Vad säger vi att vi gör. Gör vi vad vi säger att vi gör. Gör det någon skillnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad säger vi att vi gör. Gör vi vad vi säger att vi gör. Gör det någon skillnad"

Transkript

1 Familjeforum bygger Institutioner utan väggar Presentation av IHF och MTFC 15 december Stockholm Presentation IHF Fika MTFC Pia Kyhle Westermark IMS avslutning Vad säger vi att vi gör Gör vi vad vi säger att vi gör Gör det någon skillnad 1

2 Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder; intensiva manualbaserade öppenvårdsinsatser för barn ungdomar och familjer, handledning, utbildning, arbetsplatsutveckling, effektutvärderingar och forskning, Samt konsultation utifrån ett multisystemiskt tänkande. Verksamheten har ca 40 anställda och bedrivs i Sverige och till viss del utomlands. Huvudkontoret ligger i Lund. Vision: 2007 ska familjeforum erbjuda sina uppdragsgivare evidensbaserade behandlingsmetoder. 10% av budgeten går till forskning/utvärdering och implementering av manualiserade behandlingsprogram Redan beforskade och välutprovade manualer införs. MTFC, Incredible Years, FFT Manualisering av vår egen IHF modell fortgår 2 forskningsassistenter och nära samarbete med universitetet. Vi arbetar utifrån en multisystemisk och salutogen grundsyn med metoder som i forskning visar positiva effekter för den målgrupp vi arbetar med t ex Marte Meo, kognitivterapi 2

3 MTFC Västerås Magelungen Hässleholm Förfrågan: Marks kommun Gryning:Göteborg Danmark Utlandsuppdrag Moskva ST Petersburg Skellefteå Umeå Utbildnings uppdrag: Familjeforum Konsult Utbildning Sundsvall Sandviken Uddevalla Rinkeby Öckerö Tynnered Ljungby Höganäs Hyllie, Kirseberg Husie SDF Kristianstad Västerås Eskilstuna Linköping Kalmar Nybro Skövde / Fabriken privat öppenvård Handledningsuppdrag INGEN TEORI TYCKS FÖRKLARA ALLA PROBLEM INGEN METOD TYCKS BOTA ALLA PROBLEM SVÅRA OCH LÅNGVARIGA PROBLEM BOTAS SÄLLAN MED KORTA INSATSER FÖR MÅNGA PROBLEM FINNS DET OFTAST EN ELLER FLERA METODER SOM ÄR BÄTTRE ÄN ANDRA ÄVEN FÖR SVÅRA PROBLEM FINNS OFTA HJÄLP, ÅTMINSTONE ÖVER TID. TIDIGA INSATSER OFTAST BÄTTRE ÄN SENA, MEN ÄR INGET SKÄL TILL ATT INTE ERBJUDA HJÄLP SENARE 3

4 ALLT TALAR FÖR ATT OM DET FINNS EN FAMILJ ÄR DET VIKTIGT ATT INKLUDERA DENNA I BEHANDLINGEN SPECIELLT DÅ DET GÄLLER BEHANDLING AV BARN DETTA TYCKS GÄLLA BÅDE FÖR PSYKISKA OCH FYSISKA PROBLEM. UNDANTAG FINNS ALLTID MEN STÖR INTE DEN GENERELLA BILDEN För att metoden skall vara kunskapsbaserad krävs Empirisk definerade målgruppskriterier Standardiserad utbildning till utövarna Strukturerade interventioner beskrivna i en manual eller handbok Predefinerade kärnkomponenter eller rättningslinjer Kontroll av behandlingsintegriten: att praktiken överensstämmer med kärnkomponenterna i metoden ( program, intervention, insats eller praktik) Burns,

5 TANKAR KRING BEHANDLING Orsaker till Asocialitet Attachment Familjestress Uppfostringsbrister Individfaktorer Genetiskt arv Orsaker till hälsa Intelligens Socialt stöd Bra familjerelationer Sociala kompisar Bra skolgång Riskfaktorer Skyddsfaktorer FÖREBYGGA HINDRA UNDANRÖJA UPPTÄCKA SKAPA STÖDJA Behandling Riskfaktorer i en utvecklingsmodell Före födelsen Spädbarns åldern Tidig barndom 2 5 år Låg och mellanstadie 6 11 år Högstadiet och Gymnasiet år 5

6 Före födelsen Mamma Rökning/ Missbruk Näring/ Hälsovård Före födsel Spädbarns åren Mamma Rökning/ Missbruk Näring/ Hälsovård Föräldrar utvecklingsmässigt olämpliga, missbrukande hög stress, låg social support Barn Temperament Hälsostatus 6

7 TIDIG BARNDOM Före födsel Mamma Rökning/ Missbruk Näring/ Hälsovård Spädbarns åren s Föräldrar utvecklingsmässigt olämpliga, missbrukande hög stress, låg social support Barn Temperament Hälsostatus Brysk disciplin Olydig Hemma Bryskt beteende Tillbaka dragande Vårdgivare Avvisar barnet Dålig positiv förstärkning Lågt Engagemang Inkonsekvent disiciplin Barn Antisocialt beteende Låg och Mellanstadiet Före födsel Mamma Rökning/ Missbruk Näring/ Hälsovård Spädbarns åren Föräldrar utvecklingsmässigt olämpliga, missbrukande hög stress, låg social support Barn Temperament Hälsostatus Brysk disciplin Olydig Hemma Tidigbarndom 2 5 år Bryskt beteende Tillbaka dragande Vårdgivare Avvisar barnet Dålig positiv förstärkning Lågt Engagemang Inkonsekvent disiciplin Barn Antisocialt beteende Skolan barnet Bristande skolfärdigheter, ej i fas, aggressivt, trotsigt, lämnar saker oavslutade Läraren Låg förstärkning av positivt beteende, avvisande, ger igen förföljer Förälder Lågt engagemang Hemma Barnet Olydigt, aggressivt, ingen roll I familjen, vagabonderar. Förälder Dålig problemlösning, urholkad diciplin och monotoring, litet engagemang i skola och kompisar Kompisar barnet Dåliga sociala färdigheter, slåss, aggressivt kamrater Avvisar, ger igen föräldrar Dålig tillsyn 7

