HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

Transkript

1 HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING Våga vara kompis! Västra skoldistriktet i Helsingfors Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Munksnäs högstadieskola uppdaterad oktober 2013

2 Inledning Denna handlingsplan är gemensam för samtliga skolor i Västra distriktet. Några av distriktets lärare har med utgångspunkt i skolornas tidigare planer utarbetat denna kortfattade plan. Vi hoppas att både personal och föräldrar kommer att ha hjälp och stöd av planen i det viktiga arbetet mot mobbning. Personalen vid de fem skolorna Innehållsförteckning 1. FAKTA OM MOBBNING 1.1 Vad är mobbning? Vad är inte mobbning? Vad säger lagen? FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER FÖR ATT STOPPA MOBBNING Alla vuxna lägger sig i Hur vi tar itu med ett mobbningsfall Hemmet kontaktas Uppföljande samtal ÅTGÄRDER VID UPPREPAD MOBBNING DOKUMENTATION KIVA-TEAMET PÅ SKOLAN...7 2

3 1. Fakta om mobbning 1.1 Vad är mobbning? När en eller flera personer upprepade gånger, under en längre tid, utsätter en eller flera individer för medvetna, aktiva destruktiva handlingar och/ eller uteslutning. Gunnar Höistad Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld. Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. Mobbning är ett beteende som innehåller lust att skada andra. De negativa handlingarna kan vara: verbala, i form av elaka ord, spridande av rykten fysiska, i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker psykiska, i form av utfrysning, miner, suckar, fniss och skratt sexuella trakasserier, kan vara fysiska, verbala, psykiska och elektroniska elektronisk mobbning, obehaglig e-post, MSN, bloggar, fotomanipulering, kommentarer i chatforum, gallerior och sms 1.2 Vad är inte mobbning? Konflikter är inte mobbning. Då två människor vill olika saker eller har olika åsikt om någonting talar man om att det uppstått en konflikt. Gräl eller slagsmål är inte heller mobbning. Ett gräl eller slagsmål är ofta ömsesidigt och någonting som sker mellan två jämnstarka barn. Den troligen vanligaste missuppfattningen vad gäller mobbning är att man räknar in sporadiskt retande, som riktar sig mot olika barn från gång till gång i begreppet. 1.3 Vad säger lagen? I lagen om grundläggande utbildning 29 kap 7 sägs att den som deltar i utbildning har rätt till en trygg studiemiljö. Alla skolor åläggs att ha ett handlingsprogram för att förebygga och motverka våld, mobbning och trakasserier. Mobbning och våld lyder även direkt under strafflagen och behandlas vanligen som misshandel. 3

4 2. Förebyggande åtgärder Alla vuxna ska vara goda förebilder, bry sig, kunna sätta gränser och vara positiva mot eleverna och varandra. Alla vuxna ska vara uppmärksamma på följande tecken: nedstämdhet, inga kamrater, magont, huvudvärk, ovilja att gå till skolan, ändrat beteende. Klassläraren informerar föräldrar om skolans antimobbningsarbete och skolans ordnings- och trivselregler. Alla elever informeras om att mobbning inte är tillåten och att de är skyldiga att vända sig till KiVa-teamet eller någon vuxen på skolan ifall de märker att någon blir retad eller mobbad. Förebyggande åtgärder: KiVa-lektioner, utvecklingssamtal, rastövervakning, evenemang för hela skolan som stärker sammanhållningen, samarbete över klassgränser. 3. Åtgärder för att stoppa mobbning Mobbning kan gå att stoppa om skolan har ett bra handlingsprogram som alla följer. I Västra distriktet följs KiVa skolas handlingsprogram. Dock verkar mobbning som fenomen vara svårt att få bort, eftersom konstellationerna inom skolan ständigt förändras. Nya elever och nya situationer kan öka risken för mobbning. En skola kan lära sig att snabbt stoppa uppkommen mobbning, så att den inte behöver skada de inblandade. 3.1 Alla vuxna lägger sig i Det är viktigt att alla som arbetar i skolan vet hur skolan arbetar mot mobbning. Alla vuxna skall vara uppmärksamma på tendenser till mobbning och ingripa vid allt negativt beteende från suckar och miner till knuffar och våld. Vid gnabb och bråk stannar de vuxna upp och uppmärksammar eleverna på att sådan typs beteende inte accepteras: Sluta bråka!, Vi skojar inte på det sättet i vår skola!. Alla vuxna skall vara goda förebilder. 4

5 3.2 Hur vi tar itu med ett mobbningsfall De punkter som står skrivna med fet stil (punkterna 1, 2, 3, 6 och 7) genomförs alltid. 1. Sållning av fallen. Är det fråga om mobbning? Görs av den vuxna som fått höra om ett möjligt mobbningsfall. Om kriterierna för systematisk mobbning uppfylls ges fallet åt KiVa-teamet som tar över. 2. KiVa-teamet diskuterar med den mobbade eleven. 3. Enskilda diskussioner med de elever som deltagit i mobbningen. 4. Gruppdiskussion med de elever som deltagit i mobbningen. 5. Klassläraren / klassföreståndaren diskuterar med några särskilt utvalda kamrater om hur de kan påverka situationen till det bättre och stöda den elev som blivit mobbad. 6. Hemmet kontaktas. Se punkt Uppföljningsdiskussion med den mobbade sker 1-2 veckor efter utredningsdiskussionerna. På samma sätt följer teamet upp med de elever som deltagit i mobbningen. 8. Om mobbningen fortsätter följer fler samtal. Se punkt 4. Blanketter används som stöd för diskussioner och dokumentation. 3.3 Hemmet kontaktas Föräldrarna vill veta vad som sker med deras barn i skolan, även om det är obehagliga saker. Det är viktigt att samtala med den utsattes föräldrar om hur deras barn kan få stöd och hjälp. På samma sätt behöver också mobbaren och dennas föräldrar stöd och hjälp. Det är en av KiVa-teamets medlemmar som kontaktar hemmen och informerar klassläraren/klassföreståndaren om hur samtalen med eleverna har gått. Skolan använder föräldrarna som en resurs i arbetet mot mobbning. Om barnet får höra att skolan och föräldrarna är överens om att mobbningen är oacceptabel, har man kommit långt med att få bukt med mobbningen. Ifall man under samtalet med mobbaren kommer överens om att han/hon själv berättar om samtalet hemma kan man vänta med att kontakta föräldrarna till ett senare skede. 5

6 3.4 Uppföljande samtal Att fortsätta samtalen efter en bestämd tidsperiod, som kan variera från några dagar till två veckor, är nödvändigt. Mobbarna ska förstå att skolan håller ögonen på dem och kontrollerar att de löften som mobbarna gett har hållits. Vid varje nytt samtal kontrollerar man att löftena hålls och frågar om mobbaren har fler förslag på vad han/hon kan göra. Man ska visa uppskattning om mobbaren ärligt visar att han vill få slut på mobbningen. Det är viktigt att ge mobbaren positiv förstärkning för goda gärningar. KiVa-teamet följer utvecklingen och kontrollerar att det blivit bättre för den utsatta. Eleven, lärarna och den utsattas föräldrar hörs. Samtalen fortsätter tills mobbningen upphört. Kontrollsamtal med den utsatta förs diskret. Den utsattas föräldrar informeras och vid behov stöds den utsatta ytterligare. 4. Åtgärder vid upprepad mobbning Om mobbaren söker sig till nya offer eller om han/hon inte slutar att mobba sker följande: 1. Klassläraren tar kontakt med KiVa-teamet och med föräldrarna. 2. Skolan kallar till möte med föräldrarna + eleven + teamet. Ifall föräldrarna har en människosyn som bejakar elevens handlingar skall vi ändå hålla fast vid att vi inte kan acceptera beteendet. 3. Ärendet ges vidare till elevvårdsgruppen. 4. En barnskyddsanmälan kan bli aktuell. 5. Om mobbningen fortsätter kan rektor tilldela mobbaren en skriftlig varning, som vid upprepning kan leda till en avstängning från skolan. 6. Polisanmälan kan göras av föräldern till den mobbade. 5. Dokumentation Hela processen dokumenteras och för varje elevsamtal finns särskilda blanketter. Övriga samtal protokollförs i friare form. Dokumentationen fungerar som arbetsmaterial och bevisföring. Den förvaras i ett låst skåp. 6

7 6. KiVa-teamet på skolan Skolan har ett antimobbningsteam, ett s.k. KiVa-team, som tar itu med mobbningsfall. I teamet ingår 2-4 personer och det kan bestå av lärare och elevvårdspersonal. Ingen annan än teamets medlemmar behandlar akuta mobbningsfall. Två av medlemmarna sköter i samarbete diskussioner med de inblandade eleverna; ofta så att den ena gör anteckningar och den andra diskuterar. Klassläraren deltar inte om det gäller elever i egen klass. Föräldrarna informeras. Medlemmar i skolornas KiVa-team presenteras årligen under föräldramöten under augusti-september och information om sammansättningen finns också på enheternas hemsidor. De biträdande rektorerna ansvarar för tillsättandet av KiVa-teamet tillsammans med ledande rektor, men det är ofta en av skolans lärare som fungerar som sammankallare. Skolpsykologen/kuratorn är en resurs i de vuxnas arbetsgrupp. Efter att fallet är avslutat kan de inblandade vid behov tala med skolpsykologen/ kuratorn. Skolpsykologen/kuratorn deltar inte i KiVa-teamets samtal med eleverna. Litteraturtips: Höistad, G.: Mobbning och människovärde Olweus, D.: Mobbning i skolan, vad vet vi och vad kan vi göra Salmivalli, C.: Koulukiusaaminen ryhmäilmiönä Salmivalli, C.: Koulukiusaamiseen puuttuminen 7

8 8