Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder:

Transkript

1 Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder: Intensiva manualbaserade öppenvårdsinsatser för barn ungdomar och familjer, handledning, utbildning, arbetsplatsutveckling, effektutvärderingar/forskning samt konsultation utifrån ett multisystemiskt tänkande. Verksamheten har ca 30 anställda och bedrivs i Sverige och till viss del utomlands. Huvudkontoret ligger i Lund. Vision: 2007 ska familjeforum erbjuda sina uppdragsgivare kunskapsbaserade behandlingsmetoder. 10% av budgeten går till forskning/utvärdering och implementering av manualiserade behandlingsprogram Redan beforskade och välutprovade manualer införs. MTFC, Incredible Years, FFT Manualisering av vår egen IHF modell fortgår (artikelskrivning och utvärdering) Doktorand anställd på 50% som forskningsassistent MTFC projektet och omvärldsbevakning. Vi arbetar utifrån en multisystemisk och salutogen grundsyn med metoder som i forskning visar positiva effekter för den målgrupp vi arbetar med t ex Marte Meo, kognitivterapi 1

2 TANKAR KRING BEHANDLING Orsaker till Asocialitet Attachment Familjestress Uppfostringsbrister Individfaktorer Genetiskt arv Orsaker till hälsa Intelligens Socialt stöd Bra familjerelationer Sociala kompisar Bra skolgång Riskfaktorer Skyddsfaktorer FÖREBYGGA HINDRA UNDANRÖJA UPPTÄCKA SKAPA STÖDJA Behandling 2

3 Bluepr int PROJ ECT Nurse Home Visitation (Dr. David Olds) The Incredible Years Series (Dr. Carolyn Webster Stratton) Bullying Prevention Program (Dr. Dan Olweus) Promoting Alternative Thinking Strategies (Dr. M. Greenberg and Dr. C. Kusche) Big Brothers Big Sisters of America (Ms. Dagmar McGill) Project Towards No Drug Abuse (Project TND) (Dr Sussman et al) Multisystemic Therapy (Dr. Scott Henggeler) Functional Family Therapy (Dr. Jim Alexander) Midwestern Prevention Project (Dr. Mary Ann Pentz) Life Skills Training (Dr. Gilbert Botvin) Multidimensional Treatment Foster Care (Dr. Patricia Chamberlain) 3

4 Projektmodell (kommunprojektet) UPPDRAGSGIVARE Kommuner: Hörby, Sjöbo, Vellinge, Malmö, Hässleholm m.fl. Familjeforum AB Behandling och behandlingssamordning Socialhögskolan i Lund Projektoch forskningsledning REMISSGÅNGEN I PROJEKTET 1. SOCIALSEKRETERARE FRÅN KOMMUNEN TAR KONTAKT MED FAMILJEFORUM DÅ MAN HAR ETT BARN SOM MAN VILL ANMÄLA TILL PROJEKTET. EN RANDOMISERING SKER MELLAN BEHANDLING OCH KONTROLLGRUPP 2. PROJEKTLEDNING TILLSAMMANS MED KOMMUNEN FÖRSÖKER FINNA LÄMPLIGT, GODKÄNT OCH UTBILDAT FOSTERHEM 3. FÖRE PLACERING SAMLAR FORSKNINGSASSIETENT IN MATERIAL 4. PERSONAL UTSES SOM SKA ARBETA MED JUST DETTA FALL 5. KONTRAKT SKRIVES MELLAN BERÖRDA PARTER 6. BEHANDLINGSSAMORDNARE SAMMAMKALLAR TILL FÖRSTA F MÖTET M 7. BARNET KAN PLACERAS I FOSTERHEMMET OCH DEN ÖVRIGA BAHANDLINGEN KAN BÖRJ A 4

5 Ansvarsuppdelning mellan projekt och kommun Socialhögskolan Utbildar fosterfamiljer Utbildar och anvisar behandlingspersonal Står för metodsäkring Genomför och redovisar forskningen Kommunen Remitterar ungdomar till projektet Rekryterar och godkänner fosterhem Avlönar fosterhem Bekostar övrig behandling via Familjeforum AB Familjeforum AB Genomför behandling enligt modellen Anskaffar behandlingspersonal som avlönas via avtal med kommun Insamlar material till forskningen Mål med behandlingen Uppmuntra normalt och socialt beteende Uppmuntra kontakt med skötsamma kamrater och vuxna positiva modeller Uppmuntra skolframgång Stöd biologiska familjemedlemmar till ett förbättrat föräldraskap Erbjuda tät handledning Ge klara regler som följs upp vid regelbrott Begränsa umgänget med asociala kamrater Minska konflikter inom biologisk familj 5

6 Social inlärningsteori Utgångspunkten är att mänskligt beteende i stort sett är inlärt via socialisering, uppfostran, modellinlärning etc. Det som formar beteendet är företrädesvis belöning av olika beteenden (bestraffning mindre effektivt) Oönskade beteenden lyfts inte fram utan negligeras. Önskade beteenden synliggörs, stöds och förstärks Beteendebeskrivningar är därför viktiga Positiv förändring ndring: : en balans mellan uppmuntran och gränss nssättning Uppmuntran Uppmuntran Uppmuntran Uppmuntran Gränssättning Uppmuntran 6

7 Tre hörnstenar i MTFC En aktiv hållning i syfte att reducera problembeteende och stödja positivt beteende En stabil och stödjande miljö för den deltagande ungdomen (i både fosterhemmet och i den biologiska familjen) Behandlarrollerna separerade och specifika Beskrivning av personalroller Case manager/behandlingssamordnare Fosterfamilj Barn och ungdomsterapeut Färdighetstränare Familjeterapeut Handledare till fosterhemmet Klinisk handledare Person för Daglig föräldrarapport, PDR Konsulterande psykiater Socialsekreterare 7

8 MTFC Modell Skola Bar n Andra Ungdoms terapeut Klinisk handledare Samordnare Socialvår d färdighets tränare Bio familj Foster familj Familje ter apeut VAD SKA EN BEHANDLINGSSAMORDNARE/ CASE MANAGER GÖRA? TILLSE ATT UNGDOMEN UTVECKLAS POSITIVT GÅ IGENOM DEN DAGLIGA FÖRÄLDRARAPPORTERINGEN LEDA VECKLIGA FOSTERFÖRÄLDRAMÖTEN SAMORDNA TERAPI OCH FOSTERBARNSVÅRDEN LEDA ANDRA SAMORDNINGSMÖTEN MELLAN OLIKA MYNDIGHETER VARA FOSTERFÖRÄLDRARNAs ADVOKAT VARA TILLGÄNGLIG FÖR KRISINTERVENTION 24 TIMMAR PER DYGN TILLSE ATT BEHANDLINGSPLANEN FÖLJS ELLER ÄNDRA DEN KJELL HANSSON 8

9 Vanliga Fosterfamiljer Ej behandling Ej tidsbegränsad placering Mindre stöd Mycket kontakt med biolog. familj Barnet lever på familjens vanliga villkor Flera fosterbarn i varje hem Behandling MTFC Fosterfamiljer Tidsbegränsad placering Omfattande stöd (24 tim/dygn) Ej mycket kontakt med biolog. Familj Klar och strukturerad behandlingsmodell Ett fosterbarn i varje hem Fosterfamiljens uppgifter Vara en viktig del av behandingsteamet Stödja ungdomen i social utveckling i det dagliga livet Vara programmets ögon och öron Stöd för ungdomen i skola och fritid Arbeta med PDR listorna 9

10 Aktiv rekrytering av bra fosterföräldrar som: är villiga att deltaga i ett strukturerat program har förmåga att ta en annan persons perspektiv har kunskap om barns utveckling (rimliga förväntningar) deltager inte i programmet mera för sin egen skull än för barnet reagerar inte känslomässigt på barnet har humor FAMILJETERAPEUTENS UPPGIFTER Övergripande Arbeta i teamet med övriga behandlare Förbereda familjer för ungdomens hemflyttning Metodspecifika uppgifter Motivera och lära bio familjen använda PDR instrumentet Förbereda familjen för besök i hemmet Fokus skiftar mellan social inlärning, beteendemodifikation och mer relationsinriktad terapi. 10

11 Familjerelationer Föräldrarna har ofta meningsskiljaktigheter och är oense om gränser och regler Ungdomen har ofta lika stor makt som föräldrarna Det utrycks mer negativa känslor och mindre positiva känslor Familjen tycks missuppfatta större delen av kommunikationen Familjen har större ovilja att kompromissa än andra familjer Familjeterapeutiska dilemman 11

12 Kommunikation Expressed Emotion Försvarsinställd kommunikation Kritik/klander Fientlighet Kontroll Överlägsenhet Likgiltighet Stödjande kommunikation Genuint informativt Sökande/givande Spontan problemlösning Empati Igenkännande likhet x Ungdomsterapeutens uppgifter Övergripande uppgifter Arbeta i teamet med övriga behandlare Vara ungdomens stöttepelare i behandlingen Metodspecifika uppgifter Hjälpa ungdomen att förstå PDR listorna och motivera henne/honom för dem Vara till hjälp i skola och fritid mot ett socialare liv. 12

13 Coacha ungdomen i familjeterapin Uppmärksamma ungdomens uttalande om förändringsönskan i biologiska familjen Förbereda ungdomen på att träna nya beteenden i familjeterapin träningsarena för sociala färdigheter Planera parallella interventioner med Familjeterapeuten Förstärka och synliggöra det ungdomen gör bra/normalt i familjeterapin Ge feedback under och efter familjeterapin Försvara ungdomen Hjälpa ungdomen att ersätta negativa beteenden i familjeterapin Skillnader ungdomsterapeut och färdighetstränare UNGDOMSTERAPEUTEN Ansvarar för helheten Problemrelaterade samtal teman som ex. missbruk, våld i familj, sexuella övergrepp, relationer till familj och släkt, sorg, besvikelser, fobier, etc. Stödja ungdomens anpassning till fosterhemmet Motivationssamtal Salutogena samtal Empatiträning Identifiera ungdomens tankemönster Identifiera problembeteende och färdighetsbrister hos ungdomen Praktisera färdigheter Ilskekontrollträning Ge hemuppgifter till ungdomen Nätverksarbete Stöd i familjeterapin MTFC FÄRDIGHETSTRÄNAREN Ansvarar för specifika områden Modellera ett bra sätt att relatera till jämnåriga och vuxna genom att själv skapa en sådan relation Orientera ungdomen mot socialt acceptabla aktiviteter i samhället Hjälpa ungdomen att skapa nya kontakter med prosociala personer, både jämnåriga och vuxna Färdighetsträning ute i sociala sammanhang genom uppmuntran och förstärkning av prosociala beteenden samt rollspel Identifiera problembeteende och färdighetsbrister hos ungdomen Skapa sammanhang där ungdomen kan lyckas Erbjuda belöningar villkorade med prestationer i poängsystemet (ska vara godkända av samordnaren!) Fokus på positiva beteenden, eller fragment av positiva beteenden 13

14 Utbildning av fosterföräldrar Innehål Detaljerad beskrivning av projektet 2. Ge en översiktlig beskrivning av social inlärningsteori 3. Alla kommer att vara delaktiga i alla beslut kring sitt barn 4. Alla uppmuntras att ta kontakt med behandlingssamordnaren när som helst 5. De olika teammedlemmarnas uppgifter förklaras 6. Hemuppgifter: a.redogör för vilka regler man vill ha i hemmet b. Läs igenom projektplanen och diskutera den Utbildning av fosterföräldrar Innehål Allmän diskussion om projektet 2. Genomgång av reglerna som man beskrivit 3. Genomgång av den dagliga föräldrarapporteringen (PDR) 4. Genomgång av poängsystem och tankarna bakom 5. Metoder för att ge uppmuntran och stöd 6. Rollspel av olika situationer där positivt stöd ges 7. Beskriv vikten av tillsyn (monitoring) 8. Hemuppgift: Träning i observationsmetoder (av hemmavarande barn e.dy.) 14

15 Utbildning av fosterföräldrar Innehål GÅ IGENOM POÄNGSYSTEMET 2. TRÄNA PÅ ATT GE OCH TA BORT POÄNG 3. TRÄNA PÅ ATT UPPTÄCKA ÄVEN SMÅ POSITIVA SITUATIONER OCH BETEENDEN 4. TRÄNA PÅ ATT HÅLLA PÅ REGLER OCH TILLDELA KONSEKVENSER FÖR REGELBROTT 5. TRÄNING ATT ANVÄNDA DEN DAGLIGA FÖRÄLDRARAPPORTERINGEN Poängsystem med tre steg. Behandlingstiden är mellan 8 och 12 månader Steg 1: ca 3 veckor, Här vistas ungdomen med att endast i fosterfamiljen. Ungdomen har ingen kompistid utan vuxen och har ej heller permissioner till biologiska familjen. Steg 2: ca 5 6 månader. Ungdomen är till största delen i fosterfamiljen, men har möjlighet till kompistid, permission till biologiska familjen varannan helg, familjeterapi minst 1 gång/vecka. Steg 3: 2 6 månader. Ungdomen är mer hos biologisk familjen än hos fosterfamiljen. Ungdomen har kompistid utefter vad fosterföräldrarna anser vara rimligt (Chamberlain, 1994). 15

16 Första behandlingsfasen Denna fas startar direkt efter första samordningsmötet och varar tills ungdomen är på steg 2 (1 2 månader). Anknytning till fosterhemmet Skapa behandlingskontakt med biologisk familj Inleda kontakt med individualbehandlare Handledningen i fosterhemmet startar PDR metodiken introduceras Smekmånad i fosterhemmet Kränkta biologiska föräldrar Första besöket i hemmet hos föräldrar inkl PDR Daglig skattning 0=aldrig 1=ibland 2=ofta behövs mer utrymme skriv på baksidan Elev: vecka: m t o t f l s månd: steg: Positiva beteenden tid utan vuxen: 1. accepterar besvikelser på ett bra sätt övriga observationer och kontakter som 2. accepterar gränser kan ha betydelse för behandlingen: 3. generös mot andra 4. villig att rätta sig efter krav och regler 5. får arbetsuppgifter gjorda i tid tisd: steg: 6. gör läxor tid utan vuxen: 7. passar tider övriga observationer. 8. planerar dagen och säger till vad hon ska göra 9. äter mat ( utan att peta / kasta) 10. tar hänsyn till andra människors känslor 11. erbjuder att hjälpa till frivilligt 16

17 Negativa beteende 1. Argumenterar, svarar emot föräldrar och andra vuxna. 2. Klagar, är lättirriterad eller negativ. 3. Gråter eller gnäller omotiverat. 4. Matvägrar eller äter för mycket. 5. Är ängslig eller sorgsen. 6. Slår, sparkar eller biter andra. 7. Är hyperaktiv spelar högt, störande fred: steg: tid utan vuxen: övriga observationer... Morgonrutiner: Gå upp (senast 8.30), duscha, borsta tänderna, rena kläder, äter frukost 2p Bäddar sängen, smutskläder i tvättkorg, ställer undan disk 1p Äter på överenskomna tider 1p Håller ordning på rummet 1p Har ett vårdat språk 1p Hjälper till frivilligt 2p Ligger ner/står upp vid samtal, Tv tittande etc. Dvs, följer läkares och sjukgymnasts rekommendationer 2p Följer hemmets allmänna regler i huset 2p Tar sin medicin 2p Löser konflikter på ett acceptabelt sätt 2p Egen tid (1 timme) 3p Sjukgymnastik/fritidsaktivitet 3p Håller telefonregler (max 15 min./dag) 3p 17

18 Mellanfas i behandlingen Fasen varar mellan 6 10 månader Beteendeförändringarna etableras i fosterhemmet. Vara på sin vakt när det går alltför bra! Familjebehandlingen inriktas på den unges beteende men så småningom även på relationer i familjen som kan vara avgörande för den unges positiva utveckling. Tillskapa nya och positiva kamratkontakter Bryta med destruktiva kamrater Skapa en god skolmiljö Steg 3 Vecka: Namn: Social Trevlig attityd Visar förståelse för andras behov och vilja. Kan vänta på sin tur. Accepterar ett nej utan tjat och skrik. Använder ett vårdat språk. Familj Följer familjens regler Hjälper till frivilligt Är rädd om sina saker och vårdar dem. Använder kläder anpassade till de sysslor han utför. Byter/säljer ej saker som han äger. Låter vuxna ta ansvar för uppfostran av syskon. Klarar att hantera irritation och retning av syskon och jämnåriga utan att använda våld, skrik eller hot om våld. Sover hemma under vistelser hos mamma. Självständighet Har egen tid och sysselsätter sig själv. Skola Läser läxor Uppförande, använder vårdat språk, inget våld. Lyssnar på vuxna. 18

19 Slutfas och avslutning Denna fas varar mellan 1 2 månader Den unge tillbringar alltmera tid i hemmet Trianguleringar mellan foster hem och biologiska föräldrar. Den unge kan skapa motsättningar och missförstånd. Planering för vad som ska hända efter MTFC Efterbehandling Här genomförs planerad efterbehandling Den kan innehålla olika delar men ungdomen är inte kvar i fosterhemmet. Planen görs upp i ett samordningsmöte mellan samtliga behandlare, fosterfamilj, biologisk Familj,ungdomen själv och ansvarig socialsekreterare. Familjeterapin kan fortsätta liksom kontakt med ungdomsterapeut 19

20 För teckning över undersökningsinstrument. Omr åden/variabler Instrument Referens Individuell symtomatologi Familjefunktion SCL 90 CBCL Föräldrar om ungdomar YSR Ungdomarna TRF Lärare Familjeklimat Derogatis et al Achenbach 1991 Achenbach 1991 Achenbach 1991 Hansson 1989 Frågor om familjemedlemmar Känsla av sammanhang Hansson & Jarbin 1997 Hälsovariabler Antonovsky 1991, Hansson & Cederblad 1995 Optimism Stegen Wiklund et al 1992 Temperament TCI Clonninger et al 1994 Självdeklar erad BRÅ enkät Ring 1997 kriminalitet m.m. Bakgrundsdata Utdrag ur den sociala Eget formulär för journalen studien PDR (Parent Daily Rapport) Chamberlain 1994 Beteendeskattningar från fosterfamilj och biologisk familj Värdering av behandlingen från skola, socialvård och familjer Halvstrukturerad intervju Egen konstruktion anpassade till studien Möta riskfaktorer System Case manager Foster hem Familjeterapeut Ungdomsterapeut Ungdomen Förbereda avslutning. Sammanfatta framsteg och riskbeteende Fosterhemmet Biolog. familj Samtal kring trianguleringar. Hur kan de samarbeta när Eva utmanar dem Kompisar Stödja och reflektera kring gamla kompisars asocialabeteende Skolan Reflektera kring M offerroll, tycka synd om Fritidsverksamhet Annat 20

21 Stödja resurser System Case manager Fosterhem Familjeterapeut Ungdomster apeut Ungdomen Fosterhemmet Biolog. familj Kompisar Skolan Fritidsverksamhet Annat Undersökningstillf kningstillfällen llen Vid Behandlings start Efter 6 månader Efter 12 månader eller bh. slut Efter 24 månader 21

22 Förtest 6 månader 12 månader 24 månader SCL 90 SCL 90 SCL 90 CBCL CBCL CBCL CBCL YSR YSR YSR YSR TRF TRF TRF KASAM KASAM KASAM KASAM Stege Stege Stege Stege Familjeklimat Familjeklimat Familjeklimat Familjeklimat FoF FoF FoF FoF TCI 125 TCI 125 PDR PDR PDR PDR Självd. Brott. Självd. Brott. Självd. Brott. Tidigare vård Bakgrund Målintervju Målintervju Målintervju LIKALYDANDE SYMTOMLISTOR FÖR R FÖRÄLDRAR, F UNGDOMAR OCH LÄRARE L 1. Tillbakadragenhet 2. Somatiska klagomål 3. Ängslan/nedstämdhet 4. Sociala pr oblem 5. Tankepr oblem 6. Uppmär ksamhetspr oblem 7. Brottsligt beteende 8. Aggressivt beteende Inter nalisering Exter nalisering TOTALT 22

23 YSR tot MTFC jämf MTFC Före Klinisk grupp Familjehuset Fagared Utredningsavd. Normalgrupp MTFC YSR MTFC Före MTFC jämf YSR start 6 mån 12 mån 23

24 x MTFC behandling MTFC jämf. CBCL start 6 mån 12 mån SCL 90 SYMTOMLISTA FÖR VUXNA SCL 90 totalt Somatiska problem Tvång Känslighet Depression Ångest Ilska Fobisk ångest Paranoida Psykos Övrigt 24

25 MTFC, SCL 90, mammor Normal grupp SCL 90 tot MTFC, mor, 6 mån MTFC, mor, Före Marte Meo, före Intensiv fam. t. BUP Familjehuset, BUP Lunds barnhem SCL 90 tot MTFC, mor, jämf MTFC, mor, beh Normal grupp Marte Meo, före Intensiv fam. t. BUP Familjehuset, BUP Lunds barnhem

26 MTFC, mor, beh MTFC, mor, jämf Start 6 mån 12 mån 26