8 Högstadiet och gymnasiet År PRE NATAL Moth er Smoki ng/ substance abuse Nutriti on/ Heal th car e INFANCY Par ent s Developmentall y inappropriate, neg ati ve, abusi ve high stres s, l ow soci al support Child Temper ament Heal th status Coerci ve discipli ne Disobedient EARLY CHILDHOOD 2 5 Years Home Coerci ve behaviors Withdr awal Caret aker Reject child Poor reinforcement Low invol vement Inconsistent discipli ne Child Antisoci al behavior MIDDLE CHILDOOD Elementary School 6 11 Years Sch ool Child Defici ent school entr y skills, off tas k, defi ant, aggressi ve, doesn t compl ete homewor k Teacher Rejects, retaliates, l ow support of positi ve behavi or, tr acki ng Par ents Low invol vement Home Child Disobedient, aggressi ve, wanters, no rol e i n famil y organization Par ent Eroding disci pline and moni tori ng, poor pr obl em sol ving, little invol vement i n school and with peers Peer s Child Low s ocial skill, fights, aggressi ve Peers Reject, r etaliate Par ents Low s uper vision Skola Ungdomen Slåss, mobbar, inga läxor, akademiskt misslyckande, bryter mot regler, skolkar, aggressiv, missbrukar, tidig sexdebut, kriminell, social kognitiva brister Lärare Ger upp, avstängningar Föräldrar Lågt engagemang Hemma Föräldrar ungdom Stridslystna, ingen diciplin, inget engagemang i skola eller med ungdomens kompisaktiviteter, ungdomen är mindre tid hemma. Hög risk kompisar ungdomen Dras till kriminella ungdomsgrupper, tidiga problem hos polisen, stjäl, slåss Föräldrar Dålig tillsyn Ung vuxen Djupt involverad i avvikande grupper, kriminalitet, missbruk, depression, avbruten skolgång, Vagabondisering Andra högrisk beteende, boende utanför hemmet genom myndigheternas försorg Graviditet, könssjukdommar PRE NATAL Föräldrapsykopatologi Socio ekonomiskt misslyckande INFANCY Familje sammanbrott EARLY CHILDHOOD 2 5 Years Äktenskapsförhållandet Föräldraskap och andra Relationer med barnet/ Ungdomen Grannskapet MIDDLE CHILDOOD Elementary School 6 11 Years Nätverk Familj/vänner Arbetsplatsmiljö ADOLESCENCE Middle and High School Years Mother Smoking/ substance abuse Nutrition/ Health care Parents Developmentally inappropriate, negative, abusive high stress, low social support Child Temperament Health status Home Coercive Coercive discipline behaviors Disobedient Withdrawal Caretaker Reject child Poor reinforcement Low involvement Inconsistent discipline Child Antisocial behavior School Child Deficient school entry skills, off task, defiant, aggressive, doesn t complete homework Teacher Rejects, retaliates, low support of positive behavior, tracking Parents Low involvement Home Child Disobedient, aggressive, wanters, no role in family organization Parent Eroding discipline and monitoring, poor problem solving, little involvement in school and with peers Peers Child Low social skill, fights, aggressive School Youth Fights, bullies, no homework, academic failure, breaks rules, truant, aggressive, substance use, early sex, delinquent social cognitive deficits Teacher Gives up, suspends Parents Low involvement Home Parent Youth Combative, no discipline, no involvement with school or peer activities, child spends less time at home High Risk Peers Youth Gravitates to delinquent peer groups, early problems with police, stealing, fighting Young Adult Heavy involvement in deviant peer group, delinquency, substance use, depression, school drop out, running away, other high risk behaviors, outof home placement Pregnancy, STDs Peers Reject, retaliate Parents Low supervision Parents Low supervision DSM IV Disorders Trotssyndrom Uppmärksamhetsbrist/hyperaktivitet Beteendestörning 8

9 Blueprint PROJECT Nurse Home Visitation (Dr. David Olds) The Incredible Years Series (Dr. Carolyn Webster Stratton) Bullying Prevention Program (Dr. Dan Olweus) Promoting Alternative Thinking Strategies (Dr. M. Greenberg and Dr. C. Kusche) Big Brothers Big Sisters of America (Ms. Dagmar McGill) Project Towards No Drug Abuse (Project TND) (Dr Sussman et al) Multisystemic Therapy (Dr. Scott Henggeler) Functional Family Therapy (Dr. Jim Alexander) Midwestern Prevention Project (Dr. Mary Ann Pentz) Life Skills Training (Dr. Gilbert Botvin) Multidimensional Treatment Foster Care (Dr. Patricia Chamberlain) Mapping Problem to Intervention for Moderate to High Risk Youth Problem Domain Family (Primary) No Family Aggression Impulsive Mental Health Sexual Behavior Alcohol/Drugs Attitudes Skills Intervention Functional Family Therapy (FFT), Multi Systemic Therapy (MST), and Mentoring Multi Dimensional Treatment Foster Care Aggression Replacement Training (ART) Dialectical Behavior Therapy (DBT) or ART DBT or Family Integrated Treatment (FIT)? ART, DBT, FIT? ART, DBT, FIT ART, DBT ART, DBT School, Employment, Free Time, Relationships 9

10 ES 0,10 Boot camps för ungdomar 0,18 Aggression replacement training (ART) 0,37 Multi dimensional treatment foster care (MTFC) 0,31 Multisystemisk terapi (MST) 0,25 Funktionell familjeterapi (FFT) 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0,10 0,20 Steve Aos, Polly Phipps, Robert Barnoski & Roxanne Lieb (2001). THE COMPARATIVE COSTS AND BENEFITS OF PROGRAMS TO REDUCE CRIME. Washington State Institute for Public Policy Intensitet/struktur Familjeforums Behandlingsmetoder / manualer Institution Journal digital MTFC IHF/ Späd IHF / Marte Meo IYS IHF / Marte Meo Marte Meo späd förskola Incredible years/ Marte Meo / föräldrarutbildning FFT Låg mellan stadie år ålder 10

11 Multipla orsaker till antisocialt beteende. Följande samband är dokumenterade av olika forskargrupper. Individuella svårigheter: Familjerelationer: Samvaro med avvikande kompisar: Skolsvårigheter: Grannskap och närsamhälle: Man räknar med att barn och ungdomar som blir föremål för behandling startat eller fullföljer inte behandlingen i så hög utsträckning som %. (Kazdin,1990) Ungdomar med beteendeproblem är ännu svårare att engagera i behandling. 11

12 Kärnkomponenter i sena familjeinterventioner Framgångsrika familjeinterventioner syftar till att engagera familjen i aktiviteter som främjar positiva former av familjesammanhållning och engagemang. t ex kommunikationsträning, problemlösning och konflikthantering Risk och hälsofaktorer som har att göra med familjen och den utvecklingsmässiga övergången från barndom till ungdomsår (metaanalyser Woolfenden, Williams& Peat 2003) Effektiva program använder sig av interaktiva strategier för att lära ut färdigheter till föräldrar och deras barn som innehåller övning och återkoppling De ger hemläxor och hjälper sedan familjen att förfina färdigheter som fungerar och förändra dem som inte fungerar De använder sig av familjeinterventioner som främjar familjens engagemang, samarbetsvilja och vilja att investera i programmet Anledningen till att familjen stannar kvar och engagerar sig i interventionerna är att programmet når ut till familjen att programmet främjar ett konsekvent och respektfullt samspel mellan programansvariga och familjen samt att man minimerar praktiska hinder för deltagande ( tider, transporter mm ) Kombinationen av kärnkomponenter och vettiga pedagogiska strategier som tycks ge bäst resultat ( Dusenbury,2000, Kumpfer & Alvarado,1998; Lochman & van den Steenhoven

13 IHF Intensiv hemmabaserad familjebehandling En Manual byggd och influerad av behandlingsmanualerna: MTFC FFT MST ART MI Samt mångårig erfarenhet av psykosocialt förändringsarbete med familjer, barn och ungdomar med komplexa problem och behov FEEDBACK O S R E RISK FAKTORER INSATSER G A K V R E VAL AV KLIENT GRUPP N I S A E N S E S U L T T R A SKYDDS FAKTORER INSATSER I O I N T N G 13

14 BEHANDLINGSPLAN MÖTEN SKYDDS OCH RISK FAKTORER DOKUMENTATION METODKONTROLL Generaliseringsfas Beteendeförändringsfas Undersökningsfas GENERALISERING EMPOWERMENT MÅLFOKUSERING BETEENDEANALYS BEHANDLINGS TEAM Engagemangsfas ALLIANS Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Målgrupp Barn och ungdomar med beteendeproblem Barn och ungdomar som befinner sig i en utstötningsprocess från familj, kamrater, skola, BUP och socialtjänst. ( Svarte Petter ) Barn och ungdomar som riskerar att placeras utanför familjen och institutionsplaceras 14

15 Målgrupp IHF Inkluderingskriterier a) barn och ungdomar i åldern 7 20 år (0 7 år IHF späd) b) Måste finnas en Ip samt dess biologiska/psykologiska förälder c) Både Ip och biologisk/psykologisk förälder måste vara villiga att delta och kunna beskriva egna förändringsmål d) Socialförvaltningen har gjort bedömningen att barnet kan bo hemma Exkluderingskriterier a) personer som befinner sig inskrivna inom omsorgen, svår lågbegåvning hos Ip eller föräldrar b) akut psykos c) i familjer där hög risk för våld gentemot behandlare föreligger d) om ej FF ges ansvaret för det totala behandlingsarbetet e) tungt intensivt missbruk? f) om FF gör ett etiskt övervägande där vår medverkan underhåller ett dysfunktionellt system som hindrar en senare och mer effektiv behandlingsinsats Exempel Neuropsykiatriska funktionshinder, ADHD Barn och ungdomar som är på väg att placeras utanför familjen pga eget beteende Ungdomar som är i riskzon eller är dömda för misshandel, stöld, sexuella övergrepp, hot etc Conduct disorder Svårigheter i familjens relationer Icke fungerande skola Antisociala kamrater Kriminalitet Missbruk Mål Att sammanhållningen och omsorgen i familjen blir stärkt. Att ungdomen/barnet återupprättar kontakter med positiva prosociala vänner och avbryter kontakter med negativa vänner och miljöer. Att barnet/ungdomens förbättrar sina prestationer i skolan Att ungdomen ökar sitt deltagande i positiva fritidsaktiviteter Att kontakten mellan familjen och omgivningen stärks. ( t ex skola familj ) Att familjen får erfarenheter och verktyg så att de själva kan lösa framtida problem och svårigheter. 15

16 Systemteori ( Bateson, Haley & Weakland 1956 ) Från mekaniskt, linjärt fokus ( orsak verkan) till ett perspektiv som förstår orsakssammanhang i form av samtidigt, ömsesidigt influerande och sammanhängande fenomen. Helheten är större än summan av delarna Antisocialt beteende är enligt systemteorin en funktion av dynamiska interaktioner mellan element från hela systemet och mellan systemet och den kringliggande ekologin En systemisk terapeut utforskar: hur föräldrarnas uppfostringsstrategier påverkar barnets beteende hur barnets beteende påverkar föräldrarnas beteende Hur föräldrarnas förhållande till barnets beteende hänger samman med föräldrarnas äktenskapliga förhållande Hur barnets beteenden påverkar omgivningen. Barnets förhållande till skolan Barnets förhållande till jämnåriga Barnets förhållande till släktingar 16

17 En socialekolog antar att barnets antisociala beteende också är influerat av: Miljöer och personer som inte kommer i direkt kontakt med barnet. Te x föräldrarnas arbetsförhållande, mediavåld mm Ett bredare och talrikare kontextuellt inflytande t ex kan ett barns framgångar i skolan både bero på samarbetet mellan skola och hem och på hur och vad som undervisas i skolan. T ex kan mammans bristande stöd till skolans disciplinära åtgärder hänga samman med en konflikt mellan henne och hennes man när det gäller uppfostringsstrategier, en tidigare konflikt mellan mamman och skolans personal kan påverka, liksom mammans depressiva symtom etc. Social inlärningsteori Utgångspunkten är att mänskligt beteende i stort sett är inlärt via socialisering, uppfostran, modellinlärning etc. Det som formar beteendet är företrädesvis belöning av olika beteenden (bestraffning mindre effektivt) Oönskade beteenden lyfts inte fram utan negligeras. Önskade beteenden synliggörs, stöds och förstärks Beteendebeskrivningar är därför viktiga 17

18 triangulering I familjer med komplexa problem och behov uppstår ofta konflikter mellan myndigheter, hjälpare; Skolan anmäler till socialförvaltningen, socialförvaltningen får ingen arbetsallians med föräldrarna, föräldrarna vill ha hjälp av BuP men BuP tycker att socialförvaltningen osv. Skola Föräldrar Polis BuP socialtjänst släkt Behandlar systemet Fam.beh Familj Ungdoms Beh. skola Behandlings Samordnare Ungdom Barn Polis Fritid social 18

19 Arbetstider Produktionsdomän Uppdragsfrågor/ förvirring Behandlingsdomän Ärendebelastning Myndighets kontakter Vem bestämmer vad IHF Engagemangsfasen Undersökningsfasen Beteendeförändringsfasen Generaliseringsfasen (empowerment) 19

20 Engagemangsfasen Hembesök Matchning Alliansbygge Inge hopp Samarbetsprojekt Information erfarenheter/forskning Ge familjen en bild av hur samarbetet/ behandlingen kommer kunna att se ut Samordnaren ansvarar för att följande görs och diskuteras inom teamet i undersökningsfasen nätverkskarta, tregenerationer tillsammans med familjen. Var finns resurserna och var finns hindren för förändringar och lösningar. Vilka riskfaktorer respektive hälsofaktorer finns det inom olika livsområden Rita en tidsaxel för när och hur tidigare problem bemöts. Finns missbruk, psykiska åkommor i släkten. ( FT ) Multisystemisk analys Vad är föräldrarnas teori om sin barn/ungdoms beteende Hur var det i familjen innan problemen började Hur kommer det att se ut i familjen när problemen är lösta Vad har familjen gjort för lösningsförsök som inte fungerat ( obs undvik att ge lösningsförlag i undersökningsfasen ) x 20

21 Utbildning Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet Känslo och beteende Mässig utbildning Familjens bakgrund Och hur den fungerar Familjens nätverk Hälsa Barnet Skydds och riskfaktorer som verkar för barnets välfärd Barnets behov Familj och miljö boende arbetssituation ekonomi Grundläggande omsorg Föräldrarnas förmåga Säkerhetsaspekter Social integrering Känslomässig värme Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet Resurser i den Närmaste omgivningen Vänner som dricker Bevisat av:fältassistent, föräldrar Stor tillgång på alkohol Bevisat av: fältassistent, närpolis Självmedicinering Bevisat av: Ola, föräldrarna Alkoholproblem I familjen Bevisat av: mamma OLA Dricker alkohol Inga konsekvenser Bevisat av: föräldrarna Ger en KICK Bevisat av: Ola Föräldrarna har dålig koll på vad Ola gör Bevisat av: föräldrarna Konflikter hemma Bevisat av: familjen Inga positiva fritidskontakt er Bevisat av: Ola 21

22 nio principer för multisystemisk behandling ( Hengeler ) Det har gjorts en analys av vad det är för faktorer som förstärker och bevarar problemet och det finns en förståelse för sambandet mellan problemet och ett socialt kontext (sammanhang). Teamet har undersökt resurserna i systemet för att hitta positiva ingångar till att se det friska som hävstång för förändring. Mål och medel är utformade så att de ökar ansvarsfullt beteende i och omkring familjen Målen ska vara formulerade i närvaro och beteendetermer. De ska vara handlingsinriktade. Målen/medlen ska vara inriktade beteendesekvenser mellan olika system. Målen/medlen ska vara anpassade till ungdomens/barnets ålder och utveckling Målen och medlen ska vara utformade så att de kräver dagliga ansträngningar från familjemedlemmar Mål och medel ska utvärderas ur olika perspektiv skola/familj/ungdom/syskon/fritid Behandlingsinsatserna ska inte göra familjen beroende av behandlarna eller behandlingen. x Beteendeförändringsfasen Målfokuserat, teammöten varje vecka Multisystemiskt Specifika personalroller Familjeterapi 1 2 vecka Ungdomsbehandling 5 10 t /vecka Teamarbete Hög tillgänglighet mellan träffar 22

23 Behandlingsutvärdering Process studier vad i behandlingen gör vad, när, hur randomiserad Kontrollgrupp 12 mån efter Före under efter Standardiserade formulär/tester med hög validitet och reliabilitet 12 mån efter Självsvarsformulär/ enkäter som mäter funktion/symtom Consumer satisfaction (hur nöjda är klienten,uppdragsgivaren ) LIKALYDANDE SYMTOMLISTOR FÖR R FÖRÄLDRAR, F UNGDOMAR OCH LÄRARE L 1. Tillbakadragenhet 2. Somatiska klagomål 3. Ängslan/nedstämdhet 4. Sociala pr oblem 5. Tankepr oblem 6. Uppmär ksamhetspr oblem 7. Brottsligt beteende 8. Aggressivt beteende Inter nalisering Exter nalisering TOTALT Kjell Hansson 23

24 CBCL tot I HF, Familjforum MTFC T1 Marte Meo, före Utredningsavd. I ntensiv fam. t. Familjehuset Bup öppenvård Lunds barnhem Normal grupp

25 25

26 26

27 Principer om familjebehandling familjen är nyckeln till långsiktiga resultat det mest effektiva sättet att hjälpa ungdomar / barn på är genom att hjälpa deras familjer föräldrarna myndigörs och accepteras som likvärdig samarbetsparner behandlarna tar inte på sig uppgifter som familjen själv kan utföra. familjen formulerar behandlingsmål hembesöken läggs på tider som passar familjen. alla familjens problem ingår i behandlingen x 27

28 Familjebehandlaren ska. Ha en absolut vilja att fortsätta terapin och hålla fokus på vad det handlar om. Det är viktigt att kunna kommentera och ta med allt som finns både inom och utanför familjen när det gäller att arbeta, exempelvis genom att kommentera, stödja eller omformulera. Vara icke dömande. Familjebehandlaren är icke dömande och bör avstå från att kritisera. Speciellt familjefunktioner är den enskilda familjens egendom, och de har all rätt i världen att fungera som de vill. Samtidigt som man måste peka på vilka eventuella konsekvenser ett visst beteende kan få. Vara icke anklagande. Familjebehandlaren ska se på beteendet utifrån en funktionell synpunkt. Vad bidrar beteendet till?allt beteende är ett försök att lösa något problem, frågan är vilket. Humor, värme och acceptans. I familjebehandlingen är det viktigt att man kan visa värme, acceptans och humor. I många familjer är humor en av de viktigaste möjligheterna för att få medlemmarna att se annorlunda på sitt sätt att fungera och också en möjlighet för att kunna distansera sig. Positiva omformuleringar + Lägga sig i Vara otålig Vara arg tjatig vara likgiltig Försvara sig Vara uppgiven Vara uppkäftig Ha dåligt självförtroende Överaktiv Egoistisk Vara osäker Svårt att samla tankar Intresse, bry sig om, engagerad Ivrig, angelägen, drivande Uppriktig, ledsen, visar känslor Omtänksam, visar omsorg, bryr sig Tolerant, stillsam, diplomatisk Sätter gränser, skyddar sig, integritet Öppenhet, erkänner svaghet Uppriktig, ärlig, modig Försynt öppen för nya intryck Intensiv, energisk Ledare, går sin egen väg, individualist Försiktig, fundersam, sökande Avslappnad, kreativ mm 28

29 Effekt av positiv omformulering Ger möjlighet att komma ur destruktiva mönster Introducerar alternativ som kan skapa förvirring ur vilket alternativa beteende kan komma fram Ger något nytt att tänka på som kan ändra syn på varandra eller på varandras beteende Lättar på den syndabocksprocess som ofta förekommerx TIME OUT Använd sparsamt! KONSEKVENSER IGNORERA GRÄNSER BERÖM Använd mycket! LEK Använd mycket! 29

30 KONSEKVENSER TIME OUT Aggression IGNORERA GRÄNSER Störande beteenden Ansvarsfullhet Förutsägbarhet Lydnad BERÖM LEK Föräldrastrategier Sociala färdigheter Motivation Samarbete Problemlösning Självkänsla Attachment Fördelar för barnenx Samordnares roll i olika faser Engagemangsfas Undersökningsfas Kartläggning Beteendeförändrings och generaliseringsfas Kontakt med myndigheter Information och erfarenheter Ge bild av hur samarbetet kommer kunna att se ut Hålla koll på att alla i teamet samlar in information som behövs för undersökningsfasen Sammanställa arbetsplan Ge uppdragsgivare rapporter Intern handledning, hålla och leda team möten. Hålla nätverk krisoch uppföljningsmöten 30

31 Svårigheter och styrkor Svårigheter Att behålla utanförperspektivet Att utmana utan att provocera Att ha särställning mot kolleger Styrkor Utanför rollen ger möjligheter till att se alla nyanser perspektiv av behandlingsarbetet Teamet känner trygghet i att det finns någon som har överblick över hela systemet Personalgrupp blir mer sammansvetsad Behandlingsarbetet utsätts för ständig omprövning och förändring, det går inte lika lätt rutin i insatser Ute eller inne det är frågan Terapilokal Ej kunskap om hur familjen har det hemma Mindre störande moment i terapilokal Kräver att familjen är mera motiverad Behandlingen kan vara svårare att generalisera Mindre tid för terapeuten mera tid för familjen Kräver bra terapilokal Lättare att arbeta med empowerment Lättare att ta upp känsliga teman Lättare att bara prata med delar av systemet Lättare att spela in video Lättare för terapeuten att hålla terapeutisk hållning Lättare för terapeuten att konfrontera och ifrågasätta Tryggare för terapeuten 31

32 Ute eller inne det är frågan Hemma Kunskap om hur familjen har det hemma Mera störande moment i hemmet Motivera till deltagande i behandling Möjlighet att träffa flera i familjen Behandlingen kanske mera generaliserbar Lättare att man tar över saker (manage) Lättare att bli mera praktisk än terapeutisk Mindre tid för familjen mera tid för behandlaren Kräver ingen terapilokal Svårare att ta upp känsliga temata Svårare att bara prata med delar av systemet Svårare att spela in video Svårare för terapeuten att hålla terapeutisk hållning Svårare för terapeuten att konfrontera och ifrågasätta Mindre säkert för terapeuten (farlighetsaspekten) x MTFC Västerås Magelungen Hässleholm Gryning:Göteborg Halmstad Danmark Utlandsuppdrag Moskva ST Petersburg Skellefteå Umeå Utbildnings uppdrag: Familjeforum Konsult Sundsvall, Kramfors Uddevalla Öckerö Tynnered Ljungby Höganäs Hyllie, Kirseberg Husie SDF Kristianstad Rinkeby Västerås Eskilstuna Linköping Kalmar Nybro Skövde / Fabriken privat öppenvård 32

33 Vad menar Socialstyrelsen med systematiska bedömningar? Vad hjälper för vem? En regelbunden systematisk bedömning, dokumentation och en upprepad bedömning av klienter efter insats ger möjlighet att erbjuda insatser som visat sig vara verksamma för klienter med en liknande livssituation. Den systematiska bedömningen ger möjlighet att reflektera kring resultat vad är bra vad behöver förstärkas. Vad är inte bra och hur kan det förbättras. Systematisk bedömning kan öka samarbetet mellan forskning och kliniskt arbete. På nationell nivå kan den systematiska bedömningen ge bidrag till nationell statistik över klienter och insatsers resultat. Socialstyrelsens slutrapport redovisning av regeringsuppdrag artikelnr: socialstyrelsens slutrapport redovisning av regeringsuppdrag För en kunskapsbaserad socialtjänst Standardiserade bedömningsmetoder: Metoder som mäter måluppfyllelse ( Klient och behandlare sätter upp mål måluppfyllelsen kan följas upp kvalitativt eller standardiserat ) Formulär som täcker livsområden ( Behovs analys används till grund för; utredning, beslut av insats, behandlingsplanering och uppföljning ) Formulär koncentreras till ett särskilt livsområden ( Klienten tillfrågas mer djupgående om sin situation t ex vardagssituation, familjefunktion ) Formulär som mäter klientens upplevelse av insatsen ( om de är nöjda om de har fått hjälp ) 33

34 verktyg Standardiserad metod för att regelbundet bedöma klientens hjälpbehov och situation utifrån klientens uppgifter Formulären skall ställa relevanta frågor som besvaras genom intervjuer, självskattning och observation Vetenskapligt prövade formulär Data bör sammanställas så att man ser resultaten på individ, grupp och verksamhetsnivå. Multipla orsaker till antisocialt beteende. Följande samband är dokumenterade av olika forskargrupper. Individuella svårigheter: Familjerelationer: Samvaro med avvikande kompisar: Skolsvårigheter: Grannskap och närsamhälle: 34

35 Förteckning över undersökningsinst rument. Områden/variabler Instrument Referens Individuell symtomatologi Familjefunktion SCL 90 länk CBCL Föräldrar om ungdomar YSR Ungdomarna TRF Lärare Familjeklimat Frågor om familjemedlemmar Känsla av sammanhang Derogatis et al Achenbach 1991 Achenbach 1991 Achenbach 1991 Hansson 1989 Hansson & Jarbin 1997 Hälsovariabler Antonovsky 1991, Hansson & Cederblad 1995 Optimism Stegen Wiklund et al 1992 Temperament TCI Clonninger et al 1994 Självdeklarerad Bakgrundsvariabel Journaldigital kriminalitet m.m. Bakgrundsdata Bakgrundsvariabel Journaldigital Risk och friskfaktorer PDR (Parent Daily Rapport) Chamberlain 1994 Beteendeskattningar från fosterfamilj och biologisk familj Måluppfyllelse Bakgrundsvariabel Journaldigital Behandlingsutvärdering Process studier vad i behandlingen gör vad, när, hur randomiserad Kontrollgrupp 12 mån efter Före under efter Standardiserade formulär/tester med hög validitet och reliabilitet 12 mån efter Självsvarsformulär/ enkäter som mäter funktion/symtom Consumer satisfaction (hur nöjda är klienten,uppdragsgivaren ) 35

36 LIKALYDANDE SYMTOMLISTOR FÖR R FÖRÄLDRAR, F UNGDOMAR OCH LÄRARE L 1. Tillbakadragenhet 2. Somatiska klagomål 3. Ängslan/nedstämdhet 4. Sociala pr oblem 5. Tankepr oblem 6. Uppmär ksamhetspr oblem 7. Brottsligt beteende 8. Aggressivt beteende Inter nalisering Exter nalisering TOTALT Kjell Hansson SCL 90 SYMTOMLISTA FÖR VUXNA SCL 90 totalt Somatiska problem Tvång Känslighet Depression Ångest Ilska Fobisk ångest Paranoida Psykos Övrigt Kjell Hansson 36

37 FAMILJEKLIMAT ETT SÄTT ATT UNDERSÖKA UPPLEVELSEN AV FAMILJEN NÄRHET DISTANS SPONTANITET KAOS LUNDS BARNHEM, TB, KH CBCL tot I HF, Familjforum MTFC T1 Marte Meo, före Utredningsavd. I ntensiv fam. t. Familjehuset Bup öppenvård Lunds barnhem Normal grupp

38 IHF, Mammor, CBCL totalt N = Start 12 m ån IHF, Familjeklimat, Ungdomar (n = ) 2,5 2 IN UT SKOLUNGD. 1,5 1 0,5 0 NÄRHET DISTANS SPONTANITET KAOS 38

39 Hur har systemet tillkommit? Systemet är ett resultat av samarbete mellan: Praktiskt verksamma behandlare: Familjeforum AB IT företag: MMP Sverige AB, Defensor AB Forskare inom området: Professor Kjell Hansson, Socialhögskolan, Lunds universitet 39

Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003

Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003 Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003 KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Kunskap vad är det? Kunskap är ett tvetydigt

Läs mer

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT, HANDLEDARE I PSYKOTERAPI PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET KLINISKA INSATSER 3 % HÖG RISK 7 % RISK MÅLINRIKTADE

Läs mer

IHF FAMILJEBEHANDLING

IHF FAMILJEBEHANDLING IHF FAMILJEBEHANDLING Utbildning i Lund Tisdagen den 15:e oktober 2013 Carina Hedenborg, specialpedagog Specialpedagog 1-årig grundkurs lösningsfokuserat arbetssätt Marte Meo terapeut Certifierad Föräldrautbildare

Läs mer

Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder:

Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder: Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder: Intensiva manualbaserade öppenvårdsinsatser för barn ungdomar och familjer, handledning, utbildning, arbetsplatsutveckling, effektutvärderingar/forskning

Läs mer

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling

Läs mer

VÄLKOMNA! IHF utbildning. Samordnarrollen

VÄLKOMNA! IHF utbildning. Samordnarrollen VÄLKOMNA! IHF utbildning Samordnarrollen Lund oktober 2013 Hur är dagen upplagd? Vi arbetar mellan kl. 10.45 16.30 Vi äter lunch på egen hand 12.00 13.00 Vi bestämmer gemensamt fikapauser och andningspauser!

Läs mer

FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT

FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Blueprint PROJECT Nurse Home Visitation (Dr. David Olds) The Incredible

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC

FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC Dagens program Kort om familjebehandling/familjeterapeutiska teorier och skolor Genomgång av familjeterapeutrollen i MTFC. - Från undersökning till eftervård. Filmcase: Anton

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? Min erfarenhet av RCT Svårinställd ungdomsdiabetes (Olof Rydén, Per Jonsson) Funktionell familjeterapi Familjebehandling vid anorexi (Ulf Wallin) ADHD

Läs mer

Parcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem.

Parcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem. Parcer AB www.parcer.se Förstärkt familjehemsvård Behandling i förstärkt familjehem Vad kan Parcer AB erbjuda? Traditionellt förstärkt familjehemsvård Dvs placering i familjehem med stärkt stöd och handledning

Läs mer

Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University

Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University FFT - SVERIGE Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University Reg. Varumärke: nr. 382134 FFT - -SVERIGE DRIVS AV OSS VIA KONTINUERLIGT

Läs mer

Multidimensional Treatment Foster Care, MTFC

Multidimensional Treatment Foster Care, MTFC Multidimensional Treatment Foster Care, METODER ATT HJÄLPA FAMILJER ATT HANDSKAS MED BARN OCH UNGDOMARS BETEENDEPROBLEM Patricia Chamberlain & John B. Reid Oregon Social Learning Center UNDERVISNINGSSERIE

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MST Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MÅL MST terapeuter arbetar för att stötta föräldrar till att få kontroll

Läs mer

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Familjebehandling på goda grunder Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Kort historik S. Freud Psykoanalys, vuxna padenter c:a 1900 J. Bowlby mor barn terapi,

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Antisociala ungdomar

Antisociala ungdomar Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog

Läs mer

Allmänna färdigheter. Behöver utvecklas. Uppnått

Allmänna färdigheter. Behöver utvecklas. Uppnått Allmänna färdigheter Allmänna färdigheter inbegriper de grundläggande principer FFT vilar på, dessa har kopplingar till systemteori, kommunikationsteori, social inlärningsteori och den salutogena teorin.

Läs mer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år?

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? www.evidens.nu Rapporter och publikationer Ny serie Gothia förlag Målgruppsanpassade + studievägledning

Läs mer

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem?

Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem? Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem? forskare, Socialstyrelsen pia.kyhle.westermark@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen, Stockholm, 1 Socialtjänstens

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Frida Harrysson Leg. Psykolog Familjeforum Lund

Frida Harrysson Leg. Psykolog Familjeforum Lund Workshop Att tolka testresultat utifrån risk och skydd Frida Harrysson Leg. Psykolog Familjeforum Lund www.inom.com Disposition Varför använda skattningsformulär? Vad menas med risk och skydd? Hur begreppet

Läs mer

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet

socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Hur vet man att något fungerar i socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Grundläggande kunskap om forskningsdesign För att kunna påvisa en effekt måste det

Läs mer

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Välkommen! Claus Forum Affärsområdeschef Individ och familj Humana tre verksamhetsområden Personlig assistans 1900 kunder 4600 årsanställda 250 tjänstemän Individ

Läs mer

MST Vetenskapsteori och etik

MST Vetenskapsteori och etik MST Vetenskapsteori och etik MST bygger på specifika teoretiska grunder och en uppsättning antaganden om människan samt forskning om människans utveckling. Bronfenbrenner klientens ekologi THE FIT problemets

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

Vad är bra familjeterapi? 27 / KJELL HANSSON

Vad är bra familjeterapi? 27 / KJELL HANSSON Vad är bra familjeterapi? 27 / 8 2009 KJELL HANSSON Vad är BRA familjeterapi? BRA för vem? Patienter, behandlaren, andra BRA med tanke på vad? Symtomen, relationen, lyckligare. BRA i relation till en teori

Läs mer

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och

Läs mer

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor

Läs mer

Tillämpningen av LOKE bland små och stora datamängder. Jan Hjelte 150916

Tillämpningen av LOKE bland små och stora datamängder. Jan Hjelte 150916 Tillämpningen av LOKE bland små och stora datamängder Jan Hjelte 150916 Tänkt målgrupp Anammad teori Verksamhetsidé Tänkt resultat Tänkta insatser Målgrupp o Personnummer/Person-ID o Kön Insatserna o Typ

Läs mer

Syftet med avhandlingen. Behandlings-historik. Kategorimodeller. Olika beskrivningsmodeller. Sammanläggningsavhandling

Syftet med avhandlingen. Behandlings-historik. Kategorimodeller. Olika beskrivningsmodeller. Sammanläggningsavhandling Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems Sammanläggningsavhandling I. Axberg, U., Hansson, K., Broberg, A.G. & Wirtberg, I. (26) The development of a systemic

Läs mer

Risk för framtida kriminalitet

Risk för framtida kriminalitet Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar Teorier och modeller om problem hos barn och unga Beteendeanalys Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Utveckling av inåtvända problem Särskilt användbart med barn och ungdomar 1. Offer för sin

Läs mer

Skolperspektivet Elevhälsa

Skolperspektivet Elevhälsa Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

Familjeinriktade insatser Familjeprogram Familjeinriktade insatser Familjeprogram Kunskap till praktik Peter Comstedt Leg. psykoterapeut, handledare och lärare Vad är en familj? - Svaret skiftar beroende på vem man frågar - Kärnfamilj? - Ursprungsfamilj?

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Utveckling av MST, Multisystemisk Terapi, i Stockholms Stad och i Sverige

Utveckling av MST, Multisystemisk Terapi, i Stockholms Stad och i Sverige SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0154/20111 SID 1 (10) 2011-03-23 Handläggare: Charlotte Skawonius /Emma Ulfsdotter Telefon: 08 508 25 603 Till

Läs mer

SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK

SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK AVSLUTNINGSKONFERENS 16 OKTOBER 2014 OM FEM KOMMUNERS UTVECKLINGSARBETE HUR HAR DET GÅTT OCH HUR GÅ VIDARE? Vad är en programteori

Läs mer

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

HSP-slutrapport

HSP-slutrapport HSP-slutrapport 2013-09-06 Bakgrund 2011-12-02 ansökte Social- och utbildningsförvaltningen i Ludvika, Familje- och utbildningsförvaltningen i Smedjebacken och Västerbergslagens utbildningscentrum - Stegelbacken

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Familjeinterventioner i ungdomsvården. SiS ungdomshem Folåsa Familjearbete 1996-2014 170 familjer

Familjeinterventioner i ungdomsvården. SiS ungdomshem Folåsa Familjearbete 1996-2014 170 familjer Familjeinterventioner i ungdomsvården SiS ungdomshem Folåsa Familjearbete 1996-2014 170 familjer Hur arbeta med just vår målgrupp? Systemisk teori samt salutogent förhållningssätt Johan Sundelin, Falun.

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011 Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011 Mats Granlund Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping Vad är en familj? Biologiskt

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Likabehandlingsplan. (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola

Likabehandlingsplan. (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola Likabehandlingsplan (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola Hösten 2010 Förskolans långsiktiga mål och vår policy Vi vill att alla ska

Läs mer

Gör behandlingen skillnad?

Gör behandlingen skillnad? STOCKHOLMS UNIVERSITET Gör behandlingen skillnad? En före- och eftermätning av Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Författare: Emma Ottosson Handledare: Alexander Björk Titel: Gör behandlingen skillnad?

Läs mer

Den viktiga skolnärvaron

Den viktiga skolnärvaron Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela

Läs mer

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10 Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER Strukturerad bedömning En kort presentation av EARL och ESTER Identifiering och utredning En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. En effektiv utredning måste vara individuell Identifiering

Läs mer

Skolsocial kartläggning

Skolsocial kartläggning Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Invändningar mot anknytningsteorin

Invändningar mot anknytningsteorin Invändningar mot anknytningsteorin Den har negativa överlevnadskonsekvenser Barn utvecklar olika interaktionsstilar mot olika människor Konsistensen över tid är tveksam Kan förklaras med genetiskt grundad

Läs mer

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Thomas Lundqvist Innehåll Framtagandet av underlag

Läs mer

En kvalitetsutveckling för HVB

En kvalitetsutveckling för HVB En kvalitetsutveckling för HVB Hem för vård eller boende för barn, unga och familjer Hur kan vi möta barns och ungas behov ännu bättre? Den första nationella tillsynen ger svar! När barn och unga placeras

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Ansökan hos Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att fortsätta utveckla arbetet med behandlingsmetoden Circle of Security

Ansökan hos Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att fortsätta utveckla arbetet med behandlingsmetoden Circle of Security FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR BARN OCH UNG DOM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-05-28 Handläggare: Katarina Höök Telefon: 08-508 18 138 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-06-14 Ansökan hos Socialstyrelsen

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till metoden aktiva idrottsföräldrar Alla idrottsföreningar vinner på att ha Aktiva idrottsföräldrar och flera av våra stora

Läs mer

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t UA Modell flera verksamheter ett förhållningssätt Individ HELHET Familj Nätverk Träna din trupp Operant inlärning Ökad förmåga att klara svåra

Läs mer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

Magelungen Evidens - kvalitetsredovisning 2010 Malin Bergman

Magelungen Evidens - kvalitetsredovisning 2010 Malin Bergman Magelungen Evidens - kvalitetsredovisning 2010 Malin Bergman Magelungen Evidens - kvalitetsredovisning 2010 Uppdrag Magelungens Evidens består av flera olika verksamheter; MTFC (Multidimensional Treatment

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Presentation 12 mars, Föräldrastödskonferens, Länsstyrelsen, Göteborg. Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Therése Skoog Parenting is the most powerful way to

Läs mer

Psykologi 25 yh poäng

Psykologi 25 yh poäng Psykologi 25 yh poäng Beskrivning: Den studerande ska ha kunskaper om människans normala psykologiska utveckling samt beteende, tänkande, känsloliv och handlande utifrån psykologiska perspektiv. Den studerande

Läs mer