Pensioner & Förmåner. Kerstin Hessius. AP-fonderna behöver inte lagas. Ljusare framtid för trad sid 22. Branschstandard för kapitalflytt 2016 sid 7

Transkript

1 Pensioner & Förmåner Affärsnyheter för dig i branschen nr Ljusare framtid för trad sid 22 Branschstandard för kapitalflytt 2016 sid 7 Kapitalförvaltning på egen hand sid 13 NY! Konsumentkolumnen sid 15 Kerstin Hessius AP-fonderna behöver inte lagas sid 18

2 Kerstin Hessius: Varför laga det xxx, vxxx som xxx inte är trasigt 18 Pensioner & Förmåner nr 9/14

3 PROFILEN Det finns en uppenbar risk för kapitalförstöring och sämre långsiktig avkastning för pensionsspararna om de riktlinjer till reformering av AP-fondsystemet som Pensionsgruppen presenterade i mars förverkligas. Det säger Kerstin Hessius, som föreslår att den nya Pensionsgruppen efter valet ska nöja sig med ändrade placeringsregler för AP-fonderna. Text: Ola Hellblom Foto: Dan Coleman Kerstin Hessius, vd, med Mårten Lindeborg, chef kapitalförvaltningen och kommunikationschef Lil Larås Lindgren. Kerstin Hessius har ett tungt cv inom finanssektorn, med titlar som bland annat vice riksbankschef och vd för Stockholmsbörsen. De senaste tio åren har hon varit vd för Tredje AP-fonden och är den AP-fondchef som hårdast har kritiserat förslagen kring en reformering av AP-fonderna. Nu står hennes hopp till att en ny regering och en ny Pensionsgrupp ska stoppa planerna på att göra om strukturen och styrningen av AP-fonderna och nöja sig med att införa friare placeringsregler. Enligt Kerstin Hessius finns det en utbredd missuppfattning om att AP-fonderna är kapitalförvaltare, när man i själva verket är pensionsförvaltare. Vi fungerar som livbolagen, vi ska generera en långsiktigt trygg avkastning till det allmänna pensionssystemet. Vårt uppdrag är direktkopplat till nyttan för pensionssystemet. Det är en stor skillnad jämfört med att vara en kapitalförvaltare, eftersom det är deras kunder som bestämmer sammansättningen av portföljen. Därför blir det fel när man jämför AP-fonderna med andra kapitalförvaltare, säger Kerstin Hessius. Hon tycker att den särskilde utredaren Mats Langensjö gick fel i den frågan i sin Buffertkapital- Pensioner & Förmåner nr 9/14 19

4 PROFILEN Samlar på konst Befattning: Vd för AP3 sedan 2004 Ålder: 56 år Karriär: Journalist på Finanstidningen, vd Alfred Berg Transformator, vd Östgöta Enskilda Kapitalförvaltning, vice riksbankschef, vd Stockholmsbörsen Utbildning: Civilekonom Bor: Lägenhet i Stockholm Familj: Man och två vuxna barn Fritid: Njuter lika mycket av socialt kulturliv som en utflykt i svampskogen med familjen Senast lästa bok: Minnenas spelplats av Gunilla Palmstierna Weiss utredning, vars förslag har legat hos Pensionsgruppen sedan augusti I mars i år presenterade Pensionsgruppen hur man vill gå vidare med Buffertkapitalutredningens förslag. De stöder förslaget om att de fem nuvarande AP-fonderna ska reduceras till tre och göras om till kapitalförvaltare. De ska styras och övervakas av en ny huvudman som ska sätta ett långsiktigt avkastningsmål och besluta om en referensportfölj som fonderna ska utvärderas emot. Fondernas onoterade investeringar och administration ska också samordnas. Det finns all anledning att vara orolig för att pensionspengarna inte kommer att förvaltas för pensionärernas bästa så som förslaget är utformat. Faktum är att det innebär en total omstart av APfondsystemet med högst osäkra konsekvenser. Allt är uppe för omprövning och ingen av de viktiga principer som vårt mycket genomtänkta AP-fondsystem vilar på i dag har skyddats. Varför man vill göra det är oklart. Det saknas analys om hur systemet har fungerat hittills och vad det är som man inte är nöjd med. Det nuvarande systemet fungerar väl och skulle bara behöva justeras lite vad gäller placeringsregler och styrning, säger Kerstin Hessius. Den förra politiska ledningen i finansdepartementet har drivit linjen om att nuvarande AP-fonder ska bli en stor AP-fond. När det förslaget inte fick gehör i hela Pensionsgruppen, så gjorde man en trefondslösning som, enligt Hessius, är så utformad att den kommer leda till en enda fond ganska snabbt. De fria placeringsregler som föreslås kommer inte innebära att AP-fonderna får olika placeringsstrategier, eftersom man också vill inrätta en referensportfölj. Vitsen med att ha fler fonder och friare placeringsregler försvinner helt eftersom huvudmannen i praktiken bestämmer hur kapitalet ska allokeras. Det enda säkra sättet att leverera blir att slaviskt följa referensportföljens index och då uppnås ingen diversifiering med flera fonder. Ett annat skäl för att inte gå mot en enda stor APfond är att en sådan fond inte skulle kunna agera på den svenska marknaden utan att bli för dominerande. Vår hemmamarknad är liten, fonden skulle bli för stor för att investera i Sverige. Vi går bara in i investeringar som är tillräckligt betydelsefulla för resultatet i vår samlade portfölj. Ju större portföljen är desto större måste investeringen bli. Det råder också konkurrens om investeringar globalt och det finns många riktigt stora pensionsfonder. Om det bara blev en fond med miljarder kronor i kapital skulle den svenska marknaden bli för liten. Jag hoppas verkligen att den nya pensionsgruppen skrotar förslaget för pensionernas och Sveriges bästa. I AP-fonderna finns 15 års erfarenheter, portföljinvesteringar och kompetens som skapat en avkastning som ligger en bra bit över inkomstindex. Ska man lägga ned verksamheter som mer än väl har överträffat förväntningarna ligger nog bevisbördan på de som föreslår förändringarna. Är det inte trasigt, ska man inte laga det, säger Kerstin Hessius. Hon tycker att det klokaste Pensionsgruppen kan göra nu är att bara förändra placeringsreglerna för AP-fonderna. I remissvaret till Buffertkapitalutredningen har AP3 skrivit ett färdigt lagförslag om detta. Vi har inga större problem med nuvarande placeringsregler, men tre förändringar vore välkomna. Det är att minska det nuvarande kravet på räntebärande värdepapper från 30 till 20 procent av vår samlade portfölj, vidga fastighetsinvesteringar till att omfatta all infrastruktur och att höja vår tillåtna andel i onoterade fonder från 5 till 10 procent. Jag skulle också vilja se att utvärderingen av AP-fonderna kopplades närmare pensionssystemet. Det kan göras genom att beredningen av AP-fonderna delas mellan socialförsäkringsutskottet och finansutskottet. Vår huvudman är svenska folket och därmed riksdagen. Jag tror inte på en regeringsstyrd huvudman, som ska sitta hos Pensionsmyndigheten. Då finns det en påtaglig risk att AP-fonderna blir för politiskt styrda, varnar Kerstin Hessius. Hon beklagar att AP3 och övriga AP-fonder inte agerat mer aktivt för att informera ledamöterna i socialförsäkringsutskottet om sin verksamhet. De bästa vårdnadshavarna är de som var med och tog fram reformen, men de är tyvärr inte längre kvar. Socialförsäkringsutskottet har koll på vad som är till största nytta för pensionssystemet. Vårt fokus har legat på finansen och finansutskottet, eftersom det är de som utvärderar oss, men de ansvarar inte för pensionerna. De fyra första AP-fonderna som ingick i pensionsreformen har fördubblat sitt startkapital sedan 2001 och har i sin buffertroll levererat 90 miljarder kronor för att täcka underskottet i pensionssystemet sedan Pensionsmyndighetens prognos visar att AP-fonderna kommer att betala in pengar till 20 Pensioner & Förmåner nr 9/14

5 När Kerstin väljer ut två föremål så blir det ett foto med henne och Alan Greenspan och en liten säck med strimlade dollar. Den här installationen har jag på mitt rum och den påminner mig om hur bubblor byggs upp och spricker. När till och med den mäktigaste centralbankschefen i världen förklarar varför vi inte behöver oroa oss för till exempel IT-aktieuppgången eller kreditgivningen, då är det fara å färde. Då springer ju alla åt samma håll och kapitalförstöringen är nära förestående. pensionssystemet i minst 20 år till. Det ska vi försöka att klara utan att våra tillgångar minskar realt över tid. Det är en grannlaga uppgift, inte minst eftersom räntorna är så låga. Men om AP-fonderna får jobba vidare och fortsätta på den nuvarande vägen ges de bästa förutsättningarna för att klara det, säger Kerstin Hessius. Hur skiljer sig AP3 från övriga AP-fonder? Vi har haft lägst risk av de fyra AP-fonderna med en större andel illikvida placeringar. Vi har till exempel en större andel fastigheter i vår portfölj. Vi äger tillsammans med övriga AP-fonder Sveriges största fastighetsbolag Vasakronan och vi äger 85 procent av fastighetsbolaget Hemsö, som investerar i samhällsfastigheter. Vi håller på att bygga upp ytterligare ett svenskt fastighetsbolag som heter Trophi och investerar i handelsfastigheter. Jag är väldigt stolt över dessa investeringar som genererat bra och stabil avkastning och en grön fastighetsmarknad. På vilket sätt har AP3 förändrats under dina tio år som vd? När jag kom hit var målet att leverera 0,5 procentenheter över vår benchmark. Jag ville gå från en relativförvaltning till fokus på en absolutförvaltning istället, vilket vi också har gjort. När jag kom hit kunde jag inte se vårt dagliga resultat. Det har Det finns all anledning att vara orolig för att pensionspengarna inte kommer att förvaltas för pensionärernas bästa så som förslaget är utformat. skett mycket med rapporteringen som gör att vi nu verkligen förstår var resultaten kommer ifrån. En annan förändring är att vi har infört tydligare mandat för våra förvaltare. Vi tittar på alla tillgångar ur ett riskperspektiv, det handlar om att hela tiden förbättra portföljens egenskaper. Det är det som gör oss unika. Dessutom håller vi på att integrera hållbarhetsfrågorna som en del av vår förvaltning på olika sätt. AP1 har nyligen aviserat att fonden ska öka sin riskprofil är det något AP3 också vill göra? En av fördelarna med det nuvarande systemet är att fonderna kan ha olika syn på riskerna i såväl skuldsidan som tillgångssidan. Därigenom uppnås den mest effektiva diversifieringen och den går bara att åstadkomma i ett system med flera oberoende pensionsförvaltare. För fem år sedan var du sommarpratare i radion och berättade om författardrömmar. Finns de fortfarande? Även om jag är ödmjuk inför tanken går jag och när den drömmen. Det bidrar i alla fall till att jag reflekterar mer över tillvaron. Hur beskriver du din ledarstil? Den är engagerad, enkel och resultatorienterad. Jag tycker det är viktigt att vara som jag vill att andra ska vara mot mig. Pensioner & Förmåner nr 9/14 21