Österöd. Likabehandlingsplan. Österöd

Transkript

1 Österöd Likabehandlingsplan Österöd

2 VISION På Österöd är alla barn allas barn! Vi strävar mot att alla barn ska känna sig trygga och harmoniska under den tid de vistas här på Österöd. Vi vill INTE att något barn ska känna sig kränkt eller illa behandlat av någon; varken personal eller annat barn. MÅL Grunden för vårt arbete är att förebygga och arbeta för att ALLA skall vara lika behandlade på Österöds enhet. Alla barn och elever skall känna sig trygga i sin pedagogiska miljö. Personalen på Österöds enhet vill, tillsammans med barn, elever och föräldrar, arbeta för att det i den pedagogiska verksamheten skall finnas ett gott förhållningssätt till varandra. Detta når vi genom att vår verksamhet genomsyras av nedanstående grundpelare: Arbeta för positivt kamratskap Regelbundet ha samtal om hur man uppträder mot varandra Regelbundet ha kamratlekar Regelbundet ha kamratsamtal i samlingar och arbeta med barnens empati och känslor T.ex. genomföra temaarbeten med barnen som berör empati Alla vuxna och barn lägger sig i och bryter negativa trender. Alltid ha vuxna ute på gården.

3 Positiv atmosfär Medbestämmande Självförtroende Demokrati Jämlikhet Österöd Samhörighet Friskvård Trygghet Uppmuntran Ansvar Gemenskap

4 DEFINITION Människor är olika känsliga för olika upplevelser, vilket innebär att de uppfattar situationer på olika sätt. När de vuxna gör en bedömning av barnets behov, måste de utgå ifrån det enskilda barnets upplevelser. Vi reagerar kraftfullt mot alla former av kränkningar. Elever kan kränka varandra, en vuxen kan kränka en elev, en elev kan kränka en vuxen och en vuxen kan kränka en vuxen. Om huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer, utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Enligt Björn Lindells handbok Var går gränsen?, definieras mobbingens uttrycksformer enl. nedan: Fysiskt våld Slag, sparkar, knuffar Hinder ( t.ex. att medvetet blockera vägen för en kamrat) Materiell (t.ex. förstöra kläder, skolböcker, ägodelar, gömma ägodelar, åverkan) Psykologiskt våld Utfrysning Blickar ( hon ger mig elaka ögon ) Avvisande kroppsspråk Undandragande Negligerande Osynliggörande Verbalt våld Verbala hot Öknamn Elaka tillmälen/fult språk Klotter Förtal Viskningar Hånfulla kommentarer Suckar, etc.

5 BLIR DITT BARN KRÄNKT ELLER ILLA BEHANDLAT? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir utsatt: Ovilja att gå till förskolan/skolan, ont i magen, huvudvärk, vill inte berätta hur det är i förskolan/skolan, har inga kamrater, nedstämd eller aggressiv. Dessa tecken kan givetvis bero på annat, men det är tillräckliga motiv att ta kontakt med förskolan/skolan och diskutera. KRÄNKER ELLER BEHANDLAR DITT BARN ANDRA ILLA? Det är svårt att ta till sig att ens barn utsätter andra barn för illa behandling eller kränkning. Är det så måste Du göra något åt det. Gör klart för Ditt barn att Du inte accepterar mobbning och att det är mycket allvarligt. Med allas samverkan, kan vi få en så bra förskola/skola med så fungerande kamratrelationer, som möjligt. BLIR DITT BARN KRÄNKT GENOM ORD ELLER HANDLING AV PERSONAL PÅ FÖRSKOLAN/SKOLAN? Det är viktigt att alla barn känner sig trygga och respekterade av personalen på skolan. Om man som förälder eller personal får kännedom om att en elev känner sig kränkt genom ord eller handling av personal på skolan, bör man i första hand tala med berörd personal på skolan för att göra denne medveten om hur eleven känner och/ och kontakta rektor. FÖRSKOLANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Det är viktigt att alla barn, personal och föräldrar arbetar för att öka respekten för barn och vuxna i förskola och samhälle. För att barn skall bli trygga behöver de tydliga vuxna som förebilder! Regler och mål på vår förskola: Vi visar varandra ömsesidig respekt. Vi använder inte fysiskt eller psykiskt våld. Vi har som mål att alla har någon att leka med. Att sätta gränser innebär att vi som vuxna skall: Hjälpa barnet att lösa konflikter. Ingripa mot våld. Ingripa mot diskriminering. Ingripa mot skadegörelse. Ingripa mot störande av verksamhet. Ingripa mot skymfande tillmälen och nedlåtande beteenden. Initiera en aktivitet med den som är ensam och som även kan locka andra att vara med.

6 SKOLANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH FÖREBYGGANDE ARBETE På Österödskolan vill vi i vårt förebyggande arbete stärka våra elevers självkänsla. De skall lära sig att förstå och respektera andra människors åsikter och olikheter. Alla vuxna har ett tydligt och konsekvent ställningstagande mot alla former av kränkande behandlingar. Eleverna kan vända sig till samtliga vuxna på skolan. Personalen reagerar omedelbart om någon typ av kränkande särbehandling förekommer. Vi tillrättavisar och förklarar för eleven om dess olämpliga uppförande. Vi gör detta genom samtal individuellt och med samtliga inblandade för att elever ska förstå på vilket sätt dess agerande har uppfattats som kränkande. Hemmet kontaktas. Vi arbetar långsiktigt med olika former av förebyggande arbete mot all kränkande behandling och har integrerat det som en naturlig del i skolans övriga arbete. Det dagliga arbetet skapar en anda på skolan som medför att såväl elever som vuxna uppmärksammar de flesta former av kränkningar. Vi arbetar med: Faddergrupper Grupper med F-3-barn, pojk-/flickgrupper. Detta skapar trygghet och gemenskap över åldersgränserna. Lions Quest Tillsammans-materialet där vi arbetar med värdegrundsfrågor. Kompissamtal En process där eleverna lär sig konfliktlösning. Klassråd / Elevråd Barnen lär sig Elevdemokrati. Dagliga samtal. En vuxen är alltid ute med eleverna på alla raster.

7 HANDLINGSPLAN FÖR ÖSTERÖDS ENHET Vid signaler från personal, elever eller föräldrar att någon på skolan blir mobbad har vi följande arbetsmetoder: Dokumentation förs under hela processen Steg 1 Personalen samlas snabbt och insamlar information om det inträffade. Rektor delges. Vad har hänt? Vem/vilka har utsatts för kränkning/kränkningar? När/var hände det? Vem/vilka deltog? Steg 2 Enskilt samtal med det barn som har blivit utsatt. Vad har hänt? När/var hände det? Vem/vilka deltog? Den vuxne informerar barnet om den fortsatta gången. Steg 3 Enskilda samtal med samtliga inblandade Vad har hänt? När/var hände det? Hur upplevde du situationen? Samtalen ska ej vara hotfulla eller fördömande, utan fasta och bestämda!! Den vuxna informerar om den fortsatta gången. Steg 4 Vårdnadshavare till samtliga inblandade informeras. Detta sker samma dag. Steg 5 Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig situationen är och om ett åtgärdsprogram bör upprättas. Om kränkningarna/diskrimineringarna inte upphört efter dessa åtgärder tas hjälp utifrån t ex skolsköterska och/eller skolpsykolog.

8 Uppföljning/utvärdering Uppföljning görs i samtal med varje enskilt barn/elev med eller utan föräldrar allt beroende på vad som bestämts tidigare i processen. Personalen håller eleverna under extra uppsikt. Efter någon dag sker nya samtal med de inblandande för att kontrollera att föreslagna åtgärder följs och gett resultat. Föräldrar hålls informerade och delaktiga i samtliga processer och görs delaktiga kring de riktlinjer och åtgärder som upprättats. Om vuxen kränker barn eller vuxen kränker vuxen är rektor ansvarig för utredningen. OM KRÄNKANDE BEHANDLING INTE UPPHÖR VIDTAS ÄVEN FÖLJANDE ÅTGÄRDER 1. Fortsatt observation av mobbaren under 1-2 veckor. 2. Fortsatta samtal med mobbarens föräldrar och rektor, 3. Miljöombyte genom flyttning. 4. Anmälan till socialtjänsten om kränkningen bedöms så allvarlig, alt. upprepas. Handlingsförlopp och åtgärder dokumenteras och förvaras av rektor. Personalen på skolan kan och ska göra vad de kan för att förebygga och förhindra kränkande särbehandling, men det är av yttersta vikt för ett lyckat resultat att föräldrar är delaktiga.

9 HÄR KAN DU FÅ STÖD OCH RÅD SOM FÖRÄLDER: Kontakta alltid personalen i första hand om du misstänker at ditt barn blir kränkt eller illa behandlat. Du kan också få hjälp av: Friends Öppet vardagar kl Tel Rädda Barnens Föräldratelefon Öppet mån kl , tis-fre kl , lör kl , sön kl Tel BRIS föräldratelefon Öppet vardagar kl Tel Föräldratelefonen (Ester Bomans Stiftelse och Sfph) Öppet vardagar kl Tel LITTERATUR OM MOBBING Författare: A Lagerman Pernilla Stalfeldt D Olweus Titel: Att stoppa mobbing går Lika som bär Mobbning i skolan, vad vi vet och vad vi kan göra Barn och ungdomsböcker Författare: E Wikander G Knutsson O Lund- Kirkegaard Titel: Ensam med hajar Pelle Svanslös Gummi-Tarzan

10