Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder:"

Transkript

1 Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder: Intensiva manualbaserade öppenvårdsinsatser för barn ungdomar och familjer, handledning, utbildning, arbetsplatsutveckling, effektutvärderingar/forskning samt konsultation utifrån ett multisystemiskt tänkande. Verksamheten har ca 30 anställda och bedrivs i Sverige och till viss del utomlands. Huvudkontoret ligger i Lund. Vision: 2007 ska familjeforum erbjuda sina uppdragsgivare kunskapsbaserade behandlingsmetoder. 10% av budgeten går till forskning/utvärdering och implementering av manualiserade behandlingsprogram Redan beforskade och välutprovade manualer införs. MTFC, Incredible Years, FFT Manualisering av vår egen IHF modell fortgår (artikelskrivning och utvärdering) Doktorand anställd på 50% som forskningsassistent MTFC projektet och omvärldsbevakning. Vi arbetar utifrån en multisystemisk och salutogen grundsyn med metoder som i forskning visar positiva effekter för den målgrupp vi arbetar med t ex Marte Meo, kognitivterapi 1

2 TANKAR KRING BEHANDLING Orsaker till Asocialitet Attachment Familjestress Uppfostringsbrister Individfaktorer Genetiskt arv Orsaker till hälsa Intelligens Socialt stöd Bra familjerelationer Sociala kompisar Bra skolgång Riskfaktorer Skyddsfaktorer FÖREBYGGA HINDRA UNDANRÖJA UPPTÄCKA SKAPA STÖDJA Behandling 2

3 Bluepr int PROJ ECT Nurse Home Visitation (Dr. David Olds) The Incredible Years Series (Dr. Carolyn Webster Stratton) Bullying Prevention Program (Dr. Dan Olweus) Promoting Alternative Thinking Strategies (Dr. M. Greenberg and Dr. C. Kusche) Big Brothers Big Sisters of America (Ms. Dagmar McGill) Project Towards No Drug Abuse (Project TND) (Dr Sussman et al) Multisystemic Therapy (Dr. Scott Henggeler) Functional Family Therapy (Dr. Jim Alexander) Midwestern Prevention Project (Dr. Mary Ann Pentz) Life Skills Training (Dr. Gilbert Botvin) Multidimensional Treatment Foster Care (Dr. Patricia Chamberlain) 3

4 Projektmodell (kommunprojektet) UPPDRAGSGIVARE Kommuner: Hörby, Sjöbo, Vellinge, Malmö, Hässleholm m.fl. Familjeforum AB Behandling och behandlingssamordning Socialhögskolan i Lund Projektoch forskningsledning REMISSGÅNGEN I PROJEKTET 1. SOCIALSEKRETERARE FRÅN KOMMUNEN TAR KONTAKT MED FAMILJEFORUM DÅ MAN HAR ETT BARN SOM MAN VILL ANMÄLA TILL PROJEKTET. EN RANDOMISERING SKER MELLAN BEHANDLING OCH KONTROLLGRUPP 2. PROJEKTLEDNING TILLSAMMANS MED KOMMUNEN FÖRSÖKER FINNA LÄMPLIGT, GODKÄNT OCH UTBILDAT FOSTERHEM 3. FÖRE PLACERING SAMLAR FORSKNINGSASSIETENT IN MATERIAL 4. PERSONAL UTSES SOM SKA ARBETA MED JUST DETTA FALL 5. KONTRAKT SKRIVES MELLAN BERÖRDA PARTER 6. BEHANDLINGSSAMORDNARE SAMMAMKALLAR TILL FÖRSTA F MÖTET M 7. BARNET KAN PLACERAS I FOSTERHEMMET OCH DEN ÖVRIGA BAHANDLINGEN KAN BÖRJ A 4

5 Ansvarsuppdelning mellan projekt och kommun Socialhögskolan Utbildar fosterfamiljer Utbildar och anvisar behandlingspersonal Står för metodsäkring Genomför och redovisar forskningen Kommunen Remitterar ungdomar till projektet Rekryterar och godkänner fosterhem Avlönar fosterhem Bekostar övrig behandling via Familjeforum AB Familjeforum AB Genomför behandling enligt modellen Anskaffar behandlingspersonal som avlönas via avtal med kommun Insamlar material till forskningen Mål med behandlingen Uppmuntra normalt och socialt beteende Uppmuntra kontakt med skötsamma kamrater och vuxna positiva modeller Uppmuntra skolframgång Stöd biologiska familjemedlemmar till ett förbättrat föräldraskap Erbjuda tät handledning Ge klara regler som följs upp vid regelbrott Begränsa umgänget med asociala kamrater Minska konflikter inom biologisk familj 5

6 Social inlärningsteori Utgångspunkten är att mänskligt beteende i stort sett är inlärt via socialisering, uppfostran, modellinlärning etc. Det som formar beteendet är företrädesvis belöning av olika beteenden (bestraffning mindre effektivt) Oönskade beteenden lyfts inte fram utan negligeras. Önskade beteenden synliggörs, stöds och förstärks Beteendebeskrivningar är därför viktiga Positiv förändring ndring: : en balans mellan uppmuntran och gränss nssättning Uppmuntran Uppmuntran Uppmuntran Uppmuntran Gränssättning Uppmuntran 6

7 Tre hörnstenar i MTFC En aktiv hållning i syfte att reducera problembeteende och stödja positivt beteende En stabil och stödjande miljö för den deltagande ungdomen (i både fosterhemmet och i den biologiska familjen) Behandlarrollerna separerade och specifika Beskrivning av personalroller Case manager/behandlingssamordnare Fosterfamilj Barn och ungdomsterapeut Färdighetstränare Familjeterapeut Handledare till fosterhemmet Klinisk handledare Person för Daglig föräldrarapport, PDR Konsulterande psykiater Socialsekreterare 7

8 MTFC Modell Skola Bar n Andra Ungdoms terapeut Klinisk handledare Samordnare Socialvår d färdighets tränare Bio familj Foster familj Familje ter apeut VAD SKA EN BEHANDLINGSSAMORDNARE/ CASE MANAGER GÖRA? TILLSE ATT UNGDOMEN UTVECKLAS POSITIVT GÅ IGENOM DEN DAGLIGA FÖRÄLDRARAPPORTERINGEN LEDA VECKLIGA FOSTERFÖRÄLDRAMÖTEN SAMORDNA TERAPI OCH FOSTERBARNSVÅRDEN LEDA ANDRA SAMORDNINGSMÖTEN MELLAN OLIKA MYNDIGHETER VARA FOSTERFÖRÄLDRARNAs ADVOKAT VARA TILLGÄNGLIG FÖR KRISINTERVENTION 24 TIMMAR PER DYGN TILLSE ATT BEHANDLINGSPLANEN FÖLJS ELLER ÄNDRA DEN KJELL HANSSON 8

9 Vanliga Fosterfamiljer Ej behandling Ej tidsbegränsad placering Mindre stöd Mycket kontakt med biolog. familj Barnet lever på familjens vanliga villkor Flera fosterbarn i varje hem Behandling MTFC Fosterfamiljer Tidsbegränsad placering Omfattande stöd (24 tim/dygn) Ej mycket kontakt med biolog. Familj Klar och strukturerad behandlingsmodell Ett fosterbarn i varje hem Fosterfamiljens uppgifter Vara en viktig del av behandingsteamet Stödja ungdomen i social utveckling i det dagliga livet Vara programmets ögon och öron Stöd för ungdomen i skola och fritid Arbeta med PDR listorna 9

10 Aktiv rekrytering av bra fosterföräldrar som: är villiga att deltaga i ett strukturerat program har förmåga att ta en annan persons perspektiv har kunskap om barns utveckling (rimliga förväntningar) deltager inte i programmet mera för sin egen skull än för barnet reagerar inte känslomässigt på barnet har humor FAMILJETERAPEUTENS UPPGIFTER Övergripande Arbeta i teamet med övriga behandlare Förbereda familjer för ungdomens hemflyttning Metodspecifika uppgifter Motivera och lära bio familjen använda PDR instrumentet Förbereda familjen för besök i hemmet Fokus skiftar mellan social inlärning, beteendemodifikation och mer relationsinriktad terapi. 10

11 Familjerelationer Föräldrarna har ofta meningsskiljaktigheter och är oense om gränser och regler Ungdomen har ofta lika stor makt som föräldrarna Det utrycks mer negativa känslor och mindre positiva känslor Familjen tycks missuppfatta större delen av kommunikationen Familjen har större ovilja att kompromissa än andra familjer Familjeterapeutiska dilemman 11

12 Kommunikation Expressed Emotion Försvarsinställd kommunikation Kritik/klander Fientlighet Kontroll Överlägsenhet Likgiltighet Stödjande kommunikation Genuint informativt Sökande/givande Spontan problemlösning Empati Igenkännande likhet x Ungdomsterapeutens uppgifter Övergripande uppgifter Arbeta i teamet med övriga behandlare Vara ungdomens stöttepelare i behandlingen Metodspecifika uppgifter Hjälpa ungdomen att förstå PDR listorna och motivera henne/honom för dem Vara till hjälp i skola och fritid mot ett socialare liv. 12

13 Coacha ungdomen i familjeterapin Uppmärksamma ungdomens uttalande om förändringsönskan i biologiska familjen Förbereda ungdomen på att träna nya beteenden i familjeterapin träningsarena för sociala färdigheter Planera parallella interventioner med Familjeterapeuten Förstärka och synliggöra det ungdomen gör bra/normalt i familjeterapin Ge feedback under och efter familjeterapin Försvara ungdomen Hjälpa ungdomen att ersätta negativa beteenden i familjeterapin Skillnader ungdomsterapeut och färdighetstränare UNGDOMSTERAPEUTEN Ansvarar för helheten Problemrelaterade samtal teman som ex. missbruk, våld i familj, sexuella övergrepp, relationer till familj och släkt, sorg, besvikelser, fobier, etc. Stödja ungdomens anpassning till fosterhemmet Motivationssamtal Salutogena samtal Empatiträning Identifiera ungdomens tankemönster Identifiera problembeteende och färdighetsbrister hos ungdomen Praktisera färdigheter Ilskekontrollträning Ge hemuppgifter till ungdomen Nätverksarbete Stöd i familjeterapin MTFC FÄRDIGHETSTRÄNAREN Ansvarar för specifika områden Modellera ett bra sätt att relatera till jämnåriga och vuxna genom att själv skapa en sådan relation Orientera ungdomen mot socialt acceptabla aktiviteter i samhället Hjälpa ungdomen att skapa nya kontakter med prosociala personer, både jämnåriga och vuxna Färdighetsträning ute i sociala sammanhang genom uppmuntran och förstärkning av prosociala beteenden samt rollspel Identifiera problembeteende och färdighetsbrister hos ungdomen Skapa sammanhang där ungdomen kan lyckas Erbjuda belöningar villkorade med prestationer i poängsystemet (ska vara godkända av samordnaren!) Fokus på positiva beteenden, eller fragment av positiva beteenden 13

14 Utbildning av fosterföräldrar Innehål Detaljerad beskrivning av projektet 2. Ge en översiktlig beskrivning av social inlärningsteori 3. Alla kommer att vara delaktiga i alla beslut kring sitt barn 4. Alla uppmuntras att ta kontakt med behandlingssamordnaren när som helst 5. De olika teammedlemmarnas uppgifter förklaras 6. Hemuppgifter: a.redogör för vilka regler man vill ha i hemmet b. Läs igenom projektplanen och diskutera den Utbildning av fosterföräldrar Innehål Allmän diskussion om projektet 2. Genomgång av reglerna som man beskrivit 3. Genomgång av den dagliga föräldrarapporteringen (PDR) 4. Genomgång av poängsystem och tankarna bakom 5. Metoder för att ge uppmuntran och stöd 6. Rollspel av olika situationer där positivt stöd ges 7. Beskriv vikten av tillsyn (monitoring) 8. Hemuppgift: Träning i observationsmetoder (av hemmavarande barn e.dy.) 14

15 Utbildning av fosterföräldrar Innehål GÅ IGENOM POÄNGSYSTEMET 2. TRÄNA PÅ ATT GE OCH TA BORT POÄNG 3. TRÄNA PÅ ATT UPPTÄCKA ÄVEN SMÅ POSITIVA SITUATIONER OCH BETEENDEN 4. TRÄNA PÅ ATT HÅLLA PÅ REGLER OCH TILLDELA KONSEKVENSER FÖR REGELBROTT 5. TRÄNING ATT ANVÄNDA DEN DAGLIGA FÖRÄLDRARAPPORTERINGEN Poängsystem med tre steg. Behandlingstiden är mellan 8 och 12 månader Steg 1: ca 3 veckor, Här vistas ungdomen med att endast i fosterfamiljen. Ungdomen har ingen kompistid utan vuxen och har ej heller permissioner till biologiska familjen. Steg 2: ca 5 6 månader. Ungdomen är till största delen i fosterfamiljen, men har möjlighet till kompistid, permission till biologiska familjen varannan helg, familjeterapi minst 1 gång/vecka. Steg 3: 2 6 månader. Ungdomen är mer hos biologisk familjen än hos fosterfamiljen. Ungdomen har kompistid utefter vad fosterföräldrarna anser vara rimligt (Chamberlain, 1994). 15

16 Första behandlingsfasen Denna fas startar direkt efter första samordningsmötet och varar tills ungdomen är på steg 2 (1 2 månader). Anknytning till fosterhemmet Skapa behandlingskontakt med biologisk familj Inleda kontakt med individualbehandlare Handledningen i fosterhemmet startar PDR metodiken introduceras Smekmånad i fosterhemmet Kränkta biologiska föräldrar Första besöket i hemmet hos föräldrar inkl PDR Daglig skattning 0=aldrig 1=ibland 2=ofta behövs mer utrymme skriv på baksidan Elev: vecka: m t o t f l s månd: steg: Positiva beteenden tid utan vuxen: 1. accepterar besvikelser på ett bra sätt övriga observationer och kontakter som 2. accepterar gränser kan ha betydelse för behandlingen: 3. generös mot andra 4. villig att rätta sig efter krav och regler 5. får arbetsuppgifter gjorda i tid tisd: steg: 6. gör läxor tid utan vuxen: 7. passar tider övriga observationer. 8. planerar dagen och säger till vad hon ska göra 9. äter mat ( utan att peta / kasta) 10. tar hänsyn till andra människors känslor 11. erbjuder att hjälpa till frivilligt 16

17 Negativa beteende 1. Argumenterar, svarar emot föräldrar och andra vuxna. 2. Klagar, är lättirriterad eller negativ. 3. Gråter eller gnäller omotiverat. 4. Matvägrar eller äter för mycket. 5. Är ängslig eller sorgsen. 6. Slår, sparkar eller biter andra. 7. Är hyperaktiv spelar högt, störande fred: steg: tid utan vuxen: övriga observationer... Morgonrutiner: Gå upp (senast 8.30), duscha, borsta tänderna, rena kläder, äter frukost 2p Bäddar sängen, smutskläder i tvättkorg, ställer undan disk 1p Äter på överenskomna tider 1p Håller ordning på rummet 1p Har ett vårdat språk 1p Hjälper till frivilligt 2p Ligger ner/står upp vid samtal, Tv tittande etc. Dvs, följer läkares och sjukgymnasts rekommendationer 2p Följer hemmets allmänna regler i huset 2p Tar sin medicin 2p Löser konflikter på ett acceptabelt sätt 2p Egen tid (1 timme) 3p Sjukgymnastik/fritidsaktivitet 3p Håller telefonregler (max 15 min./dag) 3p 17

18 Mellanfas i behandlingen Fasen varar mellan 6 10 månader Beteendeförändringarna etableras i fosterhemmet. Vara på sin vakt när det går alltför bra! Familjebehandlingen inriktas på den unges beteende men så småningom även på relationer i familjen som kan vara avgörande för den unges positiva utveckling. Tillskapa nya och positiva kamratkontakter Bryta med destruktiva kamrater Skapa en god skolmiljö Steg 3 Vecka: Namn: Social Trevlig attityd Visar förståelse för andras behov och vilja. Kan vänta på sin tur. Accepterar ett nej utan tjat och skrik. Använder ett vårdat språk. Familj Följer familjens regler Hjälper till frivilligt Är rädd om sina saker och vårdar dem. Använder kläder anpassade till de sysslor han utför. Byter/säljer ej saker som han äger. Låter vuxna ta ansvar för uppfostran av syskon. Klarar att hantera irritation och retning av syskon och jämnåriga utan att använda våld, skrik eller hot om våld. Sover hemma under vistelser hos mamma. Självständighet Har egen tid och sysselsätter sig själv. Skola Läser läxor Uppförande, använder vårdat språk, inget våld. Lyssnar på vuxna. 18

