Vad säger vi att vi gör. Gör vi vad vi säger att vi gör. Gör det någon skillnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad säger vi att vi gör. Gör vi vad vi säger att vi gör. Gör det någon skillnad"

Transkript

1 Familjeforum bygger Institutioner utan väggar Presentation av IHF och MTFC 15 december Stockholm Presentation IHF Fika MTFC Pia Kyhle Westermark IMS avslutning Vad säger vi att vi gör Gör vi vad vi säger att vi gör Gör det någon skillnad 1

2 Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder; intensiva manualbaserade öppenvårdsinsatser för barn ungdomar och familjer, handledning, utbildning, arbetsplatsutveckling, effektutvärderingar och forskning, Samt konsultation utifrån ett multisystemiskt tänkande. Verksamheten har ca 40 anställda och bedrivs i Sverige och till viss del utomlands. Huvudkontoret ligger i Lund. Vision: 2007 ska familjeforum erbjuda sina uppdragsgivare evidensbaserade behandlingsmetoder. 10% av budgeten går till forskning/utvärdering och implementering av manualiserade behandlingsprogram Redan beforskade och välutprovade manualer införs. MTFC, Incredible Years, FFT Manualisering av vår egen IHF modell fortgår 2 forskningsassistenter och nära samarbete med universitetet. Vi arbetar utifrån en multisystemisk och salutogen grundsyn med metoder som i forskning visar positiva effekter för den målgrupp vi arbetar med t ex Marte Meo, kognitivterapi 2

3 MTFC Västerås Magelungen Hässleholm Förfrågan: Marks kommun Gryning:Göteborg Danmark Utlandsuppdrag Moskva ST Petersburg Skellefteå Umeå Utbildnings uppdrag: Familjeforum Konsult Utbildning Sundsvall Sandviken Uddevalla Rinkeby Öckerö Tynnered Ljungby Höganäs Hyllie, Kirseberg Husie SDF Kristianstad Västerås Eskilstuna Linköping Kalmar Nybro Skövde / Fabriken privat öppenvård Handledningsuppdrag INGEN TEORI TYCKS FÖRKLARA ALLA PROBLEM INGEN METOD TYCKS BOTA ALLA PROBLEM SVÅRA OCH LÅNGVARIGA PROBLEM BOTAS SÄLLAN MED KORTA INSATSER FÖR MÅNGA PROBLEM FINNS DET OFTAST EN ELLER FLERA METODER SOM ÄR BÄTTRE ÄN ANDRA ÄVEN FÖR SVÅRA PROBLEM FINNS OFTA HJÄLP, ÅTMINSTONE ÖVER TID. TIDIGA INSATSER OFTAST BÄTTRE ÄN SENA, MEN ÄR INGET SKÄL TILL ATT INTE ERBJUDA HJÄLP SENARE 3

4 ALLT TALAR FÖR ATT OM DET FINNS EN FAMILJ ÄR DET VIKTIGT ATT INKLUDERA DENNA I BEHANDLINGEN SPECIELLT DÅ DET GÄLLER BEHANDLING AV BARN DETTA TYCKS GÄLLA BÅDE FÖR PSYKISKA OCH FYSISKA PROBLEM. UNDANTAG FINNS ALLTID MEN STÖR INTE DEN GENERELLA BILDEN För att metoden skall vara kunskapsbaserad krävs Empirisk definerade målgruppskriterier Standardiserad utbildning till utövarna Strukturerade interventioner beskrivna i en manual eller handbok Predefinerade kärnkomponenter eller rättningslinjer Kontroll av behandlingsintegriten: att praktiken överensstämmer med kärnkomponenterna i metoden ( program, intervention, insats eller praktik) Burns,

5 TANKAR KRING BEHANDLING Orsaker till Asocialitet Attachment Familjestress Uppfostringsbrister Individfaktorer Genetiskt arv Orsaker till hälsa Intelligens Socialt stöd Bra familjerelationer Sociala kompisar Bra skolgång Riskfaktorer Skyddsfaktorer FÖREBYGGA HINDRA UNDANRÖJA UPPTÄCKA SKAPA STÖDJA Behandling Riskfaktorer i en utvecklingsmodell Före födelsen Spädbarns åldern Tidig barndom 2 5 år Låg och mellanstadie 6 11 år Högstadiet och Gymnasiet år 5

6 Före födelsen Mamma Rökning/ Missbruk Näring/ Hälsovård Före födsel Spädbarns åren Mamma Rökning/ Missbruk Näring/ Hälsovård Föräldrar utvecklingsmässigt olämpliga, missbrukande hög stress, låg social support Barn Temperament Hälsostatus 6

