Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

Transkript

1 Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

2 HANDLINGSPLAN VID MOBBNING Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion Stadens skolor är med i Kiva Skola programmet och följer de riktlinjer som detta program utformat. I skolans mobbningsbehandlingsteam (Kiva-team) ingår rektor, ordf. speciallärare, kurator, hälsovårdare och eventuellt resp. klasslärare/klassföreståndare och skolpsykolog, om man ej på respektive skola kommer överens om annat. Rektor, speciallärare eller kurator sammankallar Kiva- teamet när misstanke om mobbning föreligger under verksamhet som finns i skolans arbetsplan. Protokoll förs då mobbningsteamet sammanträder och protokollen är sekretessbelagda handlingar som arkiveras på skolan. 1. Vad är mobbning? Att enkelt definiera mobbning är svårt. Gränsen mellan mobbning och alldagliga konflikter är ibland svår att dra. I en del klasser och mellan en del elever hör en viss retsamhet till även om detta inte är önskvärt. Med psykiskt våld avses emellertid kontinuerliga och upprepade former av trakasserier, förtryck eller orättvis behandling mot en försvarslös person - enstaka trakasserier är inte mobbning. Med mobbning kan man också avse att en eller fler elever utsätter någon med psykiskt våld, verbala tillmälen eller fysiskt våld systematiskt under en längre tid. Målsättning och/eller effekten av detta är att stöta ut den utsatte ur kamratgemenskapen. Mobbning kan ta sig olika uttryck: Psykisk mobbning är då man vänder ryggen till när någon närmar sig, då man grimaserar eller himlar med ögonen, kastar menande blickar mellan varandra eller behandlar någon som luft. Den psykiska mobbningen är vanligast och svårast att upptäcka för omgivningen. Det är också mycket svårt för den utsatta både att säga ifrån och att bevisa att mobbningen förekommer. Fysisk mobbning är att sparka, slå, knuffa, knipa, slita i kläder, sätta krokben, förstöra en annans saker, blockera vägen för någon, gömma en annans väska eller juni

3 att slå igen dörren framför någons näsa. Den fysiska mobbningen är lättast att upptäcka. Verbal mobbning är att sprida rykten, härma, håna, hota, anmärka på utseende eller kläder, hånskratta, fnittra och skämta på en annans bekostnad. Fysisk och verbal (direkt) mobbning är vanligare bland pojkar. Flickor utsätter oftare varandra för psykisk (indirekt) mobbning. Mobbning är ett dolt problem. Den sker sällan öppet på skolgården utan äger rum i korridorer, trappor, omklädningsrum, men också i klassrummet när läraren tittar bort. Mobbning genom sociala medier och elektronisk mobbning Elektronisk mobbning kan vara förutom verbala påhopp och förtal även att man publicerar manipulerade eller olämpliga bilder. 2. Förebyggande verksamhet a) i skolan och klassen. Vi strävar efter att uppnå en god och kamratlig stämning i skolan, där alla känner gemenskap och vi - anda. Detta gör vi bl.a. genom vänelevs- eller fadderklassverksamhet. Varje elev bör bli sedd och inse sin betydelse/roll i skolsamfundet. I klasserna förs diskussioner om gott uppförande och mobbning. Vänskap och kamratskap betonas i skolans alla aktiviteter. Skolorna arbetar huvudsakligen enligt Kiva skola programmet. Skolvisa variationer kan förekomma. I åk 1 och 4 och 7 hålls undervisningsövningar som består av lektioner och dataspel. Lektionerna innehåller diskussioner, grupparbeten, kortfilmer om mobbning och rollspelsövningar. Hänv.: På rasterna finns alltid lärare som övervakar. juni

4 b) i hemmen. Barnens känsla för solidaritet och ansvar för andra människor utvecklas främst i hemmen vilket skapar goda förutsättningar för att aktivt motverka mobbning. Klara gränser och rikligt med stöd skapar trygghetskänsla. Det är bra att uppmuntra försiktiga barn att säga ifrån och protestera om de upplever att de blir illa behandlade. Det är skäl att poängtera att det finns och skall finnas olikheter mellan hemmen. Att motverka mobbning handlar i hög grad om att bearbeta bakomliggande faktorer som skapat felaktiga sociala attityder och värderingar. Vi kan inte informera bort mobbning utan istället ska vi finna en undervisningsmodell som tillåter eleverna att själva bearbeta sina attityder och värderingar. Betona det goda beteendets betydelse! Genom att: framhålla omvärldens positiva reaktioner på gott beteende uppmärksamma gott uppförande 3. Hur upptäcka mobbning? I skolan utförs enkätundersökningar för att ta reda på om mobbning förekommer. Utvecklingssamtalen med eleverna och deras vårdnadshavare ska klarlägga hur eleven trivs i skolan, om eleven utsätts för trakasserier och huruvida eleven känner till om andra elever mobbas. Skolkuratorn och skolhälsovårdaren diskuterar med eleverna hur de trivs och hur de mår. Lärarna är uppmärksamma på trivseln i klasserna och engagerar sig i rastaktiviteterna samt för regelbundna samtal om klassens sociala klimat. juni

5 4. Arbetsgång vid konflikter Klassläraren tar itu med enstaka fall av konflikter. Han/hon kontaktar vårdnadshavarna till de inblandade då upprepade fall av retande eller konflikter upptäckts. Om samarbetet mellan klassläraren och vårdnadshavare inte lett till önskat resultat kopplas skolkuratorn in. Skolkuratorn utreder ärendet vidare genom diskussioner med offer, förövare, andra elever och vårdnadshavare Mobbningsteamet vid skolan tar itu med definierade mobbningsfall och fall där samarbetet mellan klasslärare och vårdnadshavare inte nått önskat resultat i konfliktlösningen. Om ett fall har övertagits av mobbningsteamet bör klassläraren/ klassföreståndaren inte längre diskutera fallet i klass eller med vårdnadshavare. Diskussionen förs då med mobbningsteamet eller skolkuratorn. Mobbningsteamet arbetar enligt handlingsplanen i KiVa skola programmet 1) Sållningsblankett 1, ifylls av den vuxna som fått höra om ett möjligt mobbningsfall. Utredningen av mobbningsfall avser i detta sammanhang sådana situationer där mobbning konstaterats ha pågått en tid, dvs. situationer där det är fråga om systematisk mobbning. Teamet ska inte kallas in för att utreda varje liten konflikt som föds under rasterna. Däremot utreder teamet de fall som uppfyller kriterierna för systematisk mobbning. Sållningsblanketten ifylls av den person som först fått kännedom om eventuell mobbning. 2) Diskussion med den mobbade eleven - blankett 2. Varje mobbningsfall utreds av en eller två av skolteamets medlemmar. Först förs ett enskilt samtal med en elev som blivit mobbad. Den mobbade eleven beskriver händelserna. Det är viktigt att få reda på vilken typ av mobbning som har förekommit och vem som har deltagit i den. Tidpunkten för följande träff bestäms (t.ex. 1-2 veckor efter diskussionen) 3) Enskilda diskussioner med de elever som deltagit i mobbningen- blankett 3. Efter att diskussion förts med den mobbade eleven förs enskilda diskussioner med de elever vars namn framkommit då mobbningen kom till kännedom. juni

6 4) Gruppdiskussion med de elever som deltagit i mobbningen blankett 4 Gemensam genomgång av det som var och en förbundit sig till. Överenskommelse om uppföljningsträff med samma grupp, exempelvis efter 1-2 veckor. I första hand behandlas mobbningssituationer i skolan som en del av social träning och undervisning. Ifall inte mobbningen upphör kontaktas mobbarnas vårdnadshavare och diskussioner förs mellan dem och mobbningsteamet. Skolkuratorn har i dessa diskussioner en framträdande roll. 5. Samverkan mellan elever, vårdnadshavare och andra samarbetsparter Då det gäller elevernas trivsel i skolan bör alla i skolsamfundet medverka till en positiv och trygg atmosfär. Eleverna bör lära sig att alla har rätt till en trygg och trivsam skolgång och missförhållanden bör uppmärksammas. Vårdnadshavarna ska diskutera med sina barn kring förhållandena i skolan och kontakta skolan om det framkommer att det egna barnet blir utsatt eller då de får kännedom om att andra elever blir utsatta. Skolan samarbetar aktivt med olika samarbetsparter. Elevvårdsmöten hålls regelbundet. Till elevvårdmöten kallas vid behov in personal från socialväsendet, skolhälsovården (hälsovårdare, psykolog och läkare). 6. Information Arbetet mot mobbning bör spridas till alla inom skolsamfundet. Läraren informerar eleverna om hur man motverkar mobbning och vårdnadshavarna informeras via föräldramöten och informationsblad. Alla inom skolsamfundet bör vara medvetna om sitt ansvar och all kännedom om att elever blir mobbade eller trakasserade bör vidarebefordras till klassläraren, rektorn, kuratorn eller hälsovårdaren. Med denna plan vill vi i skolorna i Jakobstad förebygga mobbning i skolan och markera skolans inställning: Mobbning i skolan definieras som kränkande av människovärdet och alla i skolan bör inta en klart negativ hållning till den. juni

7 I skolan accepteras inte någon som helst form av mobbning. Samtliga i skolan; lärare, personal och elever ska i förebyggande syfte arbeta för att förhindra mobbning. juni