19 Slutfas och avslutning Denna fas varar mellan 1 2 månader Den unge tillbringar alltmera tid i hemmet Trianguleringar mellan foster hem och biologiska föräldrar. Den unge kan skapa motsättningar och missförstånd. Planering för vad som ska hända efter MTFC Efterbehandling Här genomförs planerad efterbehandling Den kan innehålla olika delar men ungdomen är inte kvar i fosterhemmet. Planen görs upp i ett samordningsmöte mellan samtliga behandlare, fosterfamilj, biologisk Familj,ungdomen själv och ansvarig socialsekreterare. Familjeterapin kan fortsätta liksom kontakt med ungdomsterapeut 19

20 För teckning över undersökningsinstrument. Omr åden/variabler Instrument Referens Individuell symtomatologi Familjefunktion SCL 90 CBCL Föräldrar om ungdomar YSR Ungdomarna TRF Lärare Familjeklimat Derogatis et al Achenbach 1991 Achenbach 1991 Achenbach 1991 Hansson 1989 Frågor om familjemedlemmar Känsla av sammanhang Hansson & Jarbin 1997 Hälsovariabler Antonovsky 1991, Hansson & Cederblad 1995 Optimism Stegen Wiklund et al 1992 Temperament TCI Clonninger et al 1994 Självdeklar erad BRÅ enkät Ring 1997 kriminalitet m.m. Bakgrundsdata Utdrag ur den sociala Eget formulär för journalen studien PDR (Parent Daily Rapport) Chamberlain 1994 Beteendeskattningar från fosterfamilj och biologisk familj Värdering av behandlingen från skola, socialvård och familjer Halvstrukturerad intervju Egen konstruktion anpassade till studien Möta riskfaktorer System Case manager Foster hem Familjeterapeut Ungdomsterapeut Ungdomen Förbereda avslutning. Sammanfatta framsteg och riskbeteende Fosterhemmet Biolog. familj Samtal kring trianguleringar. Hur kan de samarbeta när Eva utmanar dem Kompisar Stödja och reflektera kring gamla kompisars asocialabeteende Skolan Reflektera kring M offerroll, tycka synd om Fritidsverksamhet Annat 20

21 Stödja resurser System Case manager Fosterhem Familjeterapeut Ungdomster apeut Ungdomen Fosterhemmet Biolog. familj Kompisar Skolan Fritidsverksamhet Annat Undersökningstillf kningstillfällen llen Vid Behandlings start Efter 6 månader Efter 12 månader eller bh. slut Efter 24 månader 21

22 Förtest 6 månader 12 månader 24 månader SCL 90 SCL 90 SCL 90 CBCL CBCL CBCL CBCL YSR YSR YSR YSR TRF TRF TRF KASAM KASAM KASAM KASAM Stege Stege Stege Stege Familjeklimat Familjeklimat Familjeklimat Familjeklimat FoF FoF FoF FoF TCI 125 TCI 125 PDR PDR PDR PDR Självd. Brott. Självd. Brott. Självd. Brott. Tidigare vård Bakgrund Målintervju Målintervju Målintervju LIKALYDANDE SYMTOMLISTOR FÖR R FÖRÄLDRAR, F UNGDOMAR OCH LÄRARE L 1. Tillbakadragenhet 2. Somatiska klagomål 3. Ängslan/nedstämdhet 4. Sociala pr oblem 5. Tankepr oblem 6. Uppmär ksamhetspr oblem 7. Brottsligt beteende 8. Aggressivt beteende Inter nalisering Exter nalisering TOTALT 22

23 YSR tot MTFC jämf MTFC Före Klinisk grupp Familjehuset Fagared Utredningsavd. Normalgrupp MTFC YSR MTFC Före MTFC jämf YSR start 6 mån 12 mån 23

24 x MTFC behandling MTFC jämf. CBCL start 6 mån 12 mån SCL 90 SYMTOMLISTA FÖR VUXNA SCL 90 totalt Somatiska problem Tvång Känslighet Depression Ångest Ilska Fobisk ångest Paranoida Psykos Övrigt 24

25 MTFC, SCL 90, mammor Normal grupp SCL 90 tot MTFC, mor, 6 mån MTFC, mor, Före Marte Meo, före Intensiv fam. t. BUP Familjehuset, BUP Lunds barnhem SCL 90 tot MTFC, mor, jämf MTFC, mor, beh Normal grupp Marte Meo, före Intensiv fam. t. BUP Familjehuset, BUP Lunds barnhem

26 MTFC, mor, beh MTFC, mor, jämf Start 6 mån 12 mån 26

Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003

Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003 Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003 KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Kunskap vad är det? Kunskap är ett tvetydigt

Läs mer

FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT

FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Blueprint PROJECT Nurse Home Visitation (Dr. David Olds) The Incredible

Läs mer

Multidimensional Treatment Foster Care, MTFC

Multidimensional Treatment Foster Care, MTFC Multidimensional Treatment Foster Care, METODER ATT HJÄLPA FAMILJER ATT HANDSKAS MED BARN OCH UNGDOMARS BETEENDEPROBLEM Patricia Chamberlain & John B. Reid Oregon Social Learning Center UNDERVISNINGSSERIE

Läs mer

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT, HANDLEDARE I PSYKOTERAPI PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET KLINISKA INSATSER 3 % HÖG RISK 7 % RISK MÅLINRIKTADE

Läs mer

IHF FAMILJEBEHANDLING

IHF FAMILJEBEHANDLING IHF FAMILJEBEHANDLING Utbildning i Lund Tisdagen den 15:e oktober 2013 Carina Hedenborg, specialpedagog Specialpedagog 1-årig grundkurs lösningsfokuserat arbetssätt Marte Meo terapeut Certifierad Föräldrautbildare

Läs mer

FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC

FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC Dagens program Kort om familjebehandling/familjeterapeutiska teorier och skolor Genomgång av familjeterapeutrollen i MTFC. - Från undersökning till eftervård. Filmcase: Anton

Läs mer

VÄLKOMNA! IHF utbildning. Samordnarrollen

VÄLKOMNA! IHF utbildning. Samordnarrollen VÄLKOMNA! IHF utbildning Samordnarrollen Lund oktober 2013 Hur är dagen upplagd? Vi arbetar mellan kl. 10.45 16.30 Vi äter lunch på egen hand 12.00 13.00 Vi bestämmer gemensamt fikapauser och andningspauser!

Läs mer

Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem?

Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem? Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem? forskare, Socialstyrelsen pia.kyhle.westermark@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen, Stockholm, 1 Socialtjänstens

Läs mer

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Familjebehandling på goda grunder Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Kort historik S. Freud Psykoanalys, vuxna padenter c:a 1900 J. Bowlby mor barn terapi,

Läs mer

Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University

Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University FFT - SVERIGE Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University Reg. Varumärke: nr. 382134 FFT - -SVERIGE DRIVS AV OSS VIA KONTINUERLIGT

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Vad säger vi att vi gör. Gör vi vad vi säger att vi gör. Gör det någon skillnad

Vad säger vi att vi gör. Gör vi vad vi säger att vi gör. Gör det någon skillnad Familjeforum bygger Institutioner utan väggar Presentation av IHF och MTFC 15 december Stockholm 2006 09.00 10.15 Presentation IHF 10.15 10.30 Fika 10.30 11.15 MTFC 11.15 1145 Pia Kyhle Westermark IMS

Läs mer

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Välkommen! Claus Forum Affärsområdeschef Individ och familj Humana tre verksamhetsområden Personlig assistans 1900 kunder 4600 årsanställda 250 tjänstemän Individ

Läs mer

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år?

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? www.evidens.nu Rapporter och publikationer Ny serie Gothia förlag Målgruppsanpassade + studievägledning

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

Familjeinriktade insatser Familjeprogram Familjeinriktade insatser Familjeprogram Kunskap till praktik Peter Comstedt Leg. psykoterapeut, handledare och lärare Vad är en familj? - Svaret skiftar beroende på vem man frågar - Kärnfamilj? - Ursprungsfamilj?

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

FFT-cannabis En utvärdering

FFT-cannabis En utvärdering FFT-cannabis En utvärdering Kristina Carlsson, Linda Gardelöf Nordström, Pirkko Uusitalo Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 4 Behandlingsmodellen...

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Magelungen Evidens - kvalitetsredovisning 2009 Malin Bergman

Magelungen Evidens - kvalitetsredovisning 2009 Malin Bergman Magelungen Evidens - kvalitetsredovisning 2009 Malin Bergman Uppdrag Magelungens Evidens består av flera olika verksamheter; MTFC (Multidimensional Treatment Foster Care)-programmet, Hemma-program och

Läs mer

2010-05-21 DIAGNOS ATT LÄRA KÄNNA VÄL BARN SOM BRÅKAR KATEGORIMODELLER FÖREKOMST UTAGERANDE BARN VANLIGA BETEENDEN

2010-05-21 DIAGNOS ATT LÄRA KÄNNA VÄL BARN SOM BRÅKAR KATEGORIMODELLER FÖREKOMST UTAGERANDE BARN VANLIGA BETEENDEN BARN SOM BRÅKAR MARTE MEO OCH SAMORDNINGSSAMTAL - OM ATT HJÄLPA BARN SOM BRÅKAR I SKOLAN 7:e nordiska Marte Meo-kongressen 100520-21 Ulf Axberg Strulpelle Bokstavsbarn Utagerande beteende Utåtagerande

Läs mer

Gör behandlingen skillnad?

Gör behandlingen skillnad? STOCKHOLMS UNIVERSITET Gör behandlingen skillnad? En före- och eftermätning av Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Författare: Emma Ottosson Handledare: Alexander Björk Titel: Gör behandlingen skillnad?

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Moa Mannheimer, enhetschef och leg. psykolog på BUP Grinden, deltar vid ISIS höstsymposium 2012 för att berätta om hur de arbetar med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad

KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad Brudparet, Hällristning från Vitlycke www.amilundblad.com 1 PAR- OCH ÄKTENSKAPSTERAPI I ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV En multicenterstudie

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

SiS följer upp och utvecklar 2/08 MTFC. Ett evidensbaserat manualstyrt behandlingsprogram. Lotta Höjman och Nick Dovik

SiS följer upp och utvecklar 2/08 MTFC. Ett evidensbaserat manualstyrt behandlingsprogram. Lotta Höjman och Nick Dovik SiS följer upp och utvecklar 2/08 MTFC Ett evidensbaserat manualstyrt behandlingsprogram Lotta Höjman och Nick Dovik MTFC Ett evidensbaserat maunalstyrt behandlingsprogram Lotta Höjman Nick Dovik 1 Författarpresentationer

Läs mer

Socio-emotionell problematik Anna-Karin Schuller. Bråkiga barn

Socio-emotionell problematik Anna-Karin Schuller. Bråkiga barn Socio-emotionell problematik Anna-Karin Schuller Bråkiga barn Kärt barn har många namn. Utagerande/ utåtagerande barn Beteendestörning Samspelssvårigheter Tidigare störningar (Pokka: anknytningsbeteeden)

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

Läs mer

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Emma Andersson, socionom, KIBB-behandlare och utbildare, Prisma familjecentrum, Kristianstad Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 7 Inledning Det råder konsensus om att insatser bör erbjudas barn

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

FFT-prevention En utvärdering av metoden och resultatbeskrivning

FFT-prevention En utvärdering av metoden och resultatbeskrivning FFT-prevention En utvärdering av metoden och resultatbeskrivning Firouzeh Badiee & Agneta Wiik 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte och frågeställningar... 3 1.3 Uppsatsens

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm

rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm Samtal med barn och ungdomar, 7,5 högskolepoäng Inledning Vad är

Läs mer

KBT-baserat skolnärvaroarbete

KBT-baserat skolnärvaroarbete KBT-baserat skolnärvaroarbete Helsingfors 10 oktober 2013 Maria Schillaci & Viktoria Konstenius Leg. psykologer Relaterade kunskapsområden Beteende och inlärning Relationer och kommunikation Motivation

Läs mer

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Från inlärningsteori till praktisk hundträning Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser

Läs mer

Hjälp! Mitt barn kommer inte till skolan En SAMFÖR-föreläsning om skolfrånvaroproblematik Mälardalens Högskola, Västerås 24 februari 2015

Hjälp! Mitt barn kommer inte till skolan En SAMFÖR-föreläsning om skolfrånvaroproblematik Mälardalens Högskola, Västerås 24 februari 2015 Hjälp! Mitt barn kommer inte till skolan En SAMFÖR-föreläsning om skolfrånvaroproblematik Mälardalens Högskola, Västerås 24 februari 2015 Viktoria Konstenius Leg. psykolog, författare viktoria.konstenius@emotiva.se

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Hemmasittande barn och ungdomar

Hemmasittande barn och ungdomar DAGENS INNEHÅLL Hemmasittande barn och ungdomar Vad vet vi om hemmasittare? Vad bör vi göra utifrån det vi vet? Malin Gren Landell Leg psykolog, leg psykoterapeut, medicine doktor BUP-kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer