PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 1 (15) PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Knippla skolas/fritidshems/förskolas handlingsplan för likabehandling Öckerö rev

2 2 (15) INNEHÅLL Inledning sid 3 Definition sid 3 Våra mål sid 4 Alla barn och vuxna skall veta sid 4 Rättigheter och skyldigheter sid 4 För att nå våra mål arbetar vi med sid 5 Förebyggande arbete i skolan och fritidshemmet sid 7 Identifierande arbete sid 9 Utredning sid 10 Förebyggande arbete i förskolan sid 12 Identifierande arbete sid 13 Utredning sid 14 Kompetensutveckling sid 15 Handlingsplan för läsåret 14/15 bilaga 1 Rutin för anmälan och rapportering av kränkande behandling bilaga 2

3 3 (15) INLEDNING Syftet med planen mot diskriminering och kränkande behandling är att främja likabehandling, barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Planen skall förebygga samt motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På Knippla präglas verksamheten av vår gemensamma värdegrund. Att visa alla människor respekt, solidaritet och tolerans är grunden för vår enhet. Att arbeta med att motverka kränkande behandling är en del av vårt demokratiska uppdrag. Vårt arbete utgår ifrån de demokratiska värdena, vår gemensamma värdegrund samt jämställdhetsprincipen. I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska skolan vilar på demokratins grund och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (Skollagen 1 kap). Vi har som uppgift att i skolan förmedla grundläggande värden såsom alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, jämställdhet mellan män och kvinnor, individen frihet och integritet och solidaritet med svaga och utsatta. För att ytterligare skydda alla människors lika värde har också specifika skrivningar angående kränkande behandling samt diskriminering gjorts i lagtexterna. KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING Den 1 januari 2009 upphörde den gamla lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling att gälla. Innehållet som fanns i denna lag är nu uppdelat i två olika lagar. Från och med januari 2009 måste därför skolorna beakta bestämmelserna i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen 6 kap. Nytt är att begreppet annan kränkande behandling ersatts av kränkande behandling. SKOLANS UPPDRAG: Enligt 6 kap i Skollagen ang. kränkande behandling samt 3 kap i Diskrimineringslagen skall huvudmannen se till att: Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. (Skollagen 6 kap 6, Diskrimineringslagen 3 kap 14 ) Man förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering (Skollagen 6 kap 7, Diskrimineringslagen 3 kap 15 ) Det upprättas en årlig plan/likabehandlingsplan (Skollagen 6 kap 8, Diskrimineringslagen 3 kap 16 )

4 4 (15) DEFINITIONER Kränkande behandling: I skollagen 6 kap 3 definieras kränkande behandling som: Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt Diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). Detta motsvarar det som i den gamla kallades för annan kränkande behandling. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningarna kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög), psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning), text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms). Diskriminering: Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder könsöverskridande identitet ålder

5 5 (15) VÅRA MÅL ÄR att alla skall känna sig trygga att ha ett bra klimat och en god arbetsmiljö att ingen på enheten skall känna sig diskriminerad, kränkt eller mobbad. ALLA BARN OCH VUXNA SKALL VETA att det är olagligt att kränka någon att den som känner sig utsatt eller mobbad omedelbart ska berätta detta för en vuxen att man ska berätta för en vuxen om man ser eller hör något som man uppfattar som kränkningar att alla tendenser till kränkningar åtgärdas omedelbart av den vuxne som ser eller hör detta att vi tar alla barn på allvar Känslan av att vara utsatt är en subjektiv känsla som vi inte negligerar. RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN:s konvention om barnens rättigheter Skollagen 1 kap 2, 4 kap 2 Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö Socialtjänstlagen (14 kap 1 ) angående anmälningsskyldighet Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I Brottsbalken finns inte mobbing eller kränkande behandling som särskilt begrepp eller som brottsrubricering, men mobbing och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt Brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande eller hets mot folkgrupp.

6 6 (15) FÖR ATT NÅ VÅRA MÅL ARBETAR VI MED ATT alla barn och vuxna har rätt att inte utsättas för någon form av kränkande behandling alla barn och vuxna har ett ansvar för att samtliga skall ha det bra hos oss alla tendenser till kränkningar tas tag i omedelbart alla har en skyldighet att ingripa om något händer all personal på enheten ansvarar för att våra mål ska uppnås ha ett gott samarbete mellan förskola, fritids, skola och hemmen. Mycket av det förebyggande arbetet sker i hemmen. Föräldrarna är ansvariga för sina barn och det skall ges utrymme för föräldrarna att vara delaktiga i barnens dag i våra verksamheter. skapa ett klimat så att den som känner sig kränkt omedelbart berättar detta för en vuxen eller en kamratstödjare den som ser eller hör något som den uppfattar som en kränkning skall omedelbart berätta detta för en vuxen eller för en kamratstödjare vi har kamratstödjare

7 7 (15) FÖREBYGGANDE ARBETE I SKOLA OCH FRITIDSHEMMET Arbetslaget ansvarar för det förebyggande arbetet. Genom att prioritera det förebyggande arbetet så visar vi barnen att det är viktigt med ett bra klimat där alla har det bra. Grunden för det förebyggande arbetet är att öka barnens kunskaper och förståelse för problem med diskriminering och kränkande behandling. Ofta används olika metoder som har samtalet som instrument. Genom samtal förväntas barnens demokratiska, empatiska och sociala kompetens öka. Aktivitet Så här gör vi Handlingsplan för att motverka alla former av kränkande behandling Årlig plan för arbetet med Likabehandling Tydliga ordningsregler som är väl förankrade hos personal, barn och föräldrar Planen utvärderas i maj varje år och revideras vid behov på läsårets första arbetsplatsträff (aug). På läsårets första föräldramöte informerar vi föräldrarna om hur vi arbetar mot kränkande behandling. Uppföljning av arbetet enligt handlingsplanen sker på minst en arbetsplatsträff per läsår. Arbetslaget arbetar fram en årlig plan där det framgår vad som skall göras under året (aug-sept). Planen bygger på de resultat, enkäter och samtal vi haft. Genomgång och utvärdering av ordningsreglerna sker årligen. Detta arbete sker i barngrupperna. Reglerna anslås i klassrummen, fritidshemmet och på hemsidan. Föräldrarna får information om ordningsreglerna i början av varje läsår. Skolans nya elever får ta del av och underteckna ett förväntanskontrakt som en överenskommelse om att vi delar ansvar för att följa reglerna för allas trivsel och trygghet. Rektor Rektor Special Föräldrar och elever Vuxennärvaro där barnen vistas Vi agerar direkt när något händer. All personal på enheten Vi arbetar regelbundet med attityder och värderingar. Vi synliggör och samtalar kring aktuella upplevelser och problem. Vi lyfter fram barnens tankar och handleder dem fram till bra lösningar vid konfliktsituationer.

8 8 (15) Aktivitet Så här gör vi Gemensamt förhållningssätt Klassråd och elevråd Vi markerar alltid nedsättande kommentarer och ett felaktigt uppträdande. Pedagogen eller lotten bestämmer när barnen byter platser. Barnen får inte dela ut inbjudningskort till fester om inte alla barn i gruppen är bjudna. Skolbarnen har ett gemensamt klassråd ungefär en gång/mån. Kamratstödjare På skolan har vi kamratstödjare från år 3. Utifrån en vägledande sluten omröstning bland barnen, utser erna två stycken kamratstödjare. Nyanställda/nya barn Vi har kamratstödjarmöten några gånger per termin. Deltagare är kamratstödjarna samt en. Minnesanteckningar förs av en. På kamratstödjarmötet har vi en dialog kring sociala relationer och stämningen på skolan. Återkoppling sker till resten av arbetslaget. Kamratstödjarna är delaktiga i arbetet med fokusfrågan från planen mot kränkande behandling. Den arbetas med både på kamratstödjarmöten men också i alla klasser. Information om Plan mot kränkande behandling ges till nya barn, nyanställda och VFU-studenter. All personal på enheten för kamratstöd. samt rektor

9 9 (15) Aktivitet Så här gör vi Skolråd Föräldramöten Utvecklingssamtal Vi har skolråd två gånger per läsår. Skolrådet är barn och föräldrars forum där de kan påverka och vara delaktiga i det dagliga arbetet i verksamheten. På skolråden finns möjlighet att bland annat upp stämningen och sociala relationer på skolan. Vi har föräldramöten minst en gång per läsår. Då tas planen mot kränkande behandling upp. På förskolan och i skolan genomförs utvecklingssamtal med alla barn en gång per termin. Då kartläggs och diskuteras barnets hela situation. Rektor och de er som deltar på skolråden. Arbetsplatsträffar Elevhälsomöten På Apt har vi incidentuppföljning som stående punkt på dagordningen. Arbetslaget är tillsammans ansvarigt för skolans barn. På elevhälsan har vi elevvård som stående punkt på dagordningen. Ett tillfälle för återkoppling mellan arbetslag och special. Arbetslaget är tillsammans ansvarigt för skolans barn. Elevenkäter och föräldraenkäter På skolan genomförs minst en enkät/år i år 2 & 5 samt förskola. Rektor/ Special / I slutet av läsåret utvärderar erna tillsammans underlagen från enkäterna och resultatet ligger till grund för kvalitetsredovisningen i slutet av varje läsår. Rektor IDENTIFIERANDE ARBETE/KARTLÄGGNING Aktivitet Pedagoger som iakttar och hjälper barnen under inne- och utevistelsen. Barnintervjuer och elevenkäter (Se under rubriken förebyggande arbete.) Samtal med barn (Se under rubriken förebyggande arbete.) Utvecklingssamtal (Se under rubriken förebyggande arbete.) Kamratstödjare och kamratstödjarmöten (Se under rubriken förebyggande arbete.) a er pedagaog

10 10 (15) UTREDNING När personal uppmärksammar kränkningen: Aktivitet Vi har samtal snarast möjligt med berörda parter om vad som har hänt och hur vi kommer att gå vidare. Berörda parter kommer överens om framtida förhållningssätt till varandra. Samtal och överenskommelser dokumenteras skriftligt enligt våra dokumentationsmallar. Föräldrar till inblandade barn informeras om möjligt samma dag, men senast inom 24 timmar. Återkoppling sker inom en vecka. Den som är ansvarig vid samtalen Om kränkningarna fortsätter Föräldrarna informeras. Samtal förs med berörda parter, barn och föräldrar. Samtalen dokumenteras skriftligt enligt våra dokumentationsmallar. Uppföljning sker med berörda parter inom en vecka och därefter kontinuerligt tills mobbningen upphör. Åtgärdsprogram upprättas för det kränkande och eventuellt för det kränkta barnet. Elevvårdsmöte sammankallas för det utsatta och inblandade barnen. Beslut om åtgärder fattas. Respektive ansvars Rektor Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter Anmälan görs till sociala myndigheter. Rektor När ett barn uppmärksammar en kränkning eller när ett barn upplever sig ha blivit kränkt: Barnet tar kontakt med närmsta personal, ansvarig, eller kamratstödjare. När en förälder uppmärksammar en kränkande behandling: Föräldrarna kontaktar sitt barns ansvars. Efter detta vidtar samma utredningsprocedur som ovan beskrivits. När en vuxen kränker ett barn: Rektorn kontaktas av den som uppmärksammat kränkningen eller av det barn som upplever sig ha blivit kränkt. Rektor kontaktar föräldrarna till det kränkta barnet.

11 11 (15) Rektor utreder via samtal med berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor beslutar om åtgärder och kontaktar vid behov verksamhetschef. När ett barn kränker en vuxen: Den kränkta vuxna/vuxne ger sin version av händelsen till rektor. Barnet som kränkt ger sin version av vad som hänt till rektor. Barnets föräldrar informeras om vad som hänt av rektor. Berörda parter kommer i ett möte överens om framtida förhållningssätt till varandra. Rektor leder mötet. Samtal och överenskommelse dokumenteras av rektor. Om kränkningarna fortsätter: Aktivitet Föräldrarna informeras. Föräldrar och inblandade parter kallas till ett elevmöte. Åtgärdsprogram upprättas. Samtal och vidtagna åtgärder dokumenteras. Rektor Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter: Elevmöte sammankallas. Eventuellt görs en anmälan till sociala myndigheter eller polis. Rektor När en vuxen kränker en vuxen: Rektor kontaktas av den/de som uppmärksammat kränkningen eller av den som upplever sig kränkt. Rektor utreder via samtal med berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor beslutar om åtgärder och kontaktar vid behov förvaltningschef. Om någon vuxen upplever sig ha blivit kränkt av rektorn kontaktas verksamhetschef av den som upplever sig kränkt eller av rektor som utreder händelsen.

12 12 (15) FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRSKOLAN Arbetslaget ansvarar för det förebyggande arbetet. Genom att prioritera det förebyggande arbetet så visar vi barnen att det är viktigt med ett bra klimat där alla har det bra. Grunden för det förebyggande arbetet är att öka barnens kunskaper och förståelse för problem med diskriminering och kränkande behandling. Ofta används olika metoder som har samtalet som instrument. Genom samtal förväntas barnens demokratiska, empatiska och sociala kompetens öka. Förskolan Aktivitet Så här gör vi Handlingsplan för att motverka alla former av kränkande behandling Årlig plan för arbetet med Likabehandling Tydliga ordningsregler som är väl förankrade hos personal, barn och föräldrar Planen utvärderas i maj varje år och revideras vid behov på läsårets första arbetsplatsträff (aug). På läsårets första föräldramöte informerar vi föräldrarna om hur vi arbetar mot kränkande behandling. Uppföljning av arbetet enligt handlingsplanen sker på minst en arbetsplatsträff per läsår. Arbetslaget arbetar fram en årlig plan. Där det framgår vad som skall göras under året. (aug-sept) Planen bygger på de resultat, enkäter och samtal vi haft. Genomgång och utvärdering av ordningsreglerna sker årligen. Detta arbete sker i barngruppen. Förskolechef Förskolechef Special Vuxennärvaro där barnen vistas Vi agerar direkt när något händer. All personal på enheten Vi arbetar regelbundet med turtagning, samarbeten och samspelet. Gemensamt förhållningssätt Nyanställda/nya barn I alla organiserade tillfällen tränar vi samarbete och turtagning. Vi stöttar i leken när det behövs. Vid konflikter hjälper vi barnen att synliggöra och samtalar kring upplevelser. Vi ger barnen plats att själva sätta ord på sina tankar och känslor. Vi markerar alltid nedsättande kommentarer och ett felaktigt uppträdande. Barnen får inte dela ut inbjudningskort till fester om inte alla barn i gruppen är bjudna. Information om Plan mot kränkande behandling ges till nya barn, nyanställda och VFU-studenter. All personal på enheten och föräldrar samt förskolechef

13 13 (15) Aktivitet Så här gör vi Skolråd Föräldramöten Utvecklingssamtal Arbetsplatsträffar Vi har skolråd två gånger per läsår. Skolrådet är barn och föräldrars forum där de kan påverka och vara delaktiga i det dagliga arbetet i verksamheten. På skolråden finns möjlighet att bland annat upp stämningen och sociala relationer på skolan. Vi har föräldramöten minst en gång per läsår. Då tas planen mot kränkande behandling upp. På förskolan och i skolan genomförs utvecklingssamtal med alla barn en gång per termin. Då kartläggs och diskuteras barnets hela situation. På Apt har vi incidentuppföljning som stående punkt på dagordningen. Förskolechefen och de er som deltar på skolråden. Förskolechef/ Föräldraenkäter På förskolan genomförs minst en enkät/år I slutet av läsåret utvärderar erna tillsammans underlagen från enkäterna och resultatet ligger till grund för kvalitetsredovisningen i slutet av varje läsår. Förskolechef IDENTIFIERANDE ARBETE/KARTLÄGGNING Aktivitet Pedagoger som iakttar och hjälper barnen under inne- och utevistelsen. Samtal med barn (Se under rubriken förebyggande arbete.) Utvecklingssamtal (Se under rubriken förebyggande arbete.) a er

14 14 (15) UTREDNING När personal uppmärksammar kränkningen: Aktivitet Vi har samtal snarast möjligt med berörda parter om vad som har hänt och hur vi kommer att gå vidare. Berörda parter kommer överens om framtida förhållningssätt till varandra. Samtal och överenskommelser dokumenteras skriftligt enligt våra dokumentationsmallar. Föräldrar till inblandade barn informeras om möjligt samma dag, men senast inom 24 timmar. Återkoppling sker inom en vecka. Om kränkningarna fortsätter Föräldrarna informeras. Samtal förs med berörda parter, barn och föräldrar. Samtalen dokumenteras skriftligt enligt våra dokumentationsmallar. Åtgärdsprogram upprättas för det kränkande och eventuellt för det kränkta barnet. När ett barn uppmärksammar en kränkning eller när ett barn upplever sig ha blivit kränkt: Barnet tar kontakt med närmsta persona eller När en förälder uppmärksammar en kränkande behandling: Föräldrarna kontaktar sitt barns ansvars. Efter detta vidtar samma utredningsprocedur som ovan beskrivits. När en vuxen kränker ett barn: Förskolechefen kontaktas av den som uppmärksammat kränkningen eller av det barn som upplever sig ha blivit kränkt. Förskolechefen kontaktar föräldrarna till det kränkta barnet. Förskolechefen utreder via samtal med berörda parter. Samtalen dokumenteras. Förskolechefen beslutar om åtgärder och kontaktar vid behov verksamhetschef. När ett barn kränker en vuxen: Den kränkta vuxna/vuxne ger sin version av händelsen till förskolechefen. Barnet som kränkt ger sin version av vad som hänt till förskolechefen. Barnets föräldrar informeras om vad som hänt av förskolechefen. Berörda parter kommer i ett möte överens om framtida förhållningssätt till varandra. Förskolechefen leder mötet.

15 15 (15) Samtal och överenskommelse dokumenteras av förskolechefen. Om kränkningarna fortsätter: Aktivitet Föräldrarna informeras. Föräldrar och inblandade parter kallas till ett elevmöte. Åtgärdsprogram upprättas. Samtal och vidtagna åtgärder dokumenteras. Förskolechefen Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter: Elevmöte sammankallas. Eventuellt görs en anmälan till sociala myndigheter eller polis. Förskolechefen När en vuxen kränker en vuxen: Förskolechefen kontaktas av den/de som uppmärksammat kränkningen eller av den som upplever sig kränkt. Förskolechefen utreder via samtal med berörda parter. Samtalen dokumenteras. Förskolechefen beslutar om åtgärder och kontaktar vid behov förvaltningschef. Om någon vuxen upplever sig ha blivit kränkt av förskolechefen kontaktas verksamhetschef av den som upplever sig kränkt eller av förskolechefen som utreder händelsen. KOMPETENSUTVECKLING Det är viktigt att alla som arbetar i huset har tillräckligt med kunskap för att kunna ta sitt ansvar. Detta tillgodoses genom att i samband med nyanställning informera om Planen mot diskriminering och kränkande behandling, samt om våra rutiner för att arbeta förebyggande mot att kränkningar uppstår. Vid det årliga medarbetarsamtalet är det rektors ansvar att följa upp kompetensutvecklingsbehovet för varje enskild medarbetare. Såväl individuell som arbetslagsgemensam kompetensutveckling genomförs utifrån identifierade behov i relation till likabehandlingsarbetets fokusområde för innevarande år.