Rutiner vid kränkning och vid hot och våld

Transkript

1 Likabehandlingsplan På Stenbackaskolan accepteras ingen form av kränkande behandling. Alla har lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Målsättning är att alla, både ungdomar och vuxna ska känna trivsel på arbetsplatsen och att verksamheten grundas på ömsesidig respekt och hänsyn. Alla som arbetar i skolan har en skyldighet att ingripa/reagera direkt, tydligt och hörbart mot diskriminering och kränkningar, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper,genomföra värdegrundsarbete som naturligt inslag i skolarbetet Likabehandlingsplanen skall gås igenom varje år på klassråd och föräldramöte. Lagen syftar till att förebygga och förhindra kränkande behandling. Av barn och elevskyddslagen framgår i 5 att skolan skall bedriva ett målinriktat arbete för att främja de ändamål som anges1 första stycke. De ändamål som avses är att främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering, samt motverka annan kränkande behandling. Det är viktigt att det förebyggande arbetet är långsiktigt och integreras som en naturlig del i skolans övriga arbete. Förebyggande arbete undervisande lärare gör all gruppindelning på Stenbackaskolan. utvecklingssamtal ska innehålla frågor om trivsel och trygghet alla vuxna skall delta i värdegrundsarbetet på något sätt Varje klass väljer två kamratstödjare, vid ht början. Dessa väljs i en sluten omröstning som är vägledande men inte beslutande. Mentor svarar för valet och tillfrågar eleverna. Undervisande lärare tar upp aktuella frågor/ärende på lagens träffar. Kamratstödjarna träffas arbetslagsvis. 1g/mån. Kurator håller i mötet tillsammans med fritidsledare. Kamratsödjareverksamhet på Stenbackaskolan ser vi som en viktig del i frågan om elevinflytande, där eleverna får möjlighet att diskutera och direkt påverka ev. beslut som bidrar till ett bättre skolklimat.varje termin avslutas med en kamratstödjare dag, där kamratstödjare med fritidsledare och kurator är med på olika aktiviteter samt gemensamt lunch. Eleverna ansvarar tillsammans med fritidsledaren på skolan för cafeterian på skolan. Överskottet från cafeterian går till eleverna, och elevrådet beslutar om dessa pengar.varje vår åker elevrådsstyrelsen på en utflykt. En liten belöning för det arbete som styrelsens medlemmar har lagt ned. En del av den utflykten finansieras av skolans budget, resterande från cafeterians kassa. 9:ornas avslutningsmiddag vid skolavslutningen ordnas av elevrådet, och finansieras av cafeterians kassa. Inflytande och ansvar innebär också förpliktelser. Elevrådet har till uppgift att se till att de valda rep. sköter sitt uppdrag och är ett föredöme för övriga elever på skolan. Elevrådets styrelse har informella möten med rektor. Behovet avgör hur ofta.

2 Elevhälsoteamet (rektor, specialpedagog, skolsköterska, och övrig personal vid behov) träffas regelbundet varje vecka där man diskuterar de aktuella ärenden. Samverkansgrupp område 2 Asarum, där representanter från olika verksamheter samlas och diskuterar de aktuella händelser, både i förebyggande och främjande syfte, träffas ca en gång/månad. Alla rektorer i området, skolsköterskor, kurator, fritidsledare, polis, räddningstjänst, ungdomsmottagning, socialtjänst, är de som deltar. UTREDNING Skyldigheten att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling inträder så snart någon i verksamheten för kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs således inga bevis om att kränkningar ska ha ägt rum för att en utredning skall inledas. Utredningsskyldigheten är också oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Skyldigheten att utreda föreligger även om vårdnadshavare, barn eller elever uppger att de inte vill att händelsen skall utredas. Den som utreder måste skaffa sig en självständig uppfattning om vad som har hänt. Man kan alltså inte låta saken bero om de inblandade lämnar motstridiga uppgifter. Utrednings omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal. En sådan utredning kan t ex omfatta observationer, dokumentstudier, samt i vissa fall att personal med specifik kompetens, t.ex. skolkurator eller skolpsykolog, arbetar med ärendet eller konsulteras. En utredning kan involvera barnens eller elevernas vårdnadshavare. Rutiner vid kränkning och vid hot och våld Alla har en skyldighet att ingripa Alla lärare, fritidsledare, elevvårdspersonal, vaktmästare, lokalvårdare, skolmåltidspersonal, samt övriga vuxna på skolan: har skyldighet att reagera direkt, tydligt och hörbart mot respektlösheter. Säg: Jag ( vi på skolan) accepterar inte att Avsluta inte samtalet med en utskällning, förklara varför vi inte accepterar handlingen.

3 Följande metoder används vid upptäckt av en kränkande handling eller hot och våld. Använd skolkatalog för identifiering av elever. Samtal genomförs av vuxna som har antingen bevittnat händelsen eller fått förstahandsinformation, tex mentor, antimobbombud, elevvårdspersonal eller rektor. Säg: Jag ( vi på skolan) accepterar inte att Avsluta inte samtalet med en utskällning, förklara varför vi inte accepterar handlingen. Rapportera till mentorer, samt skriva rapport. Eleverna får själva möjlighet att berätta hemma och målsman ska bekräfta till mentorn, om det inte handlar om fysiskt våld. Om ej så sker, tar mentorn kontakt. Vid fysiskt våld (t ex slag, stryptag och liknande), kontaktas föräldrar till eleven som har slagit, omedelbart. Man bedömer tillsammans med föräldrar och rektor om eleven skall vara kvar på skolan den dagen, d v s om det finns risk att misshandeln upprepas. Den elevens föräldrar som blev utsatt, kontaktas också omedelbart. Där bedömer man tillsammans med föräldrar om elevens skall hem, eller om elevens skall vara kvar på skolan. Alla är skyldiga att dokumentera kränkningar. (Blankett: Rapport om mobbning/kränkning. ) Lämnas till pärm på exp. och mentor. Vid grövre kränkning kontaktas kurator/rektor som ansvara för att samtal med och mellan elever/ föräldrar/ personal kommer till stånd. Ev.elevvårdskonferens/åtgärdsprogram. Skyddsombud ska informeras, för anmälan till arbetsmiljöinspektionen. Beroende på händelsens karaktär kan bli aktuellt med polisanmälan eller anmälan till socialförvaltning eller företagshälsovård. OBS! Om polisanmälan sker, ska skolan ej göra en egen utredning av ärendet. Beslut fattas av rektor, ställföreträdare eller Elevvårdsgruppen. För skolan gäller samma lagstiftning som för samhället i övrigt. Rutiner vid mobbning När ett ärende kommer upp genomförs ett samtal av två vuxna, en för samtalet och den andre antecknar allt som sägs. Tala först med ledaren för mobbningen, sedan misstänkta medlöpare. Det är viktigt att dessa samtal sker direkt i anslutning till varandra, så att de inte kan prata ihop sig. Eleverna får möjlighet att själva berätta hemma och deras målsman ska bekräfta till mentor/arbetslaget, följande dag. Om ej så sker tar mentor kontakt.

4 Uppföljande samtal med berörda. Bilaga medlingssamtal. Kurator finns i första hand som resurs för samtalsstöd både till mobbare och mobboffer. Vid grövre mobbning kontaktas kurator/rektor som ansvara för att samtal med och mellan elever/ föräldrar/ personal kommer till stånd. Ev.elevvårdskonferens/åtgärdsprogram. Skyddsombud ska informeras, för anmälan till arbetsmiljöinspektionen. Beroende på händelsens karaktär kan bli aktuellt med polisanmälan eller anmälan till socialförvaltning eller företagshälsovård. OBS! Om polisanmälan sker, ska skolan ej göra en egen utredning av ärendet. Beslut fattas av rektor, ställföreträdare eller Elevvårdsgruppen. För skolan gäller samma lagstiftning som för samhället i övrigt. Alla är skyldiga att dokumentera kränkningar. (Blankett: Rapport om mobbning/kränkning.) Lämnas till pärm på exp och mentor. Dokumentation. Rapport om kränkning eller mobbning( man skall vara noga med att inte bara rapportera om händelsen utan bestämma datum för uppföljning, samt rapportera om själva uppföljningen). I pärm på exp alt i laget. Uppföljning av kränkning/mobbning dokumenteras på samma ställe.. Samtliga träffar med kamratstödjarna dokumenteras kortfattat och finns hos kurator. Dokumentationen skall arkiveras på exp enligt föreskriven lag om dokumentationer. Uppföljning Regelbundna träffar med kamratstödjare och dito för vuxenombud. Följer upp skrivna rapporter. Elevvårdsgruppen och rektor gör regelbundet genomgång av dokumenterade ärende. Arbetslagen har stående punkt på sin dagordning. Laget/mentor ansvarar för att ta med frågor/ärende till eleverna och klassråden. Trivselenkät genomförs varje år. Likabehandlingsplanen utvärderas Om resultat ej uppnås: EVK och disciplinära åtgärder enl skollagen.

5 Telefonlista Arbetsmiljöförordningen 2 skall ärendet rapporteras till Arbetsmiljöverket i Växjö. Tillsynsansvar för Stenbackaskolan har för närvarande Anna Lisa Ternelius. Tel: Polis ej akut Intervjufrågor vid mobbningssamtal Samtalsledarens stödfrågor (gärna två vuxna) 1. Fråga mobbaren om han/hon vet varför han/hon är där! (Med största sannolikhet kommer han/hon att låtsas ovetande). 2. Tala om att vi har haft ögonen på honom/henne ett tag och att vi vet vad han/hon har gjort, därför har vi kallat hit honom/henne! 3. Räkna nu upp vad han har gjort mot mobboffret! Nu kanske han/hon säger att det inte bara var han/hon, utan det var fler inblandade. Nu talar ni om för honom/henne att ni vet det och att ni kommer också att tala med dem. Detta kommer att innebära att grupptrycket kommer att minska och att det är ingen mening att försöka att slingra sig ut ur situationen. 4. Tala om att både de vuxna och elevmobbombuden har iakttagit det han/hon har gjort! 5. Tala om för honom/henne vad skolan anser om mobbning! Det är viktigt att markera vår inställning mot mobbning. 6. Tala om vad skolan tänker göra! Alla vi på skolan tar helt avstånd från mobbning och vi accepterar inte det du håller på med. Detta sägs för att ledaren ska förstå att det är många som känner till mobbningen. 7. Fråga mobbaren vad han/hon tänker göra! Mobbaren får i och med detta ta sitt personliga ansvar för sitt handlande och se sin egen del i det som händer utan att skylla ifrån sig. Bli tysta och avvakta. 8. Tala om för mobbaren att vi kommer att fortsätta att ha ögonen på honom/henne och att han/hon ska tala om för dem där hemma om det som har inträffat.

6 Samtal med medlöparna Hämta medlöparna och ha samma samtal med dem som med ledaren, en och en. Dessa samtal sker direkt efter samtalet med ledaren. Ett mer ingående intervjumodell finns att hämta i Gunnar Höistad bok Mobbning och människovärde (2005) s Medlingssamtal Bilaga (Observera att skolan utför ej medlingssamtalet, om polisanmälan har gjorts! ) Det är viktigt att alla inblandade i konflikten får lov att säga sin version av det som har inträffat. Ställ därför följande frågor till var och en utan att de/den andre får lägga sig i samtalet. Ibland kan det kräva fler än två samtal för att lösa vissa konflikter. Det är viktig att inte ge upp allt för tidigt. Hur är det nu? Vilken är din syn på konflikten? Hur började den? Vilka är inblandade? Vad är din del i konflikten? Hur känns det, vad tycker du om det här? Se till att den som har ordet inte riktar anklagelser mot motpartnern, utan talar utifrån sina känslor i jag form jag blev ledsen/arg när du gjorde si och så, istället för att säga du är så dum som gjorde si och så. Hur vill vi ha det? Det är viktigt att ställa följande frågor på ett personligt plan för att det ska bli mer effektivt och betydelsefullt för deltagaren. Hur önska du att det skulle vara? Vad behöver du för att det ska bli bra? Finns det några hinder? Finns det några möjligheter?

7 Hur når vi dit? Följande frågor handlar om att ställa krav på de inblandade individuellt och delvis på gruppen. Detta för att de ska se tydligt på sin del i utvecklingen i detta arbete. Vad kan du bidra med? Vad kan andra bidra med?