Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder:"

Transkript

1 Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder: Intensiva manualbaserade öppenvårdsinsatser för barn ungdomar och familjer, handledning, utbildning, arbetsplatsutveckling, effektutvärderingar/forskning samt konsultation utifrån ett multisystemiskt tänkande. Verksamheten har ca 30 anställda och bedrivs i Sverige och till viss del utomlands. Huvudkontoret ligger i Lund. Vision: 2007 ska familjeforum erbjuda sina uppdragsgivare kunskapsbaserade behandlingsmetoder. 10% av budgeten går till forskning/utvärdering och implementering av manualiserade behandlingsprogram Redan beforskade och välutprovade manualer införs. MTFC, Incredible Years, FFT Manualisering av vår egen IHF modell fortgår (artikelskrivning och utvärdering) Doktorand anställd på 50% som forskningsassistent MTFC projektet och omvärldsbevakning. Vi arbetar utifrån en multisystemisk och salutogen grundsyn med metoder som i forskning visar positiva effekter för den målgrupp vi arbetar med t ex Marte Meo, kognitivterapi 1

2 TANKAR KRING BEHANDLING Orsaker till Asocialitet Attachment Familjestress Uppfostringsbrister Individfaktorer Genetiskt arv Orsaker till hälsa Intelligens Socialt stöd Bra familjerelationer Sociala kompisar Bra skolgång Riskfaktorer Skyddsfaktorer FÖREBYGGA HINDRA UNDANRÖJA UPPTÄCKA SKAPA STÖDJA Behandling 2

3 Bluepr int PROJ ECT Nurse Home Visitation (Dr. David Olds) The Incredible Years Series (Dr. Carolyn Webster Stratton) Bullying Prevention Program (Dr. Dan Olweus) Promoting Alternative Thinking Strategies (Dr. M. Greenberg and Dr. C. Kusche) Big Brothers Big Sisters of America (Ms. Dagmar McGill) Project Towards No Drug Abuse (Project TND) (Dr Sussman et al) Multisystemic Therapy (Dr. Scott Henggeler) Functional Family Therapy (Dr. Jim Alexander) Midwestern Prevention Project (Dr. Mary Ann Pentz) Life Skills Training (Dr. Gilbert Botvin) Multidimensional Treatment Foster Care (Dr. Patricia Chamberlain) 3

4 Projektmodell (kommunprojektet) UPPDRAGSGIVARE Kommuner: Hörby, Sjöbo, Vellinge, Malmö, Hässleholm m.fl. Familjeforum AB Behandling och behandlingssamordning Socialhögskolan i Lund Projektoch forskningsledning REMISSGÅNGEN I PROJEKTET 1. SOCIALSEKRETERARE FRÅN KOMMUNEN TAR KONTAKT MED FAMILJEFORUM DÅ MAN HAR ETT BARN SOM MAN VILL ANMÄLA TILL PROJEKTET. EN RANDOMISERING SKER MELLAN BEHANDLING OCH KONTROLLGRUPP 2. PROJEKTLEDNING TILLSAMMANS MED KOMMUNEN FÖRSÖKER FINNA LÄMPLIGT, GODKÄNT OCH UTBILDAT FOSTERHEM 3. FÖRE PLACERING SAMLAR FORSKNINGSASSIETENT IN MATERIAL 4. PERSONAL UTSES SOM SKA ARBETA MED JUST DETTA FALL 5. KONTRAKT SKRIVES MELLAN BERÖRDA PARTER 6. BEHANDLINGSSAMORDNARE SAMMAMKALLAR TILL FÖRSTA F MÖTET M 7. BARNET KAN PLACERAS I FOSTERHEMMET OCH DEN ÖVRIGA BAHANDLINGEN KAN BÖRJ A 4

5 Ansvarsuppdelning mellan projekt och kommun Socialhögskolan Utbildar fosterfamiljer Utbildar och anvisar behandlingspersonal Står för metodsäkring Genomför och redovisar forskningen Kommunen Remitterar ungdomar till projektet Rekryterar och godkänner fosterhem Avlönar fosterhem Bekostar övrig behandling via Familjeforum AB Familjeforum AB Genomför behandling enligt modellen Anskaffar behandlingspersonal som avlönas via avtal med kommun Insamlar material till forskningen Mål med behandlingen Uppmuntra normalt och socialt beteende Uppmuntra kontakt med skötsamma kamrater och vuxna positiva modeller Uppmuntra skolframgång Stöd biologiska familjemedlemmar till ett förbättrat föräldraskap Erbjuda tät handledning Ge klara regler som följs upp vid regelbrott Begränsa umgänget med asociala kamrater Minska konflikter inom biologisk familj 5

