KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Årsredovisning

Transkript

1 KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2015 Årsredovisning

2 2 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken

3 Innehåll Myndighetens ordförande har ordet... 4 Vår förvaltningsberättelse...5 Inledning... 6 Direktionens arbete under året... 8 Strategisk samverkan är vårt arbetssätt Väsentliga händelser under året...12 Verksamheten ur olika perspektiv Medborgarperspektiv...15 Trafikförsörjningsperspektiv...17 Medarbetarperspektiv Ekonomiskt perspektiv Verksamhetens måluppfyllelse...31 Samlad bedömning om god ekonomisk hushållning Riskbedömning avseende verksamhetens framtida måluppfyllelse...34 Funktion Tillgänglighet Funktion Attraktivitet...36 Funktion Miljö...38 Funktion Effektivitet...39 Funktion Regional utveckling Årets arbete med intern kontroll Verksamhetens förväntade utveckling...44 Våra räkenskaper Finansiell redovisning Driftredovisning...48 Resultaträkning och Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Redovisningsprinciper Revisionsberättelse... 58

4 MYNDIGHETENS ORDFÖRANDE HAR ORDET En attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling Min utgångspunkt är att medborgarna på riktigt ska kunna uppleva att det i Sörmland finns ett bra trafiksystem med goda resmöjligheter. Ett hållbart trafiksystem som kompletterar andra trafikslag. Och att det är så oavsett anledningen till resan. Det ska gälla för den som pendlar storregionalt såsom till och från Södertälje eller Stockholm, för den som använder sin stads- eller lokaltrafik med buss för att ta sig till arbete eller studier, för färdtjänstresenären som ska uträtta ett ärende eller eleven som ska till skolan. Det hände mycket 2015 Det var sista året för diesel i busstrafiken och från årsskiftet går alla gröna bussar i Sörmland på förnybara drivmedel. Resandet fortsatte att öka och det var första året vi passerade 10-miljonersstrecket för antal resor i busstrafiken. Det var också året som präglades av etablering av Servicecenter Sörmland, genom vars numer öppnade verksamhet vi nu får ytterligare möjlighet att öka samordningen av och kvaliteten i den samlade kollektivtrafiken. fortsätta påverka så att renovering av och satsningar på infrastruktur som stödjer ett hållbart transportsystem för regionutveckling och ökad mobilitet blir av. Vi kommer även fortsatt följa tågtilldelningsfrågan och är nöjda när denna ger förutsättningar för stabil och robust tågtrafik över tid. Varmt tack! Avslutningsvis vill jag rikta mitt varmaste tack för det arbete som utförts och till alla våra medborgare som använder kollektivtrafiken. Fler förbättringar på ingång Under 2016 kommer nya tekniska system införas. Allt i syfte att kollektivtrafiken ska bli mer tillgänglig och attraktiv. Vi kommer även successivt realisera tidigare viktiga beslut om satsningar på tågtrafiken genom tätare turer, en biljett för resan och nya tågfordon. Ett modernt trafiksystem Vi kommer fortsätta att ta till oss av omvärldens innovationer, till exempel inom områden som automatisering och energiförsörjning. Den fysiska infrastrukturen är en viktig förutsättning för att kunna bedriva pålitliga transporter. Här kommer vi Monica Johansson Ordförande Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 4 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken

5 VÅR FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Här finns information om myndighetens organisation, om de viktigaste händelserna under 2015, om verksamheten under året ur olika perspektiv, om årets måluppfyllelse och om de framtida utmaningarna. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken 5

6 Inledning Hej Sörmlandstrafiken en del av Mälardalen 2015 var sista året då kollektivtrafiken i Sörmland gick under namnet Länstrafiken. I och med övergången till 2016 kommer varumärket Sörmlandstrafiken att användas med ny grafisk profil som följd. Namnet Sörmlandstrafiken ska göra det tydligt för länets invånare att det är just Sörmlandstrafiken som tillhandahåller all kollektivtrafik i länet. Den 18 december 2015 registrerades årets 10 miljonte påstigande i busstrafiken, en gräns som därmed passerades för första gången. Det är en symbolisk gräns som sätter fokus på att resandet med buss i Sörmland stadigt har ökat, och vilket satte extra fart under Till detta kommer drygt 2,7 miljoner påstigande i den regionala tågtrafiken till och från Sörmland. Resandeökningen är en effekt av tidigare satsningar på utökat utbud i flera delar av länet. Det är också en effekt av ett län som ökar sin befolkning i samtliga kommuner, såväl genom ökad inflyttning från våra grannlän som genom ökad inflyttning från utlandet. Summerat på Sörmlands omkring invånare motsvarar detta nästan 50 påstigningar per person och år. Myndighetens verksamhet är således något som berör många sörmlänningar, direkt eller indirekt, bland annat som pendlare, skolelev, förälder, patient eller förare var även året då förutsättningar skapades för övergång till en helt fossilfri busstrafik i Sörmland. Från och med den 1 januari 2016 bedrivs all busstrafik på förnybara drivmedel med en energimix av el, biogas, RME och HVO. Den 13 december 2015 sattes två batteridrivna elbussar i trafik i Eskilstuna. En stor del av länets invånare arbetar utanför länet, i synnerhet pendlar många sörmlänningar till Stockholms län. Under året har flera stora steg tagits tillsammans med övriga län/regioner i Mälardalen för att underlätta det länsöverskridande resandet. Det nya regionaltågssystemet Ny Trafik 2017 har tagit ytterligare form där bland annat tilldelningsbeslut har fattats gällande inköp av tåg. Genom Mälardalsrådets process En Bättre Sits har även arbetet med en ny regional systemanalys, för hela Mälardalen, påbörjats. Under ledning av Trafikförvaltningen i Stockholms län pågår också ett arbete för att regionens olika biljettsystem ska integreras och därmed möjliggöra resandet med en biljett i hela Mälardalen. Välkommen 2016 trafikinformationens år För Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är 2016 året då många av de beslut som fattats under tidigare år ska bli verklighet. I början på året invigdes Servicecenter Sörmland med uppdrag att ta emot bokningar samt planera och samordna resor. Med bemanning dygnet runt innebär också Servicecenter Sörmland en utökad kundservice och därmed förbättrad trafikoch störningsinformation för alla resenärer i länets kollektivtrafik har till stora delar präglats av förberedelser för denna uppstart. Som följd av etableringen av Servicecenter Sörmland har myndigheten gått från 34 anställda den 1 januari 2015 till 60 anställda vid årets slut. Under året blev det även tydligt att organisationen inte längre var anpassad utifrån de utökade uppdrag som myndigheten fått sedan den bildades En ny organisatorisk form för myndigheten trädde därför i kraft den 1 september 2015, vilken syftade till att utifrån det utökade uppdraget finna en organisatorisk form som både stödjer verksamheten som myndighetens medarbetare. Under 2016 kommer även nya tekniska system för trafikinformation och försäljning att introduceras Under 2016 kommer även nya tekniska system för trafikinformation och försäljning att introduceras. I oktober 2015 påbörjades tillsammans med leverantör ett utvecklingsarbete av ett nytt molnbaserat tekniskt system, vilket möjliggör en utökad flexibilitet. Det tekniska systemet kommer, efter beslut av styrelsen i Mälardalstrafik AB (MÄLAB), även att nyttjas av den regionala tågtrafiken. Under året har även arbetet med att ta fram förslag till nya principer för kommande Sörmlandstaxa fortsatt. I denna ingår nya förslag på affärsvillkor, zonstruktur, produktutbud och prissättning. Parallellt har myndigheten även tagit fram förslag till ny finansieringsmodell för produkten Skolkort. Överenskommelser angående Sörmlandstaxan respektive Skolkort undertecknades av myndighetens medlemmar den 19 november Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken

7 Många utmaningar återstår Att fortsatt öka resandet och att erbjuda relevanta produkter i en föränderlig värld kommer vara en stor utmaning framåt. Mot den bakgrunden genomförde myndigheten, och som ett led i arbetet med kommande trafikförsörjningsprogram, en framåtblickande utredning om hur omvärldsfaktorer och teknisk utveckling kommer att påverka kollektivtrafiken i stort, och hur Sörmlands särskilda förutsättningar tas tillvara. Här speglas en bild av snabb teknisk utveckling i synnerhet avseende drivmedel med en förväntad fortsatt utfasning av fossila bränslen. Detta till förmån för eldrift där utvecklad batteriteknik i kombination med ökad effektivitet i utvinning av solenergi kan ge helt nya förutsättningar för hur våra fordon drivs. Utvecklingen av autonoma fordon är också relevant utifrån ett kollektivtrafikperspektiv, och kan ge helt förändrade framtida förutsättningar för att bedriva kollektivtrafik i exempelvis glest befolkade områden. På infrastruktursidan kretsar mycket kring Ostlänken, en ny järnväg mellan Järna och Linköping med nya resecentrum och uppehåll i både Vagnhärad och i Nyköping. Under 2015 har myndigheten tillsammans med MÄLAB och våra kollegor i Östergötland och Stockholm identifierat hur den framtida regionala tågtrafiken ska se ut när Ostlänken står klar i slutet av nästa decennium. Det står redan klart att det finns motsättningar mellan höghastighetstågens och den regionala tågtrafikens behov, om planerna på fortsatt utbyggnad av ett höghastighetsnät blir verklighet och utredning visar att kapacitet finns för den regionala tågtrafiken även vid ett scenario med så mycket som sex höghastighetståg per timme. Frågan kring framtida regionbildning har under perioden på nytt aktualiserats och ytterligare två av våra grannlän bildade vid ingången till 2015 regioner. Oaktat framtida administrativa gränser och organiseringsformer är det fortsatt viktigt att kollektivtrafiksystemen fortsätter planeras och utvecklas utifrån Sörmlands del av en växande Stockholms- och Mälardalsregion. En nära samverkan med andra aktörer i Östra Mellansverige är därför fortsatt avgörande. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken 7

8 Direktionens arbete under året Myndighetens direktion, som är vårt beslutande organ, har under 2015 sammanträtt vid sex tillfällen. I enlighet med fastställd sammanträdesplan har fem ordinarie sammanträden hållits. Utöver detta har direktionen sammanträtt vid ett extra tillfälle under året. Direktionen samlades även under våren vid ett strategiseminarium. Vid direktionens ordinarie sammanträden har regelmässigt informerats om frågor rörande pågående arbete, främst hos MÄLAB, kopplat till Ny Trafik 2017 samt i processen En bättre Sits. Även frågor kopplat till samordning av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken i Sörmland, har återkommande hanterats vid direktionens sammanträden. I denna del har direktionen informerats om beslut och uppföljning hörande till den förstärkta avtalsuppföljningen. En stående informationspunkt har även handlat om nuläge i upphandling av serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland samt etableringen av Servicecenter Sörmland. Ordinarie sammanträden Fastställande av ordförande, vice ordförande, ledamöter, ersättare, revisorer samt arbetsformer i direktionen för Fastställande om budget 2015 med flerårsplan Övriga beslut om: fastställande av delegationsordning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet reviderad attestordning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet fastställande av ägardirektiv för Länstrafiken Sörmland AB lokalisering av verksamhet Information om bland annat: arbetet med Trafikförsörjningsprogram upphandling av Betal- och realtidssystem samt övrig teknik Fastställande av årsredovisning Övriga beslut om: samråd om verksamhetsplanering och budget 2016 (17 18) nominering av styrelseledamöter, ordförande samt revisorer till Länstrafiken Sörmland AB instruktion till ombudet vid årsstämma i Länstrafiken Sörmland AB nominering av representant till Sörmlands Miljöoch Klimatråd godkännande för MÄLAB att ingå hyresavtal med Eskilstuna kommun Information om bland annat: pågående arbete med Sörmlands regionala Trafikförsörjningsprogram pågående arbete med Kommunöversyner i Sörmland 2.0 pågående arbete Betal- och RealtidssystemsUpphandling i Sörmland (BRUS) pågående arbete med profil, zonstruktur, produktsortiment samt prisstruktur och prissättning pågående arbete med att säkra trafiken busstrafik till och från asylboenden i Sörmland pågående arbete med organisationsöversyn 8 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken

9 Fastställande av delårsrapport 1, 2015, samt trafikbokslut 2014 med årlig rapport. Beslut om Verksamhetsplan och budget 2016 med flerårsplan avseende länsgemensam verksamhet och kostnader. Övriga beslut om: justerade principer för myndighetens verksamhet inriktning för vision och mål för Sörmlands regionala Trafikförsörjningsprogram varumärke nominering av ledamöter till styrelsen för Mälardalstrafik AB (MÄLAB) utseende av stämmoombud inför extra stämma i Samtrafiken i Sverige AB instruktion till ombuden vid årsstämma i Mälardalstrafik AB (MÄLAB), årsstämma i AB Transitio respektive extra stämma i Samtrafiken i Sverige AB nomineringar till Svensk Kollektivtrafiks styrelse instruktion till ombudet vid årsstämma i Svensk Kollektivtrafik Information om bland annat: revisorernas granskning av årsredovisning 2014 riksfärdtjänst och långa sjukresor planeringsläget avseende Tågplan 2016 pågående upphandling BRUS Betalning och Realtids Upphandling i Sörmland affärsregler, zonstruktur, produktsortiment samt prisstruktur och prissättning med fastställande av kommande principiella zonstruktur Fastställande av delårsrapport 2, Övriga beslut om: arbetsmiljöpolicy för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sörmlandstrafikens logotyp instruktion till stämmoombudet vid årsstämma i Samtrafiken i Sverige AB godkännande av ändring av bolagsdokument i AB Transitio inriktning för årsmötesplan 2016 Information om bland annat: Betal- och Realtidssystem utredning Ostlänken ägarråd den 3 september 2015 inriktning för Mälardalstaxan inriktning för Sörmlandstaxan skolkortsmodell nuläget i pågående upphandlingar vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet trafikbeställningar och planeringsläge T16 kommunöversyner 2.0 pågående arbete med revidering av planeringsprocess- och beslutsordning arbete med ändringar och tillägg i förbundsordningen Beslut om Verksamhetsplan och budget 2016 med flerårsplan avseende trafikkostnader och biljettintäkter. Övriga beslut om: prissättning utträde i föreningen Svensk Kollektivtrafik Information om bland annat: revisionens utlåtande av Delårsrapport 2, 2015 pågående arbete med införandet av varumärket Sörmlandstrafiken och ny hemsida Betal- och Realtidssystem slutrapport om Trafikanalys Ostlänken nuläget i pågående upphandlingar vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Citybaneavtalet slutrapport projekt samordning allmän och särskild kollektivtrafik Extra sammanträde Mot bakgrund av att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets ordinarie ledamot och tillika ordförande Åsa Kullgren den 19 november begärt uppsägelse från samtliga politiska uppdrag träffades direktionen vid ett extra tillfälle för att besluta om: nominering av styrelseledamot tillika vice ordförande för Mälardalstrafik AB (MÄLAB) nominering av styrelseledamot tillika ordförande för Länstrafiken Sörmland AB Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken 9

10 Strategisk samverkan är vårt arbetssätt Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har ett omfattande samarbete såväl internt med myndighetens medlemmar som med övriga regionala organ i Sörmland och i Mälardalen samt på nationell nivå. Våra relationer med trafikföretag och övriga leverantörer ska även de präglas av samverkan i syfte att skapa förutsättningar för en god leverans. Prioriterade ordinarie forum som myndigheten deltog i eller sammankallade till 2015: En bättre sits En process för storregional infrastrukturplanering under ledning av Mälardalsrådet. Här representerades myndigheten under året av såväl politiska- som tjänstemannaföreträdare och i nära samverkan med Regionförbundet Sörmland. RKTM-träffar SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bjöd in till chefsträffar under 2015 där myndigheten deltagit. RKTM-träffar MÄLAB har under året initierat och bjudit in ägarkretsen för aktiviteter i Ny Trafik 2017 där myndigheten har deltagit i såväl politisk styrelse som tjänstemannaberedning. Kollektivtrafikhandläggarnätverket Myndigheten har bjudit in till träffar med länets samtliga kollektivtrafikhandläggare samt deltagare från MÄLAB och Regionförbundet cirka var sjätte vecka. Detta är vårt mest prioriterade forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor. Medlemmarnas representanter i detta nätverk är vår främsta resurs för Myndighetens ledamöter och ersättare (per den 1 januari 2016) Landstinget Sörmland Ledamöter: Monica Johansson (S), tillika ordförande, Mattias Claesson (C), Carl Werner (MP), Magnus Leivik (M) och Ingrid Jerneborg Glimne (M) Ersättare: Ann-Sofie Jacobsson (MP), Christer Kax Sundberg (FP), Jan Norberg (Våfp), Christina Södling (S) och Ulf Westerberg (M) Eskilstuna kommun Ledamot: Sarita Hotti (S) Ersättare: Ingrid Sermeno Escobar (MP) Nyköpings kommun Ledamot: Urban Granström (S) Ersättare: Anna af Sillén (M) Oxelösunds kommun Ledamot: Catharina Fredriksson (S) Ersättare: Dag Bergentoft (M) Flens kommun Ledamot: Jan-Erik Larsson (S) Ersättare: Roger Tiefensee (C) Strängnäs kommun Ledamot: Jacob Högfeldt (M) Ersättare: Leif Lindström (S) Katrineholms kommun Ledamot: Göran Dahlström (S) Ersättare: Lars Härnström (M) Vingåkers kommun Ledamot: Anneli Bengtsson (S) Ersättare: Christer Nodemar (M) Trosa kommun Ledamot: Daniel Portnoff (M), tillika vice ordförande Ersättare: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) Gnesta kommun Ledamot: Ann-Sofie Lifvenhage (M) Ersättare: Johan Rocklind (S) Vid årsskiftet avgick Åsa Kullgren (S), Landstinget Sörmland, som ledamot tillika ordförande och ersattes av Monica Johansson (S). Tidigare under året avgick även Magnus Johansson (MP), Eskilstuna kommun, som ledamot och ersattes av Sarita Hotti (S). Detsamma gäller för Timo Granetin (M), Vingåkers kommun, som avgick som ersättare och ersattes av Christer Nodemar (M). 10 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken

11 Engagemang vid årsskiftet 2015/16 Medlemskap SKL/Pacta Hel- och delägda bolag och intressebolag Länstrafiken Sörmland AB 100 % MÄLAB 13 % AB Transitio 5 % Samtrafiken Sverige AB (30 aktier) att ta frågor vidare internt hos respektive medlem. Nätverket utgör numera den samlade tjänstemannaberedningen för frågor gällande såväl den allmänna som särskilda kollektivtrafiken. Regionala transportgruppen Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Länspensionärsråd samt rådet för funktionshindersfrågor Myndigheten har under året, och tillsammans med detta forum, berett frågor kopplade till arbetet med upphandling av serviceresor. Våra hel- och delägda bolag, intressebolag och medlemsföreningar Under året har flera förändringar skett och/eller initierats kopplat till våra delägda bolag, intressebolag och medlemsföreningar. Styrelsen i Länstrafiken Sörmland AB har under 2015 sammanträtt vid fyra tillfällen. Två ordinarie sammanträden har hållits den 19 februari samt den 19 november i enlighet med fastställd årsmötesplan. Utöver detta har styrelsen sammanträtt vid två extra tillfällen under året, den 6 maj samt den 16 december. Båda med anledning av behov av nomineringar. Styrelseledamöter i Länstrafiken Sörmland AB var under året Åsa Kullgren, tillika styrelsens ordförande, Daniel Portnoff och Sarita Hotti. Sörmlands andel i det gemensamt med Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland ägda bolaget MÄLAB uppgår till 13 procent. MÄLAB är i sin tur aktieinnehavare i TiM AB (Trafik i Mälardalen) till 50 procent där SJ AB innehar den andra hälften. Styrelsen för MÄLAB har med anledning av beslut kopplade till Ny Trafik 2017 även under detta år haft ett intensivt arbete. Sörmland har hittills ingen plats i vare sig styrelse eller ägarråd i AB Transitio, men kommer som följd av länets finansiella engagemang i tågfordon kommande år ges plats i ägarrådet utifrån nu rådande bolagsordning. Under året har myndigheten dock deltagit i styrgrupp kopplat till upphandlingen av fordon för AMT-projektet. Samtrafiken i Sverige AB är ett tjänsteutvecklingsföretag, ägt gemensamt av 36 trafikföretag inklusive Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, som finns till för att göra kollektivt resande enklare samt mer tillgängligt och pålitligt. Detta sker främst genom att bolaget utvecklar tjänster för trafikföretag och resenärer samt förser branschen med kunskap och data om resandet i Sverige. Under året har det framtida uppdraget för Samtrafiken formulerats genom ny bolagsordning. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets tidigare anmälda utträde ur Svensk Kollektivtrafik effektuerades vid årsskiftet med innebörden att myndigheten per den 1 januari 2016 inte längre är medlem i Svensk Kollektivtrafik. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken 11

12 Väsentliga händelser under året Januari En organisationsöversyn inleds i syfte att utifrån det utökade uppdraget finna en organisatorisk form som både stödjer verksamheten som myndighetens medarbetare. Allvarlig olycka inträffar utanför Strängnäs då en buss kanar av vägen och välter. Fyra passagerare får uppsöka sjukhus med lindriga skador. SJ AB överklagar Förvaltningsrätten i Stockholms avgörande i mål om allmän trafikplikt innebärande att SJ AB:s överklagan av SLL:s beslut om allmän trafikplikt för regional tågtrafik avslagits. April Christer Eriksson, förare vid Taxi Nyköping Oxelösund AB, blev Sörmlands första certifierade förare för serviceresor. Med anledning av ombyggnationen av Strängnäs Resecentrum får flertalet linjer i Strängnäs nya tidtabeller. Maj Ny vägledning för regionala trafikförsörjningsprogram från SKL redovisas. Februari Tilldelningsbeslut för Betal- och Realtidsupphandling i Sörmland meddelas. Juni AB Transitio meddelar tilldelningsbeslut för inköp av tåg för regionens framtida tågsatsning där schweiziska Stadler Rail AG tilldelades uppdraget att leverera 33 fordon av typen Dosto. Överenskommelse tecknas om de två trafikavtalen för busstrafik företrädesvis i Katrineholm, Flen och Vingåker respektive Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta, och som bland annat innebär att samtlig busstrafik i de två avtalen ska köras med förnybara drivmedel från den 1 januari Mars Elbuss testas under två veckor i Eskilstuna som en del av ett forskningsprojekt. Juli Trosabussen övergår till att bedrivas i kommersiell regi av Åkerbergs Trafik AB. 12 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken

13 Augusti Efter att förvaltningsrätten avslagit inkomna överprövningar av tidigare fattat tilldelningsbeslut skrivs kontrakt med TriNorth Solutions AB och Ridango AS att leverera betal- och realtidssystem till busstrafiken i Sörmland med option att även leverera betalsystem för regionens kommande tågsatsning. Trafikstart i nytt avtal för skolskjutstrafiken i Nyköping. November Upphandlingen av Serviceresor avbryts bland annat som följd av domar från Kammarätten i Jönköping. Myndighetens medlemmar tecknar överenskommelser om principer för ny Sörmlandstaxa och ny modell för skolkort. Tilldelningsbeslut meddelas i upphandling om riksfärdtjänst och långa sjukresor. Myndighetens ordförande Åsa Kullgren meddelar sin avgång och ny ordförande, Monica Johansson, väljs av Landstingsfullmäktige. September Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet certifieras enligt ISO Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets nya organisation träder i kraft. MÄLAB och Eskilstuna kommun tecknar ett tjugofemårigt hyreskontrakt om hyra av tågdepån på Gredby bangård. Tågplan 2016 fastställs av Trafikverket. December Den 2 december noteras den hittills högsta antalet påstigande under en dag, påstigande, i Sörmlandstrafikens busstrafik. Innan året är slut har för första gången 10 miljoner påstigande registrerats i länet, varav 5 miljoner i Eskilstuna stadstrafik och 1 miljon i Nyköpings stadstrafik. MÄLAB beslutar att, för regionens kommande tågsatsning, utnyttja option från Sörmlands tidigare upphandlade betal- och realtidssystem. I samband med tidtabellskiftet den 13 december sätts två nya, helt batteridrivna, elbussar in i ordinarie trafik i Eskilstuna. Oktober Länets första busskörfält öppnas utefter Västergatan i Eskilstuna. Tilldelningsbeslut meddelas i upphandlingarna om skolskjuts i Gnesta respektive Strängnäs kommun. Avtal tecknas för Persontransporter för grundskolan, särskolan och kompletterande resurs allmän kollektivtrafik i Gnesta kommun. Den 31 december sker den sista avgången med fossila bränslen i Sörmlandstrafikens busstrafik. Testversion av ny webb, sormlandstrafiken.se, lanseras och går i drift en bit in på nyåret. Avtal tecknas för Persontransporter för grundskolan, särskolan och kompletterande resurs allmän kollektivtrafik i Strängnäs kommun. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken 13

14 VERKSAMHETEN UR OLIKA PERSPEKTIV I det här avsnittet redovisas verksamheten ur fyra perspektiv: medborgararperspektivet om information, nöjdhet och attityder, trafikförsörjningsperspektivet om trafiken, samordningen och avtalen under 2015, medarbetarperspektivet om vår personalsituation och kompetensförsörjning samt det ekonomiska perspektivet om vår ekonomiska hushållning och intäktsutveckling. 14 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken

15 Medborgarperspektiv Under medborgararperspektivet finns information om myndighetens verksamhet närmast medborgarna; om informations- och kommunikationsinsatser, om kundtjänst samt om attityder och nöjdhet. Informations- och kommunikationsinsatser I maj 2015 fattades beslut att ett varumärkesutbyte skulle påbörjas och att begreppet Sörmlandstrafiken ska lanseras för resenärer och allmänhet. I oktober fastslogs logotypen, vilken är grunden för den visuella identiteten för Sörmlandstrafiken. Under hösten har ett arbete med att ta fram ett nytt grafiskt ramverk genomförts och en infasning av denna har påbörjas. Arbetet med att fasa ut Länstrafiken respektive fasa in Sörmlandstrafiken kommer under 2016 att fortsätta och intensifieras. positiva resandeutvecklingen i stora delar av länet, förarcertifieringar, beställda tåg för trafik i Sörmland och Mälardalen, att appen ersätter sms-biljetten och de nya elbussarna i Eskilstuna. Myndigheten har även uppmärksammats i såväl radio som tv om övergången till förnybara drivmedel. Förutom ovan nämnda aktiviteter har myndighetens etablering av Servicecenter Sörmland och övertagande av ansvar för delar av den särskilda kollektivtrafiken varit särskilt uppmärksammad i media under året, så även processen kring upphandling av serviceresor. Därtill har verksamheten synts i media gällande bland annat aktiviteter i trepartssamverkan i Eskilstuna som pimpade busskurer och Bussens dag under mobilitetsveckan, den senare för flera orter i länet. Sörmlandstrafikens logotyp består av varumärkets orddel och en symbol. Orddelen har ett typsnitt som har god läsbarhet, vilket är ett krav då det i Sörmlandstrafikens målgrupp finns människor med lässvårigheter. Symbolen består av två pilar som visar på rörelse i olika riktningar. I området mellan pilarna finns en S-formad väg. Den gröna färgen står för miljö och hållbar utveckling. Sammanfattningsvis förmedlar logotypen uppdraget och har utformats för att vara tillgängligt för verksamhetens alla målgrupper. Parallellt har under hösten även Sörmlandstrafikens webbplats byggts. Den nya webben är en service- och tjänstebaserad webbplats, där fokus är att möta resenärens och medborgarens behov av information. Webbplatsen är responsiv, det vill säga anpassad för att kunna användas på olika slags digitala enheter som läsplattor och mobiler. Den ger också de tekniska förutsättningar som krävs för att kunna implementera det nya betal- och realtidsinformationssystemet som lanseras hösten Under året har ett tjugotal pressmeddelanden distribuerats. Dessa har bland annat handlat om den Kundtjänst Kunder och medborgare som kontaktar oss kan göra det bland annat via e-post, telefon eller genom att besöka Eskilstuna Station360. Under 2015 har kundtjänst registrerat ungefär ärenden ( ärenden) och besvarat omkring samtal. Ärendena rör bland annat önskemål och synpunkter om linjesträckningar, trafikplaneringsfrågor, reklamationer och synpunkter på trafikföretag. I samtalen hanterar kundtjänst vidare bland annat frågor gällande trafiken och bokning av anropstyrd trafik respektive kompletteringstrafik. Eskilstuna Station360 har under året haft i genomsnitt cirka 200 besökande per dag (samma som 2014). Station360 är ombud för SJ, SL, TiM och Tågkompaniet. Frågor från kund handlar framförallt om upplysning av tåg-och busstider samt försäljning av resor. Den 31 december 2015 stängdes försäljningsdisken vid Rademachergatan 16 vid Fristadstorget i Eskilstuna som en följd av att myndigheten valt att koncentrera försäljningen till Eskilstuna Station360 och till våra ombud. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken 15

16 SERVICECENTER KUNDSERVICE TRAFIKLEDNING Allt hänger ihop från bokning till genomförd resa. Ett bra bemötande och goda relationer mellan alla parter, såväl internt inom Servicecenter som mellan Servicecenter och trafikföretagen, påverkar resenärens totala upplevelse och bilden av Sörmlandstrafiken. Allt fler resenärer efterfrågar information och tjänster digitalt. I och med införandet av det nya biljett- och realtidsinformationssystemet som lanseras hösten 2016 kommer myndigheten att ännu bättre kunna möta upp detta behov. Under året har arbetet fortlöpt gällande etableringen av Servicecenter Sörmland där samordning av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken ska ske. Servicecenter kommer ansvara för bokning av färdtjänst och sjukresor samt trafikledning. I servicecenters uppdrag kvarstår även hanteringen av den allmänna kollektivtrafiken. Nya medarbetare har rekryterats och utbildningar har genomförts för att öppningen av det nya servicecentet ska kunna genomföras till den 1 februari I och med att ansvaret för regionala tågtrafiken i högre utsträckning kommer att tas över av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna är det också sannolikt att kundservice i större utsträckning även kommer att hantera frågor kopplade till tågtrafiken. MÄLAB utreder för närvarande hur trafikupplysning och kundtjänst för tågtrafiken ska hanteras. Andel nöjda i procent Attityder och nöjdhet Av de personer som är intervjuade i Svensk Kollektivtrafiks Kundbarometer KOLBAR (via Ipsos) under perioden januari till december 2015 går det att utläsa att nöjdheten har förbättrats i alla tre grupper i Sörmland jämfört med Gällande Nöjdheten med senaste resan och Kundnöjdheten är värdena numera även bättre än rikets genomsnittssiffror (med knappt intervjuer som bas). Allmänhetens nöjdhet, det vill säga nöjdheten av samtliga i undersökningen tillfrågade personer, ligger trots förbättringen fortsatt lågt i länet och under rikets genomsnitt. Myndigheten har som inriktning att minst uppnå samma värden som riket, något som uppfylls för variablerna kundnöjdheten och nöjdheten med senaste resan, dock ännu inte för variabeln allmänhetens nöjdhet. Andel nöjda i procent, jämförelse med riket 100% 80% 60% 40% 82 % 81 % (+2 %) ( 0 %) 64 % (+4 %) 63 % (+1 %) 52 % (+1 %) 43 % (+1 %) 20% 0% Nöjdhet senaste resan Nöjdhet kund Nöjdhet allmänhet Jämförelse med 2014 års resultat inom parantes (avser förändring i procentenheter). Sörmland Riket 16 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken

17 Trafikförsörjningsperspektiv Under trafikförsörjningsperspektivet finns information om trafiken och trafikstödjande funktioner och system; om nytt regionaltågssystem i Mälardalen Ny Trafik 2017, om tåg- respektive busstrafiken och dess avtal, om samordning av den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken, och om produkt- och intäktsutveckling. Nytt regionaltågssystem i Mälardalen Ny Trafik 2017 Under året har flera aktiviter genomförts i förberedelserna för Ny Trafik 2017 som bland annat innebär utökad regionaltågstrafik i Mälardalen i samband med det planerade öppnandet av Citybanan Den nya trafiken har utformats utifrån samma regionala mål som motiverade bygget av Citybanan, och ska möta de särskilda behov som finns för arbetspendling och annat vardagsresande. En hörnsten är att trafikutbudet ska vara stabilt och förutsägbart, så att medborgare och näringsliv ska vara säkra på att tågen kommer fortsätta gå under överskådlig tid. Grunden för den gemensamma trafiken är timmestrafik på de flesta sträckor i stort sett hela dagen förstärkt med insatståg morgon och kväll. Jämfört med idag innebär detta en utökning av trafiken med 30 procent. För att underlätta bytesresor till anslutande trafik ska tidtabellsplaneringen vara samordnad med den länsvisa buss- och spårtrafiken. Ett nytt prissystem (Mälardalstaxa) ska också införas med 30-dagarskort som gäller för resor i såväl regionala tågtrafiken som i den anslutande lokaltrafiken med t-bana, buss och pendeltåg utan krav på tillägg. Under 2015 har bland annat följande aktiviter skett: Tilldelningsbeslut i upphandling av tågfordon AB Transitio meddelade i juni att Stadler Rail AG får uppdraget att leverera 33 tågfordon av typen Dosto. Tilldelningsbeslutet är under överprövning. MÄLAB och Eskilstuna kommun tecknar i augusti ett tjugofemårigt hyreskontrakt om hyra av tågdepån på Gredby bangård. Förhandlingar har pågått gällande etablerande av övergångsavtal fram till dess att samtliga fordon är levererade. Under året har förslag tagits fram för varumärke för tågtrafiken och Mälardalstaxan. I december beslutade MÄLAB:s styrelse att avropa optionen i Sörmlands upphandling av nytt biljettsystem. Principer för Mälardalstaxa har hanterats. Länen har också, under ledning av Trafikförvaltningen i Stockholms län, samlats kring frågan om interoperabilitet i Mälardalen för att möjliggöra resor med ett resekort. Citybaneavtalet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, genom det helägda bolaget Länstrafiken Sörmland AB, är tillsammans med motsvarigheter i Uppsala, Västmanlands och Örebro län samt Norrköpings och Linköpings kommuner part i Avtal om medfinansiering av Citybanan m.m. gentemot staten. Avtalet löper till 2017 med en första utbetalning under Betalningsflöden påbörjades 2012 från medlemmarna, och via myndigheten, för att fullgöra betalningsplanen. I januari 2015 utbetaldas 180 mnkr för 2015 års medfinansiering och vid denna årsredovisnings upprättande har den fjärde utbetalningen om 182 mnkr avseende 2016 års medfinansiering till Trafikverket genomförts. Bild av den tilldelande fordonstypen Dosto, som planeras trafikera flera av länets järnvägssträckor. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken 17

18 Trafiken och avtalen Tågtrafik För resenärer som åker tåg inom Sörmland och över länsgräns är SJ den dominerande operatören. MÄLAB, som förvaltar avtalen med SJ på uppdrag av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet samt övriga delägare, har fyra tågtrafikavtal där SJ är utförare: Svealandsbanan Stockholm Eskilstuna Arboga ( Örebro) Sörmlandspilen Stockholm Katrineholm Hallsberg UVEN Sala Eskilstuna Norrköping Linköping Nyköpingsbanan Stockholm Nyköping Norrköping ( Linköping). MÄLAB har även ramavtal med flera operatörer vilka kan användas vid eventuella nya upphandlingar. Under 2013 har ett avrop från ramavtalet gjorts för utökad trafik på Svealandsbanan mellan Eskilstuna och Örebro, denna trafik har kommit igång till tidtabellskiftet i december Det femte tågtrafikavtalet är mellan Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Stockholms läns landsting (SLL) och avser trafiken på Gnestapendeln Södertälje Centrum-Järna-Gnesta. Sörmlands kostnader för regionaltågen och Gnestapendeln uppgick under 2015, inklusive banavgifterna, till närmare 124 miljoner kronor, varav trafikavtalet på Svealandsbanan var nära 23,9 mnkr, Sörmlandspilen 50,1 mnkr, UVEN 13,7 mnkr, Nyköpingsbanan 23,7 mnkr samt den så kallade Gnestapendeln 12,4 mnkr. Avtalet för länskortsgiltighet på regionaltågen medförde ytterligare kostnader på 14,3 mnkr. Inför arbetet med tågplan 2016 saknades egentligen stora nyheter, men det blev ändå en del förändringar där bland annat SJ utvecklar sin snabbtågstrafik på linjen Stockholm-Oslo och godstågsoperatörerna utökar godstrafiken på dagtid. Planeringsprocessen för regionaltågstrafiken genom Sörmland präglades återigen av den stora trängseln utmed Västra stambanan som påverkar Sörmlandspilens, och i viss mån även Gnestapendelns, framkomlighet negativt. För att fortlöpande följa upp tidtabellsarbetet hade myndigheten, tillsammans med MÄLAB, ett antal möten med SJ, SLL och Trafikverket. I detalj har tågplaneprocessen handlat mycket om att skapa en attraktiv tidtabell med så få förbigångar som möjligt för regionaltågen utmed Västra stambanan (Sörmlandspilen). Utfallet visar dock att antalet förbigångar ökar något under 2016 vilket medför restidsförlängningar för resenärerna. För första gången utnyttjade myndigheten i årets tidtabellsprocess också möjligheten att lämna in en så kallad begäran om tvistlösning för Sörmlandspilens tåg 137, eftersom vi inte var nöjda med Trafikverkets lösning att prioritera godståg före tåg 137 med 45 minuters tidigareläggning av tåg 137 som följd. Tvisten har avgjorts till Sörmlandspilens nackdel vilket innebär att Sörmlandspilens systemtidtabell med entimmestrafik på eftermiddagarna rubbas. En annan negativ förändring är att uppehållet i Flemingsberg för Sörmlandspilens tåg 141, på eftermiddagen från Stockholm till Hallsberg, måste slopas för att över huvud taget få ett körbart tågläge fram till Hallsberg. En positiv nyhet för Sörmlandspilen är att tåg 139 (från Stockholm kl , mot Hallsberg) kommer att köras även sommartid från och med 2016, detta efter upprepade önskemål från pendlare. Också en del turer på Gnestapendeln behövde tidsjusteras något, men de flesta turerna har fungerande anslutningar i Södertälje hamn till/från Stockholm. För våra övriga banor, det vill säga Svealandsbanan, Nyköpingsbanan och UVEN, var tidtabellsarbetet betydligt enklare då regionaltågen på dessa banor inte behöver dela spårkapacitet med lika många tåg som på Västra stambanan. 18 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken

19 Resandet med tågtrafik I tågtrafiken har antalet påstigande med SJ färdbevis från de sörmländska stationerna minskat marginellt, trots att utvecklingen var bra på tre av fyra linjer. Avstängningen av Årstabron i Stockholm under våren/ sommaren, med förlängda restider som följd, har sannolikt haft en dämpande effekt på resandeutvecklingen över lag eftersom Stockholm har stor betydelse som målpunkt för resorna från Sörmland. Förklaringen till den negativa resandeutvecklingen på Svealandsbanan från främst Strängnäs, men i viss mån även Eskilstuna, kan vara ett banarbete vid Strängnäs med tre veckovisa totalavstängningar under 2015 (att jämföra med två året innan). I Strängnäs pågår även omfattande arbeten vid resecentrum, och situationen där kan uppfattas som stökig. Utvecklingen från de övriga banorna och på Gnestapendeln var positiv. Utöver resandet med SJ och SL färdbevis genomförs också resor med länets egna skol- och pendlarprodukter: Under 2015 uppskattas antalet påstigande med myndighetens produkter till Siffran baseras på en räkning under en vecka i oktober 2015 som sedan har räknats upp till ett årsvärde. Eftersom denna räkning inte genomförs årligen, och dessutom är baserad på en viss uppskattning, går det inte att jämföra antalet påstigande med länskortsprodukter med en motsvarande siffra för Resandet med regional-/ lokaltåg från Sörmland 2015 Påstigande Förändring (%) Påstigande i länet med SJ färdbevis för regionaltåg ,2 % därav Svealandsbanan från stationerna Eskilstuna, Strängnäs och Läggesta ,6 % därav Sörmlandspilen från stationerna Vingåker, Katrineholm, Flen och Gnesta ,8 % därav Nyköpingsbanan från stationerna Nyköping och Vagnhärad ,2 % därav UVEN från stationerna Katrineholm, Flen, Hälleforsnäs, Eskilstuna och Kvicksund ,9 % Påstigande i länet med myndighetens periodkort (räknas inte årligen) i.u. Påstigande i Gnesta på SL:s Gnestapendel ,5 % Totalt påstigande regional-/lokaltåg i Sörmland i.u. Om man vidgar perspektivet och analyserar utvecklingen av antalet påstigande utmed hela linjesträckningen (det vill säga inte bara påstigandet i länet) kan konstateras att Svealandsbanan utvecklades positivt (+1,2 procent), delvis beroende på en tillfällig överflyttning av resandet från Mälarbanan under sommaren på grund av ett banarbete. Jämförbarheten på Svealandsbanan försvåras eftersom det under 2015 fanns fler genomgående tåg Stockholm-Örebro. Ökningstakten längs Sörmlandspilens hela sträckning ligger på 5,5 procent (fler resor framför allt inom Stockholms län), längs Nyköpingsbanan på 7,4 procent (dock bara delvis jämförbar med 2014 på grund av överflyttningseffekter från Ostpendeln Linköping-Gävle) och utmed UVEN på 0,1 procent (påverkats av avstängningar mellan Västerås och Sala). Sett till hela TiM-systemet, där även linjerna Uppsala-Stockholm, Gävle-Linköping och Hallsberg/Örebro-Västerås-Stockholm ingår, har resandet under 2015 i princip legat på samma nivå som året innan. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken 19

20 Busstrafik Det regionala busslinjenätet i Sörmland utgörs av landsbygdstrafik och stadstrafik. Landsbygdstrafiken består i sin tur av regionala stomlinjer och lokala linjer. Regional stomlinjetrafik trafikeras mellan länets kommunhuvudorter medan de lokala linjerna trafikeras i huvudsak inom respektive kommun. Stadstrafik finns i Eskilstunas, Nyköpings, Strängnäs och Katrineholms tätorter. Mellan Trosa/Vagnhärad och Liljeholmen i södra Stockholm ( Trosabussen ) har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tillsammans med Trosa kommun gemensamt upphandlat trafiken genom tjänstekoncessionsavtal. Ett avtal som per den 1 juli övergick till att bedrivas helt i kommersiell regi. Resandet i busstrafiken Totalt registrerades drygt påstigande i den av myndigheten upphandlade busstrafiken under året och därmed för första gången mer än 10 miljoner. Detta motsvarar en ökning på 5,1 procent jämfört med Sett på femårsperioden har antalet påstigande ökat med närmare 11 procent samtidigt som en förskjutning mot stadstrafiken fortsätter. Mätt i absoluta tal har dock också resandet med landsbygdstrafiken ökat de senaste två åren, men i långsammare takt. Efter den stora trafikomläggningen inom landsbygdstrafiken vid årsskiftet 2012/13 präglades första halvåret 2013 av en svag utveckling med minskat resande. Sedan hösten 2013 har resandet vänt upp igen och den positiva utvecklingen har accelererat under framför allt kvartal 3 och 4, Överlag har befolkningsutvecklingen (+ 1 procent i länet per 1 nov 2015 jämfört med 1 nov 2014) samt de ökade antal asylboenden i länet bidragit positivt till resandeutvecklingen, nu senast Resandet med buss 2015 Påstigande Förändring (%) Landsbygd och stad ,1 % därav allmänhet ,9 % därav med periodkort ,4 % Avtal i busstrafiken Avtalsområde Nyköping/Oxelösund/Trosa/ Gnesta Nobina (option utlöstes under 2015 för perioden ) Avtalsområde Katrineholm/Flen/Vingåker Nobina (option utlöstes under 2015 för perioden ) Avtalsområde Eskilstuna Transdev (2020) Avtalsområde Strängnäs Bergkvarabuss (option utlöstes i januari 2016 för perioden ) Trosabussen Åkerbergs Trafik (trafiken bedrivs sedan den 1 juli i kommersiell regi) I de flesta områdena inom landsbygdstrafiken ligger antalet påstigande över fjolårets nivå, med undantag av kommunerna Trosa (minskning främst på linje 805 till/från Nyköping) och Vingåker (har haft en stark utveckling 2014). De områdena som ökar mest inom landsbygdstrafiken är Oxelösund, Flen samt Gnesta. Stadstrafiken har utvecklats mycket bra i Nyköping och i Eskilstuna vilket är en viktig förklaring för den kraftiga ökningen för länet som helhet. För dessa områden ser vi utfallet också som ett resultat av trafikomläggningen och utbudsförbättringar som genomfördes 2010 respektive I Nyköping drivs utvecklingen dessutom av fler resor med skolkort till följd av att kommunens högstadieskolor samlades till Tessinområdet augusti Resandet med stadstrafiken i Katrineholm har minskat något, bland annat genom en viss överflyttning till landsbygdstrafikens linje 780 (Katrineholm-Flen). Resandet i Strängnäs utvecklades svagt under andra halvåret, sannolikt till stor del på grund av omfattande avstängningar och arbeten vid resecentrum. År Påstigande buss Förändring mot föregående år Andel påstigande i stadstrafiken Andel påstigande i landsbygdstrafiken ,3 % 60 % 40 % ,6 % 60 % 40 % ,6 % 62 % 38 % ,3 % 63 % 37 % ,7 % 63 % 37 % ,1 % 64 % 36 % 20 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken

21 Med tanke på att pendlarna utgör en viktig målgrupp är det positivt att resandet med periodkort har ökat inom samtliga områden i länet. En genomgång av länets stora linjer (med minst påstigande per år) visar en positiv utveckling för de flesta av dessa linjer. De linjer som ökar mest är: Linje 841 (Strängnäs Södertälje): + 42 procent (förbättrat utbud) Linje 3 (Nyköpings stadstrafik): + 38 procent (förbättrat utbud, sammanslagning skolor) Linje 589 (Flen/Sparreholm Gnesta): + 21 procent (viss överflyttning från linje 489) Av de större linjerna är det enbart linje 525 (Gnesta/ Björnlunda-Nyköping) som avviker genom en minskning med 6 procent där resandeminskningen främst skett inom Nyköpings kommun. Trosabussen (Trosa-Stockholm/Liljeholmen), som fram till den 1 juli 2015 bedrevs genom ett tjänstekoncessionsavtal med Åkerbergs Trafik AB, hade en stabil utveckling även under 2015 med drygt resenärer. Antal resor med skolkort fortsatte att öka. Linjen är numera kommersiell och drivs utan avtal. Stadstrafiken (buss) Påstigande Förändring Eskilstuna, totalt ,0% därav allmänhet ,6% därav med periodkort ,7% Katrineholm, totalt ,7% därav allmänhet ,0% därav med periodkort ,0% Nyköping, totalt ,8% därav allmänhet ,1% därav med periodkort ,8% Strängnäs, totalt ,3% därav allmänhet ,7% därav med periodkort ,6% Landsbygdstrafiken (buss) Påstigande Förändring Eskilstuna, totalt ,8% därav allmänhet ,8% därav med periodkort ,4% Flen, totalt ,4% därav allmänhet ,0% därav med periodkort ,3% Gnesta, totalt ,6% därav allmänhet ,5% därav med periodkort ,2% Katrineholm, totalt ,3% därav allmänhet ,8% därav med periodkort ,1% Nyköping, totalt ,5% därav allmänhet ,0% därav med periodkort ,4% Oxelösund, totalt ,2% därav allmänhet ,6% därav med periodkort ,4% Strängnäs, totalt ,3% därav allmänhet ,3% därav med periodkort ,4% Trosa, totalt (exkl. Trosabussen) ,2% därav allmänhet ,0% därav med periodkort ,3% Vingåker, totalt ,5% därav allmänhet ,6% därav med periodkort ,1% Utanför länet ,3% därav allmänhet ,3% därav med periodkort ,4% Landsbygd, totalt ,6% därav allmänhet ,7% därav med periodkort ,3% resor med regionala linjer ,1% (totalt) Samordning av kollektivtrafik I enlighet med myndighetens utökade uppdrag och medlemmarnas ambition om att öka samordningen mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken har 2015 präglats av förberedelser för att dels etablera Servicecenter Sörmland, dels säkerställa och handla upp därtill hörande trafik. För att driva samordningstjänster i egen regi har det under året även genomförts ett antal aktiviteter som bland annat upphandling av IT-stöd (planeringssystem), rekrytering och utbildning av medarbetare samt byte till mer ändamålsenliga lokaler. Servicecenter Sörmland invigdes den 18 januari 2016 och är i drift sedan den 1 februari samma år. Genom Servicecenter Sörmland ges fler verktyg för att åstadkomma ett integrerat och samordnat trafiksystem i länet. Detta genom möjligheten att nyttja befintliga resor eller fordon mer effektivt med en högre beläggningsgrad och mer samåkning mellan resenärsgrupper. Servicecenter är även medborgarens ingång för bokning och annan kundservice för den samlade kollektivtrafiken. Under 2015 har kommunöversyner genomförts där möjligheterna att utveckla samordning av främst den anropsstyrda kollektivtrafiken har utretts. I dessa ges en översyn av resandet med landsbygdstrafiken, den särskilda anropsstyrda kollektivtrafiken och kompletteringstrafiken i syfte att finna framtida samordningsmöjligheter. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken 21

22 Anropsstyrd allmän kollektivtrafik Den anropsstyrda trafiken som idag finns inom myndighetens uppdrag består av skärgårdstrafik i Nyköpings kommun, kompletteringstrafik och linjelagd trafik där resan måste bokas på förhand. Bokningarna som tidigare har gjorts via myndighetens kundtjänst kommer från februari 2016 ske via Servicecenter Sörmland, med undantag av skärgårdstrafiken som fortsatt beställs direkt hos skepparen. Anropsstyrd särskild kollektivtrafik Landstinget Sörmland och åtta kommuner samordnar den särskilda kollektivtrafiken i länet genom en gemensam upphandling av trafikföretag för färdtjänst och sjukresor samt beställningscentral. Innevarande avtal förvaltades av tjänstemannaorganisationen Avtalsgruppen till den sista juni 2015 till vilken myndigheten sedan 2014 har haft ett uppdrag med förstärkt avtalsuppföljning. Den förstärkta avtalsuppföljningen har i samarbete med den ordinarie avtalsuppföljningen genomfört rutinmässiga kontroller och uppföljningar med månadsvisa rapporter. Från den 1 juli 2015 har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet fått uppdraget att förvalta och följa upp dessa avtal. Strängnäs kommun har på egen hand upphandlat trafikföretag och beställningscentral. Under 2014 tecknade myndigheten överenskommelser med samtliga kommuner i länet och Landstinget Sörmland om att upphandla och samordna särskilda persontransporter samt successiv etablering av samordningstjänster i egen regi med driftstart 1 februari Upphandling av dessa serviceresor genomfördes med tilldelningsbeslut 24 oktober Upphandlingen överprövades och var föremål för rättsprocesser under en lång tid och i flera rättsinstanser. I dom från Kammarrätten i Jönköping av den 11 november 2015 förordnades att upphandlingen skulle göras om avseende stationeringsområdena Eskilstuna, Flen och Vingåker. Den 20 november 2015 fattade myndigheten, efter en samlad bedömning, beslut om att avbryta upphandlingen utifrån dels effekten av domslutet, dels det faktum att det förflutit så pass lång tid sedan förfrågningsunderlaget publicerades att det var nödvändigt med en anpassning av detsamma. Arbetet med att skapa ett nytt förfrågningsunderlag intensifierades efter beslutet om avbrytande och ny upphandling publicerades den 14 januari Det nya transportörsavtalet innefattar samtliga medlemmars uppdrag avseende färdtjänst, sjukresor samt vissa andra transporttjänster. I upphandlingen ingår även myndighetens allmänna anropsstyrda kollektivtrafik. Ny planerad trafikstart är den 1 januari Därtill har myndigheten, utöver den tidigare upphandlade skolskjutstrafiken i Nyköpings kommun, även handlat upp skolskjuts för kommunerna Gnesta och Strängnäs. Under året har också upphandling av riksfärdtjänst och långa sjukresor genomförts. Produkt- och intäktsutveckling Biljettintäkterna från allmänheten uppgick till drygt 110 mnkr (+4,2 procent) och intäkter från skolkorten till 60 mnkr (skolkortsintäkterna i princip oförändrade jämfört med 2014). Störst betydelse för intäkterna från allmänheten har produkterna Pendlarkort, Kontantbiljetter, Rabattkort samt Stadskort. Dessa produkter tillsammans genererade 80 procent av intäkterna från allmänheten. Jämfört med 2014 så har intäkterna ökat för samtliga av de mest populära biljettyperna, förutom Rabattkorten. Fördelningen avseende intäkter per produkt motsvarar i stort fördelningen för resandet per produkt. Större avvikelser finns främst för Kontantbiljetter och Pendlarkort som tillsammans genererar 44 procent av intäkterna, men bara 33 procent av resandet. Det omvända förhållandet gäller Stadskorten som står för 16 procent av intäkterna men för 26 procent av resandet. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Intäkter från allmänhetens resor per produkt Övriga 12,4 milj kr Ungdomskort 5,6 milj kr Pendlarkort 25,7 milj kr Sörmlandskort 3,5 milj kr Stadskort 17,3 milj kr Rabattkorten 22,5 milj kr Kontant 23,3 milj kr 22 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken