Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem?"

Transkript

1 Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem? forskare, Socialstyrelsen Socialstyrelsen, Stockholm, 1

2 Socialtjänstens dygnsvård för barn och unga en kort jämförelse mellan Finland och Sverige. Den svenska dygnsvårdens omfattning. Hur välfungerande är den svenska familjehemsvård? Risk- och skyddsfaktorer för ungdomar med beteendeproblem. Vad kännetecknar en effektiv intervention? MTFC - en behandlingsmetod för ungdomar med beteendeproblem. Socialstyrelsen, Stockholm, 2

3 Dygnsvården i Finland & Sverige Fler barn/unga placerade i Finland jmf Sverige 50-60% av de placerade är år. Andel placerade på institution Sverige 26%, Finland 60%. I Sverige används mer låsta institutioner. Både i Sverige och Finland prövas tvångsplaceringar i förvaltningsdomstolar. Skillnad mellan frivillig- och tvångsplacering. Bägge länder går mot diverserad dygnsvård. Socialstyrelsen, Stockholm, 3

4 Hur omfattande är socialtjänstens barn- och ungdomsvård i Sverige? Socialstyrelsen, Stockholm, 4

5 Barn och unga placerade inom dygnsvården år barn/unga påbörjade heldygnsinsats (7 600 nytillkomna) 1 nov barn/unga heldygnsplacerade (SoL , LVU 4 800, omedelbart LVU 300) barn/unga heldygnsplacerade ngn gång under året 57% pojkar och 43% flickor Åldergrupp vanligast för heldygnsinsats Socialstyrelsen, Stockholm, 5

6 Dygnsvården i Sverige domineras av ungdomar med beteendeproblem Socialstyrelsen, Stockholm, 6

7 Hur välfungerande är familjehemsvården? Vad säger forskningen? Socialstyrelsen, Stockholm, 7

8 Grundläggande etisk princip i alla människovårdande arbeten är att inte skada - det räcker inte med goda intentioner Har interventionen: positiv effekt neutral/ingen effekt negativ/skadlig effekt Socialstyrelsen, Stockholm, 8

9 Empirisk kunskap om interventioner för ungdomar med beteendeproblem Longitudinell forskning om vilka risk- och skyddsfaktorer som förutsäger problembeteenden Kontrollerade utvärderingar som identifierat effektiva interventioner Kunskapssammanställningar och meta-analyser av stora antal enskilda utvärderingar Socialstyrelsen, Stockholm, 9

10 40 års forskning - faktorer som ökar risken för fortsatt utveckling av antisocialitet Historia av antisocialt beteende Antisocialt personlighetsstörning Antisociala attityder och kognitioner Antisociala vänner och isolering från prosociala vänner Problem i familj och uppfostran Missbruk alkohol och droger Problem med skola/arbete (beteende, prestationer och skolk) Saknar fritidsaktiviteter Socialstyrelsen, Stockholm, 10

11 Sammanfattande resultat från svenska nationella registerstudier (Social Rapport, 2006, 2010; Vinnerljung & Sallnäs, 2008; Vinnerljung 2008) Socialstyrelsen, Stockholm, 11

12 Höga överrisker för: allvarlig psykisk ohälsa, tidig död i ung vuxen ålder dåliga skolprestationer, låg utbildningsnivå allvarlig kriminalitet och missbruk i ung vuxen ålder självförsörjningsproblem att ha minst en förälder död vid vuxen ålder att bli tonårsförälder dålig bevakning av somatisk hälsa Socialstyrelsen, Stockholm, 12

13 Kännetecken för en effektiv intervention 1. Interventionen bör vara både teoretiskt och empiriskt baserad på kunskaper om risk- och skyddsfaktorer. 2. Interventionens omfattning bör styras av individens risknivå. Socialstyrelsen, Stockholm, 13

14 3. Interventionen bör genomföras så att anpassas till individens kognitiva förutsättningar att lära. 4. Interventionerna bör inriktas på strukturerade metoder baserade på kognitiv beteendeteori och social inlärningsteori 5. Interventionen bör vara nära kopplad till den lokala sociala kontexten som till exempel familj eller skola. Socialstyrelsen, Stockholm, 14

15 6. Interventionen inriktning bör utgå ifrån individens dynamiska riskfaktorer för att kunna förändra problembeteenden 7. Programtrohet, att implementering av en ny metod är trogen ursprungsmetoden och följer metodmanualerna (se vidare Kyhle Westermark, P. (2009) MTFC en intervention för ungdomar med beteendeproblem, akademisk avhandling, Lunds universitet. Socialstyrelsen, Stockholm, 15

16 Multidimensional Treatment Foster Care, MTFC En behandlingsmetod för att hjälpa familjer handskas med barns- och ungdomars beteendeproblem Patricia Chamberlain & John B. Reid Oregon Social Learning Center Socialstyrelsen, Stockholm, 16

17 Bakgrund MTFC - Oregon Social Learning Center John B. Reid och Patricia Chamberlain - utvecklat metoden och gjort utvärderingar. Samtliga utvärderingar - kontrollerade experimentella studier. Minskat vårdkostnaderna, minskat antalet institutionsvistelser, bidragit till minskad symptomtyngd hos barnet, minskat risken för att fosterföräldrarna hoppar av samt minskat antalet avbrutna fosterhemsplaceringar[ Tillämpats på; emotionellt störda ungdomar med tung problematik som varit inlagda på psykiatrisk klinik, tidigare dömda tungt kriminella ungdomar och institutionsplacerade kriminella ungdomar. Socialstyrelsen, 17 Stockholm,

18 Bakgrund MTFC - Oregon Social Learning Center John B. Reid och Patricia Chamberlain - utvecklat metoden och gjort utvärderingar. Samtliga utvärderingar - kontrollerade experimentella studier. Minskat vårdkostnaderna, minskat antalet institutionsvistelser, bidragit till minskad symptomtyngd hos barnet, minskat risken för att fosterföräldrarna hoppar av samt minskat antalet avbrutna fosterhemsplaceringar[ Tillämpats på; emotionellt störda ungdomar med tung problematik som varit inlagda på psykiatrisk klinik, tidigare dömda tungt kriminella ungdomar och institutionsplacerade kriminella ungdomar. Pia Kyhle 18 Westermark Socialstyrelsen, Stockholm,

19 MTFC Multidimensionella behandlingen Manualbaserad behandling Specialiserade fosterhem Ungdomen, ursprungsföräldrarna, fosterföräldrarna, den sociala miljön såsom skola och fritid. Strukturerad inlärningsmodell fokuserad på att hjälpa ungdomarna lära sig ett prosocialt beteende. Socialstyrelsen, Stockholm, 19

20 Poängsystem - motiverar ungdomarna att förändra sitt problembeteende Behandlingsteamet består av samordnare, familjeterapeut, ungdomsterapeut och fosterföräldrar. Intensiv handledning av samordnaren - 24 timmar om dygnet och gruppmöten med andra fosterfamiljer varje vecka. Behandlingstid 8 till12 månader Målet med behandlingen - återplacera ungdomen hos ursprungsfamiljen Socialstyrelsen, Stockholm, 20

21 Hörnstenar inom MTFC fosterföräldrarna i programmet ska: förstärka ett normativt och positivt beteende ha en stödjande och nära relation med den unge utöva god tillsyn och ha ett förutsägbart, klart och konsekvent regelsystem för den unge övervakar den unges umgänge och minimerar kontakten med negativa kamrater (Elliot, 1998; Chamberlain, 2003; Reid et al., 2003) Socialstyrelsen, Stockholm, 21

22 1. Har MTFC någon effekt på riskgruppen ungdomar med beteendeproblem jämfört med annan traditionell behandling inom socialtjänsten? 2. Kan MTFC minska antalet sammanbrott? 3. Hur upplever fosterföräldrar det är att arbeta i ett manualbaserat behandlingsprogram? Socialstyrelsen, Stockholm, 22

23 Effektstudiens frågeställning Har MTFC någon effekt på riskgruppen ungdomar med beteendeproblem jämfört med annan traditionell behandling inom socialtjänsten? Multidimensional Treatment Foster Care Results from an Independent Replication., Kjell Hansson, Martin Olsson Journal of Family Therapy, 33, Socialstyrelsen, Stockholm, 23

24 Studie 1 Syftet - ger MTFC positiva resultat i svensk kontext? Klassisk utvärderingsdesign som skall värdera metodens effekter - en experimentell kontrollerad studie. Urval via randomisering till MTFC & TAU (Treatment as usual) Därefter jämförs de olika gruppernas utfall Socialstyrelsen, Stockholm, 24

25 Studiens population Studiens population; 35 ungdomar mellan år med beteendeproblem. Sociala myndigheter har bedömt ungdomarna i behov av institutionsvistelse eller annan dygnsvård och insatsen kan ersättas med fosterhemsplacering. Avgränsning av populationen sker genom förutbestämda inklusions- och exklusionskriterier Socialstyrelsen, Stockholm, 25

26 26 Socialstyrelsen, Stockholm, Rekrytering av Socialtjänsten n=38 Exkluderade n=3 Randomisering n=35 MTFC n=20 Sammanbrott 2 TAU (Treatment as usual) n=15 Ett års uppföljning n=20 Ett års uppföljning n=13 bortfall=2 Tvår års uppföljning n=18 analyserat 20 Tvår års uppföljning n=13 analyserat 15

27 Undersökningstillfällen Vid Behandlings start Efter 12 månader eller bh. slut Efter 24 månader Socialstyrelsen, 27 Stockholm,

28 Mätinstrument som skattar ungdomens psykosociala utveckling och moderns psykomatiska hälsa CBCL, Child Behaviour Check List (föräldrars skattningar av ungdomen) YSR, Youth Self Report (ungdomens självskattning) (Achenbach, 1991) Symptom Checklist-90 (SCL-90) (Derogatis & Cleary, 1997) Socialstyrelsen, Stockholm, 28

29 Två års-uppföljning Hela studiens population (MTFC plus TAU) hade signifikant reducerat samtliga problemsymptom. MTFC hade signifikant reducerade samtliga problemsymptom. TAU hade endast signifikant reducerat några få problemsymtom. Socialstyrelsen, Stockholm, 29

30 Konklusion Studien visar att MTFC är en effektiv metod att behandla ungdomar med beteendeproblem även i en svensk kontext. Metodologiska begränsningar, liten studie, första studie utan metodutvecklarna involverade (minskad entusiasm), heterogeniteten av interventioner i gruppen TAU. Socialstyrelsen, 30 Stockholm,

31 Sammanbrottsstudiens frågeställning Kan MTFC minska antalet sammanbrott? Does Multidimensional Treatment Foster Care (MTFC) reduce placement breakdown in foster care?, Kjell Hansson & Bo Vinnerljung, (2008) International Journal of Child & Family Welfare, 11, 1, Socialstyrelsen, 31 Stockholm,

32 Studie 2. Syftet med studien Att jämföra andelen sammanbrott och den relativa risken för sammanbrott av ungdomar med beteendeproblem i tre olika sampel; MTFC programmet i Sverige en svensk nationell kohort studie av dygnsvård, den svenska sammanbrottsstudien (Vinnerljung et al., 2001). MTFC programmet i USA (Smith et al., 2001) Socialstyrelsen, Stockholm, 32

33 Sammanbrottsdefinition Gemensam definition för svenska MTFC studien och svenska sammanbrottsstudien; När vårdmiljön avbryter vården i strid med vad socialtjänsten vill När tonåringen rymmer eller vägrar vara kvar i vården, vilket leder till att placeringen upphör i strid med vad socialtjänsten vill. När socialtjänsten avbryter placeringen på grund av missnöje med vårdmiljön. Socialstyrelsen, Stockholm, 33

34 Sammanbrottsdefinition MTFC i USA:s definition: (fortsättning) När behandlingsgruppen bedömer att fosterföräldrar inte är kapabla att handha ungdomens emotionella problem och beteendeproblem. När fosterföräldrarna avbryter vården När ungdomen rymmer Socialstyrelsen, 34 Stockholm,

35 Samtliga ungdomar har svåra beteendeproblem Svenska MTFC inklusionskriterier enligt CD (DSM-IV-TR). Svenska sammanbrottsstudien antisocialitet (kriminalitet, våld eller missbruk). MTFC i USA emotionella- och beteendeproblem (ODD (Oppositional Defiant Disorder), PSD (Post-traumatic Stress Disorder), ADHD, (Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder)). Socialstyrelsen, 35 Stockholm,

36 Jämförelse av sammanbrottsfrekvens och den relativa risken för sammanbrott Samman brott MTFC i Sverige Svensk traditionell dygns vård Svensk fosterhems -vård Svensk institutionsvård MTFC i USA N=31 % N=275 % RR N=200 % RR N=75 % RR N=90 % RR 6 mån Flickor Pojkar ,1 25 3,7 19 1,6 27* 2,7 33 4,7 23 1,9 17 1,9 21 2,9 18 1,5 18 1,8 12 mån Flickor Pojkar * 2,5 36* 5,1 32 1,8 45* 3,5 57* 8,0 38 2,2 29* 3,4 28 3,8 30 1,7 26 2,0 Socialstyrelsen, Stockholm, 36

37 Studie 3 Hur upplever fosterföräldrar det är att arbeta i ett manualbaserat behandlingsprogram? Foster parents in Multidimensional Treatment Foster Care: How do they deal with implementing standardized treatment components?, Kjell Hansson, & Bo Vinnerljung (2007) Children and Youth Services Review, 29, Socialstyrelsen, Stockholm, 37

38 Enligt fosterföräldrar är skälen till avhopp brist på stöd, träning, möjlighet till time out (respite care), smärtsamma erfarenheter av sammanbrott och inte minst upplevelsen att de i ökande utsträckning uppmanas ta emot ungdomar med allvarliga beteendeproblem (Appathurai, Lowery, & Sullivan, 1986; Bebbington & Miles, 1990; Chamberlain & Moreland, 1992; Triseloitis et a.l, 2000 & Department of Health, 2002). Socialstyrelsen, 38 Stockholm,

39 Fosterföräldrarstudien 28 fosterföräldrar, medelålder 43 år, hälften bodde på landet och hälften i större samhälle/stad. Kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod Frågeformulär & intervjuer 17 (60%) tidigare traditionella fosterföräldrar Socialstyrelsen, 39 Stockholm,

40 Frågor till fosterföräldrarna i studien Varför blir man fosterförälder? Hur upplever de MTFC programmet? Hur upplever de manualen? Hur upplever de poänglistan? Hur upplever de PDR-listan (Parent Daily Report)? Hur upplever de relation till samordnaren? Socialstyrelsen, Stockholm, 40

41 Resultat Kontakt med samordnaren 1/vecka och möjlighet till 24 tim om dygnet, ansåg de flesta fosterföräldrar nödvändigt Ungdomens problemtyngd var mest avgörande för frekvens av kontakt med samordnaren Samtliga fosterföräldrar positiva till husregler Samtliga uppfattade den begränsade kontakten med ursprungsföräldrar som positiv Socialstyrelsen, Stockholm, 41

42 Resultat - intervjuer A Fosterförälder ett professionellt arbete B Fosterförälder ett sätt att leva A 1 Accepterat arbetssättet inom MTFC n=16 A 2 Ej accepterat arbetssättet inom MTFC n=6 B Accepterat arbetssättet inom MTFC n=6 Socialstyrelsen, Stockholm, 42

43 Fosterfamiljer som accepterat sättet att arbeta inom MTFC (A1) Positiva till programmets struktur Positiva till att dagligen använda manual, poänglista och PDR-lista Säkra i sin roll som fosterförälder inom MTFC Socialstyrelsen, Stockholm, 43

44 - vi har inte hittat något negativt med programmet.ett program där man har ett syfte och en pedagogik. Det här känns mer effektivt, mycket bättre. - Tycker om arbetsmodellen, enorm uppbackning och trygghet. Socialstyrelsen, Stockholm, 44

45 Fosterfamiljer som inte accepterat sättet att arbeta inom MTFC (A2) Hade svårt att acceptera sin roll som fosterföräldrar inom MTFC Var allmänt positiva till programmets struktur Betonade att programmet snarare borde anpassa sig efter familjens regler och inte tvärtom Saknade eget inflytande och upplevde programmet som toppstyrt Socialstyrelsen, 45 Stockholm,

46 - det var jobbigt emellanåt. det var hela tiden de där inne som bestämde hur man skulle göra. Jag tycker det känns löjligt att det skulle komma därifrån. - Det var för lite att få bestämma själv, vi fick inte något inflytande. Socialstyrelsen, Stockholm, 46

47 Fosterföräldrar ett sätt att leva (B) Vardagen styrdes mer av känslor än av struktur Mindre professionella i förhållningssättet till ungdomen Betonade sin känslomässiga relationer till ungdomen Socialstyrelsen, Stockholm, 47

48 - det som står på pappret och så, stämmer inte alltid med verkligheten.man fick kompromissa och jämka. - man styr så himla mycket med poängen hit och tid. - Även om man jobbar i MTFC och man vet att det är ett år så kände jag att man knöt an mycket till den ungdomen som var här då. Det var som en i familjen. Socialstyrelsen, 48 Stockholm,

49 Sammanfattande kommentarer Majoriteten av studiens fosterföräldrar var positiva till att använda manual oavsett inställning till programmet Stöd i form av behandlingsverktyg och uppbackning av ett behandlingsteam upplevs som mycket meningsfullt. Kan vara ett starkt incitament för fosterföräldrar att fortsätta arbeta inom fosterhemsvården (Appathurai, Lowery, & Sullivan, 1986; Bebbington & Miles, 1990; Chamberlain & Moreland, 1992; Triseloitis et a.l, 2000 & Department of Health, 2002). Socialstyrelsen, Stockholm, 49

50 Framgångsfaktor för MTFC MTFC är ett strukturerat, teorigrundat behandlingsprogram där behandlingsprocessen kontinuerligt anpassas till individen, med hänsyn till individuella riskoch skyddsfaktorer med stöd av en manual. Socialstyrelsen, Stockholm, 50

51 Tack för visat intresse! För eventuella frågor kontakta gärna mig, Socialstyrelsen, Stockholm, 51

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Barn i samhällsv och utbildning

Barn i samhällsv och utbildning Barn i samhällsv llsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung,

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

Multidimensional Treatment Foster Care, MTFC

Multidimensional Treatment Foster Care, MTFC Multidimensional Treatment Foster Care, METODER ATT HJÄLPA FAMILJER ATT HANDSKAS MED BARN OCH UNGDOMARS BETEENDEPROBLEM Patricia Chamberlain & John B. Reid Oregon Social Learning Center UNDERVISNINGSSERIE

Läs mer

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år?

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? www.evidens.nu Rapporter och publikationer Ny serie Gothia förlag Målgruppsanpassade + studievägledning

Läs mer

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003

Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003 Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003 KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Kunskap vad är det? Kunskap är ett tvetydigt

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

23-24 mars 2015 i Stockholm.

23-24 mars 2015 i Stockholm. "Nordens Barn - fokus på barn i fosterhem 23-24 mars 2015 i Stockholm. Somatisk hälsa, hälsoundersökningar Stefan Kling, skolöverläkare, Malmö stefan.kling@malmo.se HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN Varför

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

SiS följer upp och utvecklar 2/08 MTFC. Ett evidensbaserat manualstyrt behandlingsprogram. Lotta Höjman och Nick Dovik

SiS följer upp och utvecklar 2/08 MTFC. Ett evidensbaserat manualstyrt behandlingsprogram. Lotta Höjman och Nick Dovik SiS följer upp och utvecklar 2/08 MTFC Ett evidensbaserat manualstyrt behandlingsprogram Lotta Höjman och Nick Dovik MTFC Ett evidensbaserat maunalstyrt behandlingsprogram Lotta Höjman Nick Dovik 1 Författarpresentationer

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

Skolans betydelse för placerade barns utveckling

Skolans betydelse för placerade barns utveckling Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Registerstudierna -

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Göteborg 3 febr 2010 Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Välkommen! Claus Forum Affärsområdeschef Individ och familj Humana tre verksamhetsområden Personlig assistans 1900 kunder 4600 årsanställda 250 tjänstemän Individ

Läs mer

Gör behandlingen skillnad?

Gör behandlingen skillnad? STOCKHOLMS UNIVERSITET Gör behandlingen skillnad? En före- och eftermätning av Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Författare: Emma Ottosson Handledare: Alexander Björk Titel: Gör behandlingen skillnad?

Läs mer

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Initial bedömning vid socialtjänstens rekrytering av familjehem

Initial bedömning vid socialtjänstens rekrytering av familjehem Initial bedömning vid socialtjänstens rekrytering av familjehem Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

KAPITEL 11 ord- och förkortningslista

KAPITEL 11 ord- och förkortningslista 11. Ord- och förkortningslista ADIS Adolescens Antisocialt beteende ATP BASC-PRS BASC-TRS BDI Behaviorism Anxiety Disorder Interview Schedule for DSM-IV. Strukturerad klinisk intervju för barn 6 18 år

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

Magelungen Evidens - kvalitetsredovisning 2009 Malin Bergman

Magelungen Evidens - kvalitetsredovisning 2009 Malin Bergman Magelungen Evidens - kvalitetsredovisning 2009 Malin Bergman Uppdrag Magelungens Evidens består av flera olika verksamheter; MTFC (Multidimensional Treatment Foster Care)-programmet, Hemma-program och

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

UTVÄRDERING AV DEN NATIONELLA FÖRSÖKSVERKSAMHETEN MED TILLSYNSOMBUD Avrapportering per 1 augusti 2013

UTVÄRDERING AV DEN NATIONELLA FÖRSÖKSVERKSAMHETEN MED TILLSYNSOMBUD Avrapportering per 1 augusti 2013 Bilaga 2 UTVÄRDERING AV DEN NATIONELLA FÖRSÖKSVERKSAMHETEN MED TILLSYNSOMBUD Avrapportering per 1 augusti 2013 Lars Oscarsson & Robert Lindahl Örebro universitet Förord På uppdrag av Socialstyrelsen, efter

Läs mer

ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer

ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer Henrik Andershed, Professor Anna-Karin Andershed, Docent Verksamma vid CAPS www.oru.se/jps/caps Örebro universitet Checklistan/instrumentet

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

UTVÄRDERING AV DEN NATIONELLA FÖRSÖKSVERKSAMHETEN MED TILLSYNSOMBUD

UTVÄRDERING AV DEN NATIONELLA FÖRSÖKSVERKSAMHETEN MED TILLSYNSOMBUD RAPPORT UTVÄRDERING AV DEN NATIONELLA FÖRSÖKSVERKSAMHETEN MED TILLSYNSOMBUD Slutrapport december 2014 Lars Oscarsson & Robert Lindahl Förord På uppdrag av Socialstyrelsen, efter 1 juni 2013 Inspektionen

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken

Läs mer

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder:

Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder: Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder: Intensiva manualbaserade öppenvårdsinsatser för barn ungdomar och familjer, handledning, utbildning, arbetsplatsutveckling, effektutvärderingar/forskning

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

MultifunC institutionsbehandling för ungdomar med svåra beteendeproblem. Resultat efter ett år

MultifunC institutionsbehandling för ungdomar med svåra beteendeproblem. Resultat efter ett år MultifunC institutionsbehandling för ungdomar med svåra beteendeproblem Resultat efter ett år Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT, HANDLEDARE I PSYKOTERAPI PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET KLINISKA INSATSER 3 % HÖG RISK 7 % RISK MÅLINRIKTADE

Läs mer

ESSENCE och trotssyndrom

ESSENCE och trotssyndrom ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Vad pratar vi om Metropolit-studien Alla

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Generationskliniker för ADHD. Björn Roslund Leg. läkare Spec. Barn- och ungdomspsykiatri Spec. Allmän psykiatri

Generationskliniker för ADHD. Björn Roslund Leg. läkare Spec. Barn- och ungdomspsykiatri Spec. Allmän psykiatri Generationskliniker för ADHD Björn Roslund Leg. läkare Spec. Barn- och ungdomspsykiatri Spec. Allmän psykiatri Samhällsekonomi Uppskattad samhällskostnad per år för ADHD 70 miljarder SEK/år Varav ca 25%

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Skola och socialt utsatta barns utveckling

Skola och socialt utsatta barns utveckling Skola och socialt utsatta barns utveckling Svenska BUP-kongressen Linköping 22 april 2015 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Skolbetyg som prediktor/mediator

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Familjebehandling på goda grunder Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Kort historik S. Freud Psykoanalys, vuxna padenter c:a 1900 J. Bowlby mor barn terapi,

Läs mer

BRA- fam en standardiserad bedömningsmetod vid rekrytering av socialtjänstens familjehem

BRA- fam en standardiserad bedömningsmetod vid rekrytering av socialtjänstens familjehem BRA- fam en standardiserad bedömningsmetod vid rekrytering av socialtjänstens familjehem Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

En modell för avslutandet av familjehemsvården

En modell för avslutandet av familjehemsvården En modell för avslutandet av familjehemsvården Kerstin Andersson, Borlänge Bertil Björklund, Smedjebacken Kristina Carlström, Upplands Väsby Kristina Grebelius, Sundsvall Eva Kollberg, Angered Margareta

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Psykisk ohälsa och beteendeproblematik bland elever placerade i familjehem och HVB

Psykisk ohälsa och beteendeproblematik bland elever placerade i familjehem och HVB Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet allmän inriktning HT2011 Psykisk ohälsa och beteendeproblematik bland elever placerade i familjehem och HVB Författare: Axel Soläng

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Forskning om studieavbrott 2014:3 Svensk titel: Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

FFT-cannabis En utvärdering

FFT-cannabis En utvärdering FFT-cannabis En utvärdering Kristina Carlsson, Linda Gardelöf Nordström, Pirkko Uusitalo Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 4 Behandlingsmodellen...

Läs mer

BILAGA TILL RAPPORTEN: VÄGEN FRÅN UTREDNING TILL ÅTGÄRD

BILAGA TILL RAPPORTEN: VÄGEN FRÅN UTREDNING TILL ÅTGÄRD BILAGA TILL RAPPORTEN: VÄGEN FRÅN UTREDNING TILL ÅTGÄRD Rapport nr 3, 2013, Institutionsvård i fokus, Statens institutionsstyrelse, SiS INNEHÅLL Tabeller... 1 Enkät 1... 5 Enkät 2... 15 Enkät 3... 30 Enkät

Läs mer

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007 BARNAVERNDARSTOFA Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007 Deras sociala situation och deras inställning till behandlingen år 2012 HÖFÐABORG BORGARTÚNI 21 105 REYKJAVÍK

Läs mer

Verksamhetsområde Social utveckling

Verksamhetsområde Social utveckling Trestad 2 2012-2014 Fokus: Cannabis Dubbla målgrupper, ungdomar och vuxna nära ungdomar (föräldrar, professionella, föreningar) Utgår från storstädernas förutsättningar och från det som görs idag Verksamhetsnära

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Bergen 14 januari 2011 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Presentasjon på oppstartskonferanse

Läs mer