränsade är kraven på att bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till behovet av framtida förändringar och kompletteringar (2 kap. 6 första stycket 8 PBL). Föreskrifter som innebär mera ingripande undantag bör således endast meddelas i de fall då det verkligen är befogat från allmän och enskild synpunkt. Det gäller även undantag som gör det möjligt att bygga utan hänsyn till bestämmelser som gäller grundläggande skydd för hälsa, säkerhet och miljö samt undantag som kan innebära påtaglig skada på områden och anläggningar m.m. av riksintresse som omfattas av bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Det utesluter dock inte att regeringens föreskrifter om undantag i vissa specifika fall även kan behöva omfatta sådana bestämmelser, t.ex. för att göra det möjligt att kunna använda befintliga flerbostadshus, som för tillfället står tomma, som anläggningsboenden. Normalt krävs bygglov för att ta i anspråk eller inreda en byggnad för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för. Vid denna prövning aktualiseras nybyggnadskraven, även om det är fråga om en befintlig byggnad. Nyss nämnda bestämmelser kan då förhindra att byggnaden kan användas som anläggningsboende, trots att det utan hinder kan användas för bostadsändamål i dag. Även om lokaliseringen kan vara olämplig i förhållande till ett visst allmänt intresse enligt 13

233 2 kap. PBL bör regeringen således kunna meddela föreskrifter som innebär att dessa krav inte behöver tillämpas i vissa fall. Det bör emellertid inte kunna komma i fråga att regeringen meddelar föreskrifter som innebär oacceptabla risker för människors hälsa, säkerhet eller miljön. Termen oacceptabla risker bygger på synsättet att vissa små risker ofta måste accepteras, eftersom det sällan är möjligt att helt utesluta riskerna. Termen oacceptabla risker används i dag bl.a. i 16 kap. 4 PBL och 3 kap. 28 PBF. Inte heller bör föreskrifter som kan antas medföra påtaglig skada på riksintressen kunna komma i fråga om skadan på riksintresset kan antas bestå efter den tidpunkt då den åtgärd som föreskriften avser har avvecklats. Det nu sagda leder till slutsatsen att regeringen kommer att behöva pröva att undantagen är proportionella. Det innebär att det knappast kommer att vara möjligt att meddela föreskrifter som omfattar alla de undantag som bemyndigandet ger utrymme för samtidigt som olämpliga konsekvenser av undantagen ska kunna förhindras. I kravet på proportionalitet ligger att undantagen inte får gå längre än vad som är lämpligt i förhållande till syftet. Det innebär att fördelarna av undantagen sammantagna måste överväga de nackdelar som kan uppstå i förhållande till de motstående intressen som de undantagna reglerna syftar till att skydda och främja. 14 Regeringen kommer att behöva ta hänsyn till fler aspekter De undantag som kan komma att meddelas med stöd av bemyndigandet kommer att behöva utformas med hänsyn till vilka aktörer det är som tillhandahåller boenden för asylsökande. Migrationsverket agerar i första hand som beställare på en marknad där det är enskilda näringsidkare som tillhandahåller boenden för asylsökande. Det är således inte alltid en myndighet eller en kommun som kommer att vara byggherre. Undantagen behöver således utformas med hänsyn till att det i vissa fall kommer att vara enskilda företag med begränsad erfarenhet och kunskaper om PBL och byggnadsteknik som kommer att agera som byggherrar. Vid bedömningen av hur undantagsbestämmelserna bör utformas kommer regeringen särskilt att behöva beakta kommunernas behov av att känna till och kunna utöva kontroll över de åtgärder som vidtas samt ingripa mot åtgärder som bedöms som uppenbart olämpliga ur PBL:s perspektiv. Regeringen behöver även ta hänsyn till flera internationella konventioner såsom exempelvis barnkonventionen om regeringen meddelar föreskrifter om undantag. För att det samlade regelverket ska bli ändamålsenligt utformat kan föreskrifter om undantag från bestämmelser i plan- och bygglagstiftningen även behöva utformas med hänsyn till skyddsregler i andra regelverk, t.ex. inom miljö- respektive arbetsmiljöområdet, eftersom byggherren ändå kommer att behöva beakta sådana regler när byggnaden uppförs respektive används. Vid utformningen av föreskrifterna behöver särskild hänsyn tas till totalförsvarets verksamhet. Denna verksamhet omfattas ofta av sekretess, varför olämpligt lokaliserade boenden kan medföra att känsliga uppgifter röjs. Ett boende kan också få till följd att totalförsvarets verksamhet inte kan bedrivas, t.ex. om det rör sig om farlig eller bullrande verksamhet.

234 Föreskrifterna bör därmed utformas med hänsyn till att oproportionella konsekvenser i vissa fall kan komma att uppstå om försvarsmyndigheternas synpunkter inte inhämtas. Vidare kommer regeringen vid utformningen av undantagsbestämmelserna att behöva ta hänsyn till de avgöranden som Mark- och miljööverdomstolen meddelade den 23 februari 2016 (mål nr P och P ). Avgörandena behandlar frågan om rätt för granne att överklaga startbesked för en komplementbyggnad respektive ett s.k. komplementbostadshus ( Attefallshus ). Enligt 13 kap. 15 PBL får endast sökanden och anmälaren överklaga sådana beslut. Mark- och miljööverdomstolen fann i det förstnämnda fallet att det överklagade startbeskedet rörde en prövning av grannarnas civila rättigheter och skyldigheter enligt artikel 6.1 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och de medgavs därför rätt till domstolsprövning. Avgörandet har överklagats till Högsta domstolen. Mer om när tillströmningen kan anses vara särskilt omfattande Förslaget är utformat så att det är en förutsättning att tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande för att bemyndigandet ska kunna tillämpas av regeringen. Med detta avses att antalet asylsökande avviker väsentligt från normala nivåer. Vad som utgör normala nivåer kommer naturligtvis att variera över tid, men viss ledning bör kunna dras från statistik som visar utvecklingen under de föregående decennierna. Diagrammet nedan visar exempelvis två tydliga toppar, dels 1992 och dels Asylsökande till Sverige Det tar tid att anordna nya boenden. För att behovet av boenden ska kunna tillgodoses om behovet ökar kan det vara nödvändigt att samhället anordnar nya boenden redan innan behovet är ett faktum. Av detta följer att det inte är lämpligt att enbart utgå från den historiska utvecklingen av hur många som redan har sökt asyl i landet när behovet av nya boenden 15

235 ska bedömas. Bedömningen av behovet av nya boenden behöver även utgå från prognoser och antaganden om den kommande utvecklingen. Av detta följer att det inte är lämpligt att bemyndigandet enbart kan tillämpas när tillströmningen redan har varit särskilt omfattande, utan även när så kan väntas bli fallet inom en snar framtid. Även en tid efter det att tillströmningen har varit särskilt omfattande kan det finnas ett stort behov av att anordna nya boenden. Om tillströmningen minskar kan det tänkas att kravet på nödvändighet kommer att sätta gränsen för när bemyndigandet inte längre kan tillämpas, eftersom bemyndigandet förutsätter att föreskrifterna om undantag ska vara nödvändiga för att bemyndigandet ska vara tillämpligt. 16 Det behöver inte framgå av bemyndigandet att föreskrifterna ska vara begränsade i tiden När bemyndigandet avseende naturhändelser med synnerligen omfattande negativa effekter på miljön eller egendom infördes låg det i sakens natur att de situationer som avsågs var temporära, eftersom bestämmelsen i första hand syftade till att upphäva kraven för bygglov för virkestravar och virkesupplag m.m. Det var därmed naturligt att eventuella föreskrifter som utfärdades med stöd av bemyndigandet enbart skulle gälla för en begränsad tid. Av den anledningen ansåg regeringen att det saknades skäl att, i bemyndigandet, ställa krav på tidsbegränsning av föreskriften som sådan (prop. 2004/05:106 s. 10). Det nu aktuella bemyndigandet innebär att regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i PBL om tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande och om det är nödvändigt för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas under en begränsad tid. Även i fallet med flyktingsituationer av det slag som avses i detta sammanhang får förhållandena antas vara av övergående karaktär. När det inte längre är nödvändigt för att boenden ska kunna anordnas snabbt ska inte bemyndigandet tillämpas. För att skapa förutsebarhet för den som ska tillämpa föreskrifterna om undantag är det lämpligt att föreskrifterna utformas så att det blir tydligt hur länge dessa är tillämpliga, bl.a. för att byggherren kan kunna förutse vilka krav som kommer att gälla vid prövningstillfället redan när byggherren överväger att vidta en åtgärd som normalt kräver bygglov. Föreskrifterna kan exempelvis utformas så att det under en period om sex månader inte kommer att behövas bygglov för att vidta en viss åtgärd som inte överstiger en bestämd tid, exempelvis tio eller femton år. Om nödvändigheten av undantagen finns kvar vid den tidpunkt då giltighetstiden för föreskrifterna närmar sig sitt slut, och förhållandena är sådana att bemyndigandet fortfarande är tillämpligt, kan den period då undantagen ska gälla behöva förlängas genom ett nytt regeringsbeslut. Eftersom förhållandena då bemyndigandet kan tillämpas är av övergående natur saknas skäl att i bemyndigandet ställa krav på att föreskrifterna som sådana ska vara begränsade i tiden. Liksom i fallet med de åtgärder som kan komma till stånd med stöd av bemyndigandet om naturhändelser bör det säkerställas att de byggnader, anläggningar eller andra åtgärder som kan medges enligt undantagsbestämmelserna inte tillåts bli permanenta utan en ordinarie PBL-pröv-

236 ning. Om det finns behov eller intresse av att permanenta aktuella byggnader och anläggningar etc. efter att den tillåtna varaktigheten har löpt ut, ska en ordinarie prövning ske enligt tillämpliga bestämmelser i PBL. Undantag ska i första hand avse ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk Det finns både för- och nackdelar med att bemyndigandet omfattar åtgärder som innebär nybyggnad. Åtgärder som avser om- och tillbyggnad av befintliga byggnader innebär vanligtvis att platsen har ansetts vara lämplig för bebyggelse vid en tidigare prövning, vilket normalt inte kan förutsättas när det är frågan om nybyggnad. Nybyggnad kan således i högre grad antas medföra konflikter med allmänna och enskilda intressen än vad som är fallet vid om- och tillbyggnad. Nybyggnad är normalt även förenat med en större kostnad än vad som normalt kan antas vara fallet för om- och tillbyggnad. De större kostnaderna kan ifrågasättas från samhällsekonomisk synpunkt, bl.a. eftersom de åtgärder, som undantagen avser, är av tillfällig natur och avsedda att finnas på platsen enbart under en begränsad tid. Det är lämpligt att bemyndigandet gör det möjligt för regeringen att meddela föreskrifter om undantag för nybyggnad av tillfälliga tältförläggningar och andra tillfälliga enkla byggnader, t.ex. enklare byggmoduler, som i vissa fall kan vara nödvändiga för att boenden för asylsökande ska kunna anordnas under en begränsad tid. Däremot bör det krävas särskilda omständigheter för att regeringen ska kunna meddela föreskrifter om undantag för nybyggnad av tillfälliga byggnadsverk som inte är enkla. Termen ändring av en byggnad finns definierad i PBL och avser en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde (1 kap. 4 PBL). Definitionen omfattar både ombyggnad och tillbyggnad av byggnader, vilket gör det lämpligt att använda som utgångspunkt i detta sammanhang. Även termen byggnadsverk finns definierad i PBL och avser en byggnad eller annan anläggning (1 kap. 4 PBL). Eftersom bemyndigandet även bör kunna omfatta föreskrifter om undantag som avser ändringar av andra anläggningar än byggnader, t.ex. stödmurar, plank och parkeringsplatser som kan behövas för att anordna boendena, är det lämpligt att i detta sammanhang använda termen ändring av byggnadsverk. Termen enkel byggnad används sedan tidigare i PBL (10 kap. 14 PBL). Termen används för att precisera vilka byggnader som har en konstruktion som är så enkel att byggnaden kan flyttas med enkla åtgärder och som följaktligen medför att det inte finns något behov av tekniskt samråd. Termen enkla byggnadsverk avser således sådana enkla byggnader och anläggningar vars konstruktion är av så enkelt slag att de kan flyttas eller rivas med förhållandevis enkla åtgärder. Mot denna bakgrund bör bemyndigandet utformas så att föreskrifter om undantag i första hand ska avse tillfällig ändring av befintliga byggnadsverk och nybyggnad av tillfälliga enkla byggnadsverk. Först om det visar sig att sådana undantag inte är tillräckliga för att kunna anordna boenden i den omfattning som behövs bör föreskrifter om undantag 17

237 kunna komma i fråga som avser nybyggnad av tillfälliga byggnadsverk som inte är att anse som enkla. Sådana undantag bör exempelvis kunna komma i fråga om tillströmningen av asylsökande är av synnerligen stor omfattning så att det inte längre finns några reella alternativ till nybyggnad. Sådana undantag bör även kunna komma i fråga om det är svårt att tillgodose behovet av boenden genom ändring av befintliga byggnader i vissa delar av landet där tillströmningen är särskilt stor. Kravet att föreskrifter om undantag i första hand bör avse ändring av byggnadsverk samt nybyggnad av enkla byggnadsverk syftar till att tydliggöra att tilllämpningen är avsedd att vara särskilt restriktiv när det är frågan om nybyggnad av sådana tillfälliga byggnadsverk som inte är att anse som enkla. Bemyndigandet bör inte göras mera omfattande Boverket har föreslagit att regeringen ska få meddela sådana, i förhållande till PBL, avvikande och tidsbegränsade föreskrifter som behövs för att nödvändig byggverksamhet ska kunna utföras, om det har inträffat en extraordinär händelse som innebär synnerligen omfattande belastning på rikets krisberedskap och om det behövs för att nödvändiga åtgärder snabbt ska kunna vidtas. Ett bredare bemyndigande skulle kunna leda till att kommunerna inte längre kommer att ha kontroll över den långsiktiga bebyggelseutvecklingen i kommunen, inte minst om undantagen även skulle kunna omfatta permanenta åtgärder, vilket skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser för den kommunala självstyrelsen. För att gå vidare med exempelvis förenklade processer för bostäder bör ändringar göras genom ändringar i PBL i stället för att regeringen inom ramen för ett bemyndigande ges rätt att besluta om undantag i förhållande till de ordinarie reglerna i PBL. Inom Regeringskansliet övervägs för närvarande olika åtgärder i syfte att säkerställa att behovet av bostäder kan tillgodoses, bl.a. genom att se till att regelverket är ändamålsenligt utformat i förhållande till kommunernas behov. 5.2 Exempel på åtgärder som kan komma att omfattas av föreskrifter om undantag Inledning För att underlätta bedömningen av det tänkta bemyndigandet redovisas i det följande några exempel på sådana åtgärder som skulle kunna omfattas av föreskrifter om undantag. Det bör understrykas att exemplen är just exempel och inte nödvändigtvis sådana konkreta åtgärder som eventuella föreskrifter kan komma att avse. 18 Ankomstboenden för viss tid utan krav på bygglov När trycket var som störst under hösten 2015 anordnade flera kommuner s.k. ankomstboenden där asylsökande fick avvakta till dess att Migrationsverket kunde anvisa en plats på ett anläggningsboende. Dessa an-