6 Social inlärningsteori Utgångspunkten är att mänskligt beteende i stort sett är inlärt via socialisering, uppfostran, modellinlärning etc. Det som formar beteendet är företrädesvis belöning av olika beteenden (bestraffning mindre effektivt) Oönskade beteenden lyfts inte fram utan negligeras. Önskade beteenden synliggörs, stöds och förstärks Beteendebeskrivningar är därför viktiga Positiv förändring ndring: : en balans mellan uppmuntran och gränss nssättning Uppmuntran Uppmuntran Uppmuntran Uppmuntran Gränssättning Uppmuntran 6

7 Tre hörnstenar i MTFC En aktiv hållning i syfte att reducera problembeteende och stödja positivt beteende En stabil och stödjande miljö för den deltagande ungdomen (i både fosterhemmet och i den biologiska familjen) Behandlarrollerna separerade och specifika Beskrivning av personalroller Case manager/behandlingssamordnare Fosterfamilj Barn och ungdomsterapeut Färdighetstränare Familjeterapeut Handledare till fosterhemmet Klinisk handledare Person för Daglig föräldrarapport, PDR Konsulterande psykiater Socialsekreterare 7

8 MTFC Modell Skola Bar n Andra Ungdoms terapeut Klinisk handledare Samordnare Socialvår d färdighets tränare Bio familj Foster familj Familje ter apeut VAD SKA EN BEHANDLINGSSAMORDNARE/ CASE MANAGER GÖRA? TILLSE ATT UNGDOMEN UTVECKLAS POSITIVT GÅ IGENOM DEN DAGLIGA FÖRÄLDRARAPPORTERINGEN LEDA VECKLIGA FOSTERFÖRÄLDRAMÖTEN SAMORDNA TERAPI OCH FOSTERBARNSVÅRDEN LEDA ANDRA SAMORDNINGSMÖTEN MELLAN OLIKA MYNDIGHETER VARA FOSTERFÖRÄLDRARNAs ADVOKAT VARA TILLGÄNGLIG FÖR KRISINTERVENTION 24 TIMMAR PER DYGN TILLSE ATT BEHANDLINGSPLANEN FÖLJS ELLER ÄNDRA DEN KJELL HANSSON 8

9 Vanliga Fosterfamiljer Ej behandling Ej tidsbegränsad placering Mindre stöd Mycket kontakt med biolog. familj Barnet lever på familjens vanliga villkor Flera fosterbarn i varje hem Behandling MTFC Fosterfamiljer Tidsbegränsad placering Omfattande stöd (24 tim/dygn) Ej mycket kontakt med biolog. Familj Klar och strukturerad behandlingsmodell Ett fosterbarn i varje hem Fosterfamiljens uppgifter Vara en viktig del av behandingsteamet Stödja ungdomen i social utveckling i det dagliga livet Vara programmets ögon och öron Stöd för ungdomen i skola och fritid Arbeta med PDR listorna 9

10 Aktiv rekrytering av bra fosterföräldrar som: är villiga att deltaga i ett strukturerat program har förmåga att ta en annan persons perspektiv har kunskap om barns utveckling (rimliga förväntningar) deltager inte i programmet mera för sin egen skull än för barnet reagerar inte känslomässigt på barnet har humor FAMILJETERAPEUTENS UPPGIFTER Övergripande Arbeta i teamet med övriga behandlare Förbereda familjer för ungdomens hemflyttning Metodspecifika uppgifter Motivera och lära bio familjen använda PDR instrumentet Förbereda familjen för besök i hemmet Fokus skiftar mellan social inlärning, beteendemodifikation och mer relationsinriktad terapi. 10

11 Familjerelationer Föräldrarna har ofta meningsskiljaktigheter och är oense om gränser och regler Ungdomen har ofta lika stor makt som föräldrarna Det utrycks mer negativa känslor och mindre positiva känslor Familjen tycks missuppfatta större delen av kommunikationen Familjen har större ovilja att kompromissa än andra familjer Familjeterapeutiska dilemman 11

12 Kommunikation Expressed Emotion Försvarsinställd kommunikation Kritik/klander Fientlighet Kontroll Överlägsenhet Likgiltighet Stödjande kommunikation Genuint informativt Sökande/givande Spontan problemlösning Empati Igenkännande likhet x Ungdomsterapeutens uppgifter Övergripande uppgifter Arbeta i teamet med övriga behandlare Vara ungdomens stöttepelare i behandlingen Metodspecifika uppgifter Hjälpa ungdomen att förstå PDR listorna och motivera henne/honom för dem Vara till hjälp i skola och fritid mot ett socialare liv. 12

13 Coacha ungdomen i familjeterapin Uppmärksamma ungdomens uttalande om förändringsönskan i biologiska familjen Förbereda ungdomen på att träna nya beteenden i familjeterapin träningsarena för sociala färdigheter Planera parallella interventioner med Familjeterapeuten Förstärka och synliggöra det ungdomen gör bra/normalt i familjeterapin Ge feedback under och efter familjeterapin Försvara ungdomen Hjälpa ungdomen att ersätta negativa beteenden i familjeterapin Skillnader ungdomsterapeut och färdighetstränare UNGDOMSTERAPEUTEN Ansvarar för helheten Problemrelaterade samtal teman som ex. missbruk, våld i familj, sexuella övergrepp, relationer till familj och släkt, sorg, besvikelser, fobier, etc. Stödja ungdomens anpassning till fosterhemmet Motivationssamtal Salutogena samtal Empatiträning Identifiera ungdomens tankemönster Identifiera problembeteende och färdighetsbrister hos ungdomen Praktisera färdigheter Ilskekontrollträning Ge hemuppgifter till ungdomen Nätverksarbete Stöd i familjeterapin MTFC FÄRDIGHETSTRÄNAREN Ansvarar för specifika områden Modellera ett bra sätt att relatera till jämnåriga och vuxna genom att själv skapa en sådan relation Orientera ungdomen mot socialt acceptabla aktiviteter i samhället Hjälpa ungdomen att skapa nya kontakter med prosociala personer, både jämnåriga och vuxna Färdighetsträning ute i sociala sammanhang genom uppmuntran och förstärkning av prosociala beteenden samt rollspel Identifiera problembeteende och färdighetsbrister hos ungdomen Skapa sammanhang där ungdomen kan lyckas Erbjuda belöningar villkorade med prestationer i poängsystemet (ska vara godkända av samordnaren!) Fokus på positiva beteenden, eller fragment av positiva beteenden 13

14 Utbildning av fosterföräldrar Innehål Detaljerad beskrivning av projektet 2. Ge en översiktlig beskrivning av social inlärningsteori 3. Alla kommer att vara delaktiga i alla beslut kring sitt barn 4. Alla uppmuntras att ta kontakt med behandlingssamordnaren när som helst 5. De olika teammedlemmarnas uppgifter förklaras 6. Hemuppgifter: a.redogör för vilka regler man vill ha i hemmet b. Läs igenom projektplanen och diskutera den Utbildning av fosterföräldrar Innehål Allmän diskussion om projektet 2. Genomgång av reglerna som man beskrivit 3. Genomgång av den dagliga föräldrarapporteringen (PDR) 4. Genomgång av poängsystem och tankarna bakom 5. Metoder för att ge uppmuntran och stöd 6. Rollspel av olika situationer där positivt stöd ges 7. Beskriv vikten av tillsyn (monitoring) 8. Hemuppgift: Träning i observationsmetoder (av hemmavarande barn e.dy.) 14

15 Utbildning av fosterföräldrar Innehål GÅ IGENOM POÄNGSYSTEMET 2. TRÄNA PÅ ATT GE OCH TA BORT POÄNG 3. TRÄNA PÅ ATT UPPTÄCKA ÄVEN SMÅ POSITIVA SITUATIONER OCH BETEENDEN 4. TRÄNA PÅ ATT HÅLLA PÅ REGLER OCH TILLDELA KONSEKVENSER FÖR REGELBROTT 5. TRÄNING ATT ANVÄNDA DEN DAGLIGA FÖRÄLDRARAPPORTERINGEN Poängsystem med tre steg. Behandlingstiden är mellan 8 och 12 månader Steg 1: ca 3 veckor, Här vistas ungdomen med att endast i fosterfamiljen. Ungdomen har ingen kompistid utan vuxen och har ej heller permissioner till biologiska familjen. Steg 2: ca 5 6 månader. Ungdomen är till största delen i fosterfamiljen, men har möjlighet till kompistid, permission till biologiska familjen varannan helg, familjeterapi minst 1 gång/vecka. Steg 3: 2 6 månader. Ungdomen är mer hos biologisk familjen än hos fosterfamiljen. Ungdomen har kompistid utefter vad fosterföräldrarna anser vara rimligt (Chamberlain, 1994). 15

16 Första behandlingsfasen Denna fas startar direkt efter första samordningsmötet och varar tills ungdomen är på steg 2 (1 2 månader). Anknytning till fosterhemmet Skapa behandlingskontakt med biologisk familj Inleda kontakt med individualbehandlare Handledningen i fosterhemmet startar PDR metodiken introduceras Smekmånad i fosterhemmet Kränkta biologiska föräldrar Första besöket i hemmet hos föräldrar inkl PDR Daglig skattning 0=aldrig 1=ibland 2=ofta behövs mer utrymme skriv på baksidan Elev: vecka: m t o t f l s månd: steg: Positiva beteenden tid utan vuxen: 1. accepterar besvikelser på ett bra sätt övriga observationer och kontakter som 2. accepterar gränser kan ha betydelse för behandlingen: 3. generös mot andra 4. villig att rätta sig efter krav och regler 5. får arbetsuppgifter gjorda i tid tisd: steg: 6. gör läxor tid utan vuxen: 7. passar tider övriga observationer. 8. planerar dagen och säger till vad hon ska göra 9. äter mat ( utan att peta / kasta) 10. tar hänsyn till andra människors känslor 11. erbjuder att hjälpa till frivilligt 16

17 Negativa beteende 1. Argumenterar, svarar emot föräldrar och andra vuxna. 2. Klagar, är lättirriterad eller negativ. 3. Gråter eller gnäller omotiverat. 4. Matvägrar eller äter för mycket. 5. Är ängslig eller sorgsen. 6. Slår, sparkar eller biter andra. 7. Är hyperaktiv spelar högt, störande fred: steg: tid utan vuxen: övriga observationer... Morgonrutiner: Gå upp (senast 8.30), duscha, borsta tänderna, rena kläder, äter frukost 2p Bäddar sängen, smutskläder i tvättkorg, ställer undan disk 1p Äter på överenskomna tider 1p Håller ordning på rummet 1p Har ett vårdat språk 1p Hjälper till frivilligt 2p Ligger ner/står upp vid samtal, Tv tittande etc. Dvs, följer läkares och sjukgymnasts rekommendationer 2p Följer hemmets allmänna regler i huset 2p Tar sin medicin 2p Löser konflikter på ett acceptabelt sätt 2p Egen tid (1 timme) 3p Sjukgymnastik/fritidsaktivitet 3p Håller telefonregler (max 15 min./dag) 3p 17

18 Mellanfas i behandlingen Fasen varar mellan 6 10 månader Beteendeförändringarna etableras i fosterhemmet. Vara på sin vakt när det går alltför bra! Familjebehandlingen inriktas på den unges beteende men så småningom även på relationer i familjen som kan vara avgörande för den unges positiva utveckling. Tillskapa nya och positiva kamratkontakter Bryta med destruktiva kamrater Skapa en god skolmiljö Steg 3 Vecka: Namn: Social Trevlig attityd Visar förståelse för andras behov och vilja. Kan vänta på sin tur. Accepterar ett nej utan tjat och skrik. Använder ett vårdat språk. Familj Följer familjens regler Hjälper till frivilligt Är rädd om sina saker och vårdar dem. Använder kläder anpassade till de sysslor han utför. Byter/säljer ej saker som han äger. Låter vuxna ta ansvar för uppfostran av syskon. Klarar att hantera irritation och retning av syskon och jämnåriga utan att använda våld, skrik eller hot om våld. Sover hemma under vistelser hos mamma. Självständighet Har egen tid och sysselsätter sig själv. Skola Läser läxor Uppförande, använder vårdat språk, inget våld. Lyssnar på vuxna. 18

19 Slutfas och avslutning Denna fas varar mellan 1 2 månader Den unge tillbringar alltmera tid i hemmet Trianguleringar mellan foster hem och biologiska föräldrar. Den unge kan skapa motsättningar och missförstånd. Planering för vad som ska hända efter MTFC Efterbehandling Här genomförs planerad efterbehandling Den kan innehålla olika delar men ungdomen är inte kvar i fosterhemmet. Planen görs upp i ett samordningsmöte mellan samtliga behandlare, fosterfamilj, biologisk Familj,ungdomen själv och ansvarig socialsekreterare. Familjeterapin kan fortsätta liksom kontakt med ungdomsterapeut 19

20 För teckning över undersökningsinstrument. Omr åden/variabler Instrument Referens Individuell symtomatologi Familjefunktion SCL 90 CBCL Föräldrar om ungdomar YSR Ungdomarna TRF Lärare Familjeklimat Derogatis et al Achenbach 1991 Achenbach 1991 Achenbach 1991 Hansson 1989 Frågor om familjemedlemmar Känsla av sammanhang Hansson & Jarbin 1997 Hälsovariabler Antonovsky 1991, Hansson & Cederblad 1995 Optimism Stegen Wiklund et al 1992 Temperament TCI Clonninger et al 1994 Självdeklar erad BRÅ enkät Ring 1997 kriminalitet m.m. Bakgrundsdata Utdrag ur den sociala Eget formulär för journalen studien PDR (Parent Daily Rapport) Chamberlain 1994 Beteendeskattningar från fosterfamilj och biologisk familj Värdering av behandlingen från skola, socialvård och familjer Halvstrukturerad intervju Egen konstruktion anpassade till studien Möta riskfaktorer System Case manager Foster hem Familjeterapeut Ungdomsterapeut Ungdomen Förbereda avslutning. Sammanfatta framsteg och riskbeteende Fosterhemmet Biolog. familj Samtal kring trianguleringar. Hur kan de samarbeta när Eva utmanar dem Kompisar Stödja och reflektera kring gamla kompisars asocialabeteende Skolan Reflektera kring M offerroll, tycka synd om Fritidsverksamhet Annat 20

21 Stödja resurser System Case manager Fosterhem Familjeterapeut Ungdomster apeut Ungdomen Fosterhemmet Biolog. familj Kompisar Skolan Fritidsverksamhet Annat Undersökningstillf kningstillfällen llen Vid Behandlings start Efter 6 månader Efter 12 månader eller bh. slut Efter 24 månader 21

22 Förtest 6 månader 12 månader 24 månader SCL 90 SCL 90 SCL 90 CBCL CBCL CBCL CBCL YSR YSR YSR YSR TRF TRF TRF KASAM KASAM KASAM KASAM Stege Stege Stege Stege Familjeklimat Familjeklimat Familjeklimat Familjeklimat FoF FoF FoF FoF TCI 125 TCI 125 PDR PDR PDR PDR Självd. Brott. Självd. Brott. Självd. Brott. Tidigare vård Bakgrund Målintervju Målintervju Målintervju LIKALYDANDE SYMTOMLISTOR FÖR R FÖRÄLDRAR, F UNGDOMAR OCH LÄRARE L 1. Tillbakadragenhet 2. Somatiska klagomål 3. Ängslan/nedstämdhet 4. Sociala pr oblem 5. Tankepr oblem 6. Uppmär ksamhetspr oblem 7. Brottsligt beteende 8. Aggressivt beteende Inter nalisering Exter nalisering TOTALT 22

23 YSR tot MTFC jämf MTFC Före Klinisk grupp Familjehuset Fagared Utredningsavd. Normalgrupp MTFC YSR MTFC Före MTFC jämf YSR start 6 mån 12 mån 23

24 x MTFC behandling MTFC jämf. CBCL start 6 mån 12 mån SCL 90 SYMTOMLISTA FÖR VUXNA SCL 90 totalt Somatiska problem Tvång Känslighet Depression Ångest Ilska Fobisk ångest Paranoida Psykos Övrigt 24

25 MTFC, SCL 90, mammor Normal grupp SCL 90 tot MTFC, mor, 6 mån MTFC, mor, Före Marte Meo, före Intensiv fam. t. BUP Familjehuset, BUP Lunds barnhem SCL 90 tot MTFC, mor, jämf MTFC, mor, beh Normal grupp Marte Meo, före Intensiv fam. t. BUP Familjehuset, BUP Lunds barnhem

26 MTFC, mor, beh MTFC, mor, jämf Start 6 mån 12 mån 26

Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003

Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003 Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003 KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Kunskap vad är det? Kunskap är ett tvetydigt

Läs mer

Multidimensional Treatment Foster Care, MTFC

Multidimensional Treatment Foster Care, MTFC Multidimensional Treatment Foster Care, METODER ATT HJÄLPA FAMILJER ATT HANDSKAS MED BARN OCH UNGDOMARS BETEENDEPROBLEM Patricia Chamberlain & John B. Reid Oregon Social Learning Center UNDERVISNINGSSERIE

Läs mer

FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT

FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Blueprint PROJECT Nurse Home Visitation (Dr. David Olds) The Incredible

Läs mer

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT, HANDLEDARE I PSYKOTERAPI PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET KLINISKA INSATSER 3 % HÖG RISK 7 % RISK MÅLINRIKTADE

Läs mer

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling

Läs mer

IHF FAMILJEBEHANDLING

IHF FAMILJEBEHANDLING IHF FAMILJEBEHANDLING Utbildning i Lund Tisdagen den 15:e oktober 2013 Carina Hedenborg, specialpedagog Specialpedagog 1-årig grundkurs lösningsfokuserat arbetssätt Marte Meo terapeut Certifierad Föräldrautbildare

Läs mer

FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC

FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC Dagens program Kort om familjebehandling/familjeterapeutiska teorier och skolor Genomgång av familjeterapeutrollen i MTFC. - Från undersökning till eftervård. Filmcase: Anton

Läs mer

VÄLKOMNA! IHF utbildning. Samordnarrollen

VÄLKOMNA! IHF utbildning. Samordnarrollen VÄLKOMNA! IHF utbildning Samordnarrollen Lund oktober 2013 Hur är dagen upplagd? Vi arbetar mellan kl. 10.45 16.30 Vi äter lunch på egen hand 12.00 13.00 Vi bestämmer gemensamt fikapauser och andningspauser!

Läs mer

Parcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem.

Parcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem. Parcer AB www.parcer.se Förstärkt familjehemsvård Behandling i förstärkt familjehem Vad kan Parcer AB erbjuda? Traditionellt förstärkt familjehemsvård Dvs placering i familjehem med stärkt stöd och handledning

Läs mer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering

Läs mer

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem?

Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem? Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem? forskare, Socialstyrelsen pia.kyhle.westermark@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen, Stockholm, 1 Socialtjänstens

Läs mer

Frida Harrysson Leg. Psykolog Familjeforum Lund

Frida Harrysson Leg. Psykolog Familjeforum Lund Workshop Att tolka testresultat utifrån risk och skydd Frida Harrysson Leg. Psykolog Familjeforum Lund www.inom.com Disposition Varför använda skattningsformulär? Vad menas med risk och skydd? Hur begreppet

Läs mer

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Familjebehandling på goda grunder Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Kort historik S. Freud Psykoanalys, vuxna padenter c:a 1900 J. Bowlby mor barn terapi,

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University

Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University FFT - SVERIGE Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University Reg. Varumärke: nr. 382134 FFT - -SVERIGE DRIVS AV OSS VIA KONTINUERLIGT

Läs mer

Vad säger vi att vi gör. Gör vi vad vi säger att vi gör. Gör det någon skillnad

Vad säger vi att vi gör. Gör vi vad vi säger att vi gör. Gör det någon skillnad Familjeforum bygger Institutioner utan väggar Presentation av IHF och MTFC 15 december Stockholm 2006 09.00 10.15 Presentation IHF 10.15 10.30 Fika 10.30 11.15 MTFC 11.15 1145 Pia Kyhle Westermark IMS

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

Familjeinriktade insatser Familjeprogram Familjeinriktade insatser Familjeprogram Kunskap till praktik Peter Comstedt Leg. psykoterapeut, handledare och lärare Vad är en familj? - Svaret skiftar beroende på vem man frågar - Kärnfamilj? - Ursprungsfamilj?

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? Min erfarenhet av RCT Svårinställd ungdomsdiabetes (Olof Rydén, Per Jonsson) Funktionell familjeterapi Familjebehandling vid anorexi (Ulf Wallin) ADHD

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Magelungen Evidens - kvalitetsredovisning 2010 Malin Bergman

Magelungen Evidens - kvalitetsredovisning 2010 Malin Bergman Magelungen Evidens - kvalitetsredovisning 2010 Malin Bergman Magelungen Evidens - kvalitetsredovisning 2010 Uppdrag Magelungens Evidens består av flera olika verksamheter; MTFC (Multidimensional Treatment

Läs mer

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 2011-01-20 Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 PFPP = Panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi (Symtomfokuserad psykodynamisk terapi) Metoden är utvecklad i USA av Barbara Milrod, - psykiater och

Läs mer

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Välkommen! Claus Forum Affärsområdeschef Individ och familj Humana tre verksamhetsområden Personlig assistans 1900 kunder 4600 årsanställda 250 tjänstemän Individ

Läs mer

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma 16 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist En smakbit av studien Mer och Mindre studien

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

På Kullabygdens DBT hem

På Kullabygdens DBT hem OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern 16-20 år med instabil personlighetsproblematik och emotionell sårbarhet, oftast i kombination med ett missbruk. Vi arbetar med flera olika metoder

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t UA Modell flera verksamheter ett förhållningssätt Individ HELHET Familj Nätverk Träna din trupp Operant inlärning Ökad förmåga att klara svåra

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

MST Vetenskapsteori och etik

MST Vetenskapsteori och etik MST Vetenskapsteori och etik MST bygger på specifika teoretiska grunder och en uppsättning antaganden om människan samt forskning om människans utveckling. Bronfenbrenner klientens ekologi THE FIT problemets

Läs mer

Syftet med avhandlingen. Behandlings-historik. Kategorimodeller. Olika beskrivningsmodeller. Sammanläggningsavhandling

Syftet med avhandlingen. Behandlings-historik. Kategorimodeller. Olika beskrivningsmodeller. Sammanläggningsavhandling Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems Sammanläggningsavhandling I. Axberg, U., Hansson, K., Broberg, A.G. & Wirtberg, I. (26) The development of a systemic

Läs mer

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll Den emotionella komponenten smartutbildning.se 1 Aggression Ett avsiktligt beteende med syfte att tillföra skada till någon person eller något föremål Olika

Läs mer

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år?

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? www.evidens.nu Rapporter och publikationer Ny serie Gothia förlag Målgruppsanpassade + studievägledning

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MST Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MÅL MST terapeuter arbetar för att stötta föräldrar till att få kontroll

Läs mer

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma 22-23 januari 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist En smakbit av studien Mer och Mindre studien

Läs mer

Förväntningsdokument. Mesta skola

Förväntningsdokument. Mesta skola Förväntningsdokument Mesta skola Reviderad 2012 Vårt förväntningsdokument är framtaget i diskussion med elever, föräldrar och skolans personal. Syftet är att öka, underlätta och tydliggöra samarbetet mellan

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Antisociala ungdomar

Antisociala ungdomar Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Efficient treatment of adolescents with behavioural problems

Efficient treatment of adolescents with behavioural problems Hälsa och samhälle Efficient treatment of adolescents with behavioural problems A SCIENTIFIC OVERVIEW MARCUS KRISTOFFERSSON Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola 15 p Hälsa och samhälle Socionomprogrammet

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

FFT-cannabis En utvärdering

FFT-cannabis En utvärdering FFT-cannabis En utvärdering Kristina Carlsson, Linda Gardelöf Nordström, Pirkko Uusitalo Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 4 Behandlingsmodellen...

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Allmänna färdigheter. Behöver utvecklas. Uppnått

Allmänna färdigheter. Behöver utvecklas. Uppnått Allmänna färdigheter Allmänna färdigheter inbegriper de grundläggande principer FFT vilar på, dessa har kopplingar till systemteori, kommunikationsteori, social inlärningsteori och den salutogena teorin.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50%

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50% Socialpsykiatriska behandlingsteamet Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50% Stegen finner stigen En principstyrd, pragmatisk behandlingsmodell för att möta ungdomar med självskadande

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LINDAN 2 FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal

LIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal Stora Vallaskolan 2008 LIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal avsedd att FRÄMJA barns och elevers lika rättigheter FÖREBYGGA och FÖRHINDRA diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer