Midgårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Transkript

1 Midgårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Bakgrund Undersökningar visar att många barn i svenska skolor berörs av kränkande behandling som offer eller aktörer. Det som sker mellan barnen är ofta svårt att upptäcka, det sker mest när ingen ser det. Det är inte alltid som det kränkta barnet berättar vad det är utsatt för, då det känns för plågsamt att tala om det. För att nå framgång i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling har en likabehandlingsplan upprättats där skolans arbete med dessa frågor blir tydligt. Syfte Likabehandlingsplanen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling. Likbehandlingsplanen gäller: elev - elev, elev - vuxen, vuxen - elev, vuxen - vuxen Handlingsplanen kan delas in i tre delar Förebyggande insatser Akuta insatser Uppföljande insatser Likabehandlingsplanen har sin utgångspunkt i de styrdokument som ligger till grund för skolans uppdrag. Här finns klara direktiv om såväl elevers som personals rättigheter och skyldigheter. Styrdokument Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN s konvention om barns rättigheter. Skollagen (SFS 1985:1100) 1 kap 2, 4 kap 2. 1 kap 2 : Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. (SFS 1999:886)

2 Lpo 94 (1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.) Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Läraren skall uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan m.m. Lagen syftar till att värna och främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Lagen gäller förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Även annan kränkande behandling utan dessa diskrimineringsgrunder, så som mobbning, omfattas. Förbud även mot indirekt diskriminering Förbud mot repressalier. Krav på likabehandlingsplan Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsplikt) Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken: misshandel - olaga hot - olaga tvång ofredande - trakasserier - förtal sexuellt ofredande - hets mot folkgrupp

3 Målsättning På Midgårdsskolan skall ingen, varken elev eller personal, utsättas för diskriminering eller andra former av kränkande behandling. Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt främja likabehandling aktivt motverka diskriminering av individer och grupper verka för att kränkningar aldrig skall förekomma. Skolan strävar efter att varje elev utvecklar en god självkänsla och empatisk förmåga. respekterar andra människors egenvärde. tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. utvecklar sin förmåga att göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter. visar respekt och omsorg om närmiljön och miljön i ett vidare perspektiv

4 Handlingsplan vid kränkande särbehandling Definition Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfälle eller vara systematiskt och återkommande. Kränkningar som utförs kan drabba såväl barn som vuxna. En kränkning kan äga rum mellan elever såväl som mellan elever och personal och emellan personal. En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar dvs. visa respekt för varandra.. Denna handlingsplan omfattar arbetet mot alla former av kränkande behandling: Mobbing - förutsätter att någon utsätts, kränks vid upprepade tillfällen. Dessutom råder obalans i makten mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbing. Diskriminering - är ett övergripande begrepp och gäller kränkande behandling utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Sexuella trakasserier avser kränkning som grundar sig på kön eller annan sexuell anspelning. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga särdrag Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- och bisexualitet. Organisation På skolan finns ett elevvårdsteam som alltid samarbetar med pedagogerna och eleverna i ärenden som rör kränkande särbehandling. Vi arbetar efter en mobbningsförebyggande metod som kallas Mombus. Två elever i varje klass är Mombus(=mobbningsombudsman). Den som är Mombus ska vara uppmärksam och berätta för de vuxna om någon är ensam, ledsen, rädd eller utanför. Eleverna är Mombus i två veckorsperioder. Rektor samlar skolans mombuselever varannan vecka för att prata med dem om uppdraget. I elevvårdsteamet ingår: Rektor, skolpsykolog, skolsköterska och speciallärare

5 Förebyggande insatser Varje läsår inleds med värdegrundsveckor där alla klasser - elevgrupper på olika sätt jobbar för att få en god kamrat och arbetsmiljö i alla elevgrupper. Vi arbetar efter bla. Charlie-modellen. Hela skolan har gemensamma regler som bearbetas i varje klass vid läsårets start. Reglerna revideras varje år. Varje klass/fritids har sina trivselregler Alla klasser har klassråd. Dessa har möten varje vecka. Där tar eleverna upp saker som berör den egna klassen men också saker som berör hela skolan. De senare frågorna går vidare till elevrådet. Vi skriver alltid protokoll på klassråden. Skolan har ett elevråd som träffas varannan vecka. Elevrådet är till för att förbättra elevernas arbetsmiljö och för att ge eleverna ett forum där de kan framföra klassen åsikter i olika frågor. Protokoll från elevrådet går ut till alla klasser. Vuxna finns med bland eleverna på raster och i matsalen enligt schema. Personalen är observant på tecken på utsatthet. Handlingsplanen skall vara känd av personal, elever och föräldrar. Vid behov har vi tjej- och eller killsnack i grupp ledd av pedagog eller medlem i elevvårdsteamet. Skolrådet är skolans samarbetsmöte mellan skola och föräldrar. I rådet sitter rektor, personal och föräldrar. Detta är till för att öka föräldrars kunskap och medinflytande på vår skola. Alla klasser har utvecklingssamtal en gång per termin. Skolan genomför enkäter varje år. Vi har föräldraenkäter, elevenkäter och personalenkäter. Personalenkäten är av två slag. Den ena behandlar rena arbetsmiljöfrågor och den andra det psykosociala. Dessa två varvar varandra. Föräldra- och elevenkät genomförs en gång per år. Mombus deltar aktivt som goda kamrater och är uppmärksamma på rasterna. De berättar genast för sina klasspedagoger om de iakttagit något oroande. Vi har ett elevvårdsteam på skolan. De träffas varannan vecka för enskilda elever, klassgenomgångar och familjestödjande ärenden. Resursteamet använder vi när behov föreligger både i föräldrar -elev och personalfrågor. Akuta och uppföljande insatser Elevers ansvar Att genast berätta för någon vuxen om man själv eller någon annan blivit kränkt. Föräldrars ansvar Att ta kontakt med ansvarig pedagog, rektor eller någon annan på skolan, om man får reda på att någon form av kränkande behandling förekommit. Att ta på allvar om man fått veta att ens barn utsätter andra för kränkande behandling och att arbeta tillsammans med skolan för att befria barnen från den rollen. Personalens ansvar Att ta elever, föräldrar och kollegor på allvar, om någon anmäler någon form av kränkande behandling. Att tydliggöra att all form av kränkande behandling är oacceptabel

6 På skolan arbetar vi på följande sätt då en kränkning kommit till vår kännedom: När elev kränker annan elev Pedagog samtalar med de inblandade eleverna. Vi markerar tydligt att den som mobbat gjort helt fel och att vi inte accepterar det. Den mobbade ska känna vårt stöd. Alla runt omkring ska märka att vi agerar med kraft. Inblandad pedagog informerar arbetskamraterna. Därefter informeras föräldrarna till de inblandade. I de fall där det krävs sammankallas elevvårdsteamet. I samråd med elevrådsteamet bedöms om vi ska kalla föräldrar och elev till samtal. Samtalet kan till exempel leda till ett åtgärdsprogram eller kontakt med resursteamet. Vi har alltid ett uppföljningsmöte. Ett åtgärdsprogram kan innehålla följande: - Eleven får inte arbeta utanför klassrummet. - Eleven får inte gå ut på rast utan en vuxens sällskap. - Eleven får inte äta lunch utan en vuxens sällskap. - Eleven kan få äta med en annan klass eller ensam efter ordinarie lunchtid. Om mobbning trots allt inte upphör sker: - polisanmälan - tar skolan initiativ till omplacering av den elev som mobbar När en elev kränker en pedagog Om möjligt samtalar utsatt pedagog med eleven. Vi söker råd hos våra kollegor. Vi informerar rektor om att kränkning skett. Rektor och pedagoger beslutar om vem som kontaktar föräldrarna. I de fall där det krävs sammankallas elevvårdsteamet. I samråd med elevrådsteamet bedöms om vi ska kalla föräldrar och elev till samtal. Samtalet kan till exempel leda till ett åtgärdsprogram eller kontakt med resursteamet. Vi har alltid ett uppföljningsmöte. När en pedagog kränker en elev Den pedagog som ser eller upplever att en kollega kränker ett barn informerar rektor. Rektor samtalar med berörd pedagog. Rektor beslutar vilka åtgärder som ska följa. När en pedagog kränker en pedagog Den pedagog som ser eller upplever att en kollega kränker annan kollega informerar rektor. Rektor samtalar enskilt med berörda pedagoger. Rektor beslutar vilka åtgärder som ska följa

7 Dokumentation Dokumentation sker enligt skolans rutiner. Vid elevvårdsteamets möten förs minnesanteckningar över vilka åtgärder som ska vidtas. Åtgärdsprogram upprättas när stöd behövs under en längre period

8 Handlingsplan vid kränkande behandling utifrån kön Definition Midgårdsskolan vill främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete och villkor. Alla ska behandlas som individer och inte utifrån könstillhörighet. I klassrumssituationer ska pedagogen vara medveten om att alla elever ska komma till sin rätt. Ingen flicka eller pojke ska bli utsatt för diskriminering utifrån sitt kön. Pojkars och flickors olikheter ska tas tillvara. Flickor och pojkar är jämställda. De ska ges utrymme för sina specifika behov och ges möjlighet att tillgodose olika intressen inom ramarna för skolans verksamhet. Organisation Rektor är ytterst ansvarig. Elevvårdsteamet bestående av: Rektor, studierektor, skolpsykolog, skolsköterska och speciallärare I en Elevvårdskonferens kan följande personal ingå: Rektor, studierektor, skolpsykolog, skolsköterska, speciallärare, klasslärare, berörd fritidspersonal, elevassistent, talpedagog, föräldrar och elev. Förebyggande insatser Vid klassammansättning arbetar vi medvetet för att ha en jämn könsfördelning. Det ska helst vara lika många flickor som pojkar i vardera klassen. Vi frågar båda föräldrarna om saker gällande elevernas praktiska angelägenheter. Båda föräldrarna är lika viktiga kring sitt barns vårdnad. Skolsköterskan arbetar vid behov med elevgrupper för att stärka individerna Vi strävar efter att ge pojkar och flickor lika stort utrymme i klassrummet. Akuta insatser Samtal med berörda elever och personal Kontakta föräldrar till de elever som varit inblandade Skolsköterskan har möjlighet att ha grupper där det inträffade diskuteras Uppföljande insatser/ Dokumentation Vid EVG bestäms tid för uppföljning. Vid behov kallas till EVK. På möte förs protokoll