Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87)

Transkript

1 Regeringskansliet (Finansdepartementet) Stockholm Fi2005/5690 Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87) Inledning (Aktiespararna) har inbjudits att lämna synpunkter på Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87). Med anledning av det anför Aktiespararna följande. Aktiespararna Aktiespararna är en oberoende intresseorganisation för enskilda som sparar i marknadsnoterade aktier, aktiefonder och andra aktierelaterade värdepapper. Aktiespararnas uppgift är att för medlemmarna skapa bästa möjliga förutsättningar för aktie- och fondsparande. Sammanfattning Premiepensionsutredningen konstaterar att premiepensionen fungerar bra och är rimligt kostnadseffektiv, men att det bör bli ännu enklare och billigare för pensionsspararna att förvalta sin premiepension. Utredningen föreslår också att en självständig och separat 1

2 pensionsmyndighet bildas med ansvar för pensionsadministrationen. Idag är ansvaret uppdelat på två myndigheter: Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten. Aktiespararnas syn på premiepensionssystemet Aktiespararna förordar att enskilda pensionssparare i premiepensionssystemet skall erbjudas möjligheten att spara i enskilda aktier på Stockholmsbörsens A- och O-lista via en aktieportfölj bestående av cirka 10 till 12 bolag, fördelade på 5 till 6 branscher. Om premiepensionsspararna idag kan placera sin premiepension i fonder inriktade på Kina, Indien och Sydamerika skall möjligheten att direkt spara i svenska kvalitetsbolag stå öppen. Aktiespararna är därutöver positivt inställd till premiepensionssystemet emedan det ger pensionsspararna ett eget inflytande över en mindre del av den allmänna pensionen, 2,5 procent av den sammanlagda avgiften på 18,5 procent går till premiepensionen. Genom placering i fonder erbjuds en enkel sparform med professionell förvaltning och riskspridning. Att fritt få välja fonder från olika fondbolag ger pensionsspararna ökade möjligheter. Förbundets uppfattning är att premiepensionssystemet fungerar bra, men att ytterliggare insatser måste satsas på information och utbildning av premiepensionens sparare. För att öka kunskapen om premiepensionssystemet och pensionssystemet i övrigt bör privatekonomi införas som ett obligatoriskt ämne i både grund- och gymnasieskolan. Alla elever i grund- och gymnasieskolan bör få utbildning i enskilt sparande, i både aktier och fonder, och i pensionssparande. Aktiespararna stödjer idén till ett objektivt beslutsstöd som kan vara till nytta för samtliga pensionssparare vid val och utvärdering av fonder. Aktiespararna ställer sig positiv till förslaget att Premiesparfonden skall ersättas av ett antal fonder som Sjunde AP-fonden sätter upp. Premiepensionsmyndigheten, PPM, framför i sitt remissvar att de skall ta fram färdiga fondportföljer till pensionsspararna och att pensionsspararna endast skall behöva ange tillgångsfördelningen för förvaltningen av sina premiepensionsmedel. Aktiespararna 2

3 avråder bestämt från detta förslag emedan det påverkar PPM:s myndighetsroll negativt. Premiepensionssystemets basalternativ Pensionssparande via aktieportfölj Idag erbjuds pensionsspararna möjligheten att spara i maximalt fem fonder ur PPM:s fondutbud. Att spara i fonder liksom att spara i aktier har sina för- och nackdelar. Fondsparande är ett bekvämt sätt att administrera sitt pensionssparande, exempelvis så sker riskspridning från den första kronan. Däremot så är fondsparande belagt med högre avgifter. Den som sparar i fondandelar betalar en avgift varje år och avgiften tas ut som en procentsats på andelsvärdet. Som exempel kan nämnas att nettokostnaderna för en svensk aktiefond varierar från 0,2 procent till 1,16 procent 1 per år. Därutöver finns det vissa begränsningar vad gäller placeringsregler och urvalsmöjligheter, bland annat finns det flera begränsningar för hur en fond får placera spararnas kapital. Dessa restriktioner gäller inte för en sparare som själv vill bygga upp sin egen aktieportfölj. En privatperson kan skapa egna regler med betydligt friare ramar till betydligt lägre kostnader. Mot bakgrund av detta förordar Aktiespararna att en enskild pensionssparare i premiepensionssystemet skall erbjudas möjligheten att spara i enskilda aktier via en aktieportfölj. Möjligheten att spara i en aktieportfölj omfattande cirka 10 till 12 bolag, fördelade på 5 till 6 branscher ger inte nödvändigtvis en högre riskspridning än fondsparande i Indien, Kina och Sydamerika men en investering i svenska bolag som den enskilde pensionsspararen känner till. Förslag på ändring av Premiesparfonden och Premievalsfonden Utredningen hemställer att Premiesparfonden skall ersättas av ett antal fonder som Sjunde AP-fonden sätter upp. Dessa fonder skall ha en generationsprofil och erbjuda pensionsspararna placering anpassad efter ålder

4 Aktiespararna ställer sig positivt till förslaget och anser att Premiesparfonden utgör ett bra alternativ för icke-väljare. Premiesparfonden bör av pensionsspararna även i framtiden väljas som en fond, generationsfond. För den som önskar en annan placeringsinriktning än den egna generationsfondsprofilen, finns många alternativ på fondtorget som också kommer att kunna kombineras med Premiesparfonden om denna blir valbar. PPM:s traditionella livförsäkringsrörelse Utredningen skriver att PPM i sin traditionella livförsäkringsrörelse bör få möjlighet att placera i fonderna på fondtorget och i Sjunde AP-fondens fonder. Sjunde AP-fonden skall inte ha möjlighet att erbjuda sina tjänster utanför Premiepensionssystemet. Aktiespararna anser att PPM i sin traditionella livförsäkringsrörelse inte får äventyra spararnas pengar. Därför bör myndighetens traditionella förvaltning fokusera på att behålla värdet på kapitalet och inte ägna sig åt att försöka att skapa hög avkastning. Hög avkastning får spararna själva skapa i fondportföljerna. Röstandelsbegränsning Premiepensionsutredningen förordar i sitt betänkande att begränsningen avseende Sjunde APfondens utövande av rösträtt skall avskaffas. Istället föreslår utredningen att de inflytandebegränsningar som gäller för investeringsfonder generellt skall tillämpas. Aktiespararna stödjer förslaget emedan Sjunde AP-fonden skall rösta för sina aktier och inte, så som idag, lämna över röstmakten till utländska och institutionella placerare. Ett aktivt ägande är alltid att föredra framför ett passivt. Nya verktyg för att påverka fondutbudet Införande av årsavgift och fondbytesavgift Premiepensionsutredningen förordar att PPM bör få möjlighet att ta ut en årsavgift för varje fond som finns registrerad hos myndigheten. Aktiespararna har inget att invända mot förslaget. 4

5 Utöver detta förordar utredningen i sitt betänkande att en fondbytesavgift skall införas för att minska incitamenten till täta fondbyten och skulle bidra till att hålla kostnaderna nere. Aktiespararna ställer sig positiv till tanken. Ett avgiftsuttag efter det tredje fondbytet per år skulle troligtvis hindra frekventa fondbyten. Förbundet förutsätter att PPM har kapacitet att själv bedöma den optimala avgiften. Ändring av rabattsystemet Premiepensionsutredningen hemställer att PPM bör överväga behovet av att differentiera rabatten för olika typer av fonder. Förslaget torde, enligt Aktiespararnas bedömning, leda till att spararna styrs mot ett attraktivt fondutbud. Idag gynnas fondbolagen av att ha många små fonder i systemet än ett fåtal större, vilket leder till generellt lägre avgifter för pensionsspararna. Rabattsystemet får dock inte vara utformat så att mindre fondbolag stängs ute ur systemet. Det skulle i så fall leda till att endast de stora fondbolagen (bankerna och försäkringsbolagen) kan erbjuda sina fonder i PPM, vilket med stor sannolikhet leder till lägre avkastning och högre kostnader för spararna. Minska antalet fonder per förvaltare Utbudet av fonder i premiepensionssystemet har ökat kraftigt sedan start. Vid tidpunkten för det första fondvalet 2000 deltog drygt 450 fonder i systemet. I slutet av september 2005 hade cirka 82 förvaltare anmält 705 fonder i systemet. I genomsnitt hade varje fondbolag 8,6 fonder anmälda och fondbolaget med mest fonder hade 36 fonder anmälda. I syfte att öka överskådligheten och kvaliteten föreslår utredningen att antalet fonder per förvaltare bör begränsas från dagens 25/50 till 10/15. Aktiespararna instämmer och förordar liksom utredningen att antalet fonder per förvaltare kan minskas. Behov av beslutsstöd I betänkandet föreslår Premiepensionsutredningen att varje pensionssparare skall erbjudas ett beslutsstöd som i vart fall bidrar till att pensionsspararen skall kunna identifiera produkter som passar dennes kunskapsnivå och engagemang. De pensionssparare som önskar stöd genom hela investeringsprocessen skall få hjälp med att definiera önskvärd risknivå, att 5

6 besluta om en strategisk tillgångsfördelning, att välja förvaltare och att följa upp placeringarna. Utredningen anser att de pensionssparare som utnyttjar beslutstödet fullt ut i valet av fonder skall ställas inför ett val mellan ett begränsat antal breda och kostnadseffektiva fonder och därigenom styras mot en väldiversifierad portfölj som förvaltas till låga avgifter. PPM har redan påbörjat satsningen på beslutsstöd och Premiepensionsutredningen anser att placeringsmodellen Lotsen är ett bra första steg, men att ytterligare ett antal åtgärder behöver vidtas. Aktiespararna önskar dock framföra att Lotsen är en grovhuggen konstruktion som utesluter fonder som definieras som för breda eller för smala. Konstruktionen missgynnar region- eller landsfonder, branschfonder, blandfonder, generationsfonder, fond-i-fond samt småbolagsfonder. Aktiespararna anser dessutom att det är direkt fel att Lotsen favoriserar passivt förvaltade fonder som följer index över aktivt förvaltade fonder som har större möjlighet att skapa mervärde för spararna. Lotsen är användarvänlig men ger dock endast enkel och generell information, någon mer individualiserat beslutsstöd ges icke. När beslutsstöd lämnas är det av stor vikt att det ges en helhet av pensionsspararens pension samt att den enskilde spararen får kunskap av betydelsen av de egna valen. Mot bakgrund av det framförda anser Aktiespararna att det är ytterst tveksamt huruvida PPM skall erbjuda ett sådant beslutstöd liknande Lotsen. Aktiespararna ser positivt på Premiepensionsutredningens förslag till utformning av beslutsstöd, speciellt mot bakgrund av att det skall vara individuellt utformat. Ett bra beslutsunderlag för val och utvärdering är av nytta för samtliga pensionssparare. Utredningen ger förslag på hur detta beslutsstöd skulle kunna utformas. Aktiespararna önskar dock framföra att det är viktigt att beslutstödet utformas pedagogiskt med tydliga instruktioner och information om vad systemet innebär såväl som eventuella begränsningar med beslutsstödet. PPM bör ta fasta på det av utredningen utarbetade förslag, speciellt vad avser hjälpmedel vid val av förvaltare. Speciellt eftersom det är svårt att välja en aktiv förvaltare, en uppgift som också kräver betydande insatser från pensionsspararen. Aktiespararna önskar därutöver framföra att det är viktigt att slå vakt om principen att pensionsspararna, om de så önskar, själva skall kunna sätta samman en portfölj för sitt premiepensionssparande och därigenom få en individuellt anpassad risknivå i sitt pensionssparande. 6

7 Aktiespararna ställer sig positivt till utredningens förslag att PPM:s fortsatta informationsuppdrag skall vara att vid sidan av individuell kontorelaterad information lämna generellt utformad information som ger pensionsspararen ett helhetsperspektiv på ålderspensionen och som klargör innebörden av att pensionsspararen har det finansiella ansvaret för sina placeringar. Det övergripande syftet med informationsuppdraget skall vara att informera om vilka beslutsstöd som pensionsspararen erbjuds inom systemet för förvaltningen av premiepensionen. Premiepensionsutredningen för fram att PPM bör tillhandahålla någon form av rating vid utvärderingen av fonder och deras avkastning. Idag erbjuder redan andra aktörer rating av Premiepensionsfonder, exempelvis Morningstar, och Aktiespararna ställer sig därmed tvekande till att PPM skall bli en ytterligare aktör. Därutöver visar oberoende utredningar att det finns ett svagt samband mellan historisk avkastning och framtida avkastning. Rating av fonder kan därmed ge en felaktig bild av fonderna. Därutöver ställer sig Aktiespararna starkt negativt till att PPM skall agera förvaltare och ta fram färdiga fondportföljer till pensionsspararna och att pensionsspararna endast skall behöva ange risknivå och tillgångsfördelningen för förvaltning en av sina premiepensionsmedel. God avkastning nås inte av att en gång bestämma en viss risknivå, utan genom att pensionsspararen kontinuerligt anpassar fondportföljen. Aktiespararna ställer sig frågande till huruvida PPM skulle kunna sköta förvaltningen av pensionsspararnas medel bättre än de professionella förvaltarna. Sverige har redan ett statligt alternativ, Sjunde AP-fonden och frågan är om ett ytterliggare alternativ behövs. Aktiespararna menar att PPM skall vara en helt oberoende myndighet som uteslutande administrerar och informerar om premiepensionen. Allt annat förfarande skulle påverka den oberoende myndighetsroll som PPM skall ha. 7

8 Bristande kunskaper och engagemang Premiepensionsutredningen konstaterar i sitt betänkande att flertalet pensionssparare har bristande kunskaper för att hantera sin premiepension. Pensionssystemet omfattar i dag drygt 5,4 miljoner pensionssparare och det är centralt att pensionsspararen får grundläggande kunskaper om hur premiepensionssystemet fungerar och vilka möjligheter det ger att påverka den egna pensionen. Enligt en mätning som Demoskop 2 redovisade i april 2005 instämmer endast 6 procent fullt ut i påståendet att de har tillräckligt med kunskaper för att ta hand om sitt premiepensionssparande. En dryg majoritet (52 procent) uppger sig ha långt ifrån tillräckliga kunskaper för att hantera premiepensionen medan 3 av 10 lägger sig i mitten på skalan, vilket tyder på att de inte är tillfredsställda med sin egen kunskap utan skulle vilja veta mer för att vara säkra på sin hantering av premiepensionen. Av betänkandet framgår att vid jämförelser med andra system har det svenska premiepensionssystemet en hög andel aktiva sparare. Vid det första valet gjorde två tredjedelar av pensionsspararna ett aktivt val, men aktivitetsnivån har emellertid sjunkit över tid. Vid halvårsskiftet 2005, knappt fem år efter det första valet, återfinns 43 procent av pensionsspararna i Premiesparfonden. Allt färre förstagångsväljare tenderar i dag att välja aktivt. De av Premiepensionsutredningen redovisade uppgifterna är alarmerande, speciellt mot bakgrund av att de val som den enskilde pensionsspararen gör kan få en betydande påverkan på den framtida pensionen. Även små skillnader i värdestegringen kan få stor betydelse för den framtida premiepensionen. Det är svårt att idag säga hur mycket av den slutliga pensionen som kommer från premiepensionen, men det finns beräkningar som visar på att premiepensionsandelen kan bli en betydande del av den slutliga pensionen. Till följd därav och att pensionsspararna i premiepensionssystemet förväntas att i stort sett på egen hand sätta ihop en diversifierad portfölj anser Aktiespararna att insatser måste göras för att öka kunskapsnivån bland premiepensionsspararna. För att öka kunskapen om premiepensionssystemet och pensionssystemet i övrigt bör privatekonomi införas som ett obligatoriskt ämne i både grund- och gymnasieskolan. Alla elever i grund- och gymnasieskolan bör få utbildning i enskilt sparande, i både aktier och fonder, och i 2 Demoskop april 2005, RFV

9 pensionssparande. Resurser för detta bör tillhandahållas genom att marknadens aktörer gemensamt avsätter pengar som behövs för lärarresurser på området som skolorna kan avropa. Idag anser endast 6 procent av svenska folket att de har helt tillräckligt med kunskaper för att ta hand om sitt premiepensionssparande. Det är en allvarlig kunskapsbrist, som också avspeglar okunskaper om aktiesparande i stort. Aktiespararna välkomnar förslaget att informationsgivningen till pensionsspararna måste öka och att PPM tillsammans med Riksförsäkringsverket (RFV) skall öka informationen. Dock har marknadens aktörer i form av banker och fondbolag också ett ansvar för att utbilda pensionsspararna, inte bara att ta hand om pengar, erbjuda produkter och ta ut avgifter. Marknadens aktörer måste på samma sätt öka sitt engagemang. Banker och fondbolag måste av den orsaken i ökad utsträckning bekosta utbildningsinsatser för premiepensionsspararna. Den enskilde individen har inte möjlighet att själv få tillgång till objektiva fakta, samtidigt som det inte endast är statens uppgift att informera om fondsparandet i premiepensionssystemet. Aktiespararna förordar att banker och fondbolag skall göra en frivillig överenskommelse om att en viss del av omsättningen varje år avsätts för att utbilda sina premiepensionskunder. Utredningen fastslår i sitt betänkande att informationsgivning ökar individernas aktivitetsgrad. Mot bakgrund av det framförda och speciellt med tanke på vikten av att pensionsspararen är aktiv bör informationsgivningen för att höja kunskapen om dagens pensionssystem öka. Aktiespararna instämmer dock i utredningens påpekande att PPM inte bör vara ensamt ansvarig för informationsarbetet. En bättre koordination mellan PPM, RFV och Försäkringskassan såväl som dess informationsgivning måste åstadkommas. SVERIGES AKTIESPARARES RIKSFÖRBUND Stockholm den 28 februari 2006 Lars-Erik Forsgårdh Anna Jansson Jesper Strandberg Verkställande Direktör Handläggare Handläggare Tfn Tfn