238 komstboenden anordnades ofta i lokaler som kommunen disponerade utan föregående bygglovsprövning. Med stöd av bemyndigandet skulle regeringen kunna göra det möjligt att anordna ankomstboenden för en viss tid, t.ex. högst sex månader, i lokaler av vissa slag utan krav på bygglov. Tältförläggning utan krav på bygglov på statligt ägd mark Ett tält kan i vissa fall räknas som en byggnad, åtminstone i de fall när det är varaktigt placerat (1 kap. 4 PBL). Uppförande av ett varaktigt placerat tält kräver således normalt bygglov. I oktober 2015 fick Migrationsverket, med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Fortifikationsverket och länsstyrelserna, i uppdrag att uppföra och förvalta tillfälliga asylboenden i form av tält, bl.a. utifrån det behov som Migrationsverket bedömde finnas. Det kan finnas fall då det är motiverat att upphäva kravet på bygglov för att etablera ett anläggningsboende i form av en tältförläggning. Ett undantag skulle exempelvis kunna utformas så att det enbart avser de fall där staten äger fastigheten och avståndet till närmaste granne överstiger ett visst angivet avstånd. Färre krav för att lov ska ges för tillfälliga anläggningsboenden Det har framförts kritik mot att reglerna om tidsbegränsade bygglov ger kommunen ett alltför stort utrymme att bedöma vilka krav som ska vara uppfyllda för att lov ska ges. Det handlar t.ex. om att byggnadsnämnden har beslutat att inte ge ett tidsbegränsat lov för ett tillfälligt anläggningsboende i form av s.k. villavagnar till följd av att åtgärden inte ansågs vara förenlig med kravet på en byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan (8 kap. 1 2 PBL). Om tillströmningen av asylsökande fortsätter kan det finnas anledning att överväga om det är ändamålsenligt att ett tillfälligt anläggningsboende måste uppfylla denna typ av krav respektive att byggnadsnämnden har ett så stort utrymme för att själv bedöma vilka krav som behöver vara uppfyllda. I stället kan det vara lämpligt att regeringen beslutar att vissa krav aldrig behöver vara uppfyllda när det är fråga om att etablera ett tillfälligt anläggningsboende. Utöver kravet på god form-, färg- och materialverkan skulle det även kunna avse kravet på att vissa åtgärder ska regleras med detaljplan (4 kap. 2 PBL) eller att åtgärden inte får strida mot detaljplan (9 kap. 30 första stycket 2 PBL) samt att vissa allmänna intressen (2 kap. PBL) ska vara uppfyllda respektive vissa andra krav på byggnadsverk och tomter (8 kap. PBL). Kraven som behöver vara uppfyllda för att ett tidsbegränsat bygglov ska ges skulle således kunna begränsas i syfte att göra det enklare och mera förutsebart i vilka situationer som det är möjligt att etablera ett tillfälligt anläggningsboende. Möjligtvis kan det även finnas skäl att begränsa kravet på att det ska finnas en certifierad kontrollansvarig i dessa fall respektive kravet att byggnaden inte får tas i bruk förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked. Möjligheten att begränsa vilka krav som behöver vara uppfyllda för att bygglov ska ges kan även användas för att göra det möjligt att etablera tillfälliga anläggningsboenden i lokaler som normalt inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. kontor eller andra lämpliga verksamhetslokaler. 19

239 Sådana föreskrifter behöver utformas med hänsyn till att förutsättningarna normalt skiljer sig åt mellan att anordna ett anläggningsboende i en lokal än vad som är fallet när ett anläggningsboende anordnas i ett befintligt bostadshus. Bland annat behöver hänsyn tas till att omgivningen vanligtvis ser annorlunda ut i närheten av lokaler jämfört med bostäder, både för att säkerställa att boendet blir lämpligt för dem som uppehåller sig i boendet och för att befintliga verksamheter i närheten av det planerade anläggningsboendet ska kunna bedrivas även i fortsättningen. En annan begränsning som gäller för att ett tidsbegränsat lov ska kunna ges är att åtgärden avser ett behov som verkligen är tillfälligt. Det är inte tillräckligt att ansökningen avser en begränsad period. Mark- och miljööverdomstolen har dock i ett mål funnit att behovet av uppförande av boendemoduler för ensamkommande barn på den aktuella platsen var tillfälligt (mål nr P ). Vid sin bedömning tog domstolen fasta på att boendemodulerna framstod som relativt lätta att montera ned och att kommunen hade uppgett att den aktivt sökte efter andra bättre lämpade placeringar för boendemodulerna. Det är alltså inte säkert att ett anläggningsboende av mer permanent karaktär kan ges ett tidsbegränsat lov med dagens regler, även om ett sådant söks med åberopande av att åtgärden är tillfällig. En möjlig föreskrift om undantag skulle kunna innefatta prövningen av tillfällighetsrekvisitet. Inget krav på bygglov för att anordna ett anläggningsboende i ett befintligt bostadshus Enligt PBL krävs bygglov för annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen bl.a. innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för (9 kap. 2 första stycket 3 a PBL). Detta innebär bl.a. att det normalt kan krävas bygglov för att anordna ett anläggningsboende i ett befintligt bostadshus. I den mån flerbostadshuset ligger inom ett område som omfattas av en detaljplan kan ett anläggningsboende även tänkas innebära en avvikelse i förhållande till den användning som har bestämts i planen, vilket bl.a. innebär att berörda sakägare m.fl. ska ges tillfälle att yttra sig över ansökningen innan byggnadsnämnden beslutar om lov. Det kan ifrågasättas om den ändring som det innebär att anordna ett anläggningsboende i ett befintligt bostadshus är av sådan betydelse för omgivningen att det finns skäl att ställa krav på en bygglovsprövning. Det kan därför finnas anledning att överväga om det kan vara lämpligt att i vissa fall undanta anläggningsboenden från kravet på bygglov när det är frågan om att anordna ett sådant boende i ett befintligt bostadshus. En sådan åtgärd bör i vissa fall även kunna tillåtas i strid med den användning som har bestämts i en detaljplan, t.ex. om detaljplanen anger att marken endast får användas för bostadsändamål. I många fall kommer boendet förutsätta sådana ändringsåtgärder som är av sådant slag att de ska anmälas till byggnadsnämnden (6 kap. 5 PBF). Byggnadsnämnden kommer därigenom ändå att få kännedom om det tänkta boendet. 20

240 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari Föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet får avse tid från och med den 1 september Skälen för förslaget: Migrationsverkets prognos från i april 2016 indikerar att det kan förväntas komma mellan och asylsökande under 2016, vilket innebär att antalet som söker asyl i Sverige fortsätter att ligga kvar på nivåer som är höga, sett från ett historiskt perspektiv. Det kan därmed förväntas vara svårt att hantera situationen inom ramen för de ordinarie reglerna i PBL och att den nya bestämmelsen bör träda i kraft så fort som möjligt för att skapa förutsättningar för att regeringen vid behov ska kunna vidta lämpliga åtgärder. Med hänsyn till beredningsbehovet och möjligheterna att inhämta remissinstansernas synpunkter på förslaget bedöms en lämplig tidpunkt för ikraftträdandet vara den 1 januari Om regeringen meddelar föreskrifter som innebär undantag från t.ex. kravet på bygglov för en viss åtgärd kan det vara lämpligt att ett sådant undantag även kan ges retroaktiv verkan, eftersom det annars kan uppstå situationer när byggnadsnämnden ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt 11 kap. PBL om någon har vidtagit en sådan åtgärd utan lov innan regeringens föreskrifter har hunnit träda i kraft (jfr 11 kap. 5 PBL). Exempelvis skulle regeringen kunna meddela undantag från kravet på bygglov, t.ex. om byggnaden används som ankomstboende under en tid om högst sex månader, för att ändra en byggnad som innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för m.m. (jfr 9 kap. 2 första stycket 3 a PBL). Om ianspråktagandet sker redan innan regeringens föreskrifter har trätt i kraft, t.ex. för att lösa en akut situation där det senare visar sig att förhållandena är av sådant slag att ankomstboendet behövs under så lång tid att ianspråktagandet krävde bygglov respektive startbesked innan byggnaden togs i anspråk som ankomstboende, ska byggnadsnämnden således pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt 11 kap. PBL. Enligt arbetsgruppens mening framstår det som mindre ändamålsenligt att byggnadsnämnden ska behöva beivra överträdelser avseende tidigare genomförda åtgärder som vid tidpunkten för prövningen inte längre utgör en överträdelse. Således är det lämpligt om regeringens föreskrifter kan få avse viss tid redan innan föreskrifterna träder i kraft. Med hänsyn till den nuvarande flyktingsituationen bör de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet även kunna få avse tid från och med den 1 september Möjligheten att meddela föreskrifter om undantag som gäller retroaktivt bör tillämpas restriktivt och avse endast begränsade åtgärder. Det kan för övrigt noteras att en övergångsbestämmelse med motsvarande innebörd infördes i samband med att bemyndigandet avseende naturhändelser med synnerligen omfattande negativa effekter infördes (prop. 2004/05:106 s. 11). 21

241 7 Konsekvenser 7.1 Konsekvenser för staten 22 Genom det tänkta bemyndigandet får regeringen möjlighet att snabbt agera om det finns behov av särskilda åtgärder till följd av en stor tillströmning av asylsökande. De konsekvenser som kan uppstå för staten hänger samman med hur regeringen använder bemyndigandet, men de avvikande föreskrifter som kan komma att meddelas kan i hög grad förväntas innebära att processuella och materiella krav i PBL begränsas. Det kan t.ex. innebära att statliga myndigheter inte behöver söka bygglov för att vidta vissa åtgärder eller att kraven på att ett byggnadsverk ska ha vissa tekniska egenskaper och utformning reduceras. I allmänhet bör sådana föreskrifter medföra att det går snabbare och blir billigare för staten att vidta de åtgärder som behövs. Färre processuella och materiella krav kan i viss mån bidra till att det blir svårare för statliga myndigheter att bevaka sina intressen. Exempelvis kan kraven på bygglov m.m. ha betydelse för att statliga myndigheter ska få kännedom om en åtgärd och därmed möjligheten för myndigheterna att lämna upplysningar kring sådana förhållanden som kan ha betydelse för bedömningen huruvida en viss åtgärd är lämplig eller inte i förhållande till vissa statliga verksamheter. Om kraven i 2 kap. PBL begränsas kan det i vissa fall leda till att det uppstår olägenheter för staten att bedriva annan nödvändig statlig verksamhet. Det kan också bli svårare för t.ex. länsstyrelsen att överblicka utvecklingen i länet om kravet på detaljplan begränsas. Detta kan i vissa fall även vara fallet om kravet på bygglov begränsas (jfr 11 kap. 12 PBL). Om föreskrifterna om undantag utformas på ett olämpligt sätt finns även risk för påtaglig skada på riksintressen. I sådana fall finns även risk att statlig infrastruktur inte längre kan användas på avsett sätt, vilket i förlängningen kan ge upphov till ekonomiska skador för staten. Mot den bakgrunden är det angeläget att regeringens föreskrifter utformas på ett sätt som inte i onödan försvårar för den statliga samordningen eller driften av annan angelägen statlig verksamhet. Totalförsvarets intressen är ofta av hemlig natur. Om föreskrifterna utformas så att försvarsmyndigheternas synpunkter inte behöver inhämtas finns risk för att nya boenden kan innebära att känsliga uppgifter röjs. Dessutom kan föreskrifterna få till följd att totalförsvarets anläggningar inte kan användas på avsett sätt. Detta kan medföra permanenta skador för totalförsvaret och betydande ekonomiska konsekvenser, bl.a. eftersom försvarsverksamheten vanligtvis inte kan lokaliseras till någon annan plats. Förutsatt att föreskrifterna om undantag utformas så att berörda statliga myndigheter ges möjlighet att bevaka sina intressen bör risken vara begränsad eller försumbar för att oönskade konsekvenser ska kunna uppstå för staten. Eftersom konsekvenserna hänger samman med hur regeringen utformar eventuella föreskrifter ligger det i sakens natur att det inte är möjligt att fullt ut bedöma vilka konsekvenser som kan komma uppstå för staten i praktiken till följd av lagändringen.

242 7.2 Konsekvenser för kommunerna De konsekvenser som kan uppstå för kommunerna hänger samman med hur regeringen använder bemyndigandet, men de avvikande föreskrifter som kan komma att meddelas kan i hög grad förväntas innebära att processuella och materiella krav i PBL begränsas. Bemyndigandet öppnar upp för att vissa åtgärder helt kan komma att utföras utan byggnadsnämndens kontroll. Det gäller t.ex. om regeringen beslutar att vissa åtgärder kan genomföras utan föregående detaljplan, bygglovsprövning eller anmälan till byggnadsnämnden. I praktiken är det dock få fall där det kan anses lämpligt att helt undanta genomförandet av ett byggprojekt från en kommunal förprövning. Som nämnts i avsnitt 5.2 skulle det t.ex. kunna bli fallet om regeringen meddelar föreskrifter som innebär att det inte ska krävas bygglov för att etablera en tältförläggning av visst slag. Sådana avvikande föreskrifter kan behöva avgränsas på ett sådant sätt att de enbart kommer att bli tillämpliga i vissa enskilda fall, t.ex. när staten äger fastigheten och avståndet till närmaste granne överstiger ett visst avstånd som är förhållandevis långt. Även om regeringen meddelar föreskrifter om vissa undantag från kravet på bygglov m.m. kommer byggnadsnämnden att ha kvar rollen som tillsynsmyndighet enligt PBL. Även om regeringen helt skulle undanta en viss åtgärd från kravet på kommunal förprövning kan byggnadsnämnden således i många fall gripa in i efterhand med tillsyn för sådana åtgärder som kan anses olämpliga från kommunal synvinkel. Möjligheten att gripa in med tillsyn begränsar således i viss mån eventuella negativa konsekvenser för kommunernas del. Konsekvenserna begränsas även av att bemyndigandet innebär att regeringen enbart kan meddela föreskrifter som avser tidsbegränsade undantag. Den omständigheten att åtgärderna är begränsade i tiden kan innebära att det i vissa fall uppstår ett behov av kommunal tillsyn i framtiden, om byggnadsverket inte avvecklas på det sätt som förutsätts i bemyndigandet. Det kan i sin tur medföra ökat arbete och därmed ökade kostnader för byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden har dock möjlighet att finansiera sitt arbete med de byggsanktionsavgifter som överträdelsen medför för byggherren. Författningsförslaget innebär att regeringen ska kunna meddela föreskrifter som innebär undantag från kraven på byggnader, andra anläggningar, tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap. PBL. Kraven i PBL har bl.a. betydelse för att byggnader ska vara lämpliga från hälso- och miljösynpunkt. Om kraven på utformning och tekniska egenskaper enligt PBL reduceras kan detta i vissa fall leda till olägenheter för människors hälsa, vilket i sin tur kan leda till ett ökat behov av tillsyn eller krav på ingripande med stöd av miljöbalken. En sådan ordning skulle då kunna medföra merarbete för den kommunala miljö- och hälsoskyddskyddsnämnden. Redan i dag gäller att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att vissa krav inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad (16 kap. 2 5 PBL). Eftersom det föreslagna bemyndigandet i viss mån överlappar det befintliga bemyndigandet bör den föreslagna ändringen inte medföra ytterligare arbete för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i denna del. Där- 23

243 emot skulle ett marginellt behov av ökad tillsyn kunna uppstå om regeringen beslutar att åtgärderna inte behöver lokaliseras, placeras och utformas med hänsyn till vissa allmänna intressen i 2 kap. PBL, t.ex. när det gäller hur boenden för asylsökande kan placeras i förhållande till miljöstörande verksamheter. Riskerna begränsas dock av att regeringens bemyndigande inte omfattar undantag i förhållande till enskilda intressen. Ändringen bör därför inte leda till annat än försumbara konsekvenser i detta avseende. Eftersom konsekvenserna hänger samman med hur regeringen utformar eventuella föreskrifter ligger det i sakens natur att det inte är möjligt att fullt ut bedöma vilka konsekvenser som kan komma att uppstå för kommunerna i praktiken till följd av lagändringen. Ett bemyndigande av det slag som föreslås kan innebära begränsningar för den kommunala självstyrelsen. I 14 kap. 3 regeringsformen stadgas att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Denna proportionalitetsprincip ska tillämpas vid lagstiftning som kan få betydelse för den kommunala självstyrelsen. Det ska således prövas om skälen för den tänkta regleringen motiverar det intrång i den kommunala självstyrelsen som regleringen innebär. I en situation då det råder extraordinära förhållanden till följd av tillströmningen av flyktingar får det anses vara mycket angeläget att samhället kan vidta de åtgärder som behövs för att göra det möjligt att snabbt kunna ordna boende m.m. åt asylsökande. I förhållande till detta intresse kan inskränkningen i den kommunala självstyrelsen inte anses gå utöver vad som är nödvändigt i den mening som avses i regeringsformen. 7.3 Konsekvenser för företag 24 De konsekvenser som kan uppstå för företagen hänger samman med hur regeringen använder bemyndigandet, men de avvikande föreskrifter som kan komma att meddelas kan i hög grad förväntas innebära att processuella och materiella krav i PBL begränsas. För företag som tillhandahåller boenden för asylsökande innebär färre processuella och materiella krav att det blir enklare och billigare att kunna tillhandahålla nya boenden. Det kan t.ex. handla om att inte kommer att krävas bygglov för vissa åtgärder eller att vissa krav som normalt behöver vara uppfyllda för att bygglov ska ges för en viss åtgärd inte kommer att behöva vara uppfyllda. I dag gäller att ett tidsbegränsat bygglov får ges för en åtgärd som uppfyller någon eller några men inte alla förutsättningar enligt 9 kap a, om sökanden begär det och åtgärden avses att pågå under en begränsad tid. Bemyndigandet gör det möjligt för regeringen att meddela föreskrifter som innebär att ett tidsbegränsat bygglov ska ges om vissa villkor är uppfyllda. En sådan möjlighet skulle medföra ökad förutsebarhet för de företag som berörs. Beroende på hur regeringen väljer att utforma eventuella föreskrifter kan det inte uteslutas att föreskrifterna kan medföra olägenheter för företag. Om regeringen beslutar att vissa åtgärder får vidtas i strid med vad

244 kommunen har beslutat i en detaljplan kan detta medföra negativa konsekvenser för företag i närheten. Det kan t.ex. handla om att miljöstörande verksamheter inte kan expandera på önskat sätt om regeringens föreskrifter innebär att nya boenden etableras i närheten av verksamheten. Eftersom konsekvenserna hänger samman med hur regeringen utformar eventuella föreskrifter ligger det i sakens natur att det inte är möjligt att fullt ut bedöma vilka konsekvenser som kan komma att uppstå för företagen i praktiken till följd av lagändringen. 7.4 Konsekvenser för enskilda De konsekvenser som kan uppstå för enskilda hänger samman med hur regeringen använder bemyndigandet, men de avvikande föreskrifter som kan komma att meddelas kan i hög grad förväntas innebära att processuella och materiella krav i PBL begränsas. Enskilda kan i begränsad utsträckning beröras i egenskap av grannar etc. genom att nya anläggningsboenden lättare kan etableras i byggnader och på platser som annars inte hade ansetts vara möjliga för en sådan etablering. Konsekvenserna begränsas av att bemyndigandet inte gör det möjligt att meddela föreskrifter om undantag från de enskilda intressena i 2 kap. PBL, t.ex. kravet att en byggnad inte får användas, lokaliseras, utformas eller placeras så att byggnaden eller dess användning medför fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenheter på annat sätt (2 kap. 9 PBL). Från det perspektivet kan bemyndigandet sägas innebära mindre konsekvenser än vad som redan i dag kan medges inom ramen för ett tidsbegränsat bygglov, eftersom sådana lov även kan ges för åtgärder som inte tillgodoser enskilda intressen. Om föreskrifter meddelas som innebär att en åtgärd undantas från kravet på bygglov kan enskilda drabbas av rättsförluster, genom att det då inte uppstår något beslut som kan överklagas. Möjligheten att använda bemyndigandet på ett sådant sätt begränsas dock av såväl kravet på proportionalitet som att samhället behöver ha kontroll över nya anläggningsboenden, varför det inte är troligt att kravet på bygglov för åtgärder som kan påverka omgivningen mer än i begränsad omfattning kommer att tas bort. De föreskrifter som regeringen kan meddela med stöd av det föreslagna bemyndigandet kommer att få störst betydelse för den som söker asyl i Sverige, däribland barn och unga. De avsedda föreskrifterna innebär bättre förutsättningar för att asylsökande kan inrymmas i ett boende som är utformat för detta ändamål, samtidigt som de tänkta ändringarna medför att sådana boenden som etableras kan komma utföras med något lägre standard än om ändringarna inte hade genomförts. Nollalternativet, dvs. att inte genomföra förslaget, kan å andra sidan leda till att det kan bli svårt att tillgodose behovet av boenden och att boenden för asylsökande i högre grad kan behöva ordnas på ett mindre ändamålsenligt sätt, t.ex. genom förläggning i tält. Nollalternativet kan även leda till att det i vissa fall inte kommer att vara möjligt att tillgodose behovet av boende för asylsökande i den omfattnings som krävs. 25

245 Beroende på hur regeringen väljer att utforma eventuella föreskrifter kan det inte uteslutas att föreskrifterna kan medföra negativa konsekvenser för enskilda. Om föreskrifterna innebär att vissa åtgärder får vidtas i strid med vad kommunen har beslutat i en detaljplan kan detta medföra negativa konsekvenser för enskilda i närheten. Det kan t.ex. handla om att en allmän plats tas i anspråk för ett anläggningsboende. Eventuella undantag i fråga om krav på bygglov påverkar enskildas möjligheter att få etableringen prövad av länsstyrelsen eller i domstol. Konsekvenserna begränsas dock av att bemyndigandet innebär att regeringen enbart kan meddela föreskrifter som avser tidsbegränsade undantag. Från ett barnperspektiv kan bl.a. framhållas att bemyndigandet möjliggör undantag från kravet på att hänsyn ska tas vid planläggning till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns bl.a. parker och andra grönområden samt lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse (2 kap. 7 PBL). Bemyndigandet möjliggör även undantag från kravet att det på tomten eller i närheten av den ska finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse när det är frågan om obebyggda tomter som ska bebyggas med en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet (8 kap. 9 PBL). Delvis skulle bemyndigandet även kunna användas på ett sätt som innebär ökade risker för barn, t.ex. genom att nya anläggningsboenden kan tillkomma lägen i närheten av gator och vägar eller i andra lägen som kan innebära en förhöjd risk för lekande barn. Riskerna begränsas dock av att regeringens föreskrifter behöver utformas med hänsyn till barnkonventionen, som bl.a. anger att barnets bästa ska beaktas. Eftersom lagstiftningsärendet avser ett bemyndigande är det inte möjligt att i detta skede bedöma vilka konsekvenser som de framtida föreskrifterna om undantag eventuellt skulle kunna ge upphov till från ett barnperspektiv. Dessa konsekvenser bör i stället belysas när förslag till föreskrifter om undantag ska utformas. Det som utgör en tillfällig bostad för en asylsökande kan samtidigt utgöra en stadigvarande arbetsplats för arbetstagare. För dessa gäller att byggnaden måste kunna erbjuda en arbetsplats som uppfyller de regler som läggs fast i arbetsmiljölagen (1977:1160). Eventuella föreskrifter om undantag enligt PBL medför inga sänkta krav enligt arbetsmiljölagen. Även personer som nyss har fått uppehållstillstånd och således inte längre är asylsökande, men som bor kvar på anläggningsboendet en tid i avvaktan på att finna en bostad, kan komma att beröras. Eftersom konsekvenserna hänger samman med hur regeringen utformar eventuella föreskrifter ligger det i sakens natur att det inte är möjligt att fullt ut bedöma vilka konsekvenser som kan komma uppstå för enskilda i praktiken till följd av lagändringen. 7.5 Konsekvenser för miljön och människors hälsa 26 De konsekvenser som kan uppstå för miljön och människors hälsa hänger samman med hur regeringen använder bemyndigandet, men de avvikande föreskrifter som kan komma att meddelas kan i hög grad förväntas innebära att processuella och materiella krav i PBL begränsas.

246 Bemyndigandet öppnar upp för att boenden för asylsökande kan etableras på ett sätt som är mindre lämpligt i förhållande till natur- eller kulturmiljön, t.ex. om regeringen meddelar föreskrifter som innebär att åtgärder kan genomföras utan den hänsyn till natur- och kulturmiljön eller till stads- och landskapsbilden som PBL normalt föreskriver. En sådan ändring skulle bl.a. kunna försvåra möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, bl.a. preciseringarna om Hälsa och säkerhet som handlar om att människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- och säkerhetsrisker, såväl inomhus som utomhus, Natur- och grönområden, som tar sikte på att det ska finnas natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet, Kulturvärden i bebyggd miljö, som tar sikte på att det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap ska bevaras, användas och utvecklas, och God vardagsmiljö, som tar sikte på att den bebyggda miljön ska utgå från och stödja människans behov, ge skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Konsekvenserna för natur- och kulturmiljön begränsas dock av att bemyndigandet innebär att regeringen enbart kan meddela föreskrifter som avser tidsbegränsade undantag. Kraven i PBL har bl.a. betydelse för byggnader ska vara lämpliga från hälsosynpunkt. Författningsförslaget innebär att regeringen ska kunna meddela föreskrifter som innebär undantag från kraven på byggnader, andra anläggningar, tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap. PBL. Redan i dag gäller att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att vissa krav inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad (16 kap. 2 5 PBL). Redan med det nuvarande bemyndigandet kan regeringen således bestämma att vissa krav på byggnaders utformning och tekniska egenskaper inte ska gälla, vilket kan ha betydelse för bl.a. människors hälsa och säkerhet och förutsättningarna för en god tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Eftersom det föreslagna bemyndigandet i dessa avseenden helt överlappar det befintliga bemyndigandet medför den föreslagna konstruktionen inga ytterligare potentiella konsekvenser för människors hälsa och säkerhet samt tillgänglighetsaspekterna utöver vad som redan kan uppstå inom ramen för det befintliga bemyndigandet. Mot denna bakgrund beskrivs de konsekvenser som kan komma uppstå för den enskilde till följd av undantag som redan ryms inom det befintliga bemyndigandet inte ytterligare här. Även vissa bestämmelser om allmänna intressen i 2 kap. PBL har betydelse för att bebyggelsen ska vara lämpligt utformad i förhållande till bl.a. hälso- och säkerhetsaspekter. Bland annat finns bestämmelser som anger att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, jord, berg- och vattenförhållandena, möjligheterna att förebygga bullerstörningar, och risken för olyckor, översvämning och erosion (2 kap. 5 PBL). Undantag i förhållande till bestämmelserna i 2 kap. kan medföra att nya byggnader blir olämpligt utformad i förhållande till dessa allmänna intressen. Som nämnts i avsnitt 5.1 innebär emellertid kravet på 27

247 28 föreskrifterna enbart får omfatta proportionella undantag att det inte bör kunna komma i fråga att regeringen meddelar föreskrifter som innebär att nybyggnad kan utföras på ett sätt som medför oacceptabla risker för människors hälsa, säkerhet eller miljön. Förslaget kan dock medföra begränsade risker för människors hälsa om föreskrifterna medför att nya byggnader etableras i olämpliga lägen, t.ex. i förhållande till risken för mark- eller luftföroreningar. Det kan samtidigt noteras att byggnadsnämnden redan enligt gällande rätt kan medge sådana undantag i de fall som anläggningsboendet tillkommer med stöd av ett tidsbegränsat bygglov (9 kap. 33 första stycket PBL). De olägenheter som skulle kunna uppstå för den enskilde till följd av olämpliga undantag i förhållande till krav i PBL som avser att ge ett grundläggande skydd i förhållande till hälsa och säkerhet begränsas av att även miljöbalken och förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd innehåller bestämmelser som syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Att anläggningsboenden bör ses som tillfälligt boende enligt reglerna i BBR m.m. utesluter inte att miljö- och hälsoskyddsnämnden kan komma att ingripa med förelägganden och förbud till följd av t.ex. bestämmelserna i 33 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd om det finns anledning att tro att det kan uppstå olägenheter för människors hälsa. Riskerna för människors hälsa begränsas även av den som söker i asyl kommer att vistas enbart under en begränsad period i ett sådant anläggningsboende som tillkommer med stöd av föreskrifter som innebär undantag i förhållande till de ordinarie kraven i PBL. Riskerna för negativa konsekvenser för miljön begränsas även av annan lagstiftning, exempelvis kraven i miljöbalken. Även om regeringen exempelvis skulle begränsa kraven på att en byggnad ska placeras och utformas med hänsyn till förekommande till natur- och kulturvärden så kommer bestämmelserna i miljöbalken att förhindra eller begränsa de negativa konsekvenserna av en sådan ändring. De bestämmelser i miljöbalken som nu avses gäller bl.a. hushållningsbestämmelserna i 3 kap. och bestämmelserna om områdesskydd i 7 kap. I miljöbalken finns även bestämmelser som anger att om en verksamhet eller en åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i balken kan komma att väsentligt ändra naturmiljön, ska verksamheten eller åtgärden anmälas för samråd hos den myndighet som utövar tillsynen (12 kap. 6 miljöbalken). Även om det föreslagna bemyndigandet öppnar upp för omfattande avvikelser i förhållande till bestämmelserna i PBL finns anledning att erinra om att regeringens handlingsutrymme i vissa avseenden begränsas av EU-rätten. Bland annat finns krav på att vissa åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas. Eftersom konsekvenserna hänger samman med hur regeringen utformar eventuella föreskrifter ligger det i sakens natur att det inte är möjligt att fullt ut bedöma vilka konsekvenser som kan komma uppstå för miljön i praktiken till följd av lagändringen.

248 8 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) 16 kap. Bemyndiganden 13 a Om tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande och om det är nödvändigt för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas under en begränsad tid, får regeringen meddela föreskrifter om proportionella undantag från 1. kraven på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse enligt 2 kap., 2. kravet på att kommunen i angivna situationer ska pröva vissa frågor med en detaljplan enligt 4 kap. 2, 3. kraven på byggnader, andra anläggningar, tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap., 4. bestämmelserna i 9 kap. om bygglov, rivningslov och marklov m.m., och 5. bestämmelserna i 10 kap. om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder. Sådana föreskrifter om undantag ska i första hand avse ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk. I paragrafen bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om undantag från vissa av plan- och bygglagens (PBL) bestämmelser för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas. Övervägandena finns i avsnitt 5. En förutsättning för att bemyndigandet ska få utnyttjas är att tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande. Med detta avses att antalet asylsökande avviker eller förväntas avvika väsentligt från normala nivåer. Ett utnyttjande av föreskriftsrätten förutsätter också att det är nödvändigt att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas under en begränsad tid. Med sådana boenden avses t.ex. tältförläggningar och tillfälliga anläggningsboenden (asylboenden). Även åtgärder som har ett nära samband med sådana boenden omfattas, t.ex. undervisningslokaler, personalutrymmen, parkeringsplatser och transformatorstationer som behövs för driften av boendena. Vidare omfattas t.ex. sådana upplag och stödmurar som kan behövas för att etablera boendena, liksom nödvändiga rivnings- och markberedningsarbeten och liknande åtgärder. Med asylsökande avses utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser. Den som får uppehållstillstånd är inte längre asylsökande och boenden som inrättas särskilt för sådana personer omfattas således inte av bemyndigandet. Att föreskrifterna ska vara nödvändiga innebär exempelvis att det finns en risk för påtagliga olägenheter om de åtgärder, som regeringens föreskrifter om undantag avser, behöver föregås av de processer som föreskrivs i PBL:s ordinarie bestämmelser eller att genomförandet kan 29

249 30 komma att omöjliggöras eller försvåras väsentligt om samtliga krav i de ordinarie reglerna ska vara uppfyllda för att åtgärden ska kunna tillåtas. Kravet på proportionalitet innebär att regeringen behöver utforma den enskilda föreskriften med hänsyn till flyktingsituationen. Föreskrifter som innebär omfattande undantag som kan komma att hamna i konflikt med enskilda och allmänna intressen ska således endast meddelas i de fall då det verkligen är befogat från allmän synpunkt, såsom vid en situation när samhället inte på annat sätt kan ge asylsökande akuta boenden. Exempelvis bör sådana undantag som kan påverka säkerheten för den som uppehåller sig i eller i närheten av boendet eller undantag som innebär att enskilda kan vidta omfattande byggåtgärder utan att först underrätta byggnadsnämnden endast meddelas vid en mycket allvarlig situation. Föreskrifter som skulle innebära att en åtgärd kan utföras på ett sätt som medför oacceptabla risker för människors hälsa, säkerhet eller miljön eller kan medföra påtaglig skada på ett riksintresse bör inte komma i fråga. De åtgärder som ska kunna undantas från de ordinarie reglerna i PBL ska endast avse åtgärder som är begränsade i tiden. Varaktigheten av den enskilda åtgärden ska bestämmas i föreskriften, men bör under alla förhållanden inte överstiga 15 år, dvs. lika lång tid som i dag sammanlagt kan ges vid ett s.k. tidsbegränsat bygglov (9 kap. 33 PBL). Om t.ex. ett anläggningsboende är tänkt att finnas kvar efter det att tiden för den åtgärd som har vidtagits med stöd av undantagsföreskrifterna har löpt ut, ska PBL:s bestämmelser tillämpas fullt ut. Enligt den första punkten får regeringen meddela föreskrifter om undantag från kravet på att beakta allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse enligt 2 kap. Bemyndigandet är avsett att göra det möjligt att, vid lokalisering av t.ex. ett anläggningsboende av tillfällig karaktär, bortse från exempelvis kravet på tillämpning av hushållningsbestämmelsen i 2 kap. 2. Bemyndigandet avser enbart undantag från allmänna intressen och innebär alltså inte någon möjlighet att göra avsteg från kravet i lagen att ta hänsyn till enskilda intressen. Enligt den andra punkten kan föreskrifter meddelas om undantag från kravet i 4 kap. 2 för kommunen att med en detaljplan pröva vissa frågor. Detaljplanekravet i PBL är i viss mån självständigt i förhållande till bestämmelserna om bygglov i 9 kap. (se nedan). Om en föreskrift om undantag skulle innefatta bestämmelsen om bygglov utanför ett område med detaljplan (9 kap. 31 2) kan det uppstå en situation där kommunen ser sig tvingad att i efterhand detaljplanelägga ett område med bebyggelse som uppförts med stöd av undantaget från detaljplanekravet i bygglovsärendet. Det kan därför finnas skäl att meddela föreskrifter om motsvarande undantag från detaljplanekravet. Enligt den tredje punkten kan föreskrifter meddelas om undantag från bestämmelserna i 8 kap. Sådana föreskrifter kan t.ex. omfatta bestämmelserna i 8 kap. 1 och 4 om krav på ett byggnadsverks utformning och tekniska egenskaper. Enligt den fjärde punkten får regeringen meddela föreskrifter om att bestämmelserna i 9 kap. inte ska tillämpas. De åtgärder som kan behöva vidtas till följd av tillströmningen av asylsökande torde ofta vara bygglovspliktiga och utgöras av t.ex. byggnader eller att en byggnad tas i anspråk för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har

250 använts för. Exempel på andra undantag som kan bli aktuella är begränsningar av kraven på att berörda sakägare m.fl. i vissa fall ska ges tillfälle att yttra sig över en ansökan innan byggnadsnämnden beslutar om lov. Vidare kan det t.ex. visa sig nödvändigt att snabbt vidta åtgärder som inte överensstämmer med detaljplan. Det kan också vara fråga om att föreskriva om undantag från kravet på att kommunen i angivna situationer ska pröva vissa frågor med en detaljplan innan bygglov kan ges. Enligt den femte punkten får regeringen meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i 10 kap. om genomförandet av bygg-, rivnings-, och markåtgärder. Här finns bl.a. bestämmelser om att en åtgärd inte får påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked och byggherrars ansvar för att se till att byggnadsarbetena utförs i enlighet med PBL:s krav. I 10 kap. finns också bestämmelser om tekniskt samråd, kontrollplan och utseende av kontrollansvarig. Bestämmelserna i 10 kap. avser framför allt byggnadsnämndens möjligheter att utöva tillsyn och kontroll över byggnadsarbeten eller anläggningsarbeten. Av säkerhetshänsyn är det viktigt att byggnadsnämnderna kan utöva viss kontroll. Mot den bakgrunden bör undantag från bestämmelserna i 10 kap. främst begränsas till att, med avsteg från PBL:s bestämmelser, tillåta enklare och snabbare förfaranden när det gäller t.ex. startbesked eller tekniskt samråd. Av andra stycket följer att föreskrifter om undantag i första hand ska avse ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk. Utöver kraven på nödvändighet och proportionalitet gäller alltså en särskild ordningsföljd om regeringen meddelar föreskrifter med stöd av bemyndigandet. Termerna nybyggnad och ändring av en byggnad finns definierade i PBL (1 kap. 4 ). Åtgärder som avser om- och tillbyggnad av befintliga byggnader innebär vanligtvis att platsen har ansetts vara lämplig för bebyggelse vid en tidigare prövning, vilket normalt inte kan förutsättas när det är frågan om nybyggnad. Nybyggnad kan således i högre grad antas medföra konflikter med allmänna och enskilda intressen än vad som är fallet vid om- och tillbyggnad. Vissa åtgärder som avser nybyggnad kan behöva vidtas redan i det inledande skedet av en krissituation, exempelvis nybyggnad av en tältförläggning. Sådana åtgärder ska vara begränsade till att avse enkla byggnadsverk. Termen enkel byggnad används sedan tidigare i PBL (10 kap. 14 PBL). Termen preciserar de byggnader som har en konstruktion som är så enkel att byggnaden kan flyttas med enkla åtgärder och som följaktligen medför att det inte finns något behov av tekniskt samråd. Även termen byggnadsverk finns definierad i PBL och avser en byggnad eller annan anläggning (1 kap. 4 PBL). Termen enkla byggnadsverk avser följaktligen sådana enkla byggnader och andra anläggningar vars konstruktion är av så enkelt slag att de exempelvis kan flyttas eller rivas med förhållandevis enkla åtgärder. Endast om regeringen bedömer att det inte längre är möjligt att tillgodose behovet av boenden genom att meddela föreskrifter om undantag som avser ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk kan det bli fråga om att meddela föreskrifter som även omfattar nybyggnad av byggnadsverk som inte är enkla, alltså i en mycket allvarlig situation. Även vid sådana förhållanden gäller kraven på nödvändighet och proportionalitet enligt första stycket fullt ut. 31

251 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Enligt första punkten träder bemyndigandet i kraft den 1 januari Av andra punkten följer att regeringen får besluta att undantag som meddelas med stöd av bemyndigandet får tillämpas fr.o.m. den 1 september

252 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: /Eget_Kontor/ Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Processbeskrivning över införandet av heltid som norm Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner processbeskrivningen över införandet av heltid som norm. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige i Katrineholms kommun beslutade den 18 april 2016, 58, att samtliga nyrekryteringar samt visstidsanställningar längre än tre månader, ska anställas på heltid från och med den 1 januari Fullmäktige beslutade också att samtliga medarbetare i Katrineholms kommun ska inneha en heltidstjänst, med möjlighet att välja en lägre sysselsättningsgrad, från och med den1 juli Kommunstyrelsen gav i mars månad, 39, kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med en tidssatt processbeskrivning över införandet av heltid som norm. En processbeskrivning har nu tagits fram. Ärendets handlingar Processkarta för införandet av heltid som norm Karin Rytter Kommunkoordinator Beslutet skickas till: Kommunledningsförvaltningen KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

253 Vår beteckning Vår handläggare Susanna Kullman, processledare Processkarta för införandet av Heltid som norm Övergripande mål: En attraktiv arbetsplats för tryggad personalförsörjning

254 1. Inledning För att möta dagens utmaningar inom personalförsörjning och rådande kompetensbehov i Katrineholm samt att visa på att medarbetarna är kommunens viktigaste resurs har följande beslut tagits: Kommunfullmäktige har beslutat om att samtliga nyrekryteringar samt visstidsanställningar längre än tre månader ska anställas på heltid from De beslutade vidare att samtliga medarbetare i Katrineholms kommun ska inneha en heltidstjänst, med möjlighet att välja en lägre sysselsättningsgrad, from I beslutet framgår att dessa förändringar på sikt skall vara kostnadsneutrala. I Katrineholms kommun är förarbetet påbörjat med en implementeringsprocess av Heltid som norm. Processledare tillträder sin tjänst och då startar tidsplanen som presenteras senare i dokumentet. 2. Bakgrund Under en treårsperiod har flera projekt drivits gällande heltid i Katrineholms kommun. Dessa projekt har visat på att en kulturförändring behövs gällande flexibilitet, samt en förändring där medarbetare istället ser sig själva som en resurs för hela kommunen. För att lyckas i denna kulturförändring behöver förväntningar, attityder och värderingar tydliggöras från arbetsgivaren Katrineholms kommun. Medarbetare som väljer att öka sin arbetstid till heltidsmått måste vara flexibla inom sin planerade arbetstid. 3. Syfte Syftet är att använda personella samt ekonomiska resurserna effektivt i samklang med att stärka attraktionskraften som arbetsgivare. Heltid som norm ökar möjligheterna att rekrytera rätt kompetens samt att behålla kompetenta medarbetare. Syftet är också att vara en lärande organisation med tydlig målbild, omvärldsbevakning samt visioner. 4. Mål I kommunplanen för uttrycks den politiska viljeinriktningen för de kommunala verksamheternas utveckling i det övergripande målet: Attraktiv arbetsgivare för en tryggad personalförsörjning, bland annat genom att ha heltid som norm. För att implementera heltid som norm krävs ett innovativt förhållningssätt med kreativitet, flexibilitet, samordning och nära samarbete över förvaltningsgränserna. Målet är att tillskapa en trygg anställning för samtliga medarbetare som påverkar både hälsa och engagemang i positiv riktning. Katrineholms kommun blir mer attraktiv som arbetsgivare med satsningen på ökad kompetens- och kunskapsutveckling, liksom möjlighet till validering.

255 5. Resultatmål Resultatmål Ökat medarbetarengagemang Delaktighet att påverka sin tjänstgöringsgrad samt möjlighet att "prova" olika arbetsuppgifter inom andra förvaltningar ger ökat medarbetarengagemang. Resultatmål Minskad sjukfrånvaro Självbestämmande över önskad sysselsättningsgrad samt möjlighet till kompetensutveckling påverkar hälsan positivt. Resultatmål Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Satsningen på kompetensbaserad rekrytering innebär att krav på kandidat och aktuell tjänst matchas med frågebatteri kopplat till valda kompetenser. Tydlig kravspecifikation skapas inför varje rekrytering. Dessa resultatmål skall följas upp som indikatorer/mått varje år tom 2019, och presenteras under processens gång. Indikatorerna/måtten skall redovisas som helhet för kommunen, men skall även brytas ner så respektive nämnd har möjlighet att följa utvecklingen. 6. Omfattning Heltid som norm kommer inledningsvis rikta sig till samtliga medarbetare i Katrineholms kommun.

256 7. Organisation Referensgrupp: Cesam, Central samverkansgrupp Styrgrupp: Politisk styrgrupp: Personalutskottet Processledning: Processägare: Kommunchef i samarbete med ledningsgrupp. Ansvarig tjänsteman: Ekonomi- och personalchef. Processledare: Susanna Kullman KLF VOF BIF SBF STF SOC KTF Viadidakt Olika arbetsgrupper varierar över tid i processen Kommunikationsplan är A och O för lyckat resultat och målbild Rapport och uppföljning skall presenteras inom förvaltningarna, liksom politiskt frekvent genom processen