Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Transkript

1 1 (11) Årlig plan Lärande Familjedaghemmen Lerums kommun Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och diskriminering LERUM100, v 1.0, Familjedaghemmen Lerums kommun

2 2 (11) Innehåll Inledning 3 Diskriminering, trakasserier och Kränkande behandling 3 Definitioner 4 Viktigt för alla inom pedagogisk omsorg att känna till 5 Uppdrag för pedagogisk omsorg 5 Rättigheter och skyldigheter 5 Förändringar/Förbättringar 6 årliga planen Främjande aktiviteter Förebyggande aktiviteter 7 Upptäcka identifierande arbete/att uppfatta 7 diskriminering eller kränkande behandling Utreda Åtgärda Ansvar 9 Uppföljning och utvärdering av den årliga 10 Kvalitetssäkring 11 Kompetensutveckling 11 Rättigheter och skyldigheter i samhället 11

3 3 (11) Inledning Den årliga likabehandlingsplanens syfte är att främja likabehandling. Planen ska förebygga samt motverka diskriminering och kränkande behandling. Vi tar avstånd från diskriminering och alla former av kränkande behandling. All personal inom pedagogisk verksamhet har ett gemensamt ansvar i detta arbete. Varje upplevelse av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i omsorgen. En viktig utgångspunkt är det enskilda barnets upplevelse. Den som uppger att han eller hon har blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Den årliga likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument genom att vara åtgärdsinriktad och ständigt aktuell. Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Den 1 januari 2009 upphörde den gamla lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling att gälla. Innehållet som fanns i denna lag är nu uppdelat i två olika lagar. Förskolan och skolan ska beakta bestämmelserna i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen 6 kap I skollagen har också skrivelsen att en årlig plan skall upprättas skärpts. Det är inte tillräckligt att den gamla planen ses över och revideras utan en plan för det kommande året med planerade åtgärder och uppföljning av föregående år krävs. En sådan plan förutsätter att en kartläggning av den egna verksamheten först görs. Definitioner Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ särbehandling av individer utifrån olika grunder som leder till att de missgynnas. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder

4 4 (11) Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. (Diskrimineringslagens 1 kap 4 ) Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningarna kan handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. I skollagen 6 kap. 3 definieras kränkande behandling som: ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet. Uppträdandet ska således inte ha samband med någon diskrimineringspunkt. Istället avses mobbning och liknande beteende som kan utgöras till exempel av tillmälen om övervikt, hårfärg eller att någon råkar vara en "plugghäst". Kränkande behandling kan även anses ha förekommit utan att den som kränker anger någon specifik egenskap hos det barn eller den elev som utsätts för kränkningar. Att man utan verbala nedsättande omdömen om exempelvis någons hårfärg eller klädsel genom att till exempel knuffa eller rycka någon i håret eller sätta krokben för personen i fråga kan också anses utgöra kränkande behandling i lagens mening. Även psykiska kränkningar genom till exempel utfrysning omfattas av uttrycket kränkande behandling. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Viktigt för alla inom pedagogisk omsorg att känna till Det är olagligt att diskriminera, trakassera eller kränka någon. Det barn som känner sig utsatt på något sätt ska omedelbart berätta detta för en vuxen. Det barn som känner sig utsatt kan även berätta för en kamrat som för det vidare till en vuxen. Alla barn ska berätta för en vuxen om man ser eller hör något som man uppfattar som diskriminering, trakasseri eller kränkning.

5 5 (11) Alla tendenser till diskriminering, trakasserier eller kränkningar skall åtgärdas omedelbart av den vuxne som ser eller hör detta. Vi tar alla barns upplevelse på allvar. Omsorgens uppdrag Det ska bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling av barn. Det ska genomföras åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Varje läsår upprättas en årlig likabehandlingsplan. Rättigheter och skyldigheter Varje barn har rätt att: Känna sig trygg både i och utanför den pedagogiska omsorgen. Bli respekterad av andra barn och vuxna. Få vara med i gemenskapen. Få hjälp med att hantera och reda ut konflikter. Varje barn skall: Verka för gott kamratskap. Alltid ta kontakt med någon vuxen när man upplever att en kamrat far illa. Varje vårdnadshavares har rätt att: få information inom 24 timmar, om det egna barnet blivit utsatt eller utsatt andra barn för diskriminering eller kränkning. Känna till olika alternativ att kunna larma den på pedagogiska omsorgen. Varje vårdnadshavare skall: Ge sitt barn grundläggande värderingar kring människors lika värde. Alltid kontakta den pedagogiska omsorgen när kännedom om diskriminering eller kränkning uppstår. Varje vuxen skall: Sätta gränser och ingripa vid olika typer av diskriminering eller kränkningar. Göra en bedömning och vidta nödvändiga åtgärder. i vissa fall kontakta sociala myndigheter.

6 6 (11) Förändringar/förbättringar i den årliga likabehandlingsplanen utifrån de resultat vi har sett Vi har sett att den årliga planen inte används som ett aktivt verktyg i vårt arbete med att kartlägga, analysera och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att den årliga planen ska bli ett verktyg för alla dagbarnvårdare behöver den också upprättas av samtliga dagbarnvårdare. har fram till 31/ tillhört olika enheter och har därför haft olika likabehandlingsplaner Främjande aktiviteter Aktivitet Så här gör vi Ansvar En årlig plan Arbete med attityder och värderingar. En årlig plan upprättas av samtliga dagbarnvårdare och samtliga dagbarnvårdare kommer att fokusera på, bevaka och arbeta med likabehandlingsfrågor. Beslut om ny årlig plan fattas på APT. På läsårets första föräldramöte får föräldrarna information om funktionen av likabehandlingsplanen och den årliga planen. Vårdnadshavarna har möjlighet att lämna synpunkter. Planen publiceras sen på familjedaghemmens hemsida.. Uppföljning av arbetet enligt den årliga likabehandlingsplanen sker vid studiedagar samt ett flertal APT:n under läsåret. Utvärdering av den årliga planen sker i oktober. Vi synliggör och samtalar kring aktuella upplevelser och problem. Vi lyfter fram barnens tankar och handleder dem fram till bra lösningar vid konfliktsituationer. Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor Vi arbetar via: Gruppstärkande aktiviteter och lekar. Samtal i små och stora grupper om hur man uppträder mot varandra. Aktiv vuxennärvaro i barnens lek. Genom att konkret visa barnen hur man uppträder mot varandra - Vi ger barnen verktyg. T.ex. genom att personalen föregår med gott exempel. Enhetschef

7 7 (11) Gemensamt förhållningssätt Inbjudningskort Inskolning Personalen tar upp barnets/barnens perspektiv, det vill säga, frågar och undersöker vad barnen verkligen vill, funderar över och behöver. Personalen är aktivt närvarande i alla delar av verksamheten och i alla pedagogiska miljöer. Personalen hjälper barnen att lösa konflikter direkt. Små barn lever här och nu. Personalen måste stärka alla barns självförtroende så att barnen vågar vara sig själva - unika. Vi markerar alltid nedsättande kommentarer och ett felaktigt uppträdande. Personalen ska ge akt på sitt eget kroppsspråk och tilltal till barn och vuxna. Personalen ska vara lyhörd och observant på barnens tilltal, ordval och blickar gentemot andra barn såväl som mot vuxna. Personalen arbetar för att agera könsneutralt i sitt förhållningssätt till barnen och gör ingen skillnad i tilltal eller sätt gentemot flickor och pojkar. Analys av förhållningssätt samt utvärdering i maj/juni 2017 Barnen får inte dela ut inbjudningskort till fester om inte alla barn i gruppen är bjudna. Barnens behov styr inskolningens omfattning och inriktning. Barn och vårdnadshavare lär känna varandra, dagbarnvårdaren, verksamheten och dess rutiner. Utvecklingssamtal Vårdnadshavarna erbjuds minst ett utvecklingssamtal under läsåret. Förebyggande aktiviteter: All personal inom pedagogisk omsorg Ansvarig dagbarnvårdare Ansvarig dagbarnvårdare Aktivitet Så här gör vi Ansvar Vuxennärvaro där barnen vistas. Vi försöker vara en vuxen med i barnens lek under hela dagen. Vi är aktiva och utmanar barnen i deras lek och observerar dem på olika sätt. Vi är med barnen, är lyhörda och utmanar deras lek och samtal. Den vuxne styr medvetet gruppkonstellationer vid organiserade lekar och rutiner. Pedagogerna

8 8 (11) Tal- och kommunikationsutrymme Vi placerar barnen vid borden på ett strukturerat sätt för att skapa förutsättningar för givande samtal där alla barn får talutrymme. Barngenomgång Föräldramöten Regelbundet på planeringar/arbetslagsplaneringar har vi barnprat där vi tar upp barnens olika utvecklingsområden, om de är trygga, glada och har någon/några kompis/ kompisar att leka med. Vi ser varje barn och ägnar tid åt varje individ. Syftet är att strukturera upp verksamheten efter både gruppen och individernas behov. Vi har föräldramöten en gång under läsåret. Vi informerar och vårdnadshavarna har även möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter gällande verksamheten., enhetschefen 4. Upptäcka - Identifierande arbete/att upptäcka diskriminering eller kränkande behandling Aktivitet Personalen ska vara lyhörd och observant på barnens tilltal, ordval och blickar gentemot andra barn. lyssnar på barnens "skvaller" och gör en bedömning om det ligger något bakom. Utvecklingssamtal Samtal om barnen på arbetslagsmöten. Information från vårdnadshavare. Information inom elevhälsoteamet. Föräldra- och barnenkät en gång vartannat läsår. Ansvarig All personal inom pedagogisk verksamhet Ansvarig dagbarnvårdare Vårdnadshavare Enhetschef Centralt ansvar (SCB)

9 9 (11) Utreda Åtgärda - Ansvar Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, enligt skollagen 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Alla samtal och överenskommelser dokumenteras. När ett barn blir diskriminerat eller kränkt Aktivitet Den som uppmärksammar en kränkning eller en diskriminering anmäler detta till enhetschefen. Förskolechefen gör en anmälan till huvudmannen. Samtal med det barn som utsatts för kränkande behandling och med övriga inblandade utifrån givna frågeställningar. Vad har hänt? Var hände det? När hände det? Hur gick det till? Vilka var inblandade? De inblandade kommer överens om framtida förhållningssätt till varandra. Föräldrar till inblandade barn informeras om möjligt samma dag, men senast inom 24 timmar. Arbetslaget och annan personal som behöver information informeras. Ansvarig Enhetschefen Ansvarig dagbarnvårdare Om diskrimineringen eller kränkningarna fortsätter Aktivitet Vårdnadshavare informeras. Samtal förs med inblandade barn och vårdnadshavare. Åtgärdsplan upprättas. Uppföljning sker inom två veckor. Ansvarig Ansvarig dagbarnvårdare

10 10 (11) Om diskrimineringen eller kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter Beroende på händelsens art görs anmälan till social myndighet. Enhetschef ansvarar När ett barn uppmärksammar en kränkning eller när ett barn upplever sig ha blivit kränkt Barnen tar kontakt med en dagbarnvårdare. Efter detta vidtas samma utredningsprocedur som ovan beskrivits. När en vårdnadshavare uppmärksammar en kränkande behandling Vårdnadshavaren kontaktar barnets dagbarnvårdare, enhetschefen eller någon annan vuxen i verksamheten. Efter detta vidtas samma utredningsprocedur som ovan beskrivits. När en personal inom pedagogisk verksamhet diskriminerar eller kränker ett barn Enhetschefen kontaktas av den som uppmärksammat diskrimineringen eller kränkningen. Enhetschefen utreder via samtal med de inblandade. Överenskommelse om framtida förhållningssätt mellan inblandade parter. Enhetschefen kontaktar vårdnadshavarna och gör en anmälan till huvudmannen. Enhetschefen beslutar om åtgärder. Uppföljning sker inom två veckor. Om kränkningarna inte upphört tar enhetschefen återigen kontakt med verksamhetschef. Uppföljning och utvärdering av den årliga likabehandlingsplanen Uppföljning av arbetet utifrån den årliga likabehandlingsplanen görs på APT minst en gång under läsåret. I slutet av läsåret görs en kartläggning av hur läsårets åtgärder har genomförts. Förändringar/förbättringar preciseras i nästkommande årliga likabehandlingsplan. Frågor som vi måste ställa oss är: Vilka faktorer på organisations-, grupp-, och individnivå påverkar uppkomsten av kränkningar? Varför blev det som det blev? Ska pågående insatser fortsätta? Ska insatserna kompletteras eller förändras? Vem gör vad och när?

11 11 (11) Kvalitetssäkring Arbetslagen gör kontinuerligt under läsåret en utvärdering/kartläggning av hur arbetet mot kränkande behandling fungerar och fortlöper. I familjedaghemmens kvalitetsrapport beskrivs hur arbetet mot diskriminering och kränkande behandling bedrivs. Kompetensutveckling Kompetensutveckling av personalen sker kontinuerligt på studiedagar och vid andra tillfällen i form av riktade föreläsningar, litteraturstudier och lärande samtal. Likabehandlingsplanen tas upp i arbetslagen. Rättigheter och skyldigheter i samhället Barnens och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i förskolan bygger på: FN:s konvention om barnens rättigheter Skollagen Socialtjänstlagen angående anmälningsskyldighet Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även förskolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I Brottsbalken finns inte mobbing eller kränkande behandling som särskilt begrepp eller som brottsrubricering, men mobbing och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt Brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande eller hets mot folkgrupp. Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och barn i förskolan m.m.