2015 säteriskolan. Arbete Mot Mobbning MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Transkript

1 2015 Arbete Mot Mobbning MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

2 Denna broschyr innehåller information om hur vi på Säteriskolan arbetar för ökad trivsel och trygghet. Vi motverkar kränkande handlingar och mobbning. Målet är att alla barn ska lära sig förstå, hantera och respektera egna och andras känslor, samt ta ansvar för sitt eget handlande. Att barnen trivs i skolan är en förutsättning för lärandet. I denna folder redovisas hur vi arbetar för en ökad trivsel för att förebygga, upptäcka och motverka kränkningar och mobbning. Det vi i grunden utgår ifrån är diskrimineringslagen och skollagen. Denna folder kommer att vara en del av Likabehandlingsplanen. Vad är mobbning? Mobbning är när en eller flera personer systematiskt trakasserar en annan person under en viss tid. Trakasserierna kan bestå av hånande kommentarer och upprepade knuffar, ofta osynliga för dem runtomkring. Att utesluta någon ur gemenskapen kan också vara mobbning. I de fall där eleven känner sig kränkt av skolpersonal kontaktas berörd personal eller rektor. Hur förebygger och upptäcker vi kränkningar och mobbning? Eftersom mobbning ofta är ett dolt problem får vi vanligtvis information från föräldrar, kamrater eller skolpersonal som anser att någon inte blir rätt behandlad. Vi har ett rastvaktsystem där personal från skolan finns ute på rasterna för att se vad som händer på skolgården. Rastvakternas närvaro bidrar till ökad trygghet, men ibland kan det vara svårt för rastvakterna att bedöma vad som är lek och vad som är på allvar. Då är det viktigt att elever signalerar vad som står på till de vuxna på skolan. 2 3

3 Detta kan också ske genom de kamratstödjare som finns i år 2-3. I år 2-3 finns det kamratstödjare som är extra ögon och öron under skoldagen. Att ha kamratstödjare är också ett sätt att träna barnen på att ta ansvar för varandra, att vara kompisar. I år 4-5 arbetar vi med samtal regelbundet varje vecka om trivsel och trygghet. Hur bekämpar vi kränkningar och mobbning? Enstaka trakasserier eller kränkningar försöker klassläraren lösa själv med de inblandade, annars kopplas Likabehandlingsteamet in. Skolan har ett Likabehandlingsteamet som tar itu med mobbningsfallen. Metoden går i korthet ut på att mobbningen omedelbart skall upphöra genom att den eller de personer som mobbar själva ansvarar för detta. Elever har även möjlighet att lämna information till Likabehandlingsteamet genom att direkt kontakta oss eller via en brevlåda som är placerad utanför personalrummet. Årligen genomförs anonyma enkäter där vi försöker få reda på hur eleverna trivs i skolan, om någon känner sig mobbad och om det finns platser på skolan som känns otrygga. Elevernas svar kan hjälpa rastvakterna med var vuxennärvaron är viktig. Typexempel på hur ett mobbningsfall kan lösas: Någon vuxen på skola får reda på att en av skolans elever inte mår bra pga. att en eller flera skolkamrater har uppträtt kränkande. Information kan komma från barnet själv, kamratstödjare, andra barn, föräldrar eller personal. Klassläraren blir informerad och för söker lösa situationen genom att bl.a. prata med de inblandade. 4 5

4 Om dess kränkningar ändå fortsätter kopplar läraren in Likabehandlingsteamet. Någon ur Likabehandlingsteamet pratar med det utsatta barnet och hämtar information för att få en klar bild om vad som hänt. Hur gör jag om jag misstänker att mitt barn mobbas? En förälder som misstänker att sitt barn, eller något annat barn, känner sig kränkt eller mobbas i skolan bör snarast kontakta i första hand klassföreståndaren. Det går även att vända sig till någon ur Likabehandlingsteamet, rektor eller kurator. På baksidan av denna folder hittar du telefonnummer till dessa personer. Oroliga föräldrar ska känna att skolan tar deras ängslan på allvar och att allt förs för att mobbning inte ska förekomma på vår skola. När tillräckligt med fakta finns, följer det viktiga samtalet det eller de barn som utfört de kränkande handlingarna. Samtalet är ganska strikt men inte fördömande och går ut på att den som har mobbat själv ska föreslå hur mobbningen ska upphöra. Dessa samtal sker snarast efter att Likabehandlingsteamet har kopplats in. Sedan kontaktas föräldrarna till de inblandade för information om vad som har hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Därefter följer två veckor då vi noga följer vad som händer med de inblandade. Sedan genomför vi ett uppföljningssamtal. Om allt gått väl, anser vi mobbningsfallet vara avslutat. Skulle fallet inte vara löst efter två veckor upprepas åtgärden och då kopplas även skolans elevhälsoteam in. Vi har märkt att det är en befrielse för de inblandade att komma ur sitt beteende. De går stärkta ur det hela och återkommer oftast inte i nya mobbningsfall. 6 7

5 Likabehandlingsteamet Britt-Marie Couesme Johansson Jannice Johansson Inga-Lill Ragnarsson Niklas Wahlqvist Kom i kontakt med oss genom att ringa till (exp). Barbro Högberg, rektor Sofia Kareliusson, skolkurator , (ingår också i Likabehandlingsteamet) Härryda kommun Sektorn för utbildning och kultur Säteriskolan Platåvägen Mölnlycke tel barbro.hogberg@harryda.se harryda.se Härryda kommun, Sektorn för utbildning och kultur, december 2014