Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet

Transkript

1 Finansdepartementet Fi2005/5690 Postadress: Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 21 Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Sammanfattning: Aktiespararna är positivt inställd till premiepensionssystemet då det ger pensionsspararna ett eget inflytande över en del av den allmänna pensionen. Genom placering i fonder erbjuds en enkel sparform med professionell förvaltning och riskspridning. Att fritt få välja fonder från olika fondbolag kan stimulera till ökat ansvarstagande för sparande hos individen. Förbundets uppfattning är att premiepensionssystemet fungerar bra, men att ytterligare resurser måste satsas på information och utbildning av premiepensionssparare. Det bör således aktivt satsas på att främja informations- och utbildningsinsatser för att höja kunskapsnivån om pensionssystemet i allmänhet och premiepensionen i synnerhet. Dessa insatser måste både rikta sig till såväl ungdomar som vuxna. Aktiespararna har invändningar mot förslaget att Premiesparfonden ska ersättas av ett antal fonder som Sjunde AP-fonden sätter upp. Aktiespararna har invändningar mot att införa avgifter då det leder till en potentiell inlåsning i dåligt presterande fonder. Spararna drabbas idag av kostnader för byten, såväl de som byter som de som inte byter. Eftersom den senare gruppen missgynnas är det rimligt att begränsa antalet avgiftsfria byten. Förslaget att ge spararna rätt att göra ett visst antal avgiftsfria byten per år är således skäligt. Denna begränsning kommer inte att inskränka den enskildes valfrihet på ett sätt som skulle skada den enskilde eller dennes möjligheter att uppnå fullgod avkastning. 1

2 Premievalsfonden, avsnitt 6.5 Aktiespararna ifrågasätter förslaget att Premiesparfonden ska ersättas med generationsfonder utan att en helhetssyn på pensionssparandet sker. Premievalsfond Aktiespararna ifrågasätter utredningens förslag att Premiesparfonden ska ersättas med åldersspecifika placeringar med generationsprofil. Det förutsätter att, de genom generationsfonderna, placeringarna bättre anpassas till de individuella behoven av en förvaltning som är riskanpassad i förhållande till den ålder spararen har. Utredaren har inte tillräckligt väl belyst varför inte Premiesparfonden kan tillgodose dessa behov. Eventuella andra problem med Premiesparfonden är inte heller belysta i tillräcklig utsträckning. Kostnadseffektiva placeringsalternativ (KEPA) Aktiespararna tillstyrker förslaget om Kostnadseffektiva placeringsalternativ (KEPA), men anser att KEPA måste kompletteras med avsevärda utbildningsinsatser. Tanken med KEPA är att det skulle vara enklare att välja risknivå istället för fonder. Risktagande är en del i fondvalet som bör lyftas fram tydligare i en utvecklad Lots och i ökade informationsinsatser riktade mot ungdomar och vuxna. Motivet för dessa nya statliga KEPOR bygger bland annat på resultat från amerikansk forskning som lagrådsremissen (och tidigare utredningen) hänvisar till, avseende låg andel val vid ett fritt utbud med ett stort antal alternativ. I USA har dock de forskare som refereras till (bl.a. professor Sheena Iyengar vid Columbia University) reviderat sina resultat, ty de visade sig inte överensstämma med vad som hände i verkligheten. Det visade sig istället att förklaringen till att val inte gjordes vid ett ökat utbud var oordning i exponering och bristande beslutsstöd. 1 Ett stort fritt utbud av fonder för sparare med olika önskemål förutsätter att utbudet presenteras på ett välstrukturerat sätt och att ett gott beslutsstöd erbjuds. 1 Källa: Chris Anderson Long tail

3 Regeringen konstaterar inledningsvis (avsnitt 3, sid 15) att PPM redan i tillräcklig utsträckning har infört ett förbättrat beslutsstöd. Aktiespararna är inte eniga med regeringen. Sedan våren 2007 arbetar förbundet aktivt, genom kursverksamhet, med att informera om sparande i aktier och premiepensionen i synnerlighet. Kunskapsbehovet är oändligt och deltagare har uttryckt sin frustration men också glädje över att få hjälp med sina val i premiepensionen. Det är viktigt att beslutstödet utformas pedagogiskt med tydliga instruktioner och information om vad systemet innebär såväl som eventuella begränsningar med beslutsstödet. Aktiespararna anser att generella insatser måste göras för att öka kunskapsnivån bland premiepensionsspararna. För att öka kunskapen om premiepensionssystemet och pensionssystemet i övrigt bör privatekonomi införas som ett obligatoriskt ämne i både grundoch gymnasieskolan. Alla elever i grund- och gymnasieskolan samt vuxna bör få utbildning i enskilt sparande, i både aktier och fonder, och i pensionssparande. Avgiftsbelagda byten, avsnitt 7 Aktiespararna har invändningar mot att införa avgifter för fondbyten då det leder till en potentiell inlåsning i dåligt presteranden fonder. Spararna drabbas idag av kostnader för byten, såväl de som byter som de som inte byter. Eftersom den senare gruppen missgynnas är det rimligt att begränsa antalet avgiftsfria byten. Förslaget att ge spararna rätt att göra ett visst antal avgiftsfria byten per år är således skäligt. Erfarenheterna av premiepensionssystemet visar att de flesta fondspararna inte byter fonder ofta. Dessutom har många aldrig gjort ett val eller omval. PPM:s egen statistik 2 visar att det är en relativt liten andel av pensionsspararna och pensionärerna som bytte fonder under 2008, bara 12 procent. Sett till dem som har en egen vald portfölj, har 23 procent av pensionsspararna och 7 procent av pensionärerna bytt fonder. Gemensamt för dessa två grupper är att de som har varit mest aktiva under året, är också de som har haft bäst avkastning. 2 PPM Rapport 1:2009 3

4 Även om sparandet är långsiktigt finns det anledning att uppmuntra spararna till ökat engagemang och till översyn av sitt sparande när förutsättningar förändras för den enskilde eller i omvärlden. En grundläggande idé i premiepensionssystemet är att det är pensionsspararna som ska bestämma hur medlen ska placeras och att det är pensionsspararna som bär den finansiella risken för placeringen. Det bör därför finnas en möjlighet för en pensionssparare som vill ändra sammansättningen i sin fondportfölj att göra detta utan att kostnaden blir alltför hög. Om fondbytesavgifter skulle införas föreslår Aktiespararna en ordning där att ett visst antal byten per år är avgiftsfria. Det framgår emellertid inte tydligt i förslaget vad syftet med fondbytesavgiften är. I så motto många byten av fonder hindrar förvaltaren att skapa god avkastning finns incitament för förvaltare att förhindra alltför många byten genom att skriva in begränsningar i fondbestämmelserna. Detta är en bättre väg att gå. Den visar för placerarna att de har ett egenintresse i att inte förstöra värdetillväxten av det egna pensionskapitalet genom överdrivet många omplaceringar. Den nu föreslagna fondbytesavgiften styr istället tanken till att statsmakten försöker täcka sina administrativa kostnader för pensionsförvaltningen. Aktiespararna undrar vart bytesintäkterna ska gå? Är syftet att administrationen av PPM ska vara självfinansierande, och i så fall varför? Aktiespararna antar att slutkunden via förvaltningen kommer att få betala och i det perspektivet är denna fråga tämligen obetydlig för spararkollektivet i sin helhet. Det är däremot en fördelningsfråga när passiva sparare ska betala aktiva sparares flyttkostnader, som drabbar avkastningen för den passiva såväl som för den aktive spararen. PPM förvaltning Aktiespararna anser att det finns problem inom premiepensionssystemet som en följd av de s.k. förvaltarbolagens insättningar och uttag som görs sammantaget för många fondsparare vid en och samma tidpunkt, s.k. allokeringstjänster (en avgiftsbelagd förvaltningstjänst som premiepensionsspararna kan teckna hos privata aktörer). 3 Extremt stor handel med värdepapper påverkar marknadsvärdet. Det ger negativa konsekvenser med minskat 3 Antalet fondbyten ökade till 3,2 miljoner under året enligt PPM:s statistik. Uppskattningsvis har närmare hälften av dessa fondbyten gjorts genom s k privata förvaltartjänster. 4

5 andelsvärde för de andelsägare som har en långsiktig placering i fonden såväl inom som utanför PPM. Avgifterna för förvaltartjänsterna för spararen är därtill i regel höga. 4 Slutsats Aktiespararna anser att fokus inte enbart ska vara på Premievalsfonder och avgiftsstrukturen utan på hur premiepensionsspararna bättre ska stödjas i sina val, genom exempelvis bättre beslutsstöd och ökad informationsinsatser. Stockholm den 7 juni 2009 Günther Mårder Anna Jansson Verkställande direktör Jurist, tfn Den genomsnittliga avgiften ligger kring 500 kronor per år, vilket motsvarar 1,2 procent av den genomsnittliga pensionsspararens kontobehållning. 5