Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder:"

Transkript

1 Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder: Intensiva manualbaserade öppenvårdsinsatser för barn ungdomar och familjer, handledning, utbildning, arbetsplatsutveckling, effektutvärderingar/forskning samt konsultation utifrån ett multisystemiskt tänkande. Verksamheten har ca 30 anställda och bedrivs i Sverige och till viss del utomlands. Huvudkontoret ligger i Lund. Vision: 2007 ska familjeforum erbjuda sina uppdragsgivare kunskapsbaserade behandlingsmetoder. 10% av budgeten går till forskning/utvärdering och implementering av manualiserade behandlingsprogram Redan beforskade och välutprovade manualer införs. MTFC, Incredible Years, FFT Manualisering av vår egen IHF modell fortgår (artikelskrivning och utvärdering) Doktorand anställd på 50% som forskningsassistent MTFC projektet och omvärldsbevakning. Vi arbetar utifrån en multisystemisk och salutogen grundsyn med metoder som i forskning visar positiva effekter för den målgrupp vi arbetar med t ex Marte Meo, kognitivterapi 1

2 TANKAR KRING BEHANDLING Orsaker till Asocialitet Attachment Familjestress Uppfostringsbrister Individfaktorer Genetiskt arv Orsaker till hälsa Intelligens Socialt stöd Bra familjerelationer Sociala kompisar Bra skolgång Riskfaktorer Skyddsfaktorer FÖREBYGGA HINDRA UNDANRÖJA UPPTÄCKA SKAPA STÖDJA Behandling 2

3 Bluepr int PROJ ECT Nurse Home Visitation (Dr. David Olds) The Incredible Years Series (Dr. Carolyn Webster Stratton) Bullying Prevention Program (Dr. Dan Olweus) Promoting Alternative Thinking Strategies (Dr. M. Greenberg and Dr. C. Kusche) Big Brothers Big Sisters of America (Ms. Dagmar McGill) Project Towards No Drug Abuse (Project TND) (Dr Sussman et al) Multisystemic Therapy (Dr. Scott Henggeler) Functional Family Therapy (Dr. Jim Alexander) Midwestern Prevention Project (Dr. Mary Ann Pentz) Life Skills Training (Dr. Gilbert Botvin) Multidimensional Treatment Foster Care (Dr. Patricia Chamberlain) 3

4 Projektmodell (kommunprojektet) UPPDRAGSGIVARE Kommuner: Hörby, Sjöbo, Vellinge, Malmö, Hässleholm m.fl. Familjeforum AB Behandling och behandlingssamordning Socialhögskolan i Lund Projektoch forskningsledning REMISSGÅNGEN I PROJEKTET 1. SOCIALSEKRETERARE FRÅN KOMMUNEN TAR KONTAKT MED FAMILJEFORUM DÅ MAN HAR ETT BARN SOM MAN VILL ANMÄLA TILL PROJEKTET. EN RANDOMISERING SKER MELLAN BEHANDLING OCH KONTROLLGRUPP 2. PROJEKTLEDNING TILLSAMMANS MED KOMMUNEN FÖRSÖKER FINNA LÄMPLIGT, GODKÄNT OCH UTBILDAT FOSTERHEM 3. FÖRE PLACERING SAMLAR FORSKNINGSASSIETENT IN MATERIAL 4. PERSONAL UTSES SOM SKA ARBETA MED JUST DETTA FALL 5. KONTRAKT SKRIVES MELLAN BERÖRDA PARTER 6. BEHANDLINGSSAMORDNARE SAMMAMKALLAR TILL FÖRSTA F MÖTET M 7. BARNET KAN PLACERAS I FOSTERHEMMET OCH DEN ÖVRIGA BAHANDLINGEN KAN BÖRJ A 4

5 Ansvarsuppdelning mellan projekt och kommun Socialhögskolan Utbildar fosterfamiljer Utbildar och anvisar behandlingspersonal Står för metodsäkring Genomför och redovisar forskningen Kommunen Remitterar ungdomar till projektet Rekryterar och godkänner fosterhem Avlönar fosterhem Bekostar övrig behandling via Familjeforum AB Familjeforum AB Genomför behandling enligt modellen Anskaffar behandlingspersonal som avlönas via avtal med kommun Insamlar material till forskningen Mål med behandlingen Uppmuntra normalt och socialt beteende Uppmuntra kontakt med skötsamma kamrater och vuxna positiva modeller Uppmuntra skolframgång Stöd biologiska familjemedlemmar till ett förbättrat föräldraskap Erbjuda tät handledning Ge klara regler som följs upp vid regelbrott Begränsa umgänget med asociala kamrater Minska konflikter inom biologisk familj 5

6 Social inlärningsteori Utgångspunkten är att mänskligt beteende i stort sett är inlärt via socialisering, uppfostran, modellinlärning etc. Det som formar beteendet är företrädesvis belöning av olika beteenden (bestraffning mindre effektivt) Oönskade beteenden lyfts inte fram utan negligeras. Önskade beteenden synliggörs, stöds och förstärks Beteendebeskrivningar är därför viktiga Positiv förändring ndring: : en balans mellan uppmuntran och gränss nssättning Uppmuntran Uppmuntran Uppmuntran Uppmuntran Gränssättning Uppmuntran 6

7 Tre hörnstenar i MTFC En aktiv hållning i syfte att reducera problembeteende och stödja positivt beteende En stabil och stödjande miljö för den deltagande ungdomen (i både fosterhemmet och i den biologiska familjen) Behandlarrollerna separerade och specifika Beskrivning av personalroller Case manager/behandlingssamordnare Fosterfamilj Barn och ungdomsterapeut Färdighetstränare Familjeterapeut Handledare till fosterhemmet Klinisk handledare Person för Daglig föräldrarapport, PDR Konsulterande psykiater Socialsekreterare 7

8 MTFC Modell Skola Bar n Andra Ungdoms terapeut Klinisk handledare Samordnare Socialvår d färdighets tränare Bio familj Foster familj Familje ter apeut VAD SKA EN BEHANDLINGSSAMORDNARE/ CASE MANAGER GÖRA? TILLSE ATT UNGDOMEN UTVECKLAS POSITIVT GÅ IGENOM DEN DAGLIGA FÖRÄLDRARAPPORTERINGEN LEDA VECKLIGA FOSTERFÖRÄLDRAMÖTEN SAMORDNA TERAPI OCH FOSTERBARNSVÅRDEN LEDA ANDRA SAMORDNINGSMÖTEN MELLAN OLIKA MYNDIGHETER VARA FOSTERFÖRÄLDRARNAs ADVOKAT VARA TILLGÄNGLIG FÖR KRISINTERVENTION 24 TIMMAR PER DYGN TILLSE ATT BEHANDLINGSPLANEN FÖLJS ELLER ÄNDRA DEN KJELL HANSSON 8

9 Vanliga Fosterfamiljer Ej behandling Ej tidsbegränsad placering Mindre stöd Mycket kontakt med biolog. familj Barnet lever på familjens vanliga villkor Flera fosterbarn i varje hem Behandling MTFC Fosterfamiljer Tidsbegränsad placering Omfattande stöd (24 tim/dygn) Ej mycket kontakt med biolog. Familj Klar och strukturerad behandlingsmodell Ett fosterbarn i varje hem Fosterfamiljens uppgifter Vara en viktig del av behandingsteamet Stödja ungdomen i social utveckling i det dagliga livet Vara programmets ögon och öron Stöd för ungdomen i skola och fritid Arbeta med PDR listorna 9

10 Aktiv rekrytering av bra fosterföräldrar som: är villiga att deltaga i ett strukturerat program har förmåga att ta en annan persons perspektiv har kunskap om barns utveckling (rimliga förväntningar) deltager inte i programmet mera för sin egen skull än för barnet reagerar inte känslomässigt på barnet har humor FAMILJETERAPEUTENS UPPGIFTER Övergripande Arbeta i teamet med övriga behandlare Förbereda familjer för ungdomens hemflyttning Metodspecifika uppgifter Motivera och lära bio familjen använda PDR instrumentet Förbereda familjen för besök i hemmet Fokus skiftar mellan social inlärning, beteendemodifikation och mer relationsinriktad terapi. 10

11 Familjerelationer Föräldrarna har ofta meningsskiljaktigheter och är oense om gränser och regler Ungdomen har ofta lika stor makt som föräldrarna Det utrycks mer negativa känslor och mindre positiva känslor Familjen tycks missuppfatta större delen av kommunikationen Familjen har större ovilja att kompromissa än andra familjer Familjeterapeutiska dilemman 11

12 Kommunikation Expressed Emotion Försvarsinställd kommunikation Kritik/klander Fientlighet Kontroll Överlägsenhet Likgiltighet Stödjande kommunikation Genuint informativt Sökande/givande Spontan problemlösning Empati Igenkännande likhet x Ungdomsterapeutens uppgifter Övergripande uppgifter Arbeta i teamet med övriga behandlare Vara ungdomens stöttepelare i behandlingen Metodspecifika uppgifter Hjälpa ungdomen att förstå PDR listorna och motivera henne/honom för dem Vara till hjälp i skola och fritid mot ett socialare liv. 12

13 Coacha ungdomen i familjeterapin Uppmärksamma ungdomens uttalande om förändringsönskan i biologiska familjen Förbereda ungdomen på att träna nya beteenden i familjeterapin träningsarena för sociala färdigheter Planera parallella interventioner med Familjeterapeuten Förstärka och synliggöra det ungdomen gör bra/normalt i familjeterapin Ge feedback under och efter familjeterapin Försvara ungdomen Hjälpa ungdomen att ersätta negativa beteenden i familjeterapin Skillnader ungdomsterapeut och färdighetstränare UNGDOMSTERAPEUTEN Ansvarar för helheten Problemrelaterade samtal teman som ex. missbruk, våld i familj, sexuella övergrepp, relationer till familj och släkt, sorg, besvikelser, fobier, etc. Stödja ungdomens anpassning till fosterhemmet Motivationssamtal Salutogena samtal Empatiträning Identifiera ungdomens tankemönster Identifiera problembeteende och färdighetsbrister hos ungdomen Praktisera färdigheter Ilskekontrollträning Ge hemuppgifter till ungdomen Nätverksarbete Stöd i familjeterapin MTFC FÄRDIGHETSTRÄNAREN Ansvarar för specifika områden Modellera ett bra sätt att relatera till jämnåriga och vuxna genom att själv skapa en sådan relation Orientera ungdomen mot socialt acceptabla aktiviteter i samhället Hjälpa ungdomen att skapa nya kontakter med prosociala personer, både jämnåriga och vuxna Färdighetsträning ute i sociala sammanhang genom uppmuntran och förstärkning av prosociala beteenden samt rollspel Identifiera problembeteende och färdighetsbrister hos ungdomen Skapa sammanhang där ungdomen kan lyckas Erbjuda belöningar villkorade med prestationer i poängsystemet (ska vara godkända av samordnaren!) Fokus på positiva beteenden, eller fragment av positiva beteenden 13

14 Utbildning av fosterföräldrar Innehål Detaljerad beskrivning av projektet 2. Ge en översiktlig beskrivning av social inlärningsteori 3. Alla kommer att vara delaktiga i alla beslut kring sitt barn 4. Alla uppmuntras att ta kontakt med behandlingssamordnaren när som helst 5. De olika teammedlemmarnas uppgifter förklaras 6. Hemuppgifter: a.redogör för vilka regler man vill ha i hemmet b. Läs igenom projektplanen och diskutera den Utbildning av fosterföräldrar Innehål Allmän diskussion om projektet 2. Genomgång av reglerna som man beskrivit 3. Genomgång av den dagliga föräldrarapporteringen (PDR) 4. Genomgång av poängsystem och tankarna bakom 5. Metoder för att ge uppmuntran och stöd 6. Rollspel av olika situationer där positivt stöd ges 7. Beskriv vikten av tillsyn (monitoring) 8. Hemuppgift: Träning i observationsmetoder (av hemmavarande barn e.dy.) 14

15 Utbildning av fosterföräldrar Innehål GÅ IGENOM POÄNGSYSTEMET 2. TRÄNA PÅ ATT GE OCH TA BORT POÄNG 3. TRÄNA PÅ ATT UPPTÄCKA ÄVEN SMÅ POSITIVA SITUATIONER OCH BETEENDEN 4. TRÄNA PÅ ATT HÅLLA PÅ REGLER OCH TILLDELA KONSEKVENSER FÖR REGELBROTT 5. TRÄNING ATT ANVÄNDA DEN DAGLIGA FÖRÄLDRARAPPORTERINGEN Poängsystem med tre steg. Behandlingstiden är mellan 8 och 12 månader Steg 1: ca 3 veckor, Här vistas ungdomen med att endast i fosterfamiljen. Ungdomen har ingen kompistid utan vuxen och har ej heller permissioner till biologiska familjen. Steg 2: ca 5 6 månader. Ungdomen är till största delen i fosterfamiljen, men har möjlighet till kompistid, permission till biologiska familjen varannan helg, familjeterapi minst 1 gång/vecka. Steg 3: 2 6 månader. Ungdomen är mer hos biologisk familjen än hos fosterfamiljen. Ungdomen har kompistid utefter vad fosterföräldrarna anser vara rimligt (Chamberlain, 1994). 15

16 Första behandlingsfasen Denna fas startar direkt efter första samordningsmötet och varar tills ungdomen är på steg 2 (1 2 månader). Anknytning till fosterhemmet Skapa behandlingskontakt med biologisk familj Inleda kontakt med individualbehandlare Handledningen i fosterhemmet startar PDR metodiken introduceras Smekmånad i fosterhemmet Kränkta biologiska föräldrar Första besöket i hemmet hos föräldrar inkl PDR Daglig skattning 0=aldrig 1=ibland 2=ofta behövs mer utrymme skriv på baksidan Elev: vecka: m t o t f l s månd: steg: Positiva beteenden tid utan vuxen: 1. accepterar besvikelser på ett bra sätt övriga observationer och kontakter som 2. accepterar gränser kan ha betydelse för behandlingen: 3. generös mot andra 4. villig att rätta sig efter krav och regler 5. får arbetsuppgifter gjorda i tid tisd: steg: 6. gör läxor tid utan vuxen: 7. passar tider övriga observationer. 8. planerar dagen och säger till vad hon ska göra 9. äter mat ( utan att peta / kasta) 10. tar hänsyn till andra människors känslor 11. erbjuder att hjälpa till frivilligt 16

17 Negativa beteende 1. Argumenterar, svarar emot föräldrar och andra vuxna. 2. Klagar, är lättirriterad eller negativ. 3. Gråter eller gnäller omotiverat. 4. Matvägrar eller äter för mycket. 5. Är ängslig eller sorgsen. 6. Slår, sparkar eller biter andra. 7. Är hyperaktiv spelar högt, störande fred: steg: tid utan vuxen: övriga observationer... Morgonrutiner: Gå upp (senast 8.30), duscha, borsta tänderna, rena kläder, äter frukost 2p Bäddar sängen, smutskläder i tvättkorg, ställer undan disk 1p Äter på överenskomna tider 1p Håller ordning på rummet 1p Har ett vårdat språk 1p Hjälper till frivilligt 2p Ligger ner/står upp vid samtal, Tv tittande etc. Dvs, följer läkares och sjukgymnasts rekommendationer 2p Följer hemmets allmänna regler i huset 2p Tar sin medicin 2p Löser konflikter på ett acceptabelt sätt 2p Egen tid (1 timme) 3p Sjukgymnastik/fritidsaktivitet 3p Håller telefonregler (max 15 min./dag) 3p 17

18 Mellanfas i behandlingen Fasen varar mellan 6 10 månader Beteendeförändringarna etableras i fosterhemmet. Vara på sin vakt när det går alltför bra! Familjebehandlingen inriktas på den unges beteende men så småningom även på relationer i familjen som kan vara avgörande för den unges positiva utveckling. Tillskapa nya och positiva kamratkontakter Bryta med destruktiva kamrater Skapa en god skolmiljö Steg 3 Vecka: Namn: Social Trevlig attityd Visar förståelse för andras behov och vilja. Kan vänta på sin tur. Accepterar ett nej utan tjat och skrik. Använder ett vårdat språk. Familj Följer familjens regler Hjälper till frivilligt Är rädd om sina saker och vårdar dem. Använder kläder anpassade till de sysslor han utför. Byter/säljer ej saker som han äger. Låter vuxna ta ansvar för uppfostran av syskon. Klarar att hantera irritation och retning av syskon och jämnåriga utan att använda våld, skrik eller hot om våld. Sover hemma under vistelser hos mamma. Självständighet Har egen tid och sysselsätter sig själv. Skola Läser läxor Uppförande, använder vårdat språk, inget våld. Lyssnar på vuxna. 18

19 Slutfas och avslutning Denna fas varar mellan 1 2 månader Den unge tillbringar alltmera tid i hemmet Trianguleringar mellan foster hem och biologiska föräldrar. Den unge kan skapa motsättningar och missförstånd. Planering för vad som ska hända efter MTFC Efterbehandling Här genomförs planerad efterbehandling Den kan innehålla olika delar men ungdomen är inte kvar i fosterhemmet. Planen görs upp i ett samordningsmöte mellan samtliga behandlare, fosterfamilj, biologisk Familj,ungdomen själv och ansvarig socialsekreterare. Familjeterapin kan fortsätta liksom kontakt med ungdomsterapeut 19

20 För teckning över undersökningsinstrument. Omr åden/variabler Instrument Referens Individuell symtomatologi Familjefunktion SCL 90 CBCL Föräldrar om ungdomar YSR Ungdomarna TRF Lärare Familjeklimat Derogatis et al Achenbach 1991 Achenbach 1991 Achenbach 1991 Hansson 1989 Frågor om familjemedlemmar Känsla av sammanhang Hansson & Jarbin 1997 Hälsovariabler Antonovsky 1991, Hansson & Cederblad 1995 Optimism Stegen Wiklund et al 1992 Temperament TCI Clonninger et al 1994 Självdeklar erad BRÅ enkät Ring 1997 kriminalitet m.m. Bakgrundsdata Utdrag ur den sociala Eget formulär för journalen studien PDR (Parent Daily Rapport) Chamberlain 1994 Beteendeskattningar från fosterfamilj och biologisk familj Värdering av behandlingen från skola, socialvård och familjer Halvstrukturerad intervju Egen konstruktion anpassade till studien Möta riskfaktorer System Case manager Foster hem Familjeterapeut Ungdomsterapeut Ungdomen Förbereda avslutning. Sammanfatta framsteg och riskbeteende Fosterhemmet Biolog. familj Samtal kring trianguleringar. Hur kan de samarbeta när Eva utmanar dem Kompisar Stödja och reflektera kring gamla kompisars asocialabeteende Skolan Reflektera kring M offerroll, tycka synd om Fritidsverksamhet Annat 20

21 Stödja resurser System Case manager Fosterhem Familjeterapeut Ungdomster apeut Ungdomen Fosterhemmet Biolog. familj Kompisar Skolan Fritidsverksamhet Annat Undersökningstillf kningstillfällen llen Vid Behandlings start Efter 6 månader Efter 12 månader eller bh. slut Efter 24 månader 21

22 Förtest 6 månader 12 månader 24 månader SCL 90 SCL 90 SCL 90 CBCL CBCL CBCL CBCL YSR YSR YSR YSR TRF TRF TRF KASAM KASAM KASAM KASAM Stege Stege Stege Stege Familjeklimat Familjeklimat Familjeklimat Familjeklimat FoF FoF FoF FoF TCI 125 TCI 125 PDR PDR PDR PDR Självd. Brott. Självd. Brott. Självd. Brott. Tidigare vård Bakgrund Målintervju Målintervju Målintervju LIKALYDANDE SYMTOMLISTOR FÖR R FÖRÄLDRAR, F UNGDOMAR OCH LÄRARE L 1. Tillbakadragenhet 2. Somatiska klagomål 3. Ängslan/nedstämdhet 4. Sociala pr oblem 5. Tankepr oblem 6. Uppmär ksamhetspr oblem 7. Brottsligt beteende 8. Aggressivt beteende Inter nalisering Exter nalisering TOTALT 22

23 YSR tot MTFC jämf MTFC Före Klinisk grupp Familjehuset Fagared Utredningsavd. Normalgrupp MTFC YSR MTFC Före MTFC jämf YSR start 6 mån 12 mån 23

24 x MTFC behandling MTFC jämf. CBCL start 6 mån 12 mån SCL 90 SYMTOMLISTA FÖR VUXNA SCL 90 totalt Somatiska problem Tvång Känslighet Depression Ångest Ilska Fobisk ångest Paranoida Psykos Övrigt 24

25 MTFC, SCL 90, mammor Normal grupp SCL 90 tot MTFC, mor, 6 mån MTFC, mor, Före Marte Meo, före Intensiv fam. t. BUP Familjehuset, BUP Lunds barnhem SCL 90 tot MTFC, mor, jämf MTFC, mor, beh Normal grupp Marte Meo, före Intensiv fam. t. BUP Familjehuset, BUP Lunds barnhem

26 MTFC, mor, beh MTFC, mor, jämf Start 6 mån 12 mån 26

VÄLKOMNA! IHF utbildning. Samordnarrollen

VÄLKOMNA! IHF utbildning. Samordnarrollen VÄLKOMNA! IHF utbildning Samordnarrollen Lund oktober 2013 Hur är dagen upplagd? Vi arbetar mellan kl. 10.45 16.30 Vi äter lunch på egen hand 12.00 13.00 Vi bestämmer gemensamt fikapauser och andningspauser!

Läs mer

Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem?

Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem? Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem? forskare, Socialstyrelsen pia.kyhle.westermark@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen, Stockholm, 1 Socialtjänstens

Läs mer

Vad säger vi att vi gör. Gör vi vad vi säger att vi gör. Gör det någon skillnad

Vad säger vi att vi gör. Gör vi vad vi säger att vi gör. Gör det någon skillnad Familjeforum bygger Institutioner utan väggar Presentation av IHF och MTFC 15 december Stockholm 2006 09.00 10.15 Presentation IHF 10.15 10.30 Fika 10.30 11.15 MTFC 11.15 1145 Pia Kyhle Westermark IMS

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år?

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? www.evidens.nu Rapporter och publikationer Ny serie Gothia förlag Målgruppsanpassade + studievägledning

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Gör behandlingen skillnad?

Gör behandlingen skillnad? STOCKHOLMS UNIVERSITET Gör behandlingen skillnad? En före- och eftermätning av Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Författare: Emma Ottosson Handledare: Alexander Björk Titel: Gör behandlingen skillnad?

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

SiS följer upp och utvecklar 2/08 MTFC. Ett evidensbaserat manualstyrt behandlingsprogram. Lotta Höjman och Nick Dovik

SiS följer upp och utvecklar 2/08 MTFC. Ett evidensbaserat manualstyrt behandlingsprogram. Lotta Höjman och Nick Dovik SiS följer upp och utvecklar 2/08 MTFC Ett evidensbaserat manualstyrt behandlingsprogram Lotta Höjman och Nick Dovik MTFC Ett evidensbaserat maunalstyrt behandlingsprogram Lotta Höjman Nick Dovik 1 Författarpresentationer

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad

KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad Brudparet, Hällristning från Vitlycke www.amilundblad.com 1 PAR- OCH ÄKTENSKAPSTERAPI I ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV En multicenterstudie

Läs mer

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Emma Andersson, socionom, KIBB-behandlare och utbildare, Prisma familjecentrum, Kristianstad Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm

rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm Samtal med barn och ungdomar, 7,5 högskolepoäng Inledning Vad är

Läs mer

Hjälp! Mitt barn kommer inte till skolan En SAMFÖR-föreläsning om skolfrånvaroproblematik Mälardalens Högskola, Västerås 24 februari 2015

Hjälp! Mitt barn kommer inte till skolan En SAMFÖR-föreläsning om skolfrånvaroproblematik Mälardalens Högskola, Västerås 24 februari 2015 Hjälp! Mitt barn kommer inte till skolan En SAMFÖR-föreläsning om skolfrånvaroproblematik Mälardalens Högskola, Västerås 24 februari 2015 Viktoria Konstenius Leg. psykolog, författare viktoria.konstenius@emotiva.se

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

FFT-prevention En utvärdering av metoden och resultatbeskrivning

FFT-prevention En utvärdering av metoden och resultatbeskrivning FFT-prevention En utvärdering av metoden och resultatbeskrivning Firouzeh Badiee & Agneta Wiik 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte och frågeställningar... 3 1.3 Uppsatsens

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Projekt Kognitivt Stöd

Projekt Kognitivt Stöd Projekt Kognitivt Stöd Uppdrag Att utveckla en organisation för att tillgodose behov av kognitivt stöd i samband med BUP-vård Projektets mål 1. Utforma ett förslag på hur arbetsterapeuter kan arbeta med

Läs mer

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

ACT- Att hantera stress och främja hälsa ACT- Att hantera stress och främja hälsa (ACT = Acceptance and Commitment Training) Kollegial handledning För att kontinuerligt bli bättre i rollen som gruppledare är det viktigt att öva. Det här är ett

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Presentationens innehåll

Presentationens innehåll Presentationens innehåll Vad är selektiv mutism Forskning om selektiv mutism Behandling av selektiv mutism Vår studie om selektiv mutism Barn och familjer Behandlingsarbete Slutsatser 313.23 Selektiv mutism

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn Ett samverkansprojekt mellan barnpsykiatri och skola Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Varje gång barnet gör på ett visst sätt

Läs mer

Förälder till barn med ADHD

Förälder till barn med ADHD sinusfaktablad Förälder till barn med ADHD - Så kan du hjälpa ditt barn att fungera bättre i vardagen Agneta Hellström sinus ab SVENSKA INSTITUTET FÖR BARN I BEHOV AV UTVECKLINGSSTÖD www.sinus.se Förälder

Läs mer

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International. Family-Lab fungerar som ett laboratorium där professionella och föräldrar arbetar tillsammans för att hitta nya sätt att omvandla kärleksfulla tankar till kärleksfulla handlingar. Family-Lab är den svenska

Läs mer

LEK & LÄR. MigoTrappan. Positiv coachning istället för tjat och gnat. www.playmigo.com

LEK & LÄR. MigoTrappan. Positiv coachning istället för tjat och gnat. www.playmigo.com LEK & LÄR MigoTrappan Positiv coachning istället för tjat och gnat www.playmigo.com LEK & LÄR MigoTrappan ökar ditt barns självkänsla och förbättrar samspelet och kommunikationen i familjen. MigoTrappan

Läs mer

Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University

Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University FFT - SVERIGE Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University Reg. Varumärke: nr. 382134 APOCRYPHES: EN GOD VÄN ÄR DEN BÄSTA

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Ledarskapets 5 utmaningar

Ledarskapets 5 utmaningar Ledarskapets 5 utmaningar Den ledarskapsmodell som fram till dags dato varit underlag för flest vetenskapliga studier och som erhållit starkast och mest konsekvent vetenskapligt stöd är den så kallade

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM BOGRUPPEN KLINISKT TEAM Stärker den kliniska verksamheten och tryggar upp vårdkvalitén Det kliniska teamet arbetar idag som ett självständigt team inom Bogruppen och handleder/utbildar personal med traumaperspektiv

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ocialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ärardagarna i Örebro 2010.11.01 Innehåll ocialt och emotionellt lärande Risk och skyddsforskning ekens betydelse Förhållningssätt

Läs mer

Anna förmår inte gå i skolan

Anna förmår inte gå i skolan Anna förmår inte gå i skolan Om Aspergers syndrom, stress och en väg tillbaka till undervisning fd spec ped vid Aspergercenter, Stockholm Aspergers syndrom och hemmasittare Frågor jag sökt svar på Barn

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27 Personliga vårdlösningar Stödboende Gammelstad Hantverksvägen 27 JN Care AB erbjuder boende i stödboende i Luleå (Gammelstad). I det nyrenoverade huset finns det fem lägenheter, två trerumslägenheter och

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv

Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv En beskrivning av nätverkskartan, som utredningsinstrument i öppen och sluten vård. Stefan Hult, Tommy Waad Stefan Hult, leg. sjukskötare,

Läs mer

Generationskliniker för ADHD. Björn Roslund Leg. läkare Spec. Barn- och ungdomspsykiatri Spec. Allmän psykiatri

Generationskliniker för ADHD. Björn Roslund Leg. läkare Spec. Barn- och ungdomspsykiatri Spec. Allmän psykiatri Generationskliniker för ADHD Björn Roslund Leg. läkare Spec. Barn- och ungdomspsykiatri Spec. Allmän psykiatri Samhällsekonomi Uppskattad samhällskostnad per år för ADHD 70 miljarder SEK/år Varav ca 25%

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där

Läs mer

Hur hittar vi i kunskapsdjungeln?

Hur hittar vi i kunskapsdjungeln? Hur hittar vi i kunskapsdjungeln? 1 Active parenting/aktivt föräldraskap Addis-Ung ADHD-klass Aggression Replacement Training (ART) Aggression Replacement Training (ART) i skolan Alvar Anhörigprogram Arbetsträning

Läs mer