HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING, VÅLD & TRAKASSERIER

Transkript

1 Bilaga 5 till Cronhjelmskolans plan för undervisningen HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING, VÅLD & TRAKASSERIER Skolans värdegrund: (enligt läroplanen) I Larsmo vill vi särskilt betona respekten för alla människors lika värde. Eleverna i Larsmo skall göras medvetna om sin egen kulturella förankring samt stödas i sin identitetsutveckling som larsmobor. Barn och unga som hjälps till en egen identitet kan och vågar leva i ett pluralistiskt samhälle i framtiden och utvecklar förmågan att acceptera olikheter. Målsättning: Alla i skolan skall ha möjlighet till en trygg och trivsam miljö och ingen skall utsättas för mobbning, våld eller trakasserier. Klimatet i skolan skall präglas av ett gemensamt ställningstagande mot alla negativa beteenden och en tydlig markering och sammanhållning mot all form av mobbning. Det är viktigt att hela personalen och alla elever enas om detta mål. Fr.o.m. hösten 2009 är Cronhjelmskolan med i KiVa Skola-programmet, dvs. ett åtgärdsprogram med målsättningen att förebygga och minska förekomsten av mobbning. Programmet är utvecklat vid Åbo Universitet och finansierat av Undervisningsministeriet. Se Definition: Mobbning är när en person blir systematiskt utsatt av en eller flera personer. Mobbning är en medveten, kränkande och destruktiv handling. Mobbning och trakasserier kan ta olika uttryck: Fysisk, t.ex. att slå, knuffa, sparka, nypa, hålla fast, trycka in i väggen, sätta krokben, gömma eller söndra någons kläder eller saker. Psykisk, t.ex. att göra miner, kasta blickar, sucka, tystna, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft och utestänga någon från gruppen. Verbal, t.ex. att säga elaka saker, håna, göra narr av, skratta åt någon, sprida skvaller, lögner eller elaka rykten, viska, hota, ironisera över kläder, utseende, frisyr etc. Elektronisk, sker med hjälp av teknik t.ex. skicka elaka eller hotfulla sms- eller e- postmeddelanden, trakassera någon i olika chattforum och bloggar samt publicera förnedrande bilder på Internet. Rasistisk, t.ex. att trakassera någon pga. nationalitet, hudfärg, språk eller religion. Sexuella trakasserier, t.ex. miner som anspelar på sex, oanständiga skämt som gäller kropp eller klädsel, oanständig fysisk beröring eller bilder på avklädda som sprids elektroniskt. Mobbning är inte enskilda konflikter, bråk och slagsmål, men dessa skall naturligtvis också redas ut.

2 Förebyggande arbete: Klara ställningstaganden och överenskommelser på lektioner, raster, genom enkäter och annan uppföljning. KiVa-skola lektioner och Våga-lektioner. Vänelevsdagen för åk 7 på Köpmanholmen samt övrig vänelevsverksamhet. Enskilda samtal mellan eleverna och kuratorn/resurspersonen inom elevvården samt lärarnas vitsords- och handledningsdiskussioner. Beredskap: I skolan finns ett antimobbningsteam, ett sk. KiVa-team, vars huvudsakliga uppgift är att tillsammans med klassföreståndarna utreda de mobbningsfall som kommer till kännedom. KiVa-teamet träffas regelbundet. Vid misstanke om mobbning kan elever, föräldrar, lärare och övriga kontakta någon i KiVa-teamet. Förutom telefonsamtal går det också bra att skicka sms-, e-post- eller Wilmameddelande eller lämna en lapp i postlådan i väntrummet på vån. 2 i Cronhjelmskolan. Medlemmar i KiVa-teamet : Rektor Maria Sämskar tel Studiehandl. o. bitr.rektor Åsa Laxåback-Nyman tel Kurator Åsa Björnvik tel Resursperson inom elevvården Heidi Ahlö tel Lärarrepr. Ann-Louise Sundström tel Berörda klassföreståndare tel (lärarrum) E-post: fornamn.efternamn@edu.larsmo.fi Vid behov: Katarina Barkar (repr. från nämnden för barnomsorg och bildning) tel I skolan finns också en vänelevsgrupp i åk 9. Väneleverna genomgår en vänelevsutbildning. Målsättning med vänelevsverksamheten: Öka trivseln och sammanhållningen i skolan. Medverka till att göra skolan till en trygg plats för alla. Öka elevernas förmåga att visa hänsyn mot varandra och motverka mobbning. Hjälpa de nya eleverna att komma till rätta i skolan men även finnas till för övriga elever i skolan. Till vänelevsgruppens uppgifter hör bl.a. att: Se och prata med den som är ensam eller utanför. Följa med vad som händer på rasterna och i klassen. Rapportera till KiVa-teamet eller någon vuxen i skolan. I mån av möjlighet själv ingripa i en mobbningssituation.

3 Väneleverna förbinder sig att vara vänelev genom att godkänna de uppgifter som uppdraget medför. Se vänelevskontraktet (bilaga). KiVa-teamet och vänelevsgruppen träffas regelbundet. Vänelever : 9A: Victoria Hagman Philip Hjulfors Hanna Wiklund 9B: Benjamin Brännbacka Sonja Grankulla 9C: Benjamin Byggmästar Anne Enqvist 9D: Elias Ahlskog Sam Björkskog Helga Gäddnäs 9E: Noora Kotanen Rebecka Sundelin Hannes Uunila Oscar Vesternäs Åtgärder vid mobbning i skolan: När skolan misstänker att någon mobbas utreder klassföreståndaren om det är mobbning eller en enskild händelse t.ex. en konflikt eller ett bråk. Detta gör klassföreståndaren med hjälp av en sållningsblankett (blankett 1 i KiVa-materialet). Om det inte är fråga om mobbning reder klassföreståndaren ut situationen. Om det är fråga om mobbning går fallet vidare till KiVa-teamet. KiVa-teamet träffas och börjar samla in så mycket information och iakttagelser som möjligt från den mobbade, lärare, övrig personal och (vän)elever. Då teamet fått en helhetsbild av situationen fattas ett beslut om hur man skall gå till väga. Cronhjelmskolans strävan är att två medlemmar ur KiVa-teamet diskuterar enskilt och utan förvarning med mobbaren/mobbarna och ev. medlöpare. Detta görs helst under en och samma lektion. I KiVa-teamet följs handlingsplanen som finns i KiVa-materialet. Den viktigaste målsättningen med de enskilda samtalen är att klargöra för var och en av eleverna att de vuxna känner till mobbningen, att den inte tolereras i skolan och att den genast måste upphöra = den mobbningsfördömande metoden. En överenskommelse görs hur eleven ska förändra sitt beteende.

4 Alternativt kan gemensamt bekymmer-metoden användas, dvs. man strävar efter att väcka omsorg om den mobbade och tillsammans fundera på vad eleven i fortsättningen kan göra för att förändra situationen. Samtalen dokumenteras med hjälp av blanketter från KiVa-materialet och uppbevaras i skolans arkiv. Efter att utredningen kommit igång kontaktas hemmen vid behov av medlem i KiVateamet eller klassföreståndaren. Innan hemmen kontaktas kan eleverna ges möjlighet att själva berätta för sina föräldrar vad som hänt. Därefter följer teamet kontinuerligt upp situationen med den mobbade. Kontinuerliga uppföljningssamtal förs även med mobbaren/mobbarna. Utredningar görs om ev. behov av stödåtgärder för de inblandade. KiVa-teamet för eventuellt ett samtal mellan mobbare och den mobbade när mobbningen helt upphört. Ifall mobbningen inte upphör förs ärendet vidare till skolans elevvårdsgrupp, som tar ställning till eventuell fortsatt behandling i nämnden för barnomsorg och bildning. Polisanmälan vid behov. Åtgärder hemma: Om du som förälder vet eller misstänker att ditt barn blir mobbat, prata om det med henne eller honom. Uppmuntra ditt barn att berätta, ta mobbningen på allvar och säg att du kommer att göra allt för att stöda ditt barn. Kontakta någon i skolans KiVa-team och samarbeta med skolan. Följande tecken kan tyda på att mobbning förekommer: - ovilja att berätta om skolan och att åka till skolan - nedstämdhet - är ofta utan kamrater och kamrater följer inte med hem på fritiden - huvudvärk eller magont, speciellt på morgnarna - förändras och blir mera tystlåten eller tillbakadragen samt sämre självförtroende - får oförklarliga blåmärken, sår och skråmor - borttappade/trasiga saker och kläder - förändras och blir mera stressad och ångestfylld - humörsvängningar och vredesutbrott - sämre aptit - dålig nattsömn - sämre studieresultat Dessa tecken kan innebära mobbning, men kan även ha andra orsaker. Tveka inte att ta kontakt med skolan om du som förälder känner oro!

5 Om du som förälder misstänker att ditt barn mobbar, gör klart att du inte godkänner mobbning och att den omedelbart måste upphöra. Försök att väcka empati för den mobbade, t.ex. genom att berätta hur illa det känns för den som blir utsatt för mobbning. Kontakta skolan och stöd ditt barn för att få mobbningen att upphöra. Som förälder bör man vara medveten om vad som sker på Internet, särskilt på olika nätgemenskaps- och diskussionsforum. För mer information läs handboken för föräldrar på Föräldrar. Handboken kan även lånas från Cronhjelmskolan. Information om handlingsplanen och antimobbningsarbetet: Ges årligen i samband med skolstarten åt eleverna av klassföreståndarna samt av KiVateamet vid morgonsamling. Handlingsplanen uppdateras årligen av medlemmarna i KiVa-teamet och tas upp till behandling på ett lärarmöte i slutet av vårterminen. Lärarna och övrig skolpersonal erhåller egna exemplar av planen varje höst i samband med skolstarten. Ges årligen på olika föräldramöten. Finns även på skolans webbadress. Se Lärarna uppmuntras att delta i kurser och fortbildningar som tangerar antimobbningsarbetet. Handlingsplanen är en del av skolans arbetsplan, som årligen fastslås av nämnden för barnomsorg och bildning. Handlingsplanen mot mobbning, våld & trakasserier har förordats av elevkårsstyrelsen våren 2011 och därefter behandlats och godkänts vid lärarkårsmötet / 131. Våren 2014 uppdaterades planen av Åsa Björnvik.

6 Bilaga till Cronhjelmskolans handlingsplan mot mobbning, våld & trakasserier VÄNELEVSKONTRAKT Härmed förbinder jag mig att vara vänelev läsåret och godkänner alla de uppgifter som uppdraget medför. Till detta hör bland annat att jag skall: visa hänsyn mot alla; dvs. både mot alla elever i åk 7-9 samt mot lärare och övrig personal (t.ex. genom att hälsa på andra, bry mig om och hjälpa andra) föregå med gott exempel, t.ex. genom att följa skolans ordnings- och trivselregler medverka till att göra skolan och skolvägen till en trygg plats för alla (t.ex. genom att sätta mig bredvid ensamma t.ex. i matsalen, korridoren, bussen osv. samt prata med ensamma elever och ta med dem i gemenskapen) förebygga mobbning (t.ex. säga till om någon knuffas, retas, bråkar ) bidra till att det är en god stämning i skolan (t.ex. genom att ordna olika rastaktiviteter) vara med och ordna program för de nya sjuorna (t.ex. vänelevsdagen och program med min vänklass). Att vara vänelev är ett förtroendeuppdrag! Jag hjälper de nya sjuorna att komma till rätta i skolan, men finns även till för övriga elever i skolan. Som vänelev får jag inte: döma andra efter utseende, beteende, åsikter eller fritidsintressen använda ett ovårdat eller kränkande språk mobba Som vänelev har jag anmälningsplikt, d.v.s. skyldighet att berätta åt någon vuxen i skolan om jag känner till mobbning eller om jag misstänker att någon är utsatt för mobbning. tystnadsplikt, d.v.s. jag berättar inte vidare åt andra vad vi diskuterat inom vänelevsgruppen.

7 Ifall jag hamnar att vara frånvarande från lektioner p.g.a. vänelevsuppdraget meddelar jag själv läraren. Dessutom tar jag själv reda på läxor från de missade lektionerna. Om jag bryter mot detta kontrakt samtalar vänelevshandledarna med mig och jag får i uppdrag att bättra mig. Lyckas jag inte med detta upphör mitt vänelevsuppdrag. LYCKA TILL! ö. vänelevshandledarna

8 KiVa Skola-programmet i Cronhjelmskolan Startskottet: Fredagsmorgonsamling 22.8: väneleverna utlyser skolfreden. Fredagsmorgonsamling 12.9: Info om KiVa Skola åt hela skolan. Vänelevshandledarna ansvarar. Infobrev till hemmen om KiVa Skola (via Wilma). Information på höstens föräldramöte av vänelevshandledarna. Tema 1: Tema 2 & 3: Tema 4: Maj Klassföreståndarna i åk 7 håller 2 x 70 min. i sina egna klasser under period 1. KiVa Skola: Lärarens handbok används som underlag. Ifall man inte har eleverna i helklass, byter lärarna lektioner med varandra, så att detta blir möjligt att genomföra. Lösenord till det virtuella spelet KiVa-street delas ut åt alla elever. Hälsokunskapslärarna håller 4 x 70 min. under sina hk-lektioner i åk 7. KiVa Skola: Lärarens handbok används. Kuratorn och resurspersonen håller 2 x 70 min. enligt ett givet schema i alla klasser i åk 8. Bl.a. filmerna Så ingen blir ensam och Vem är rädd? visas samt efterföljande diskussioner. KiVa Skola: Lärarens handbok används. KiVa-enkäten genomförs i alla årskurser. Studiehandledaren ansvarar. * Så ingen blir ensam : fem kortfilmer och ett diskussionsmaterial om mobbning producerad 2008 av Folkhälsan och Mannerheims Barnskyddsförbund. Tilläggsmaterial: sexuella trakasserier och könsmobbning producerat av Folkhälsan ** Vem är rädd? : en kortfilm och ett diskussionsmaterial om rasism producerad 2012 av Daniel Nikander/Motionswork och Folkhälsan.

9 Bok- o. webbsidrekommendationer: Henrik Aalto: Bara lite småskoj Gunnar Höistad: Mobbning. En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning. Gunnar Höistad: Mobbning och människovärde. Om förtryck, utanförskap och vad vi kan göra. KiVa Skola Handbok för föräldrar: kan lånas från Cronhjelmskolan (Kelpo-hyllan) eller läsas på föräldrar Cronhjelmskolans handlingsplan mot mobbning, våld och trakasserier: finns med i lärarpärmen och på Cronhjelmskolans webbsida:

10 Infobrev Kik, snapchat, WhatsApp, ask.fm, facebook, instagram är några exempel på sociala medier som unga i dag använder sig av. Fördelarna med sociala medier är många; nya bekantskaper, trevliga kommentarer och komplimanger, möjlighet att hålla kontakt med kusinen i USA osv. Samtidigt som vi njuter av fördelarna med sociala medier behöver vi vara medvetna om riskerna. En undersökning visar att en tredjedel av ungdomarna har blivit kränkta via sociala medier. Många är de ungdomar som fått elaka meddelanden eller kommentarer. Samma undersökning visar att vi som föräldrar och lärare kan bli bättre på att engagera oss i ungdomarnas liv på nätet. ( Vad kan vuxna göra för att förebygga kränkningar på nätet? 1. Visa intresse. Skapa förtroendefulla relationer genom att vara delaktig och visa intresse för ungas liv på nätet. 2. Var en positiv förebild. Föregå med gott exempel och prata om vad man ska tänka på för att skapa ett bra klimat på nätet. 3. Erbjud ditt stöd. Berätta att du finns där för dem som stöd om något händer. ( Vad kan barn och unga göra för att bidra till ett bra klimat på nätet? 1. Var kritisk. Fundera på vad du läser, ser och hör på nätet. 2. Ljug inte. Använd ditt riktiga namn när du postar eller kommenterar. 3. Såra ingen. Tänk efter innan du skriver eller delar innehåll som handlar om andra än dig själv. 4. Säg till. Anmäl det som inte känns okej till hemsidan du ser det på, oavsett om det handlar om dig eller andra. ( Nyttiga sidor Unga som blir kränkta på nätet tenderar att vända sig till vuxna som visat intresse för deras liv på nätet. ( Samarbetshälsningar, KiVa-teamet (antimobbningsteamet) Cronhjelmskolan