7 TIDIG BARNDOM Före födsel Mamma Rökning/ Missbruk Näring/ Hälsovård Spädbarns åren s Föräldrar utvecklingsmässigt olämpliga, missbrukande hög stress, låg social support Barn Temperament Hälsostatus Brysk disciplin Olydig Hemma Bryskt beteende Tillbaka dragande Vårdgivare Avvisar barnet Dålig positiv förstärkning Lågt Engagemang Inkonsekvent disiciplin Barn Antisocialt beteende Låg och Mellanstadiet Före födsel Mamma Rökning/ Missbruk Näring/ Hälsovård Spädbarns åren Föräldrar utvecklingsmässigt olämpliga, missbrukande hög stress, låg social support Barn Temperament Hälsostatus Brysk disciplin Olydig Hemma Tidigbarndom 2 5 år Bryskt beteende Tillbaka dragande Vårdgivare Avvisar barnet Dålig positiv förstärkning Lågt Engagemang Inkonsekvent disiciplin Barn Antisocialt beteende Skolan barnet Bristande skolfärdigheter, ej i fas, aggressivt, trotsigt, lämnar saker oavslutade Läraren Låg förstärkning av positivt beteende, avvisande, ger igen förföljer Förälder Lågt engagemang Hemma Barnet Olydigt, aggressivt, ingen roll I familjen, vagabonderar. Förälder Dålig problemlösning, urholkad diciplin och monotoring, litet engagemang i skola och kompisar Kompisar barnet Dåliga sociala färdigheter, slåss, aggressivt kamrater Avvisar, ger igen föräldrar Dålig tillsyn 7

8 Högstadiet och gymnasiet År PRE NATAL Moth er Smoki ng/ substance abuse Nutriti on/ Heal th car e INFANCY Par ent s Developmentall y inappropriate, neg ati ve, abusi ve high stres s, l ow soci al support Child Temper ament Heal th status Coerci ve discipli ne Disobedient EARLY CHILDHOOD 2 5 Years Home Coerci ve behaviors Withdr awal Caret aker Reject child Poor reinforcement Low invol vement Inconsistent discipli ne Child Antisoci al behavior MIDDLE CHILDOOD Elementary School 6 11 Years Sch ool Child Defici ent school entr y skills, off tas k, defi ant, aggressi ve, doesn t compl ete homewor k Teacher Rejects, retaliates, l ow support of positi ve behavi or, tr acki ng Par ents Low invol vement Home Child Disobedient, aggressi ve, wanters, no rol e i n famil y organization Par ent Eroding disci pline and moni tori ng, poor pr obl em sol ving, little invol vement i n school and with peers Peer s Child Low s ocial skill, fights, aggressi ve Peers Reject, r etaliate Par ents Low s uper vision Skola Ungdomen Slåss, mobbar, inga läxor, akademiskt misslyckande, bryter mot regler, skolkar, aggressiv, missbrukar, tidig sexdebut, kriminell, social kognitiva brister Lärare Ger upp, avstängningar Föräldrar Lågt engagemang Hemma Föräldrar ungdom Stridslystna, ingen diciplin, inget engagemang i skola eller med ungdomens kompisaktiviteter, ungdomen är mindre tid hemma. Hög risk kompisar ungdomen Dras till kriminella ungdomsgrupper, tidiga problem hos polisen, stjäl, slåss Föräldrar Dålig tillsyn Ung vuxen Djupt involverad i avvikande grupper, kriminalitet, missbruk, depression, avbruten skolgång, Vagabondisering Andra högrisk beteende, boende utanför hemmet genom myndigheternas försorg Graviditet, könssjukdommar PRE NATAL Föräldrapsykopatologi Socio ekonomiskt misslyckande INFANCY Familje sammanbrott EARLY CHILDHOOD 2 5 Years Äktenskapsförhållandet Föräldraskap och andra Relationer med barnet/ Ungdomen Grannskapet MIDDLE CHILDOOD Elementary School 6 11 Years Nätverk Familj/vänner Arbetsplatsmiljö ADOLESCENCE Middle and High School Years Mother Smoking/ substance abuse Nutrition/ Health care Parents Developmentally inappropriate, negative, abusive high stress, low social support Child Temperament Health status Home Coercive Coercive discipline behaviors Disobedient Withdrawal Caretaker Reject child Poor reinforcement Low involvement Inconsistent discipline Child Antisocial behavior School Child Deficient school entry skills, off task, defiant, aggressive, doesn t complete homework Teacher Rejects, retaliates, low support of positive behavior, tracking Parents Low involvement Home Child Disobedient, aggressive, wanters, no role in family organization Parent Eroding discipline and monitoring, poor problem solving, little involvement in school and with peers Peers Child Low social skill, fights, aggressive School Youth Fights, bullies, no homework, academic failure, breaks rules, truant, aggressive, substance use, early sex, delinquent social cognitive deficits Teacher Gives up, suspends Parents Low involvement Home Parent Youth Combative, no discipline, no involvement with school or peer activities, child spends less time at home High Risk Peers Youth Gravitates to delinquent peer groups, early problems with police, stealing, fighting Young Adult Heavy involvement in deviant peer group, delinquency, substance use, depression, school drop out, running away, other high risk behaviors, outof home placement Pregnancy, STDs Peers Reject, retaliate Parents Low supervision Parents Low supervision DSM IV Disorders Trotssyndrom Uppmärksamhetsbrist/hyperaktivitet Beteendestörning 8

9 Blueprint PROJECT Nurse Home Visitation (Dr. David Olds) The Incredible Years Series (Dr. Carolyn Webster Stratton) Bullying Prevention Program (Dr. Dan Olweus) Promoting Alternative Thinking Strategies (Dr. M. Greenberg and Dr. C. Kusche) Big Brothers Big Sisters of America (Ms. Dagmar McGill) Project Towards No Drug Abuse (Project TND) (Dr Sussman et al) Multisystemic Therapy (Dr. Scott Henggeler) Functional Family Therapy (Dr. Jim Alexander) Midwestern Prevention Project (Dr. Mary Ann Pentz) Life Skills Training (Dr. Gilbert Botvin) Multidimensional Treatment Foster Care (Dr. Patricia Chamberlain) Mapping Problem to Intervention for Moderate to High Risk Youth Problem Domain Family (Primary) No Family Aggression Impulsive Mental Health Sexual Behavior Alcohol/Drugs Attitudes Skills Intervention Functional Family Therapy (FFT), Multi Systemic Therapy (MST), and Mentoring Multi Dimensional Treatment Foster Care Aggression Replacement Training (ART) Dialectical Behavior Therapy (DBT) or ART DBT or Family Integrated Treatment (FIT)? ART, DBT, FIT? ART, DBT, FIT ART, DBT ART, DBT School, Employment, Free Time, Relationships 9

10 ES 0,10 Boot camps för ungdomar 0,18 Aggression replacement training (ART) 0,37 Multi dimensional treatment foster care (MTFC) 0,31 Multisystemisk terapi (MST) 0,25 Funktionell familjeterapi (FFT) 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0,10 0,20 Steve Aos, Polly Phipps, Robert Barnoski & Roxanne Lieb (2001). THE COMPARATIVE COSTS AND BENEFITS OF PROGRAMS TO REDUCE CRIME. Washington State Institute for Public Policy Intensitet/struktur Familjeforums Behandlingsmetoder / manualer Institution Journal digital MTFC IHF/ Späd IHF / Marte Meo IYS IHF / Marte Meo Marte Meo späd förskola Incredible years/ Marte Meo / föräldrarutbildning FFT Låg mellan stadie år ålder 10

11 Multipla orsaker till antisocialt beteende. Följande samband är dokumenterade av olika forskargrupper. Individuella svårigheter: Familjerelationer: Samvaro med avvikande kompisar: Skolsvårigheter: Grannskap och närsamhälle: Man räknar med att barn och ungdomar som blir föremål för behandling startat eller fullföljer inte behandlingen i så hög utsträckning som %. (Kazdin,1990) Ungdomar med beteendeproblem är ännu svårare att engagera i behandling. 11

12 Kärnkomponenter i sena familjeinterventioner Framgångsrika familjeinterventioner syftar till att engagera familjen i aktiviteter som främjar positiva former av familjesammanhållning och engagemang. t ex kommunikationsträning, problemlösning och konflikthantering Risk och hälsofaktorer som har att göra med familjen och den utvecklingsmässiga övergången från barndom till ungdomsår (metaanalyser Woolfenden, Williams& Peat 2003) Effektiva program använder sig av interaktiva strategier för att lära ut färdigheter till föräldrar och deras barn som innehåller övning och återkoppling De ger hemläxor och hjälper sedan familjen att förfina färdigheter som fungerar och förändra dem som inte fungerar De använder sig av familjeinterventioner som främjar familjens engagemang, samarbetsvilja och vilja att investera i programmet Anledningen till att familjen stannar kvar och engagerar sig i interventionerna är att programmet når ut till familjen att programmet främjar ett konsekvent och respektfullt samspel mellan programansvariga och familjen samt att man minimerar praktiska hinder för deltagande ( tider, transporter mm ) Kombinationen av kärnkomponenter och vettiga pedagogiska strategier som tycks ge bäst resultat ( Dusenbury,2000, Kumpfer & Alvarado,1998; Lochman & van den Steenhoven

13 IHF Intensiv hemmabaserad familjebehandling En Manual byggd och influerad av behandlingsmanualerna: MTFC FFT MST ART MI Samt mångårig erfarenhet av psykosocialt förändringsarbete med familjer, barn och ungdomar med komplexa problem och behov FEEDBACK O S R E RISK FAKTORER INSATSER G A K V R E VAL AV KLIENT GRUPP N I S A E N S E S U L T T R A SKYDDS FAKTORER INSATSER I O I N T N G 13

14 BEHANDLINGSPLAN MÖTEN SKYDDS OCH RISK FAKTORER DOKUMENTATION METODKONTROLL Generaliseringsfas Beteendeförändringsfas Undersökningsfas GENERALISERING EMPOWERMENT MÅLFOKUSERING BETEENDEANALYS BEHANDLINGS TEAM Engagemangsfas ALLIANS Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Målgrupp Barn och ungdomar med beteendeproblem Barn och ungdomar som befinner sig i en utstötningsprocess från familj, kamrater, skola, BUP och socialtjänst. ( Svarte Petter ) Barn och ungdomar som riskerar att placeras utanför familjen och institutionsplaceras 14

15 Målgrupp IHF Inkluderingskriterier a) barn och ungdomar i åldern 7 20 år (0 7 år IHF späd) b) Måste finnas en Ip samt dess biologiska/psykologiska förälder c) Både Ip och biologisk/psykologisk förälder måste vara villiga att delta och kunna beskriva egna förändringsmål d) Socialförvaltningen har gjort bedömningen att barnet kan bo hemma Exkluderingskriterier a) personer som befinner sig inskrivna inom omsorgen, svår lågbegåvning hos Ip eller föräldrar b) akut psykos c) i familjer där hög risk för våld gentemot behandlare föreligger d) om ej FF ges ansvaret för det totala behandlingsarbetet e) tungt intensivt missbruk? f) om FF gör ett etiskt övervägande där vår medverkan underhåller ett dysfunktionellt system som hindrar en senare och mer effektiv behandlingsinsats Exempel Neuropsykiatriska funktionshinder, ADHD Barn och ungdomar som är på väg att placeras utanför familjen pga eget beteende Ungdomar som är i riskzon eller är dömda för misshandel, stöld, sexuella övergrepp, hot etc Conduct disorder Svårigheter i familjens relationer Icke fungerande skola Antisociala kamrater Kriminalitet Missbruk Mål Att sammanhållningen och omsorgen i familjen blir stärkt. Att ungdomen/barnet återupprättar kontakter med positiva prosociala vänner och avbryter kontakter med negativa vänner och miljöer. Att barnet/ungdomens förbättrar sina prestationer i skolan Att ungdomen ökar sitt deltagande i positiva fritidsaktiviteter Att kontakten mellan familjen och omgivningen stärks. ( t ex skola familj ) Att familjen får erfarenheter och verktyg så att de själva kan lösa framtida problem och svårigheter. 15

16 Systemteori ( Bateson, Haley & Weakland 1956 ) Från mekaniskt, linjärt fokus ( orsak verkan) till ett perspektiv som förstår orsakssammanhang i form av samtidigt, ömsesidigt influerande och sammanhängande fenomen. Helheten är större än summan av delarna Antisocialt beteende är enligt systemteorin en funktion av dynamiska interaktioner mellan element från hela systemet och mellan systemet och den kringliggande ekologin En systemisk terapeut utforskar: hur föräldrarnas uppfostringsstrategier påverkar barnets beteende hur barnets beteende påverkar föräldrarnas beteende Hur föräldrarnas förhållande till barnets beteende hänger samman med föräldrarnas äktenskapliga förhållande Hur barnets beteenden påverkar omgivningen. Barnets förhållande till skolan Barnets förhållande till jämnåriga Barnets förhållande till släktingar 16

17 En socialekolog antar att barnets antisociala beteende också är influerat av: Miljöer och personer som inte kommer i direkt kontakt med barnet. Te x föräldrarnas arbetsförhållande, mediavåld mm Ett bredare och talrikare kontextuellt inflytande t ex kan ett barns framgångar i skolan både bero på samarbetet mellan skola och hem och på hur och vad som undervisas i skolan. T ex kan mammans bristande stöd till skolans disciplinära åtgärder hänga samman med en konflikt mellan henne och hennes man när det gäller uppfostringsstrategier, en tidigare konflikt mellan mamman och skolans personal kan påverka, liksom mammans depressiva symtom etc. Social inlärningsteori Utgångspunkten är att mänskligt beteende i stort sett är inlärt via socialisering, uppfostran, modellinlärning etc. Det som formar beteendet är företrädesvis belöning av olika beteenden (bestraffning mindre effektivt) Oönskade beteenden lyfts inte fram utan negligeras. Önskade beteenden synliggörs, stöds och förstärks Beteendebeskrivningar är därför viktiga 17

18 triangulering I familjer med komplexa problem och behov uppstår ofta konflikter mellan myndigheter, hjälpare; Skolan anmäler till socialförvaltningen, socialförvaltningen får ingen arbetsallians med föräldrarna, föräldrarna vill ha hjälp av BuP men BuP tycker att socialförvaltningen osv. Skola Föräldrar Polis BuP socialtjänst släkt Behandlar systemet Fam.beh Familj Ungdoms Beh. skola Behandlings Samordnare Ungdom Barn Polis Fritid social 18

19 Arbetstider Produktionsdomän Uppdragsfrågor/ förvirring Behandlingsdomän Ärendebelastning Myndighets kontakter Vem bestämmer vad IHF Engagemangsfasen Undersökningsfasen Beteendeförändringsfasen Generaliseringsfasen (empowerment) 19

20 Engagemangsfasen Hembesök Matchning Alliansbygge Inge hopp Samarbetsprojekt Information erfarenheter/forskning Ge familjen en bild av hur samarbetet/ behandlingen kommer kunna att se ut Samordnaren ansvarar för att följande görs och diskuteras inom teamet i undersökningsfasen nätverkskarta, tregenerationer tillsammans med familjen. Var finns resurserna och var finns hindren för förändringar och lösningar. Vilka riskfaktorer respektive hälsofaktorer finns det inom olika livsområden Rita en tidsaxel för när och hur tidigare problem bemöts. Finns missbruk, psykiska åkommor i släkten. ( FT ) Multisystemisk analys Vad är föräldrarnas teori om sin barn/ungdoms beteende Hur var det i familjen innan problemen började Hur kommer det att se ut i familjen när problemen är lösta Vad har familjen gjort för lösningsförsök som inte fungerat ( obs undvik att ge lösningsförlag i undersökningsfasen ) x 20

21 Utbildning Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet Känslo och beteende Mässig utbildning Familjens bakgrund Och hur den fungerar Familjens nätverk Hälsa Barnet Skydds och riskfaktorer som verkar för barnets välfärd Barnets behov Familj och miljö boende arbetssituation ekonomi Grundläggande omsorg Föräldrarnas förmåga Säkerhetsaspekter Social integrering Känslomässig värme Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet Resurser i den Närmaste omgivningen Vänner som dricker Bevisat av:fältassistent, föräldrar Stor tillgång på alkohol Bevisat av: fältassistent, närpolis Självmedicinering Bevisat av: Ola, föräldrarna Alkoholproblem I familjen Bevisat av: mamma OLA Dricker alkohol Inga konsekvenser Bevisat av: föräldrarna Ger en KICK Bevisat av: Ola Föräldrarna har dålig koll på vad Ola gör Bevisat av: föräldrarna Konflikter hemma Bevisat av: familjen Inga positiva fritidskontakt er Bevisat av: Ola 21

22 nio principer för multisystemisk behandling ( Hengeler ) Det har gjorts en analys av vad det är för faktorer som förstärker och bevarar problemet och det finns en förståelse för sambandet mellan problemet och ett socialt kontext (sammanhang). Teamet har undersökt resurserna i systemet för att hitta positiva ingångar till att se det friska som hävstång för förändring. Mål och medel är utformade så att de ökar ansvarsfullt beteende i och omkring familjen Målen ska vara formulerade i närvaro och beteendetermer. De ska vara handlingsinriktade. Målen/medlen ska vara inriktade beteendesekvenser mellan olika system. Målen/medlen ska vara anpassade till ungdomens/barnets ålder och utveckling Målen och medlen ska vara utformade så att de kräver dagliga ansträngningar från familjemedlemmar Mål och medel ska utvärderas ur olika perspektiv skola/familj/ungdom/syskon/fritid Behandlingsinsatserna ska inte göra familjen beroende av behandlarna eller behandlingen. x Beteendeförändringsfasen Målfokuserat, teammöten varje vecka Multisystemiskt Specifika personalroller Familjeterapi 1 2 vecka Ungdomsbehandling 5 10 t /vecka Teamarbete Hög tillgänglighet mellan träffar 22

23 Behandlingsutvärdering Process studier vad i behandlingen gör vad, när, hur randomiserad Kontrollgrupp 12 mån efter Före under efter Standardiserade formulär/tester med hög validitet och reliabilitet 12 mån efter Självsvarsformulär/ enkäter som mäter funktion/symtom Consumer satisfaction (hur nöjda är klienten,uppdragsgivaren ) LIKALYDANDE SYMTOMLISTOR FÖR R FÖRÄLDRAR, F UNGDOMAR OCH LÄRARE L 1. Tillbakadragenhet 2. Somatiska klagomål 3. Ängslan/nedstämdhet 4. Sociala pr oblem 5. Tankepr oblem 6. Uppmär ksamhetspr oblem 7. Brottsligt beteende 8. Aggressivt beteende Inter nalisering Exter nalisering TOTALT Kjell Hansson 23

24 CBCL tot I HF, Familjforum MTFC T1 Marte Meo, före Utredningsavd. I ntensiv fam. t. Familjehuset Bup öppenvård Lunds barnhem Normal grupp

25 25

26 26

27 Principer om familjebehandling familjen är nyckeln till långsiktiga resultat det mest effektiva sättet att hjälpa ungdomar / barn på är genom att hjälpa deras familjer föräldrarna myndigörs och accepteras som likvärdig samarbetsparner behandlarna tar inte på sig uppgifter som familjen själv kan utföra. familjen formulerar behandlingsmål hembesöken läggs på tider som passar familjen. alla familjens problem ingår i behandlingen x 27

28 Familjebehandlaren ska. Ha en absolut vilja att fortsätta terapin och hålla fokus på vad det handlar om. Det är viktigt att kunna kommentera och ta med allt som finns både inom och utanför familjen när det gäller att arbeta, exempelvis genom att kommentera, stödja eller omformulera. Vara icke dömande. Familjebehandlaren är icke dömande och bör avstå från att kritisera. Speciellt familjefunktioner är den enskilda familjens egendom, och de har all rätt i världen att fungera som de vill. Samtidigt som man måste peka på vilka eventuella konsekvenser ett visst beteende kan få. Vara icke anklagande. Familjebehandlaren ska se på beteendet utifrån en funktionell synpunkt. Vad bidrar beteendet till?allt beteende är ett försök att lösa något problem, frågan är vilket. Humor, värme och acceptans. I familjebehandlingen är det viktigt att man kan visa värme, acceptans och humor. I många familjer är humor en av de viktigaste möjligheterna för att få medlemmarna att se annorlunda på sitt sätt att fungera och också en möjlighet för att kunna distansera sig. Positiva omformuleringar + Lägga sig i Vara otålig Vara arg tjatig vara likgiltig Försvara sig Vara uppgiven Vara uppkäftig Ha dåligt självförtroende Överaktiv Egoistisk Vara osäker Svårt att samla tankar Intresse, bry sig om, engagerad Ivrig, angelägen, drivande Uppriktig, ledsen, visar känslor Omtänksam, visar omsorg, bryr sig Tolerant, stillsam, diplomatisk Sätter gränser, skyddar sig, integritet Öppenhet, erkänner svaghet Uppriktig, ärlig, modig Försynt öppen för nya intryck Intensiv, energisk Ledare, går sin egen väg, individualist Försiktig, fundersam, sökande Avslappnad, kreativ mm 28

29 Effekt av positiv omformulering Ger möjlighet att komma ur destruktiva mönster Introducerar alternativ som kan skapa förvirring ur vilket alternativa beteende kan komma fram Ger något nytt att tänka på som kan ändra syn på varandra eller på varandras beteende Lättar på den syndabocksprocess som ofta förekommerx TIME OUT Använd sparsamt! KONSEKVENSER IGNORERA GRÄNSER BERÖM Använd mycket! LEK Använd mycket! 29

30 KONSEKVENSER TIME OUT Aggression IGNORERA GRÄNSER Störande beteenden Ansvarsfullhet Förutsägbarhet Lydnad BERÖM LEK Föräldrastrategier Sociala färdigheter Motivation Samarbete Problemlösning Självkänsla Attachment Fördelar för barnenx Samordnares roll i olika faser Engagemangsfas Undersökningsfas Kartläggning Beteendeförändrings och generaliseringsfas Kontakt med myndigheter Information och erfarenheter Ge bild av hur samarbetet kommer kunna att se ut Hålla koll på att alla i teamet samlar in information som behövs för undersökningsfasen Sammanställa arbetsplan Ge uppdragsgivare rapporter Intern handledning, hålla och leda team möten. Hålla nätverk krisoch uppföljningsmöten 30

31 Svårigheter och styrkor Svårigheter Att behålla utanförperspektivet Att utmana utan att provocera Att ha särställning mot kolleger Styrkor Utanför rollen ger möjligheter till att se alla nyanser perspektiv av behandlingsarbetet Teamet känner trygghet i att det finns någon som har överblick över hela systemet Personalgrupp blir mer sammansvetsad Behandlingsarbetet utsätts för ständig omprövning och förändring, det går inte lika lätt rutin i insatser Ute eller inne det är frågan Terapilokal Ej kunskap om hur familjen har det hemma Mindre störande moment i terapilokal Kräver att familjen är mera motiverad Behandlingen kan vara svårare att generalisera Mindre tid för terapeuten mera tid för familjen Kräver bra terapilokal Lättare att arbeta med empowerment Lättare att ta upp känsliga teman Lättare att bara prata med delar av systemet Lättare att spela in video Lättare för terapeuten att hålla terapeutisk hållning Lättare för terapeuten att konfrontera och ifrågasätta Tryggare för terapeuten 31

32 Ute eller inne det är frågan Hemma Kunskap om hur familjen har det hemma Mera störande moment i hemmet Motivera till deltagande i behandling Möjlighet att träffa flera i familjen Behandlingen kanske mera generaliserbar Lättare att man tar över saker (manage) Lättare att bli mera praktisk än terapeutisk Mindre tid för familjen mera tid för behandlaren Kräver ingen terapilokal Svårare att ta upp känsliga temata Svårare att bara prata med delar av systemet Svårare att spela in video Svårare för terapeuten att hålla terapeutisk hållning Svårare för terapeuten att konfrontera och ifrågasätta Mindre säkert för terapeuten (farlighetsaspekten) x MTFC Västerås Magelungen Hässleholm Gryning:Göteborg Halmstad Danmark Utlandsuppdrag Moskva ST Petersburg Skellefteå Umeå Utbildnings uppdrag: Familjeforum Konsult Sundsvall, Kramfors Uddevalla Öckerö Tynnered Ljungby Höganäs Hyllie, Kirseberg Husie SDF Kristianstad Rinkeby Västerås Eskilstuna Linköping Kalmar Nybro Skövde / Fabriken privat öppenvård 32

33 Vad menar Socialstyrelsen med systematiska bedömningar? Vad hjälper för vem? En regelbunden systematisk bedömning, dokumentation och en upprepad bedömning av klienter efter insats ger möjlighet att erbjuda insatser som visat sig vara verksamma för klienter med en liknande livssituation. Den systematiska bedömningen ger möjlighet att reflektera kring resultat vad är bra vad behöver förstärkas. Vad är inte bra och hur kan det förbättras. Systematisk bedömning kan öka samarbetet mellan forskning och kliniskt arbete. På nationell nivå kan den systematiska bedömningen ge bidrag till nationell statistik över klienter och insatsers resultat. Socialstyrelsens slutrapport redovisning av regeringsuppdrag artikelnr: socialstyrelsens slutrapport redovisning av regeringsuppdrag För en kunskapsbaserad socialtjänst Standardiserade bedömningsmetoder: Metoder som mäter måluppfyllelse ( Klient och behandlare sätter upp mål måluppfyllelsen kan följas upp kvalitativt eller standardiserat ) Formulär som täcker livsområden ( Behovs analys används till grund för; utredning, beslut av insats, behandlingsplanering och uppföljning ) Formulär koncentreras till ett särskilt livsområden ( Klienten tillfrågas mer djupgående om sin situation t ex vardagssituation, familjefunktion ) Formulär som mäter klientens upplevelse av insatsen ( om de är nöjda om de har fått hjälp ) 33

34 verktyg Standardiserad metod för att regelbundet bedöma klientens hjälpbehov och situation utifrån klientens uppgifter Formulären skall ställa relevanta frågor som besvaras genom intervjuer, självskattning och observation Vetenskapligt prövade formulär Data bör sammanställas så att man ser resultaten på individ, grupp och verksamhetsnivå. Multipla orsaker till antisocialt beteende. Följande samband är dokumenterade av olika forskargrupper. Individuella svårigheter: Familjerelationer: Samvaro med avvikande kompisar: Skolsvårigheter: Grannskap och närsamhälle: 34

35 Förteckning över undersökningsinst rument. Områden/variabler Instrument Referens Individuell symtomatologi Familjefunktion SCL 90 länk CBCL Föräldrar om ungdomar YSR Ungdomarna TRF Lärare Familjeklimat Frågor om familjemedlemmar Känsla av sammanhang Derogatis et al Achenbach 1991 Achenbach 1991 Achenbach 1991 Hansson 1989 Hansson & Jarbin 1997 Hälsovariabler Antonovsky 1991, Hansson & Cederblad 1995 Optimism Stegen Wiklund et al 1992 Temperament TCI Clonninger et al 1994 Självdeklarerad Bakgrundsvariabel Journaldigital kriminalitet m.m. Bakgrundsdata Bakgrundsvariabel Journaldigital Risk och friskfaktorer PDR (Parent Daily Rapport) Chamberlain 1994 Beteendeskattningar från fosterfamilj och biologisk familj Måluppfyllelse Bakgrundsvariabel Journaldigital Behandlingsutvärdering Process studier vad i behandlingen gör vad, när, hur randomiserad Kontrollgrupp 12 mån efter Före under efter Standardiserade formulär/tester med hög validitet och reliabilitet 12 mån efter Självsvarsformulär/ enkäter som mäter funktion/symtom Consumer satisfaction (hur nöjda är klienten,uppdragsgivaren ) 35

36 LIKALYDANDE SYMTOMLISTOR FÖR R FÖRÄLDRAR, F UNGDOMAR OCH LÄRARE L 1. Tillbakadragenhet 2. Somatiska klagomål 3. Ängslan/nedstämdhet 4. Sociala pr oblem 5. Tankepr oblem 6. Uppmär ksamhetspr oblem 7. Brottsligt beteende 8. Aggressivt beteende Inter nalisering Exter nalisering TOTALT Kjell Hansson SCL 90 SYMTOMLISTA FÖR VUXNA SCL 90 totalt Somatiska problem Tvång Känslighet Depression Ångest Ilska Fobisk ångest Paranoida Psykos Övrigt Kjell Hansson 36

37 FAMILJEKLIMAT ETT SÄTT ATT UNDERSÖKA UPPLEVELSEN AV FAMILJEN NÄRHET DISTANS SPONTANITET KAOS LUNDS BARNHEM, TB, KH CBCL tot I HF, Familjforum MTFC T1 Marte Meo, före Utredningsavd. I ntensiv fam. t. Familjehuset Bup öppenvård Lunds barnhem Normal grupp

38 IHF, Mammor, CBCL totalt N = Start 12 m ån IHF, Familjeklimat, Ungdomar (n = ) 2,5 2 IN UT SKOLUNGD. 1,5 1 0,5 0 NÄRHET DISTANS SPONTANITET KAOS 38

39 Hur har systemet tillkommit? Systemet är ett resultat av samarbete mellan: Praktiskt verksamma behandlare: Familjeforum AB IT företag: MMP Sverige AB, Defensor AB Forskare inom området: Professor Kjell Hansson, Socialhögskolan, Lunds universitet 39

Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003

Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003 Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003 KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Kunskap vad är det? Kunskap är ett tvetydigt

Läs mer

Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder:

Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder: Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder: Intensiva manualbaserade öppenvårdsinsatser för barn ungdomar och familjer, handledning, utbildning, arbetsplatsutveckling, effektutvärderingar/forskning

Läs mer

FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT

FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Blueprint PROJECT Nurse Home Visitation (Dr. David Olds) The Incredible

Läs mer

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT, HANDLEDARE I PSYKOTERAPI PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET KLINISKA INSATSER 3 % HÖG RISK 7 % RISK MÅLINRIKTADE

Läs mer

VÄLKOMNA! IHF utbildning. Samordnarrollen

VÄLKOMNA! IHF utbildning. Samordnarrollen VÄLKOMNA! IHF utbildning Samordnarrollen Lund oktober 2013 Hur är dagen upplagd? Vi arbetar mellan kl. 10.45 16.30 Vi äter lunch på egen hand 12.00 13.00 Vi bestämmer gemensamt fikapauser och andningspauser!

Läs mer

IHF FAMILJEBEHANDLING

IHF FAMILJEBEHANDLING IHF FAMILJEBEHANDLING Utbildning i Lund Tisdagen den 15:e oktober 2013 Carina Hedenborg, specialpedagog Specialpedagog 1-årig grundkurs lösningsfokuserat arbetssätt Marte Meo terapeut Certifierad Föräldrautbildare

Läs mer

FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC

FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC Dagens program Kort om familjebehandling/familjeterapeutiska teorier och skolor Genomgång av familjeterapeutrollen i MTFC. - Från undersökning till eftervård. Filmcase: Anton

Läs mer

Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University

Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University FFT - SVERIGE Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University Reg. Varumärke: nr. 382134 FFT - -SVERIGE DRIVS AV OSS VIA KONTINUERLIGT

Läs mer

Multidimensional Treatment Foster Care, MTFC

Multidimensional Treatment Foster Care, MTFC Multidimensional Treatment Foster Care, METODER ATT HJÄLPA FAMILJER ATT HANDSKAS MED BARN OCH UNGDOMARS BETEENDEPROBLEM Patricia Chamberlain & John B. Reid Oregon Social Learning Center UNDERVISNINGSSERIE

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Familjebehandling på goda grunder Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Kort historik S. Freud Psykoanalys, vuxna padenter c:a 1900 J. Bowlby mor barn terapi,

Läs mer

Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem?

Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem? Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem? forskare, Socialstyrelsen pia.kyhle.westermark@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen, Stockholm, 1 Socialtjänstens

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år?

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? www.evidens.nu Rapporter och publikationer Ny serie Gothia förlag Målgruppsanpassade + studievägledning

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Välkommen! Claus Forum Affärsområdeschef Individ och familj Humana tre verksamhetsområden Personlig assistans 1900 kunder 4600 årsanställda 250 tjänstemän Individ

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

Familjeinriktade insatser Familjeprogram Familjeinriktade insatser Familjeprogram Kunskap till praktik Peter Comstedt Leg. psykoterapeut, handledare och lärare Vad är en familj? - Svaret skiftar beroende på vem man frågar - Kärnfamilj? - Ursprungsfamilj?

Läs mer

Gör behandlingen skillnad?

Gör behandlingen skillnad? STOCKHOLMS UNIVERSITET Gör behandlingen skillnad? En före- och eftermätning av Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Författare: Emma Ottosson Handledare: Alexander Björk Titel: Gör behandlingen skillnad?

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Vad pratar vi om Metropolit-studien Alla

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Socio-emotionell problematik Anna-Karin Schuller. Bråkiga barn

Socio-emotionell problematik Anna-Karin Schuller. Bråkiga barn Socio-emotionell problematik Anna-Karin Schuller Bråkiga barn Kärt barn har många namn. Utagerande/ utåtagerande barn Beteendestörning Samspelssvårigheter Tidigare störningar (Pokka: anknytningsbeteeden)

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument

Läs mer

Hur hittar vi i kunskapsdjungeln?

Hur hittar vi i kunskapsdjungeln? Hur hittar vi i kunskapsdjungeln? 1 Active parenting/aktivt föräldraskap Addis-Ung ADHD-klass Aggression Replacement Training (ART) Aggression Replacement Training (ART) i skolan Alvar Anhörigprogram Arbetsträning

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1 Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24 www.amilundblad.com 1 Ann-Marie Lundblad Socionom, Auktoriserad familjerådgivare, Leg. Psykoterapeut, Doktor i folkhälsovetenskap. p www.amilundblad.com

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

Program i Linköping. Allmänt förebyggande- Främjande - Stärkande

Program i Linköping. Allmänt förebyggande- Främjande - Stärkande Program i Linköping Allmänt förebyggande- Främjande - Stärkande Från första början Småbarnsliv COPE Nya Steg TonårsCOPE 0-18 månader 1 3 år 3-12 år 12-14 år 13-18 år Komet 3 11 år ÖPP 13-15 år Active Parenting

Läs mer

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 7 Inledning Det råder konsensus om att insatser bör erbjudas barn

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Tidiga insatser för familjer

Tidiga insatser för familjer Nordens Barn Köpenhamn den 15 maj 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 20-05-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Uppdrag Nordiska ministerrådet prioriterar

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Emma Andersson, socionom, KIBB-behandlare och utbildare, Prisma familjecentrum, Kristianstad Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Generationskliniker för ADHD. Björn Roslund Leg. läkare Spec. Barn- och ungdomspsykiatri Spec. Allmän psykiatri

Generationskliniker för ADHD. Björn Roslund Leg. läkare Spec. Barn- och ungdomspsykiatri Spec. Allmän psykiatri Generationskliniker för ADHD Björn Roslund Leg. läkare Spec. Barn- och ungdomspsykiatri Spec. Allmän psykiatri Samhällsekonomi Uppskattad samhällskostnad per år för ADHD 70 miljarder SEK/år Varav ca 25%

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015)

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015) Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015) Omfattning: Långvarig ogiltig skolfrånvaro: Mätning från läsåret 2008/2009 är att 1500 elever i kommunala skolor och 150 elever i fristående

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

FFT-prevention En utvärdering av metoden och resultatbeskrivning

FFT-prevention En utvärdering av metoden och resultatbeskrivning FFT-prevention En utvärdering av metoden och resultatbeskrivning Firouzeh Badiee & Agneta Wiik 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte och frågeställningar... 3 1.3 Uppsatsens

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Krukis motivation och behandling

Krukis motivation och behandling Krukis motivation och behandling KVALITETSUTVECKLING AV MOTIVERANDE SAMTAL Elizabeth Hjälmarstedt verksamhetsledare Jonas Rengensjö projektledare MI The Capital of Scandinavia Krukis som bas för förändringsarbete

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad

KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad Brudparet, Hällristning från Vitlycke www.amilundblad.com 1 PAR- OCH ÄKTENSKAPSTERAPI I ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV En multicenterstudie

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Emma Andersson, socionom, familjebehandlare Prisma Kristianstad Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet 10000 9000 8000

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

En organisation som arbetar professionellt och tar sin utgångspunkt i brukarens egen verklighet. Sundbyberg där staden är som bäst

En organisation som arbetar professionellt och tar sin utgångspunkt i brukarens egen verklighet. Sundbyberg där staden är som bäst En organisation som arbetar professionellt och tar sin utgångspunkt i brukarens egen verklighet Syfte, mål och agenda för denna 1,5 timme! Syfte Att berätta om vårt utvecklingsarbete utifrån en organisationsform

Läs mer

Familjeinriktade insatser; Parterapi.

Familjeinriktade insatser; Parterapi. Familjeinriktade insatser; Parterapi. Eva Sjölander Leg. Psykoterapeut/familjeterapeut. Beroendecentrum Stockholm, EWA- mottagningen. Alkoholmottagning för kvinnor med barn och nyblivna föräldrar med olika

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer