Överenskommelse om vissa justeringar i pensionsöverenskommelsen och den fortsatta processen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överenskommelse om vissa justeringar i pensionsöverenskommelsen och den fortsatta processen"

Transkript

1 Överenskommelse Socialdepartementet Pensionsgruppen Överenskommelse om vissa justeringar i pensionsöverenskommelsen och den fortsatta processen Pensionsgruppen konstaterar att pensionssystemet i grunden fungerar väl. Förändringar i omvärlden och erfarenheter från de första femton åren gör dock att det finns skäl att se över ett antal delar. En förhållandevis omfattande översyn har nu gjorts som visar på behov av att göra vissa förändringar. Pensionsgruppen kommer inom ramen för sitt uppdrag att fortsätta underhålla pensionssystemet och värna pensionsöverenskommelsen. Delar som inte nämns nedan kommer att finnas med i den fortsatta analysprocessen. Det gäller bland annat frågan om premiepensionsavgiftens storlek. 1. Översyn av beräkningsregler för en aktuellare och jämnare utveckling av inkomstpensionerna Pensionssystemet är ett finansiellt stabilt system som hanterar finansiella problem när de uppstår i stället för att skjuta en skuld på framtiden. I det avseendet har pensionssystemet fungerat som avsett under de senaste årens påfrestningar. Pensionsgruppen har dock konstaterat att pensionsutvecklingen, dvs. indexeringen av pensionerna, under en pågående balanseringsperiod ger vissa egenskaper som inte är optimala. Inte på så sätt att den finansiella stabiliteten hotas utan på så sätt att systemet under vissa förhållanden riskerar att reagera sent eller reagera onödigt kraftigt. Inom ramen för den pågående pensionsöversynen har Pensionsgruppen därför initierat en översyn av beräkningsreglerna i syfte att åstadkomma en jämnare och mer aktuell utveckling av pensionerna utan att den finansiella stabiliteten rubbas. Översynen har också syftat till att i övrigt se över beräkningsreglerna för inkomstpensionen i syfte att förenkla och förbättra funktionen och om möjligt finansiellt stärka systemet. En utgångspunkt för översynen har varit förändringar som leder till bättre egenskaper utan att ändra de grundläggande principerna för pensionssystemet.

2 2 Pensionsmyndigheten har på regeringens uppdrag lämnat två rapporter med analyser och förslag (1 mars 2012 respektive 26 februari 2013, dnr S2011/5900/SF). Utifrån dessa och kompletterande analyser inom Regeringskansliet har Pensionsgruppen bedömt att det går att göra vissa förändringar som förbättrar pensionssystemets egenskaper. 1.1 Ett mer aktuellt mått för indexering av inkomstpensionen Pensionsgruppens bedömning: För att uppnå ett aktuellare och enklare inkomstindex bör inkomstindex fastställas utifrån förändringen mellan årets beräknade inkomstindex och inkomstindex för föregående år. Skälen för Pensionsgruppens bedömning: För indexering av pensionerna används ett särskilt beräknat inkomstindex. Nuvarande konstruktion av inkomstindex innebär att måttet beräknas utifrån ett genomsnitt av de tre senaste årens reala utveckling av pensionsgrundande inkomst med tillägg av senaste årets utveckling av konsumentprisindex. Avsikten med treårsutjämningen är att få en utjämnad utveckling utan onödig slagighet. Metoden är komplicerad att tillämpa och har en förhållandevis stor eftersläpning. Eftersom det samtidigt visat sig att nuvarande konstruktion inte tillför någon utjämning finns det skäl att justera måttet så att det blir såväl enklare som aktuellare. Utifrån de analyser som nu gjorts anser Pensionsgruppen att inkomstindex bör mätas utifrån förändringen mellan föregående års inkomstindex och innevarande års inkomstindex. Därmed uppnås ett såväl aktuellare som enklare mått utan att slagigheten påverkas negativt. Vissa analyser återstår att göra, främst när det gäller hur ett genomförande bör ske. 1.2 Balanstalets påverkan på pensionerna bör begränsas till en tredjedel under en pågående balanseringsperiod Pensionsgruppens bedömning: Under en balanseringsperiod begränsas balanstalets effekt på indexeringen till en tredjedel av den totala effekten. Denna utjämnande begränsning görs såväl i en nedåtgående balansering som i en uppåtgående balansering, dvs. både om balanstalet under en balanseringsperiod är under 1 eller över 1. Ytterligare analysarbete i form av kompletterande effektberäkningar och formerna för ett genomförande behöver göras. Skälen för Pensionsgruppens bedömning: Pensionsgruppen har noterat att pensionsutvecklingen under en balanseringsperiod varit påtagligt slagig och pensionsförändringarna har växlat mellan förhållandevis kraftiga nedgångar och uppgångar. En sådan utveckling är inte önskvärd och var heller inte förutsedd när reglerna infördes. En mängd alternativ för att uppnå en jämnare utveckling har studerats. Metoderna har det

3 gemensamt att minskningar dämpas eller begränsas, dvs. att man delvis sätter den nuvarande automatiska regleringen av pensionerna ur spel. Det innebär inte med automatik att den finansiella stabiliteten minskar om en påfrestning följs av en tillräcklig återhämtning kommer systemet att vara fortsatt lika finansiellt stabilt långsiktigt. Däremot innebär sådana förändringar att den kortsiktiga stabiliteten släpps med en risk för en på sikt förvärrad finansiell ställning samt att fördelningen mellan generationer blir annorlunda. Pensionsgruppen förordar en metod som innebär att balanseringen begränsas till en tredjedel. Det innebär att man balanserar med en tredjedel av årets balanstal, dvs. om balanstalet är 0,97 blir det balanstal som används 0,99. Motsvarande gäller vid positiv balansering, dvs. balanstal på 1,03 ger att det balanstal som används är 1,01. Året därefter balanserar man med en tredjedel av det årets balanstal, dvs. det balanstal som är baserat på den aktuella finansiella ställningen. På så sätt är balanseringen alltid baserad på den aktuella finansiella ställningen i pensionssystemet. Fördelen med en dämpningsfaktor är att den är flexibel och anpassas efter det rådande balanstalet. Den dämpade negativa balanseringen gör att det tar längre tid att åtgärda uppkomna underskott i systemet. Den dämpade positiva balanseringen har motsatt effekt, dvs. den bidrar till att man inte betalar ut alla överskott och därmed sparas överskotten i systemet. Om balanseringsperioden blir längre eller kortare än under nuvarande regler är därför beroende på storleksförhållandet mellan dämpningen av underskott respektive överskott. Metoden bidrar tydligt till att minska slagigheten. Under mer rimliga scenarier ger metoden långsiktigt inte försämrad finansiell styrka. I vissa mycket långsiktigt negativa scenarier kan den finansiella styrkan på sikt försvagas något jämfört med nuvarande metod men gruppen bedömer att värdet av en jämnare och mer förutsägbar utveckling av pensionerna är av större värde än den mer begränsade risk för svagare finanser. Vissa ytterligare analyser av konsekvenser och genomförandealternativ återstår. Inom ramen för den fortsatta analysen bör också en analys göras av de angränsande tekniska förslag till justeringar som Pensionsmyndigheten lämnat i sina rapporter om beräkningsregler. I första hand bör sådana kompletterande justeringar göras samordnat med de ovan beskrivna förändringarna om inkomstindex och begränsningen av balanstalets påverkan på indexeringen av pensionerna. 3

4 4 1.3 En mer korrekt beräkning av pensionsrätter vid positiv balansering Pensionsgruppens förslag: I syfte att motverka felaktig beräkning av vissa pensionsrätter bör pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod skrivas ner motsvarande den dittills gjorda balanseringen i samband med att pensionsrätten fastställs. Skälen för Pensionsgruppens förslag: Enligt nuvarande regler minskas (balanseras) indexeringen av såväl pensionsrätter som pensioner när balanstalet är under 1. När sedan balanstalet åter är över 1 så ökas indexeringen av pensionsrätter och pensioner till dess den ursprungliga nivån har nåtts. Den som har haft pension under hela balanseringsperioden återfår den ursprungliga nivån så snart balanseringsperioden är slut och det samma gäller de pensionsrätter som tjänats in fram till dess att balanseringsperioden inletts. Pensionsrätter som tjänats in under balanseringsperiod skrivs emellertid inte ned på motsvarande sätt men kommer ändå alltid med nuvarande regler att skrivas upp fullt ut. Pensionssparare som tjänar in pensionsrätter under en balansering drar alltså nytta av balanseringen och får en högre pensionsrätt än om balanseringen aldrig skett. Det är också så att den effekten blir större ju djupare och längre balanseringsperioden är. Effekten för pensionssystemet blir att pensionsskulden blir större, vilket påverkar den finansiella styrkan negativt och ökar risken för balansering. Även om effekten är begränsad så är det nuvarande beräkningssättet inte helt korrekt och är också till nackdel för dagens pensionärer. Effekten av de nuvarande reglerna var förutsedda när reglerna beslutades. Konstruktionen var dock en följd av att det var förenat med tekniska svårigheter att göra en helt symmetrisk konstruktion samtidigt som det då bedömdes att framtida balanseringsperioder skulle vara mindre kännbara än som nu varit fallet. En sådan ökad komplexitet ansågs inte försvarbar med hänsyn till de förväntade effekterna. Den nu gjorda analysen visar att det med rimliga insatser går att utforma balanseringen symmetriskt. Mot denna bakgrund anser Pensionsgruppen att det nu finns skäl att göra en ny bedömning och att vidta åtgärder som gör att den felaktiga beräkningen korrigeras för kommande år. Förslaget innebär att pensionsrätter som tjänas in under en balanseringsperiod skrivs ned lika mycket som tidigare intjänade pensionsrätter skrivits ned. Därmed skrivs de sedan upp lika mycket som övriga pensionsrätter vid balanseringsperiodens slut och den sammanlagda effekten till följd av balanseringen blir neutral. Förslagets effekter för systemet är begränsad om balanseringen är liten och kortvarig men blir större ju djupare och längre perioden blir. I och med att den felaktiga beräkningen justeras blir åtgärden negativ för dem som pensionssparar jämfört med dagens regler. Eftersom systemet stärks

5 5 finansiellt är åtgärden positiv för dagens pensionärer. Effekterna på individnivå är dock av mer marginell betydelse. 2. Översyn av AP-fondernas struktur och placeringsregler Buffertkapitalsutredningens förslag (SOU 2012:53), som syftar till att förbättra förutsättningarna för en kostnadseffektiv förvaltning av pensionssystemets buffertkapital, har remissbehandlats och varit föremål för diskussioner i Pensionsgruppen. I det följande redogörs för den struktur som Pensionsgruppen har bedömt att förvaltningen av buffertkapitalet bör bygga på. Den närmare utformningen av organisation och regelverk måste analyseras vidare inom Regeringskansliet och Pensionsgruppen. 2.1 En huvudman inom Pensionsmyndigheten som sätter mål för buffertfonden Pensionsgruppens bedömning: En separat huvudman för buffertkapitalets förvaltning ska införas. Huvudmannen ska fatta självständiga beslut men i sitt arbete vara nära kopplad till Pensionsmyndigheten. Huvudmannen ska inordnas i Pensionsmyndigheten i form av en nämndmyndighet eller möjligen som ett särskilt beslutsorgan. Huvudmannen ska med utgångspunkt i pensionssystemets behov och finansiella ställning utforma ett kvantitativt mål för långsiktig avkastning av buffertfondernas kapital och dessutom utforma en referensportfölj som ska ligga till grund för utvärdering av buffertfondernas förvaltning. Referensportföljen ska inte vara mer detaljerad än vad som krävs för att nå dessa mål. Kategorier av placeringar eller strategier ska inte särskiljas på andra grunder än förväntad avkastning och risk, dvs. enbart med användning av finansiella kriterier. Huvudmannen ska följa upp förvaltningen av buffertfonderna i förhållande till referensportföljen och årligen rapportera till regeringen. Rapporten ska innehålla ett förslag till bedömning. Ledamöterna i styrelsen för huvudmannen ska utses av regeringen och ha specialistkompetens inom huvudmannens uppdrag (fastställa avkastningsmål, risktolerans och referensportfölj). Till skillnad från Pensionsmyndighetens styrelse behövs större fokus på finansiell kompetens och till skillnad från AP-fondernas styrelser inte ett renodlat fokus på kapitalförvaltningskompetens. Styrelsen bör bestå av ledamöter med stor integritet och kunskap från olika relevanta delar av samhället. En närmare specifikation över vilken kompetens och erfarenhet från vilka delar av samhället som ska finnas utreds vidare. Skälen för Pensionsgruppens bedömning: Buffertkapitalsutredningens (utredningens) förslag om att inrätta en separat huvudman för buffertkapitalets förvaltning vinner brett stöd bland remissinstanserna. Genom att inordna huvudmannen i Pensionsmyndigheten uppnås en önskad samordning inom ramen för pensionssystemet. Samtidigt undviks den dubblering av funktioner mellan Pensionsmyndigheten och

6 6 Pensionsreservsstyrelsen som följde av utredningens förslag. Pensionsmyndigheten får en samlad överblick över pensionssystemets skuldsida och tillgångssida. Huvudmannen bör därför, och mot bakgrund av uppdragets specialiserade natur och behovet av specifik kompetens för uppdraget, få formen av en nämndmyndighet eller möjligen ett särskilt beslutsorgan. Organisationsformen behöver dock utredas ytterligare. Utredningens förslag om att huvudmannen ska formulera ett mål för buffertkapitalets förvaltning i termer av långsiktig avkastning, risktolerans och tidshorisont, ger otillräckliga förutsättningar för en effektiv utvärdering av buffertfondernas förvaltning. Fondernas måluppfyllelse kommer att vara beroende av de underliggande finansiella marknadernas utveckling, vilket omöjliggör normalt ansvarsutkrävande. Det är också oklart hur aktsamhetsprincipen ska tolkas utan en samlad bedömning av buffertfondernas åtagande. Utöver uppdraget att formulera ett övergripande mål för buffertfonderna, bör huvudmannen därför även formulera en referensportfölj med utgångspunkt i pensionssystemets behov och finansiella ställning. Referensportföljen bör ligga till grund för utvärdering av buffertfondernas förvaltning. En central referensportfölj har följande fördelar: - buffertfondernas förvaltning kan utvärderas på ett effektivt sätt, oberoende av utvecklingen på de finansiella marknaderna, - det skapas en process för en samlad och medveten bedömning av buffertkapitalets allokering och risk (i dag bestäms detta indirekt av Första Fjärde AP-fondernas individuella bedömningar), - det införs ett riktmärke för förvaltningen som gör det möjligt att i stor utsträckning ersätta dagens kvantitativa placeringsregler med en generell aktsamhetsprincip och - huvudmannen ges befogenheter som möjliggör ansvarstagande. Det är naturligt att huvudmannen även ges uppdraget att följa upp förvaltningen av buffertfonderna i förhållande till referensportföljen i en årlig rapport till regeringen. Mot bakgrund av huvudmannens årliga rapport kan regeringens utvärdering ske med längre tidsmellanrum än i dag. Ledamöterna i styrelsen för nämndmyndigheten eller beslutsorganet bör, liksom är fallet beträffande AP-fonderna i dag, utses av regeringen.

7 7 2.2 Tre oberoende myndigheter förvaltar buffertkapitalet Pensionsgruppens bedömning: Buffertkapitalets förvaltning ska genomföras av tre oberoende myndigheter (buffertfonder) som, i likhet med rådande ordning, styrs av lag. Minst två av buffertfonderna bör ges identiska uppdrag. För att tillvarata stordriftsfördelar inom särskilt kostnadskrävande förvaltning av onoterade tillgångar ska fonderna samordna sådan förvaltning, antingen genom samverkan eller genom att den verksamheten koncentreras till en fond som i så fall ges ett avvikande uppdrag. Sjätte AP-fondens kompetens och erfarenhet av investeringar i onoterade aktier ska tas till vara i den nya fondorganisationen. Skälen för Pensionsgruppens bedömning: Utredningens förslag att buffertfonderna skulle vara direkt underställda huvudmannen inom ramen för en och samma myndighet mötte betydande invändningar från remissinstanserna. I syfte att uppnå ett tydligt huvudmannaskap inom ramen för Pensionsmyndigheten och bevara en oberoende kapitalförvaltning bör buffertfonderna kvarstå som egna statliga myndigheter. Genom att dela upp de dubbla roller som Första Fjärde AP-fonderna har i dag (både kapitalägare och kapitalförvaltare), mellan en huvudman och tre fonder som kvarstår som självständiga myndigheter, åstadkoms en för pensionssystemet tydligare ansvarsfördelning som baseras på en helhetssyn på buffertkapitalet. I förhållande till Buffertkapitals utredningens förslag förväntas oberoendet för fonderna därmed stärkas. Minst två av buffertfonderna bör ges samma uppdrag och omfattas av samma referensportfölj. I syfte att tillvarata stordriftsfördelar inom särskilt kostnadskrävande förvaltning av onoterade tillgångar bör fonderna dock åläggas att samordna sådan förvaltning, antingen genom samverkan eller genom renodling av fondernas uppdrag. Ett möjligt alternativ är att koncentrera förvaltningen av onoterade tillgångar till en av de tre buffertfonderna som därmed ges ett avvikande uppdrag. Detta medför besparingar för pensionssystemet. Inom Sjätte AP-fonden har byggts upp stor erfarenhet av investeringar i onoterade aktier som bör tas till vara i den nya fondorganisationen. Hur detta ska ske måste dock utredas närmare. Det är en naturlig utgångspunkt att en fond ska placeras i Göteborg.

8 8 2.3 Friare placeringsregler kombinerat med en aktsamhetsprincip Pensionsgruppens bedömning: De nuvarande kvantitativa placeringsreglerna ska ersättas av en aktsamhetsprincip. Vissa placeringsregler bör dock kvarstå. Det gäller för det första begränsningarna av buffertfondernas placeringar i svenska aktier till högst två procent av det samlade börsvärdet och högst tio procent av röster eller kapital i ett enskilt bolag. För det andra kan det vara lämpligt att behålla en övre gräns för placeringar i onoterade tillgångar, liknande den nuvarande begränsningen av valutarisk. Riktlinjer för hur AP-fonderna bör arbeta med hållbarhetsfrågor ska utvecklas. Det bör även införas övergångsbestämmelser som säkerställer att införandet av en aktsamhetsprincip inte leder till brådstörtade förändringar av buffertkapitalets sammansättning. Skälen för Pensionsgruppens bedömning: Genom huvudmannens referensportfölj införs ett gemensamt mål för buffertfondernas förvaltning, som har sin utgångspunkt i pensionssystemets behov. Eftersom uppdraget förtydligas blir det möjligt att ersätta fondernas kvantitativa placeringsregler med en aktsamhetsprincip, efter förebild från tjänstepensionsområdet. Dagens strikta placeringsregler ersätts därmed av ett flexiblare system där det är möjligt för fonderna att, då det är till pensionstagarnas bästa, öka investeringarna i tillgångsklasser som t.ex. onoterade tillgångar. Bufferfonderna ska dessutom förhålla sig till huvudmannens referensportfölj på ett aktsamt sätt i sin förvaltning. Buffertfonderna ska utgå ifrån referensportföljen i sina placeringar med syftet att säkerställa god riskspridning och uppnå en långsiktigt hög avkastning i förhållande till risk. Buffertfonderna har rätt att avvika från referensportföljens givna struktur på ett aktsamt sätt, om det är motiverat med anledning av rådande marknadsförutsättningar. För att upprätthålla allmänhetens förtroende är det centralt att säkerställa politiskt oberoende. Mot den bakgrunden anser Pensionsgruppen, liksom utredningen, att bestämmelser om att buffertfondernas placeringar i svenska aktier får uppgå till högst två procent av det samlade börsvärdet och högst tio procent av röster eller kapital i ett enskilt bolag bör finnas kvar. Synen på hållbarhetsfrågor har utvecklats. I AP-fondslagen används begreppet etik och miljö som är betydlig snävare än begreppet hållbarhet som används i dag. Det finns därför anledning att överväga riktlinjer för hur AP-fonderna bör arbeta med hållbarhetfrågor. Lärdom kan dras från hur de statliga bolagen arbetar med hållbarhetsfrågor. Det bör dock beaktas att förutsättningarna inte är desamma för bolag i vilka staten äger en majoritet av aktierna, alternativt samtliga aktier, och för AP-fonderna som äger minoritetsandelar i portföljbolagen. När de nuvarande placeringsreglerna tas bort och aktsamhetsprincipen kombinerat med en referensportfölj introduceras kan fonderna komma

9 att behöva ändra placeringsriktning jämfört med den nuvarande. Det kan därför behövas övergångsbestämmelser som säkerställer att införandet av en aktsamhetsprincip inte leder till brådstörtade förändringar av buffertkapitalets sammansättning Administration, redovisning, revision m.m. Pensionsgruppens bedömning: I det för fonderna gällande regelverket ska säkerställas att: - fonderna omfattas av ett tak för samtliga kostnader vilket beslutas av regeringen på huvudmannens förslag. Kostnadstaket ska vara lika för fonder som har samma uppdrag och normalt långsiktigt, - det skapas förutsättningar för att arvoden och löner till fondernas personal på sikt och med hänsyn tagen till arbetsrättsliga förhållanden är i nivå med de löner och arvoden som utgår till anställda i andra myndigheter med likartad verksamhet, så som kapital- och skuldförvaltning i Riksbanken, Kammarkollegiet och Riksgäldskontoret, - relevanta bestämmelser avseende redovisning, internrevision, intern styrning och kontroll etc. som gäller för övriga statliga myndigheter gäller för AP-fonderna, inklusive krav på bruttoredovisning av samtliga kostnader, - revisionen av fondernas förvaltning överförs till Riksrevisionen och bestämmelsen att regeringen ska utse revisorer tas bort, - buffertfondernas administration i möjligaste mån samordnas till nytta för pensionssystemet, en sådan samordning ska inte omfatta placeringsverksamheten men i vart fall omfatta värdepappersadministration (back-office), upphandling och förvaltning av IT-system, ekonomi- och personaltjänster. Skälen för Pensionsgruppens bedömning: För att säkerställa att APfonderna bedrivs effektivt och enligt gällande rätt bör det ställas krav på att AP-fondernas regler när det gäller redovisning, internrevision, intern styrning och kontroll harmoniseras med motsvarande bestämmelser för övriga statliga myndigheter. Ett kostnadstak syftar till att säkerställa att AP-fonderna är så kostnadseffektiva som möjligt då AP-fonderna finansieras genom att medel tas från buffertkapitalsfonderna. Hur ett kostnadstak ska utformas för att bidra till en effektiv organisation som helhet måste analyseras vidare. Regeringen har i sin redovisning över AP-fondernas verksamhet ansett att ersättningsvillkor, personalförmåner och tjänsteresor bör vara rimliga och präglade av måttfullhet, tydlighet och transparens och att APfonderna bör ha riktlinjer i dessa avseenden som motsvarar vad som gäller för andra statliga myndigheter (skr. 2012/13:130 s. 64). Löne- och ersättningsnivåerna för de anställda i AP-fonderna ligger dock betydligt högre än i andra myndigheter med likartad verksamhet. Dessa kostnader

10 10 finansieras genom att medel tas från buffertkapitalet. Arvoden och löner bör ligga i nivå med de löner och arvoden som utgår till anställda i andra myndigheter med likartad verksamhet. Regelverket kring AP-fonderna bör utformas så att förutsättningar föreligger för en sådan anpassning. Motsvarande regler gällande ersättningsvillkor, intern styrning och kontroll m.m. ska även införas för Sjunde AP-fonden, dock med undantag för krav på samordning av administration och förvaltning av onoterade tillgångar. 3. Premiepensionsöversyn Pensionsgruppen har i sin pensionsöversyn konstaterat att det finns några problemområden inom det nuvarande premiepensionssystemet. En särskild utredning har därför gjorts för att belysa problemområden och möjliga vägar framåt. Pensionsöversynen har identifierat ett antal brister i dagens premiepensionssystem, vilka framför allt är relaterade till; 1) bristande kunskap och intresse hos premiepensionssparare, 2) höga och ibland onödiga kostnader för förvaltning på fondtorget och 3) stor spridning i slutlig premiepension mellan individer som har betalat in lika mycket pensionspremier till premiepensionssystemet. Pensionsgruppen anser utifrån detta att det bör vidtas åtgärder för att förändra premiepensionssystemet. För att hantera problemen angav översynen två alternativa vägar och en övergripande skiss på alternativens utformning. Det första alternativet utgår från nuvarande fondtorg och ett fritt val men där det görs ett antal förändringar i reglerna i syfte att dels minska kostnaderna och dels skydda pensionssparare som inte kan eller vill välja fonder från dåliga val. Det andra alternativet innebär att nuvarande fondtorg stängs och ersätts av ett nytt fondtorg med ett fåtal statliga fonder. Pensionsgruppen gör bedömningen att beredningsarbetet i Regeringskansliet av utredningens båda förslag bör fortsätta, och alternativ 1 bör vara en utgångspunkt för de förändringar som ligger närmast i tiden. 4. Ett längre arbetsliv Pensionsgruppen kommer att fortsätta att arbeta med åtgärder som förlänger arbetslivet. Pensionssystemet har ingen egentlig pensionsålder. En vägledande princip i pensionssystemet är att pensionsåldern ska vara rörlig och att det därför ska vara möjligt att utifrån personliga preferenser och ekonomiska förutsättningar välja när och hur man lämnar arbetslivet för pensionslivet. Den principen är fortsatt viktig. Det finns dock ett samhälleligt intresse av att dels säkra en för individen rimlig pension och dels säkerställa en tillräcklig sysselsättning så att en god välfärd kan upprätthållas. Av de skälen finns vissa ramar för tidigaste uttag m.m.

11 11 Sedan pensionsreformen har medellivslängden stigit påtagligt, vilket inte avspeglat sig i ett längre arbetsliv. Detta faktum riskerar leda till allt lägre pensioner och försämrade förutsättningar för att upprätthålla välfärden. Alltför låga pensionsåldersgränser, samtidigt som medellivslängden ökar, ger felaktiga signaler till individen om vad som krävs för att erhålla den pension som de flesta personer förväntar sig. 4.1 Dialog med arbetsmarknadens parter om ett längre arbetsliv De förändringar som krävs för ett längre arbetsliv behöver vara brett förankrade och det är därför av vikt att processen sker inom hela samhället. Arbetsmarknadens parter sluter avtal om tjänstepensioner vars regler har betydelse för normer och människors val och pensionsbeteenden. Det är därför viktigt att förändringar i de allmänna systemen sker i dialog med parterna på arbetsmarknaden. Samtal bör genomföras så snart som möjligt mellan staten och arbetsmarknadens parter i syfte att diskutera åtgärder som verkar i riktning mot ett längre arbetsliv och fler arbetade timmar. Dessutom bör samtalen handla om ändrade åldersgränser, bland annat om rätten att kvarstå i anställning till 69 år, och hur tjänstepensionsavtalen kan bidra till ett förlängt arbetsliv. 4.2 Stimulans till senare uttag för dem med låg pension För personer som får garantipension lönar sig ytterligare arbete dåligt eftersom en högre inkomstrelaterad pension leder till lägre garantipension och lägre bostadstillägg. Förändringar bör därför också göras så att personer med garantipension och bostadstillägg får bättre incitament för att förlänga arbetslivet. En utredning av hur sådana regler kan utformas bör initieras inom Regeringskansliet.

Överenskommelse om vissa justeringar i pensionsöverenskommelsen och den fortsatta processen

Överenskommelse om vissa justeringar i pensionsöverenskommelsen och den fortsatta processen Överenskommelse 2014-03-12 Socialdepartementet Pensionsgruppen Överenskommelse om vissa justeringar i pensionsöverenskommelsen och den fortsatta processen Pensionsgruppen konstaterar att pensionssystemet

Läs mer

Svenskt Näringsliv väljer dels att kommentera förslagen i promemorian och dels att föreslå en alternativ modell för styrning av AP-fonderna.

Svenskt Näringsliv väljer dels att kommentera förslagen i promemorian och dels att föreslå en alternativ modell för styrning av AP-fonderna. Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Vår referens/dnr: Hans Gidhagen/143 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2015/3429 2015-10-02 Remissvar Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34) Svenskt Näringsliv

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av AP-fondernas regelverk. Dir. 2011:84. Beslut vid regeringssammanträde den 29 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av AP-fondernas regelverk. Dir. 2011:84. Beslut vid regeringssammanträde den 29 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av AP-fondernas regelverk Dir. 2011:84 Beslut vid regeringssammanträde den 29 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder

Läs mer

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 2007:1 Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 I det reformerade pensionssystemet bestäms indexeringen av pensionsskulden av genomsnittsinkomstens utveckling. Vid viss demografisk och ekonomisk utveckling

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna

En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna Socialförsäkringsutskottets betänkande 2015/16:SfU6 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna Sammanfattning I betänkandet behandlar socialförsäkringsutskottet regeringens proposition

Läs mer

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa 1 Sveriges pensioner Premier Förvaltat kapital Utbetalningar Allmän pension 237 1 309 222 Tjänstepension 128 1 509 65 15 423 16 380 3 240 303 Privat pension Summa 2 1 En utgångspunkt och ett förslag i

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv?

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv? Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv? 1 (7) Analysavdelningen Erik Granseth Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter

Läs mer

Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35)

Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35) 2013-09-09 REMISSVAR Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 13-6130 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7

Läs mer

En mer korrekt beräkning av pensionsrätter vid balansering

En mer korrekt beräkning av pensionsrätter vid balansering Promemoria 2014-04-15 S2014/3510/SF Socialdepartementet En mer korrekt beräkning av pensionsrätter vid balansering Innehåll 1 Inledning... 3 2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken... 4

Läs mer

Terminsstart Pension Stockholm, 12 september 2012

Terminsstart Pension Stockholm, 12 september 2012 Terminsstart Pension Stockholm, 12 september 2012 Ulf Kristersson Socialförsäkringsminister Milstolpar i svensk välfärdspolitik Allmän pensionsförsäkring 1913 Försäkring mot olycksfall i arbetet 1918 skapas

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87)

Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87) Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Fi2005/5690 Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87) Inledning (Aktiespararna) har inbjudits att lämna synpunkter på Svårnavigerat?

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet

Läs mer

Om buffertkapitalsutredningen

Om buffertkapitalsutredningen Terminsstart Pension, 12 september 2012 Consul=ng 1 Vad är det som utvärderas? Regeringen beslöt september 2011 a@ göra en översyn av AP- fondernas regelverk. Uppdrag: Finna en struktur och skapa e9 ramverk

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget

Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget... 7 1.1 Omfattning... 7

Läs mer

NYA REGLER FÖR AP-FONDERNA

NYA REGLER FÖR AP-FONDERNA NYA REGLER FÖR AP-FONDERNA (DS 2015:34) TREDJE AP-FONDENS REMISSVAR Oktober 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tredje AP-fondens ställningstagande... 1 Inledning... 2 Kapitel 5 AP-fondsmyndigheternas självständighet...

Läs mer

Fjärde AP-fondens remissyttrande avseende. Ds 2015:34, Nya regler för AP-fonderna

Fjärde AP-fondens remissyttrande avseende. Ds 2015:34, Nya regler för AP-fonderna Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen AP4 Dnr 2015/3 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Stockholm 2015-10-27 Fjärde AP-fondens remissyttrande avseende Ds 2015:34, Nya regler för

Läs mer

Särtryck av artikel publicerad i AP3s årsredovisning 2014 om ett samtal med Anna Hedborg, Bo Könberg och Kerstin Hessius om dagens pensionssystem.

Särtryck av artikel publicerad i AP3s årsredovisning 2014 om ett samtal med Anna Hedborg, Bo Könberg och Kerstin Hessius om dagens pensionssystem. Särtryck av artikel publicerad i AP3s årsredovisning 2014 om ett samtal med Anna Hedborg, Bo Könberg och Kerstin Hessius om dagens pensionssystem. TREDJE AP-FONDEN PENSIONSSYSTEMET OCH AP-FONDERNA 15 ÅR

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Bakgrund Det svenska ålderspensionssystemet reformerades på 1990-talet och fick en utformning som i stora delar fortfarande anses modern och nydanande, också i ett internationellt perspektiv.

Läs mer

PM Dok.bet. PID Reviderad

PM Dok.bet. PID Reviderad 1 (6) PM 2013-04-25 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Reviderad 2013-09-19 Avgiftsväxling från premie- till inkomstpension Pensionsmyndigheten har tidigare fått en fråga från Riksdagen

Läs mer

Nya regler för AP-fonderna

Nya regler för AP-fonderna Ds 2015:34 Nya regler för AP-fonderna Finansdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se

Läs mer

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25 Investeringsstrategi i en buffertfond AP2, 25 september 2008 1 Bakgrund till pensionsreformen Reform driven av demografi. Från förmånsbaserat till avgiftsbaserat system 1999. Autonomt pensionssystem. Fixerad

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 Finansdepartementet Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 (Aktiespararna) välkomnar möjligheten att få lämna synpunkter på Kommittén

Läs mer

Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer

Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer Pressmeddelande 1 (5) Pressekreterare Mattias Bengtsson Byström Tfn 010 454 21 78 Mobil 0736 27 53 83 Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer 2013 blev ett av de bästa åren för

Läs mer

Regeringens skrivelse 2014/15:130

Regeringens skrivelse 2014/15:130 Regeringens skrivelse 2014/15:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014 Skr. 2014/15:130 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 21 maj 2015 Stefan Löfven Magdalena

Läs mer

Första AP-fondens remissvar på DS 2015:34

Första AP-fondens remissvar på DS 2015:34 Första AP-fondens remissvar på DS 2015:34 30 oktober 2015 Dnr: SPV 2015/52 Er ref: Fi2015/3429 Första AP-fondens synpunkter i korthet: Första AP-fonden avstyrker att förslagen i Nya regler för AP-fonderna

Läs mer

AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013

AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013 Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU6 AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013 Sammanfattning Utskottet behandlar regeringens skrivelse 2013/14:130 Redovisning av APfondernas verksamhet t.o.m. 2013. Utskottet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten Regeringsbeslut I:3 2016-04-07 S2016/01578/SF Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat om

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Så här tjänar du in till din pension

Så här tjänar du in till din pension Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består

Läs mer

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM PM59100 PM59009 2.1 1.0 2 (12) Sammanfattning De allmänna pensionsfonderna (utom den Sjunde AP-fonden) är tillsammans en buffertfond i ett så kallat fördelningssystem. Tidigare ingick de i ATP-systemet,

Läs mer

Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet

Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet 2009-06-08 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Till Finansdepartementet (Fi2005/5690) Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet Fondbolagens förening

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Regeringsbeslut I:3 2015-06-25 S2015/04530/RS (delvis) Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Innehåll 2 (5) Datum Dok.bet. Version Dnr/Ref. Svar på uppdrag i regleringsbrevet för 2016 Rapport PID VER PM

Innehåll 2 (5) Datum Dok.bet. Version Dnr/Ref. Svar på uppdrag i regleringsbrevet för 2016 Rapport PID VER PM Beräkning av inkomstindex och inkomstbasbelopp för 2017 Innehåll Svar på uppdrag i regleringsbrev... 3 Sammanfattning av Pensionsmyndighetens beräkningar för år 2017... 3 Inkomstindex... 3 Jämförelse med

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:130

Regeringens skrivelse 2015/16:130 Regeringens skrivelse 2015/16:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 Skr. 2015/16:130 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 19 maj 2016 Margot Wallström Per

Läs mer

Seminarium på Fafo, 2010-01-29 2010-01-29

Seminarium på Fafo, 2010-01-29 2010-01-29 Seminarium på Fafo, 1 Det svenska premiepensionssystemet erfarenheter från ett fonderat pensionssystem Sara Bergström, Pensionsmyndigheten Seminarium på Fafo, Oslo, Seminarium på Fafo, 2 Agenda 1. Kort

Läs mer

Sysselsättning och pensionssystemet

Sysselsättning och pensionssystemet 1 (5) PM -06-13 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Sysselsättning och pensionssystemet Hur påverkas inkomstpensionssystemet av att sysselsättningsgraden ökar? Sysselsättningsgraden

Läs mer

Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen

Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Rapport 2016-09-19 S2016/01389/SF Socialdepartementet Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Avsiktsförklaring Pensionsgruppen har i en överenskommelse dels konstaterat att det behöver vidtas

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget

Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget... 7 1.1 Omfattning... 7

Läs mer

Pensioner & Förmåner. Kerstin Hessius. AP-fonderna behöver inte lagas. Ljusare framtid för trad sid 22. Branschstandard för kapitalflytt 2016 sid 7

Pensioner & Förmåner. Kerstin Hessius. AP-fonderna behöver inte lagas. Ljusare framtid för trad sid 22. Branschstandard för kapitalflytt 2016 sid 7 Pensioner & Förmåner Affärsnyheter för dig i branschen nr 9 2014 Ljusare framtid för trad sid 22 Branschstandard för kapitalflytt 2016 sid 7 Kapitalförvaltning på egen hand sid 13 NY! Konsumentkolumnen

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt Partiellt uttag av IP (PP-sparare) Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad

Läs mer

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler

Läs mer

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Pensionsutveckling, statistik & utvärdering Stefan Granbom, 1-454 2423 21-11-11 Effekt av balansering 211 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar

Läs mer

Genomsnittlig allmän pension 2013

Genomsnittlig allmän pension 2013 Genomsnittlig allmän pension 2013 Kronor/månad 95e percentil 75e percentil 50e percentil 25e percentil 5e percentil 1 Vad är genomsnittlig pension och hur förändras den 2014? Katrin Westling Palm, generaldirektör

Läs mer

Ålderspensions systemet vid sidan av statens budget

Ålderspensions systemet vid sidan av statens budget Ålderspensions systemet vid sidan av statens budget PROP. 2014/15:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATENS BUDGET Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Innehållsförteckning 1 Förslag

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget

Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Förslag till statens budget för 214 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens

Läs mer

Själva handeln, eller fondbytet, tar 2-3 dagar. Ytterligare dagar för administration, bland annat den första dagen då det enda som händer är att

Själva handeln, eller fondbytet, tar 2-3 dagar. Ytterligare dagar för administration, bland annat den första dagen då det enda som händer är att 1 1. Det finns tre syften med premiepensionen. För det första ger ett fonderat system pensionsspararna möjlighet att investera på kapitalmarknaden och därigenom tillgodogöra sig den riskpremie som sådana

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Placeringspolicy. Fastställd av styrelsen 2009-04-08 Reviderad av styrelsen 2010-04-29 Reviderad av styrelsen 2014-05-08

Placeringspolicy. Fastställd av styrelsen 2009-04-08 Reviderad av styrelsen 2010-04-29 Reviderad av styrelsen 2014-05-08 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen 2009-04-08 Reviderad av styrelsen 2010-04-29 Reviderad av styrelsen 2014-05-08 Stockholm University Student Union Visiting address Phone +46 (0)8 15 41 00 Org.

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (11) PM 2016-12-15 Analysavdelningen Kristin Kirs Kommenterad statistik - pensionsrätt för barnår Pensionsmyndigheten har bland annat i uppdrag av regeringen att följa hur pensionssystemet fungerar för

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare. Det

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter.

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter. Ersättningspolicy Inledning Av 2 kap. 1 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär förvaltning

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:125

Regeringens proposition 2014/15:125 Regeringens proposition 2014/15:125 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna Prop. 2014/15:125 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 juni 2015 Margot

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Fyra dyra fonder? - en ESO-rapport om förvaltning och styrning av AP-fonderna. Den 30 november 2009 Malin Björkmo

Fyra dyra fonder? - en ESO-rapport om förvaltning och styrning av AP-fonderna. Den 30 november 2009 Malin Björkmo Fyra dyra fonder? - en ESO-rapport om förvaltning och styrning av AP-fonderna Den 30 november 2009 Malin Björkmo Rapportens syfte Att presentera ett förslag till hur ett framtida regelverk för förvaltningen

Läs mer

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:130

Regeringens skrivelse 2013/14:130 Regeringens skrivelse 2013/14:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013 Skr. 2013/14:130 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 15 maj 2014 Fredrik Reinfeldt Peter

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet

Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Finansdepartementet Fi2005/5690 Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 21 Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Sammanfattning: Aktiespararna är

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt Tagit ut enbart PP Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad från och med

Läs mer

En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna

En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna Ds 2015:6 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon:

Läs mer

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Överskottsmålet ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Disposition Bakgrund Empiri Nettoförmögenhetens utveckling Hur högt bör överskottsmålet vara? Ett ändrat överskottsmål Bakgrund Överskottsmålet: en kort

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Pensionsorientering. För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011. Ole Settergren 2011-05-23

Pensionsorientering. För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011. Ole Settergren 2011-05-23 1 Pensionsorientering För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011 Ole Settergren 2 Dagordning 1. Hur fungerar pensionssystemet - repetition! 2. Utvecklingen sedan 2002, 2011 och framåt

Läs mer

2010-05-26. Till Pensionsgruppen Pensionsmyndigheten

2010-05-26. Till Pensionsgruppen Pensionsmyndigheten 2010-05-26 Till Pensionsgruppen Pensionsmyndigheten 2K kompletterande kanaler förslag till fortsatt inriktning Synpunkter från Fondbolagens förening på de två alternativen i Pensionsmyndighetens rapport

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension får prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare.

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättande av en pensionsmyndighet. Dir. 2008:52. Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2008

Kommittédirektiv. Inrättande av en pensionsmyndighet. Dir. 2008:52. Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2008 Kommittédirektiv Inrättande av en pensionsmyndighet Dir. 2008:52 Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet

Läs mer

AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014

AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014 Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU6 AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014 Sammanfattning Utskottet behandlar regeringens skrivelse 2014/15:130 Redovisning av APfondernas verksamhet t.o.m. 2014. Utskottet

Läs mer

Riktlinjer för ägarstyrning

Riktlinjer för ägarstyrning 1(5) Riktlinjer för ägarstyrning Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 1.0 Riktlinjer för intern styrning och kontroll Riktlinjer för placeringsverksamheten Riktlinjer

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 213-12-9 Pensionsutvecklingsavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

ESO. Kerstin Hessius 2009-11-30

ESO. Kerstin Hessius 2009-11-30 ESO Kerstin Hessius 2009-11-30 Förtroendet för pensionsreformen är viktigt Långsiktighet Bred politisk grund Generationsneutralt Autonomt Men påverkas av Omgivningen Reformens utformning Pensionsreformens

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005 Den nationella strategirapporten om rimliga och hållbara pensioner Juli 2005 Innehållsförteckning 1. Förord...4 2. Svenska pensioner...5 2.1 Den nya allmänna inkomstpensionen...5 2.2 Tjänstepension och

Läs mer

Bilaga 2 Styrelsens för Boliden AB (publ) förslag till beslut om (A) minskning av aktiekapitalet genom indragning av egna aktier och (B) ökning av aktiekapitalet genom fondemission (punkt 12) Styrelsen

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Halvårsredogörelse 2012. AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

Halvårsredogörelse 2012. AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond 2 (12) AP7 Aktiefond Förvaltningsberättelse AP7 Aktiefond är avsedd enbart för premiepensionsmedel och är inte öppen för annat sparande. Fonden utgör en byggsten i premiepensionssystemets

Läs mer

Det räcker nu! se över. pensionssystemet

Det räcker nu! se över. pensionssystemet Det räcker nu! se över pensionssystemet Pensionärernas Riksorganisation, augusti 2009 2 Det räcker nu se över pensionssystemet När det reformerade pensionssystemet beslutades på 1990-talet stöddes reformen

Läs mer

Jämställda pensioner? (Ds 2016:19)

Jämställda pensioner? (Ds 2016:19) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum Diarienummer 2016-09-22 2016-0130 Er referens S2016/04302/SF Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Jämställda pensioner? (Ds 2016:19) Inledning Inspektionen

Läs mer

Utjämnat värde för buffertfonden vid beräkning av balanstalet

Utjämnat värde för buffertfonden vid beräkning av balanstalet Socialförsäkringsutskottets betänkande 2009/10:SfU6 Utjämnat värde för buffertfonden vid beräkning av balanstalet Sammanfattning I betänkandet behandlas proposition 2008/09:219 Utjämnat värde för buffertfonden

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport 2013-1 2(7) 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet...

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2010.01 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

Valet för din tjänstepension KAP-KL

Valet för din tjänstepension KAP-KL Valet för din tjänstepension KAP-KL Tjänstepensionen en viktig del av din ekonomi i framtiden Du som är anställd i kommun eller landsting får tjänstepension från din arbetsgivare. Tjänstepensionen kommer

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget

Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget PROP. 2011/12:1 ÅLDERSPENIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATENS BUDGET Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet

Läs mer