ASPÖSKOLANS. handlingsplan mot mobbning

Transkript

1 ASPÖSKOLANS handlingsplan mot mobbning 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Vad är mobbning? Så säger lagar och förordningar 4 2 MOBBNINGSTEAM AV VUXNA PÅ SKOLAN 5 3 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Skapa vi-känsla Trivsel- och ordningsregler Vuxennärvaro på raster Värderings-/vänskapsövningar Konfliktlösning 6 4 TA REDA PÅ PROBLEMEN Föräldrabroschyr, föräldramöte med information Frågor till personalen Utvecklingssamtal 6 5 ÅTGÄRDER FÖR ATT STOPPA MOBBNING Alla vuxna lägger sig i Enskilda samtal Dokumentation 7 6 ÅTGÄRDER VID UPPREPAD MOBBNING 7 LITTERATURLISTA 8 2

3 1 INLEDNING 1.1 Vad är mobbning? Mobbning är när en eller flera individer, upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera andra individer. (Professor Dan Olweus definition.) Mobbad är den elev som på fredagskvällen vid tanken på vad som eventuellt kan hända nästa vecka i skolan blir ledsen och möjligheten att känna glädje den kvällen är förstörd. (Skolpsykologen Christer Olssons definition.) Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld. Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. 1.2 Så säger lagar och förordningar Lagar och förordningar styr och reglerar arbetet mot mobbning och kränkande behandling. De viktigaste är läroplaner, skollagen, grundskoleförordningen, arbetsmiljölagen och brottsbalken. FN:s barnkonvention är också ett viktigt styrdokument. Nedan följer några utdrag ur dessa dokument: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, säger att; Alla som arbetar i skolan skall; - aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper Läraren skall; - uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling 3

4 I Skollagen; 2, står fastslaget att: Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Grundskoleförordningen (1994:1194) säger att läraren ska uppmana en elev som uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindra förseelse att ändra sitt beteende. I sista hand kan frågan hänskjutas, via elevvårdskonferensen, till styrelsen för utbildningen. I förarbetena till ändringen i Brottsbalken 1993 påpekades särskilt att; Omfattande och systematiska trakasserier t.ex. vid mobbning eller annat psykiskt våld, kan utgöra sådana beteenden som är att döma som ofredande. Ofredande är enligt brottsbalken en brottslig handling. I Arbetsmiljölagen (AML) kan man läsa att arbetsgivaren har skyldighet att planera, leda och kontrollera arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket har utfärdat särskilda föreskrifter om kränkande särbehandling. Enligt dessa har arbetsgivaren en skyldighet att klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Vidare ställs krav på att arbetsgivaren har rutiner för att förebygga och hantera de mobbningssituationer som uppstår. (3 kap. 2 ) Arbetsmiljölagen gäller även eleverna i skolan; från och med förskoleklassen och uppåt i åldrarna. Enligt Barnkonventionen får inget barn utsättas för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende. (artikel 16) Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att; - skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld. (artikel 19) - säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet. (artikel 28) 4

5 2 MOBBNINGSTEAM AV VUXNA PÅ SKOLAN Mobbningsteamet på Aspöskolan består av följande personer: Ann-Christin Nielsen (rektor), Monica Pettersson (skolsköterska), Anita Olofsson (förskollärare), Helene Börtz (lärare) och Lena Gars (lärare). De försöker kontinuerligt att fortbilda sig. Lärarna har även regelbundna diskussioner med eleverna för att få en inblick i hur stämningen är på skolan. Vidare tar de initiativ för att förverkliga mobbningsplanen, engagera övrig personal på skolan och följa upp tendenser till mobbning. 3 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 3.1 Skapa vi-känsla För att skapa gemenskap mellan eleverna på skolan, för att stärka elevdemokratin och göra alla mer delaktiga i verksamheten arbetar vi på följande sätt: * Perioder av mer aktivt arbete kring värderingar, normer och regler. * Gemensamma temadagar minst en gång per termin. * Klassråd 3.2 Trivsel- och ordningsregler Alla mellanstadieeleverna har deltagit i framtagandet av skolans trivselregler. De informerar därefter de yngre eleverna, som får ge sin syn och eventuellt komplettare trivselreglerna. Minst en gång per läsår aktualiseras dessa i klassen/gruppen. Nyinflyttade elever och ny personal informeras om reglerna på skolan. 3.3 Vuxennärvaro på raster Under alla raster finns engagerade vuxna tillgängliga för barnen. 3.4 Värderings-/vänskapsövningar De personer man har god relation till är man inte elak mot! För att eleverna i de olika klasserna/grupperna ska lära känna varandra bättre och träna sig i att tala/lyssna i sällskap med andra har vi ofta arbete och redovisningar i mindre grupper. 5

6 3.5 Konfliktlösning Enligt lärarens egen modell tränas eleverna i konfliktlösning. Klassen/gruppen kan t ex samlas för att samtala om den gångna veckan (dagen). En lärare leder samtalen. Syftet med dessa kompissamtal är att lära barnen att lösa konflikter, självständigt och med ord, samtidigt som de bl.a. lär sig att vara raka, hävda sina gränser och bli medvetna om sina egna roller i det sociala samspelet. Beroende på gruppens storlek går ordet runt eller har man handuppräckning. Trettio minuter brukar vara lagom tid för ett samtal. Kompissamtalet har tre rundor: 1. Eleverna får berätta om de har klarat ut något bråk under veckan (dagen). 2. De får berätta om de har gjort en kamrat ledsen. 3. De får berätta om de själva har blivit illa behandlade. För att samtalen ska fungera måste stämningen under kompissamtalen vara positiv och varm; trygghet och tillit måste finnas i gruppen. Under samtalen får eleverna inte skvallra; de får endast berätta om sin egen roll i konflikten. Förövaren ska kunna känna igen händelsen och sedan få berätta vad som hände. Övriga elever deltar på så sätt att de lyssnar och ger förslag till lösningar. Lärarna undviker att moralisera över elevernas handlingar; istället berömmer de barnen för deras ärlighet. 4 TA REDA PÅ PROBLEMEN 4.1 Föräldrabroschyr, föräldramöte med information Till alla föräldrar på skolan delas en föräldrabroschyr ut, med information om hur de ska gå tillväga om de misstänker att deras barn är mobbat eller mobbar. Broschyren finns i skolans informationshäfte som delas ut till samtliga elever vid läsårets början. Hela mobbningsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida. 4.2 Frågor till personalen Det är viktigt att all personal är uppmärksam på tendenser till mobbning. Varje dag träffas personalen i personalrummet och tar där upp ifall någon varit utsatt för mobbning eller inte verkar få vara med kompisarna. Snabbt kan berörd lärare ta tag i eventuella problem. 4.3 Utvecklingssamtal Minst en gång per termin har klassläraren utvecklingssamtal med elev och föräldrar. Inför denna träff ska frågor besvaras av eleven och ibland av föräldrar. Under samtalet diskuteras sedan, med utgångspunkt från frågeformuläret, hur barnet trivs och upplever sin skolsituation. 6

7 5 ÅTGÄRDER FÖR ATT STOPPA MOBBNING 5.1 Alla vuxna lägger sig i Det är viktigt att alla som arbetar i skolan är uppmärksamma på tendenser till mobbning. Vid tjabb och bråk stannar alltid de vuxna upp och uppmanar eleverna: Sluta bråka!, Vi skojar inte på det sättet på vår skola!. 5.2 Enskilda samtal Enskilda samtal görs både med mobbaren och med den som blir mobbad. Om det finns flera mobbare, ska de vara oförberedda. De får inte tala med varandra mellan samtalen. I första hand är det klassläraren som leder dessa samtal. Före samtalen är det viktigt att läraren själv har tagit reda på vad som har inträffat, så exakt som möjligt, d.v.s. Vad har hänt?, Vem gjorde det? samt När hände det?. När man talar med mobbaren är det viktigt att behandla honom/henne med respekt trots att man visar fasthet och bestämdhet i samtalet. Det får inte bli hotfullt. Mobbaren är ingen ond person utan ett barn som alla andra barn! Kontakt tas med föräldrarna efter samtalet. Uppföljning och återkoppling, om åtgärderna varit tillfredsställande och fått avsedd effekt, ska ske efter några dagar och därefter med jämna mellanrum. 5.3 Dokumentation Anteckningar görs vid träffar och följs upp kommande gång. Enskilda samtal med mobbare resp. offer dokumenteras och förvaras hos skolsköterskan. 6 ÅTGÄRDER VID UPPREPAD MOBBNING Om mobbaren söker sig till nya offer eller om han/hon inte slutar att mobba sker följande: 1. Klassläraren tar kontakt med föräldrarna. 2. Sanktioner. 3. Elevvårdskonferens. 4. Polisanmälan och anmälan till sociala myndigheter. 5. Miljöbyte. 7

8 LITTERATURLISTA Arbetsmiljölagen, SFS 1977:1160. (2001) Stockholm: Offentliganställdas Förhandlingsråd, OFR. Brottsbalken. (1993) Edling, L. (1992). Kompissamtal. Ekelunds förlag FN:s Barnkonvention. (1989) Grundskoleförordningen, SFS 1994:1194. (2000) Stockholm: Förlagshuset Gothia AB. Lagerman, AC. & Stenberg, P: (1996). Att stoppa mobbning går. Stockholm: Förlagshuset Gothia. Lagerman, AC. & Stenberg, P. (1996). Våra barn och mobbning. Stockholm: Förlagshuset Gothia. Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. (1994) Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skollagen SFS 1985:1100. (2000) Stockholm: Förlagshuset Gothia AB. Wahlström, G. (1993). Gruppen som grogrund. Liber utbildning. 8