Forum för flexibelt lärande vid HJ???

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forum för flexibelt lärande vid HJ???"

Transkript

1 Forum för flexibelt lärande vid HJ??? Utredning om behov av lärarstöd vid utveckling och genomförande av distanskurser Version Madelene Zetterlind

2 Bakgrund Allt fler kurser vid Högskolan i Jönköping ges idag på distans. Sedan 1996 har distansutbildning till länets kommuner via tele-bild använts i hög grad men från början av 2000-talet utvecklas allt fler nätbaserade kurser. Det är troligt att båda dessa former kommer att leva sida vid sida framöver. Att utveckla en distanskurs kräver förutom ämneskompetens kunskaper om hur distansutbildning kan organiseras, kunskaper om distansöverbryggande teknik och distanspedagogik. Detta kräver i de flesta fall att kursansvarig lärare får stöd av resurspersoner vid utveckling och genomförande av en kurs. Lärare vid HJ och företrädare för lärcentra i länet har i olika sammanhang lyft fram behovet av att utveckla en supportfunktion. Detta bl a för att: maximalt utnyttja de resurser som finns, alla ska inte behöva göra allt, motverka suboptimering säkerställa god kvalitet på de distanskurser som ges vid HJ och därmed också säkerställa genomströmning och god ekonomi på de kurser som ges effektivisera produktionen av distanskurser Möjligheten till supportfunktion vid utveckling och genomförande av kurser skulle dessutom kunna stimulera en ökad andel kurser vid HJ som ges via Nätuniversitet. Syfte Syftet med utredningen är att besvara följande frågeställningar: 1. Vilka behov upplever lärare att de har idag när det gäller tekniskt, pedagogiskt och organisatoriskt stöd? 2. Vilka resurser finns idag? Kan dessa synliggöras och tillgängliggöras för fler? 3. Benchmarking hur arbetar andra högskolor för att stödja lärare vid utveckling och genomförande av distanskurser? 4. Hur skulle en supportfunktion kunna organiseras? 5. Hur skulle man ekonomiskt kunna finansiera en supportfunktion? Genomförande Genom samtal med lärare, IT-samordnare, medlemmar i rådet för flexibelt lärande vid HJ har behov av lärarstöd samt befintliga personella och tekniska resurser inventerats. För att ta reda på hur andra lärosäten arbetar har en rapport från Nätuniversitetet studerats (IT-baserad distansutbildning - organisation, samordning och support, Hans-olof Forsberg, 2003). Ett ännu ej avslutat Nätuniversitetsfinansierat projekt kallat LärandeResursCentrum på campus har följts upp och websidor med information om lärarstöd vid ett 25-tal lärosäten har studerats. I första skedet utreds fråga 1, 2 och 3 enligt ovan. Resultatet av utredningen så långt diskuteras sedan i lämpliga grupperingar vid de olika fackhögskolorna. Detta för att finna idéer och lösningar på fråga 4 ooch 5. 2

3 Vilka behov upplever lärare att de har idag när det gäller tekniskt, pedagogiskt och organisatoriskt stöd? Man kan konstatera att behoven finns inom flera olika områden och att stöd i olika former behövs. Inom följande områden har behov av stöd identifierats: Område: Typ av stöd: Tele-bild Hur man praktiskt använder tekniken t ex dokumentkamera, smartboard mm Studioteknik, klädsel, storlek OHbilder, hur tala, titta i kameran mm Pedagogik. Planering, hur få interaktion (i grupper, mellan grupper o föreläsare) mm. LMS Learning management systems och web-stöd (vid HJ Pingpong och Jibsnet) Grundläggande praktisk användning av tekniken, vilka möjligheter ger LMS-/webstödet Praktisk hjälp av expert att lägga upp kurs i lärplattform Pedagogik. Hur lär studenter på nätet? Faktorer som påverkar genomströmning? Hur få interaktion vid nätbaserad utbildning? Mm Bild- och ljudproduktion/videoproduktion Grundläggande info om vad som är möjligt att producera, vad det kostar och när det är lämpligt att använda t ex streamad video, powerpointpresentationer med ljud, etc. Praktisk hjälp att planera och genomföra produktioner. Från enklare (t ex spela in sin föreläsning via streamservern och tillgängligöra på nätet) till mer avancerad (t ex filminspelning av föreläsning som kräver redigering) Pedagogiska aspekter. Hur lång kan en streamad föreläsning vara? Hur få fram ett budskap? Hur åstadkomma interaktion i anslutning till t ex en streamad föreläsning? mm Annan distansöverbryggande teknik som t ex Marratech (enkla e-möten via Internet), Shoutcast (samtal över nätet), Net-meeting/messenger ( dokumentdelning) Grundläggande info om möjligheterna Praktisk hjälp av expert Distanspedagogik Grundläggande kunskap om de specifika förutsättningar för lärande 3

4 som gäller vid distansutbildning Tillgång till bollplank vid planering och genomförande av kurser. T ex analys av målgrupp, ämnesområde, vilken teknik är lämplig att använda utifrån de förutsättningar som finns? Hur skapa goda förutsättningar för lärande utifrån de unika förutsättningar som varje kurs har? (hur få interaktion mellan studenter? Mellan studenter och lärare? Bra studieklimat? examinationsformer, mm) Juridiska frågor Grundläggande information kring t ex upphovsrätt och offentlighetsprincipen när kurser läggs på nätet Tillgång till juridisk expertis vid konkreta problem/frågor Organisation av distansutbildning Stöd i kontakter med lärcentra, Nätuniversitetet, antagningsenheten mm Biblioteksstöd Grundläggande info om biblioteksstöd vid distansutbildning Bollplank, stöd av distansbibliotekarie vid utveckling och genomförande av kurser Nyheter/utveckling inom området Information om ny teknik och nya tillämpningar och metoder inom området Utvärdering Grundläggande info om de verktyg som finns tillgängliga (t ex mallar för utvärderingar på nätet) Utifrån ovanstående sammanställning kan man dra slutsatsen att det kan behövas: Orientering inom olika områden (vilka möjligheter finns med t ex olika former av distansöverbryggande teknik, biblioteksstöd etc) Bollplank (t ex vid kursutveckling och genomförande för att bolla idéer som rör teknik, pedagogiska metoder, administrativa aspekter för just min specifika kurs) Praktisk hjälp (t ex för att lägga upp kurs på lärplattform, visa tele-bildstudion, utveckla kursmaterial som t ex en stremad föreläsning) Utbildningsinsatser i olika former (allt från lunchseminarier till poänggivande kurser). Utbildningsinsatserna kan t ex syfta till att ge en orientering inom olika områden och informera om nyheter och utvecklingen inom området. Erfarenhetsutbyte mellan lärare för t ex goda eller mindre goda exempel på tillämpningar av teknik och pedagogik. 4

5 Vilka resurser finns idag? Kan dessa synliggöras och tillgängliggöras för fler? Inom ramen för utredningen har både befintliga personella och tekniska resurser inventerats (se bilaga 1). Redan idag kan många av de behov som presenteras ovan tillgodoses helt eller till viss del. Det finns t ex personer som praktiskt stöder Pingpong och Jibsnet vid respektive fackhögskola, det anordnas introduktioner till tele-bildstudion och vissa utbildningsinsatser har genomförts (inom ramen för Distansforum). Vi har en god organisation när det gäller samverkan med länets kommunala lärcentra och det finns tydliga kontaktpersoner för dessa. Det har under en lång period funnits en god samverkan och formerna för denna samverkan revideras årligen genom Metodboken. Ytterligare en styrka är Rådet för flexibelt lärande där representanter för samtliga fackhögskolor, biblioteket, studentkåren och länets kommuner finns representerade. Rådets uppgift är bland annat att stimulera utveckling inom området distansutbildning/flexibelt lärande. Det drivs också ett flertal utvecklingsprojekt t ex Interaktiv plattform som är ett lärcentra projekt, Metodbok för samverkan mellan lärosäten och lärcentra i Västsverige och Jourhavande bibliotekarie som visar på att det finns ett stort engagemang för dessa frågor inom högskolan. Det finns dock flera områden som skulle kunna utvecklas ytterligare. Många lärare upplever t ex att det är svårt att veta vem man ska vända sig till när man ska starta med utvecklingsarbetet av en distanskurs. Det finns ingen samordning av de resurser som finns och många sitter på sin egen kammare och uppfinner hjulet igen. När det gäller tekniska resurser så kan det konstateras att utnyttjandegraden är relativt låg. Det finns t ex tio tele-bildutrustningar totalt vid HJ! (inkl stationära och flyttbara). De två utrustningarna som finns vid HHJ används uppskattningsvis 10 ggr/år. Utnyttjandegraden skulle kunna öka betydligt genom bättre samutnyttjande fackhögskolor emellan, genom ökad användning vid campusförlagd utbildning och genom att fler externa intressenter får upp ögonen för möjligheten med t ex sammanträden via tele-bild. Risken är att samma kompetens byggs upp på alla fackhögskolor. Risken är också att många blir halvbra på lite av varje. Genom att samordna resurserna ökar möjligheten att bygga upp expertkompetens inom olika områden. Andelen flexibla inslag i campusförlagd utbildning ökar genom t ex användning av LMS-stöd, inslag av streamade föreläsningar mm. Behov av stöd för lärare finns således även vid campusförlagd utbildning. Ökad medvetenhet om olika teknikers möjligheter skulle också kunna leda till bättre uttnyttjande av de resurser som finns och kunna leda till kvalitetshöjning i utbildningen. En ökad grad av internationalisering skulle t ex kunna ske med hjälp av distansöverbryggande teknik. 5

6 Om man försöker se runt hörnet så borde trenden lärosätenas ökade profilering påverka antalet distans/flexibla kurser som utvecklas i framtiden. Om det nu är så att lärosätena av ekonomiska skäl inte kan ha allt, att mindre ämnen avvecklas på flera håll så borde det leda till ökad samverkan mellan lärosätena. Att t ex ett lärosäte inom sin profilering kan förse andra lärosäten med sin unika kompetens. En ökad andel distanskurser som en del i den campusförlagda utbildningen kan bli en följd. Vill vi i framtiden kunna erbjuda våra profilområden nationellt och även internationellt i andra kursformer än de traditionella så bör det också finnas en god kompetens för detta. Det kan ses som en viktig konkurrensfaktor. Att det saknas tydliga strategier och viljeinriktning från fackhögskolorna upplever flera som en svaghet. Av fackhögskolorna är det enbart Hälsohögskolan som har en uttalad strategi. Denna innebär övergripande att LMS-stöd, i detta fallet Pingpong ska användas i all utbildning, såväl distans- som campusförlagd utbildning. Avsaknaden av tydliga strategier behöver dock inte enbart ses som en nackdel. Det kan också ge utrymme för för flexibilitet och enskilda personers initiativ. Men tydliga mål för distansutbildning och flexibelt lärande bör underlätta beslut om vilka satsningar som ska göras inom området. En ökad fokusering bör också leda till ökad kvalitet på de utbildningsinsatser som sker på distans/är flexibla till sin karaktär. Tydliga mål underlättar också möjligheterna att utvärdera de insatser som görs. Hur arbetar andra högskolor för att stödja lärare vid utveckling och genomförande av distanskurser? Rapport från Nätuniversitetet Hans-Olof Forsberg beskriver i sin rapport IT-baserad distansutbildning. Bilder och exempel rörande organsation, samordning, stöd och support från 2003 att organisationen av kompetensutveckling och stöd vid lärosätena varierar. Det finns LearningLab, produktionslab, mediaenheter, centrumbildningar, kompetensgrupper, pedagogiska kaféer, öppet hus, elektroniska nyhetsbrev med mera. I dessa organisationer erbjuds kurser, seminarier, workshops, webbföreläsningar, informationsbrev och här driver man utvecklingsprojekt, även forskningsprojekt, och erbjuder projektmedel med mera. Tendensen förefaller vara att man beslutar om betydligt större samordning, t ex genom sammanslagning av enheter (t ex pedagogik och teknik) och att man i många fall kopplar verksamheter till biblioteket och i vissa fall även placerar dem i biblioteksorganisationen. I många fall har verksamheten fått nya lokaler (s.6). Projekt LärandeResursCenter på campus Just pågår ett projekt finansierat av Nätuniversitetet kallat LärandeResursCentrum på campus som också är av intresse för denna utredning. Projektet har som mål att analytiskt och kritiskt identifiera nyttan med, kriterier och kännetecken för ett LRC, samt vidare främja och stimulera skapandet av nya och förbättrade LRC. I projektet ingår LRC-liknande verksamheter från ett tiotal lärosäten i Sverige. Kriterier för vad LRC står för som begrepp är ännu oklart (begreppet har hämtats från engelska LearningResourceCenter och behöver anpassas till svenska förhållanden) och diskussioner förs kring detta inom ramen för projektet. De 6

7 nätverksrapporter från projektet jag tagit del av tyder ändå på att ett LRC ofta har en tydlig koppling till biblioteken och ska vara en resurs både för studenter och lärare. Kortfattat ska ett LRC för studenter stötta och underlätta för lärandet genom t ex stöd i informationssökning, stöd för distansstudenter, skrivarverkstad med mera. När det gäller nyttan för lärare refererar jag i det följande till de diskussioner som beskrivs i Nätverksrapport 1. Gruppen var t ex överens om att lärarna måste ha en pedagogisk konsultation/hjälp inom distansundervisningen. Teamtanken i samband med kursutveckling berördes mycket i diskussionerna. Att arbeta tillsammans lyfts fram som en viktig väg att gå. Tidsbristen hos lärarna är ett stort problem. Likaså den tradition av ensamarbete som präglar lärarsituationen. Man skriver också att på flera ställen förändras inställningen till traditionell högskoleutbildning och de flesta menar att högskolan står inför ett paradigmskifte nya villkor för lärandet. Förutom den digitala teknikens intåg kan man se en förändring inom kurserna mot exempelvis ökad studentaktivitet, ökad användning av grupparbeten och peer-review (student till student) i utbildningen. Lärarna använder mer av problembaserat lärande och utnyttjar erfarenheterna inom grupperna för ett aktivare och effektivare lärande. Nätverkets inställning är att teamtanken måste uppmuntras. Lärarna applicerar teamtanken idag på sina studenter men arbetar oftast inte i lärarlag och enhetsöverskridande i samma utsträckning. Web-sidor med information om lärarstöd Ett tjugofemtal lärosätens hemsidor med information om lärarstöd har studerats tillsammans med bilder som finns i ovan nämnda rapport IT-baserad distansutbildning. Bilder och exempel rörande organsation, samordning, stöd och support från 2003 (för sammanställning se bilaga 2). Uppgifterna är troligen inte helt exakta men kan ändå ge en översiktlig bild av dagsläget. Av de tjugofem lärosäten som studerats har nitton en tydlig samordning av lärarsupport vid distansutbildning. De flesta av dessa har en enhet inriktad bara mot olika former av lärarsupport för distansutbilding/flexibelt lärande medan några har enheter som även arbetar med högskolepedagogik generellt. Namnen på dessa verksamheter varierar men LerningLab, Forum för högskolepedagogisk utbildning och flexibelt lärande, Learningcenter, IKT-pedagogiskt centrum, centrum för utbildningsteknik och HELP är några av namnen som förekommer. De erbjuder tillsammans följande tjänster: Web-sidor som kan innehålla manualer för LMS-stöd, tele-bild mm, webbföreläsningar för självstudier, information vem man kan vända sig till, information om kurser, seminarier och utbildningar inom området, länkar till andra web-sidor av intresse, goda exempel mm. Se t ex Seminarieverksamhet och kortkurser 7

8 Erfarenhetsutbyte Worksshops och kurser för handledare på lärcentra Samordning av kontakter mot lärcentra Praktisk träning i IKT-lab Rådgivning och stöd vid kursutveckling Videoproduktion Administration av videokonferenser Projektverksamhet Utveckling och implementering av tillämpningar (t ex webbaserad kursvärdering, schemapublicering) Utdelning av projektmedel Omvärldsbevakning Flera av verksamheterna är knutna till biblioteket och projektform är vanligt förekommande. Som exempel kan nämnas Luleå tekniska högskola och projektet Flexibel utbildning på distans som är en strategisk satsning på att öka antalet kurser på nätet genom bl a ökat lärarstöd. Flera beskriver också att man räknar in både distans och campuskurser som flexibel utbildning! Antalet personer knutna till dessa verksamheter varierar allt ifrån 3 till 12 och man kan ha hela eller delar av sin tjänst i verksamheten. Hur verksamheterna finansieras är svårt att dra några slutsatser om utifrån detta underlaget men en del av finansieringen verkar komma från externa projektmedel och genom att man tar betalt för vissa tjänster. Forum för flexibelt lärande vid Högskolan i Jönköping? Utifrån ovanstående beskrivning är trenden mot ökad samordning av resurser vid svenska lärosäten för att främja distansutbildning/flexibelt lärande tydlig. Det finns också beskrivet många goda skäl till varför ökad samordning skulle vara önskvärd även vid Högskolan i Jönköping. Min känsla, efter att ha pratat med ett ganska stort antal personer, är att det finns en positiv inställning till att samordna resurser. Frågor som är intressanta att belysa är då: Vad är det som ska samordnas och vad bör fackhögskolorna göra själva? Vad är det som behöver prioriteras? Hur ser förutsättningarna för samordning ut rent organisatoriskt? Är fackhögskolorna beredda att avsätta resurser för detta? Hur skulle en stödfunktion kunna organiseras och finansieras? (fråga 4 o 5) Med tanke på att vi har en decentralicerad organisation med mycket självständiga fackhögskolor känns det oerhört angeläget att frågan diskuteras i lämpliga grupperingar vid de olika fackhögskolorna innan konkreta förslag läggs fram. Utredningen har hittills försökt besvara frågorna vilka behov lärarna upplever, vilka resurser vi har idag och hur andra lärosäten arbetar för att stödja lärare vid utveckling och genomförande av distanskurser. Utredningen kan fungera som ett underlag för de diskussioner som behöver föras framöver. 8

9 Utredningen kommer nu att lämnas till Rådet för flexibelt lärande vid HJ som får ta ställning till hur arbetet kan gå vidare. 9

10 Bilaga 1 Inventering av befintliga resurser Tekniska resurser Ingenjörshögskolan (har stiftelsens uppdrag att utveckla distansutbildning) Tele-bildstudio, stationär, ISDN och IP anslutning LMS-stöd, Pingpong Tele-bildutrustning, flyttbar Streamingserver, möjlighet att spela in föreläsningar för direktsänding på internet eller on demand. Citrixlösningar (möjlighet att komma åt högskolans dataservrar utifrån, t ex sitta på lärcentra och komma åt programvaror på högskolan) Elektroniska tavlor (i telebildstudio men även i några vanliga klassrum) Marratech (enkla e-möten via IP är på gång) Web-tjänster generellt t ex handledning i form av samtal över nätet (shoutcast), netmeeting/messenger för dokumentdelning. Internationella handelshögskolan Mottagningsstudio för tele-bild Web-stöd, JIBSnet Högskolan för lärande och kommunikation 2 tele-bildstudios (varav en både sändare- och mottagarstudio med ca 20 platser) 3 flyttbara telebildenheter varav en med fyrpartsbrygga (dessa ska på sikt ersätta ovan nämnda tele-bildstudios) LMS-stöd, Pingpong Multimediaavd. med TV-studio (för TVproduktion men även för produktion av t ex streamade föreläsningar eller annan bild och ljudproduktion) Marratech (enkla e- möten via IP är på gång Hälsohögskolan Tele-bildstudio (2 tele-bildstudios som används ca 10ggr/år) LMS-stöd Pingpong Marratech (2 rum, men HJ kommer ev. Att satsa på 5 rum gemensamt) Egen server för streamat material (SUN) Enkel inspelningsstudio för att spela in ljud till powerpoint, även enklare utrustning för inspelning av föreläsningar med filmkamera. Högskoleservice (Helpdesk och biblioteket) Biblioteket Robo-demo Camtasia Båda dessa program kan användas för att göra mindre webpresentationer som t ex visar vad som händer på dataskärmen. Interaktivt och användarvänligt. IP-telefoni testas nu Proxyserver som ger tillgång till bibliotekets databaser utifrån VRL-plus. Webbaserad realtidstjänst för delning av webbfönster, filer, chatt etc. för handledning i informationssökning 10

11 Inventering av befintliga resurser Personella resurser Ingenjörshögskolan Anette Karlsson Medlem i rådet för flexibelt lärande, kontaktperson mot lärcentra, HJkontakt för Nätuniversitet, support i studion, VIND-utbildning (video i nätbaserad utbildning) Siv Sjöström VKF representant, sekr. i Rådet för flexibelt lärande, ansvarig för decentralicerade kurser inom ING Lars-Olof Pettersson Utveckling av Pingpong, streaming, videokonferens och generellt teknikstöd i undervisning Elisabeth Olsson Support Pingpong (50%), VINDkurs Madelene Zetterlind Lärarfortbildning, distanspedagogik, utvecklingsprojekt distansutbildning, lärcentrasamverkan mm Christer Linde VIND-kurs, web och ITsamordning Johan Fridell Nätbaserade kurser, lärcentra, utvecklingsprojekt mm Internationella handelshögskolan Margareta Siöö Medlem i rådet för flexibelt lärande, Kontaktperson mot lärcentra, Håkan Yngvesson Ansvarig Jibsnet, ITsamordnare Mia G Åsebrant Support Jibsnet Stefan Nylander Jibsnet, IT-samordning Högskolan för lärande och kommunikation Bertil Engström Medlem i rådet för flexibelt lärande, kontaktperson mot lärcentra Christer Morheden Övergripande ansvar för Pingpong, utveckling av distansteknik,metodik, lärarsupport, projekt DU Daniel Linder Pingpong-support (50%) Sivert Kaverén Föreståndare för multimediaavd. (där radio och TV-studion ingår) Utveckling av pedagogisk miljö och teknik för distansundervisning Magnus Blom TV-studio, IT-samordnare, systemutvecklare, web, databaser Mattias Karlsson Anna Leo Content M mm Lars-Åke Engblom Professor medie- och Kommunikationsvetenskap TV-buren distansutbildning Hälsohögskolan Anita Helmbring Medlem i rådet för flexibelt lärande, kontaktperson mot lärcentra Daniel Persson Ansvarig Ping-pong support (50%), ITsamordnare Hans Andersson Pingpongsupport (50%) Joacim Göransson Stöd vid videokonferenser (10%) Högskoleservice (Helpdesk och biblioteket) Biblioteket Daniel Gunnarsson Medlem i rådet för flexibelt lärande, Kontaktbibliotekarie för distansstuderande, stöd vid kursutveckling när det gäller informationsförsörjning och biblioteksresurser Sammankallande för samarbetsgrupp för biblioteksservice: lärcentra, högskole-, kommun-, och länsbibliotek, Magnus Ilvered Dataingenjör, pingpong support, bredbandstelefoni, system för jourhavande bibliotekarie, robodemo Ulf-Göran Nilsson Bitr. Bibliotekschef samt IT-ansvarig Helpdesk Support tele-bildstudios vid HJ Anders Svensson (kontaktperson för studiojouren) 11

12 Inventering av befintliga resurser Lärare med erfarenhet av distansutbildning med tele-bildstöd (ett axplock) Ingenjörshögskolan Lars-Gustav Haag Bertil Olausson Madelene Zetterlind Dag Holmgren Inger Palmgren Kristin Trulsson Siv Sjöström Johan Fridell Lars-Olof Pettersson Internationella handelshögskolan Fredrika Askenmalm Göran Laureli Annika Hall Jenny Balkow Helgir Walur Fridricksson Veronica Gustavsson Mona Eriksson Högskolan för lärande och kommunikation Bertil Engström Åke Eliasson Thor Thorsesen Sivert Kaverén Lilianne Brännsvik- Karlsson Bodil Mannergren Roland S Persson Håkan Fleischer Hälsohögskolan Birgitta Andersson Klas-Göran Olsson Birgitta Larsson Daga Joakimsson Högskoleservice (Helpdesk och biblioteket) Lärare med erfarenhet av nätbaserade kurser (ett axplock) Johan Fridell Inger Palmgren Kristin Trulsson Elisabeth Olsson Mats Winroth Madelene Zetterlind Carol-Ann Soames Helgir Walur Fridricksson Jonas Dahlkvist Kierstin Furberg Anita Sandahl Monika Thiel Catarina Schmidt Margareta Gunnarsson Gun Sand Birgitta Andersson Klas-Göran Olsson Birgitta Larsson Daga Joakimsson Gunilla Ljusegren Mikael Sjökvist Anitha Alvervik Anna-Britta Jarenfeldt Irene Eriksson Kersin Persson Annika Lindberg Malin Nilsson Magnus Ilvered Daniel Gunnarsson Ulf-Göran Nilsson (Bibliteksstöd i nätbaserade kurser) 12

13 Bilaga 2 Inventering av lärarstöd vid andra högskolor/universitet BTH Learning lab (svarar för teknisk och pedagogisk support ) Huvudsaklig uppgift: att stödja lärare som vill utveckla nätbaserade kurser. Verksamhet: egna websidor, pedagogiskt café (seminarieverksamhet, kortkurser (praktisk träning), projektverksamhet. Kopplade till biblioteket. 7 personer är kopplade hit (verksamhetsansvarig plus projektledare för olika projekt) Högskolan i Borås Centrum för lärande och undervisning. Verksamhet: Generell högskolepedagogisk utveckling och studentsupport Högskolan i Dalarna IKT-pedagogiskt centrum Huvudsaklig uppgift: Att utveckla den pedagogiska kompetensen inom flexibelt lärande. 5 personer knutna hit. Verksamhet: web-sidor, nyhetsbrev, IKT-lab (prova teknik), finnas till hands, svara på frågor. Ambition att få samtliga undervisande personel på högskolan att fortbilda sig inom IKT-pedagogik. Högskolan i Gävle Learning center Verksamhet: Seminarier, erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, samlad kompetensgrupp, egna websidor (väl utvecklade) med t ex webföreläsningar, erbjuder stöd vid kursutveckling. 7 personer knutna hit. Projektform. Umeå universitet Centrum för utbildningteknik Ansvarar för universitetets gemensamma satsningar att utveckla användningen av modern IKT inom olika utbildningsformer. Verksamhet: omfattande! Egna websidor, projektverksamhet, kurser o aktiviteter. 9 personer knutna till verksamheten. Högskolan i Kalmar EDIT, enheten för utveckling av flexibel utbildning genom ITprojekt, kurser, rådgivning. Kärnverksamhet videokonferens. Web-sidor med mindre omfattning. 3 personer, ingår i högskolans centralförvaltning. Mitthögskolan Forum för högskolepedagogisk utbildning och flexibelt lärande Verksamhet: flexwebben (väl utvecklade web-sidor med t ex lathundar, kontaktpersoner, litteratur mm), seminarier, stöd till lärare mm. 9 personer. Karolinska institutet ICTprojektet Verksamhet: Kompetensutveckling och stöd, projektverksamhet, ICT-verkstan (5 personer) med öppet hus, rådgivning, kursverksamhet och produktionslabbet. Utveckling och implementering av tillämpningar som t ex datadriven kursweb, webbaserad kursvärdering, scemapublicering. Utdelning av projektmedel. Learning-lab Projekt, ansökn. om medel, inte så mkt info på hemsidor, 8 personer. Övrigt, se KTH Learninglab nedan. 13

14 Karlstad universitet HELP, Institutet för högskolepedagogik och lärprocesser Knutet till biblioteket. Omfattar högskolepedagogik, flexibel utbildning, personalutbildning, utvecklingsmedel. Som flexibel utbildning räknas både distans och campuskurser. Ger stöd vid kursutveckling, administrerar videokonferenser, teknisk support, handleder och utbildar i distanstekniska verktyg, iventerar och implementerar befintliga IKT-läromedel. 8 personer inom flexibel utbildning. Högskolan Trollhättan/Uddevalla IT-enhet som ger distansteknisk support för lärare, studenter och lärcentra. Utveckling och drift av distansöverbryggande teknik. Laboratorium för interaktionsteknologi. Ej web-sidor med stödmaterial. KTH- Learning lab Beläget vid biblioteket. Pedagogisk utveckling generellt vid lärosätet. I detta ingår även IT-pedagogisk utveckling. Tillhör globalt nätverk av learninglabs (inkl. Uppsala och KI) Inte så mkt info på hemsidor. 12 personer Uppsala Learning lab Lunchseminarier om IT och undervisning, följer upp studentportal och webplattform (pingpong), kurser, halvdagsseminarier, verkstäder för lärare som vill skapa och driva kurser, projekt. Läromedelscentralen (producerar bild och ljud anpassade till din multimedieproduktion) 11 personer. Ingår som en del i UPU, enheten för utveckling av pedagogik och interaktivt lärande. Lärarhögskolan i Stockholm LHS-mediaproduktion Uppgift: Stödja lärande med hjälp av tekniska media. Videoproduktion, teknik för videokonferenser och datorstöd. Linköpings universitet Centrum för biblioteks och IT-pedagogik Ur ett biblioteksperspektiv verka för kompetensutveckling, utveckling av informationskompentensen, forsknings och utvecklingsarbete. Ej inr. På distansutbildning. Luleå tekniska högskola Projekt Flexibel utbildning på distans Strategisk satsning för att öka antalet kurser på nätet. Syftar bl a till att stötta lärare som vill utbilda på nätet. Tjänster: Aula flex, en lokal för fortbildning, support och praktik. Fortbildningspaket, modell och metod för kursutveckling, pedagogiska luncher (erfarenhetsutbyte), webbaserade tjänster och gemensam teknisk lösning för nätbaserad utbildning. Arbetar också med andra projekt t ex Kummelprojektet med 1,9 miljoner från Nätuniversitetet. Lunds universitet Utvecklingscentrum för lärande och undervisning Uppgift: stödja den pedagogiska utvecklingen av undervisingen vid Lunds universitet genom utbildning, rådgivning och olika utvecklingsinsatser. Tjänster: multimediaverkstad, produktionsteam för streaming och likn., UCLU-bladet. Sammanslagning av CITU (Centrum för informationsteknik i utbildningen) och UPC (Universitetspedagogiskt centrum). 14

15 Mälardalens högskola PIL, Centrum för pedagogik, IKT och lärande Olika aspekter/delar: Stöd till lärare, pedagogisk meritering, bibliotek, ledningsutveckling, IKT-verkstan, Nätuniversitet och lärcentra, verksamhetsanalys. Erbjuder kurser (både IKT i lärandet och generell högskolepedagogik), seminarier, workshops, projektstöd, konsultationer. IKT-verkstan arbetar med kurser för lärare, utveckling av flexibla kurser, workshops och kurser för handldare på lärcentra. Malmö högskola BIT (Bibliotek och IT) Ej ngt tydligt stöd för lärare vid utv. och genomförande av distanskurser Örebro universitet Mediecenter för IT-pedagogisk utveckling (projekt) Ej hittat hemsidor för projektet. Uppgift: kurser teknik, pedagogik och organsiation av flexibelt lärande, driva utveckling inom flexlärande, samordna kontakter mot lärcentra, test och utveckling av nya läromedel, omvärldsbevakning, samverka med universitetsbiblioteket. Växjö universitet Universitetspedagogiskt centrum, UPC Stöd vid pedagogiskt utvecklingsarbete. Em särskild nätuniversitetsgrupp har bildats för kompetensutvecklingsinsatser, konsultation. LRC är under utveckling. SLU IPC, IT-pedagogiskt centrum Stöd i olika former, utvecklar olika former av multimedia. 9 personer. Hemsidor. Väl utvecklat stöd. Stockholms universitet Lärandets galleria-lärarforum Lärarforum-Lärarens startpunkt på webben. Målet är att skapa en plattform för erfarenhetsutbyte, inspiration, handfasta råd och vägledning samt en startpunkt för den som vill söka sig fram själv. Fysiska gallerian-it-stöd och samordnad service i universitetsbibliotekets lokaler. IT-pedagogiska gallerian-delar ut medel till IKTpedagogiska projekt, nätverk Sunlikt för diskussioner, erfarenhetsutbyte och stöd. Omfattande verksamhet. Projektform. Södertörns högskola Enheten för distansutbildning och flexibelt lärande Inom biblioteket. Ska ansvara för internutbildnig av lärare och annan personal när det gäller teknik och metodik för IT-stödd distansutbildning och flexibelt lärande. Även utveckling av pedagogiskt och tekniskt användarstöd. 15

IT-baserad distansutbildning

IT-baserad distansutbildning IT-baserad distansutbildning Bilder och exempel rörande organisation, samordning, stöd och support Fokus: Organisation Högskolan i Gävle Learning Center Learning Center är ett treårigt projekt som ska

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande

Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande Bakgrund Projektet Learning Center drevs mellan år 2001 och januari 2005. Ett av projektets mål var att hitta en mer permanent form för

Läs mer

Avhandling: Tillämpning av

Avhandling: Tillämpning av Avhandling: Tillämpning av video i distanskurser i högre utbildning Lena Dafgård Doktorand i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap Chalmers Göteborgs universitet Högskolepedagogisk

Läs mer

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011 Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011 1 Innehåll Innehåll... 2 1. Förord... 3 2. Ansvar... 3 3. Det flexibla lärandet vid Mittuniversitetet Studentens lärande i en flexibel miljö...

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

UniNet. Ronneby 10-12/5.2004. Maria Byholm och Peter Ahlroos, Lärocenter vid Tritonia i Vasa

UniNet. Ronneby 10-12/5.2004. Maria Byholm och Peter Ahlroos, Lärocenter vid Tritonia i Vasa Ronneby 10-12/5.2004 Maria Byholm och Peter Ahlroos, Lärocenter vid Tritonia i Vasa Innehåll Tillbakablick (UniNet I) - Bakgrund, syfte - Verksamhet -Resultat UniNet II - Medverkande -Aktiviteter - Varför

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF PLANERINGSDAGAR 15-16 APRIL I GÖTEBORG

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF PLANERINGSDAGAR 15-16 APRIL I GÖTEBORG 22 april 2008 MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF PLANERINGSDAGAR 15-16 APRIL I GÖTEBORG Plats: Närvarande: Återbud: Gäster: Pedagogen på Göteborgs universitet Lena Johanson, Karlstads universitet, Anita Eklöf,

Läs mer

DIGITALE REFERANSETJENESTER I FAGBIBLIOTEK: SVENSKE ERFARINGER OG UTVIKLINGSSTRATEGIER

DIGITALE REFERANSETJENESTER I FAGBIBLIOTEK: SVENSKE ERFARINGER OG UTVIKLINGSSTRATEGIER DIGITALE REFERANSETJENESTER I FAGBIBLIOTEK: SVENSKE ERFARINGER OG UTVIKLINGSSTRATEGIER Daniel Gunnarsson, distansbibliotekarie Ulf-Göran Nilsson, bitr bibliotekschef 2003-01-31 Målformulering Högskolebibliotekets

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Kerstin Ericsson och Lennart Eriksson, Norrtälje kommun

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Kerstin Ericsson och Lennart Eriksson, Norrtälje kommun MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Kerstin Ericsson och Lennart Eriksson, Norrtälje kommun Telebild - det nya mediet för att nå maximal kunskap och gemenskap? Med fokus på användaren fördjupad

Läs mer

3. Högskolans roll och funktion

3. Högskolans roll och funktion 3. Högskolans roll och funktion 3.1 Behovsinventering och planering av kurser I oktober månad bjuds de regionala utbildningssamordnarna in till högskolan för att diskutera nästkommande läsårs fristående

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Pedagogisk kompetensutveckling. Hur tas investeringen tillvara?

Pedagogisk kompetensutveckling. Hur tas investeringen tillvara? Pedagogisk kompetensutveckling Hur tas investeringen tillvara? Ur UPC:s verksamhetsberättelse 2009: Genomfört 37 verkstäder, 4 lunchseminarier samt institutionsaktiviteter. Totalt 1100 deltagare. Under

Läs mer

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Bilaga 1. Aktivitetplan år 2016. Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Aktivitet Budget/ år Period A. Administration av nätverk Administration, planering av aktiviteter, samordning

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

RAMHANDBOK. Ett samarbete mellan Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande, VKF och lärcentra i Västsverige.

RAMHANDBOK. Ett samarbete mellan Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande, VKF och lärcentra i Västsverige. Version 04 2004-12-20 RAMHANDBOK En guide för samverkan mellan lärcentra och lärosätena i Västsverige Ett samarbete mellan Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande, VKF och lärcentra i Västsverige

Läs mer

RAMHANDBOK. En guide för samverkan mellan lärcentra och lärosätena i Västsverige

RAMHANDBOK. En guide för samverkan mellan lärcentra och lärosätena i Västsverige RAMHANDBOK En guide för samverkan mellan lärcentra och lärosätena i Västsverige Ett samarbete mellan Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande, VKF och lärcentra i Västsverige 2006-05-15 Innehållsförteckning

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

AKADEMISKT SPRÅK: SPRÅKHANDLEDNING SOM EN RESURS FÖR INKLUDERANDE STUDIER ANN-MARIE ERIKSSON ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK GÖTEBORGS UNIVERSITET

AKADEMISKT SPRÅK: SPRÅKHANDLEDNING SOM EN RESURS FÖR INKLUDERANDE STUDIER ANN-MARIE ERIKSSON ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK GÖTEBORGS UNIVERSITET AKADEMISKT SPRÅK: SPRÅKHANDLEDNING SOM EN RESURS FÖR INKLUDERANDE STUDIER ANN-MARIE ERIKSSON ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för akademiskt språk en universitetsgemensam enhet

Läs mer

Dialogkonferens om Samverkan kommuner och högre utbildning Med fokus på kommunal VFU (verksamhetsförlagd utbildning)

Dialogkonferens om Samverkan kommuner och högre utbildning Med fokus på kommunal VFU (verksamhetsförlagd utbildning) Dialogkonferens om Samverkan kommuner och högre utbildning Med fokus på kommunal VFU (verksamhetsförlagd utbildning) Nadine Khammari Heuman projektledare Centrum för Klinisk Utbildning, CKU Vad kan CKU

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) RIKTAD UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Programmet ger stöd till utveckling av nätbaserade kurser med internationell bärkraft som ska bidra till internationell

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

VKF möte 2013 04 08. Plats: Högskolan i Borås, konferensrum J2519 (Biblioteket, hus H, plan 2,5)

VKF möte 2013 04 08. Plats: Högskolan i Borås, konferensrum J2519 (Biblioteket, hus H, plan 2,5) VKF möte 2013 04 08 Plats: Högskolan i Borås, konferensrum J2519 (Biblioteket, hus H, plan 2,5) Närvarande: Urban Carlén, Högskolan i Skövde Anita Eklöf, (sekreterare), Högskolan Borås Lars Göran Hedström,

Läs mer

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016 Inför Reglabs medlemsmöte Stockholm 14 september 2016 Innehåll 1 Sammanfattning av arbetet 1 Akademi för Regional utveckling 1 Förslag på pilot 1 Nästa steg Sammanfattning - Utbildningsformer MOOC (=öppna

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11485 Projektnamn: Digital examination Fastställt

Läs mer

Vision & mål

Vision & mål Universitetsbiblioteket Lärande- och resurscentrum Vision & mål 2011-2014 2011-03-14 INNEHÅLL Förord... 3 Vision... 4 Övergripande mål... 4 Delmål för universitetsbiblioteket... 5 Medier... 5 Undervisning

Läs mer

Aktuell adresslista till Regionala utvecklingscentra Uppdaterad 07 09 av RegPed, Uppsala

Aktuell adresslista till Regionala utvecklingscentra Uppdaterad 07 09 av RegPed, Uppsala Lärosäte Benämning Adress Kontaktperson Telefon, fax mailadress Borås CSU Högskolan i Borås Centrum för skolutveckling 501 90 Borås Hans Johansson Tel: 033-16 43 85 Mob:0733-32 10 01 Fax: 033-16 40 06

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform?

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Annika Åström, Malin Seeger Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en

Läs mer

Universitetspedagogik och lärandestöd UTBUD 2016

Universitetspedagogik och lärandestöd UTBUD 2016 UPL Universitetspedagogik och lärandestöd UTBUD 2016 Vad är UPL? UPL s uppdrag är att bidra till en god kultur av lärande och undervisning vid Umeå universitet baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Colm Doyle, Annakim Eltén & Katarina Jandér, Biblioteksdirektionen

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Colm Doyle, Annakim Eltén & Katarina Jandér, Biblioteksdirektionen MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Colm Doyle, Annakim Eltén & Katarina Jandér, Biblioteksdirektionen Mitt bibliotek studentens guide till kursrelevanta informationsresurser SAMMANFATTNING...3

Läs mer

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming 9 Webbföreläsningar Webbföreläsningar innebär att en lärare håller en föreläsning vid sin dator och studenterna kan ta del av den live. För att fler ska kunna titta på detta samtidigt krävs att man använder

Läs mer

Kommunikation och media i undervisningen. Roger Pettersson & Peter Aspengren. UPC:s uppdrag?

Kommunikation och media i undervisningen. Roger Pettersson & Peter Aspengren. UPC:s uppdrag? Kommunikation och media i undervisningen Roger Pettersson & Peter Aspengren UPC:s uppdrag? utgöra en strategisk resurs och expertfunktion inom pedagogik inklusive IT-pedagogik tillhandahålla mötesplatser

Läs mer

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs Hur är kursen uppbyggd? Kursens mål, innehåll och arbetsformer Utvärdering Hur är kursen uppbyggd? Innan närstudieträffen bör den studerande ha klart för sig kursens

Läs mer

Slutrapport Mångfaldens akademiker tilläggsprojekt, projektnummer 5222616

Slutrapport Mångfaldens akademiker tilläggsprojekt, projektnummer 5222616 Slutrapport Mångfaldens akademiker tilläggsprojekt, projektnummer 5222616 Ett projekt i samverkan mellan Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Linköpings universitet och Malmö

Läs mer

2007-06-25. Till Dig som är ny medlem i något av våra e-mötesnätverk

2007-06-25. Till Dig som är ny medlem i något av våra e-mötesnätverk 2007-06-25 Till Dig som är ny medlem i något av våra e-mötesnätverk Välkommen som nybliven e-mötesdeltagare inom projektet Flexibel vägledning! Här får Du ett välkomstbrev späckat med information i syfte

Läs mer

Aktivitetsrapport från Arbetsgruppen för Bibliometri

Aktivitetsrapport från Arbetsgruppen för Bibliometri RAPPORT 1 2007-05-10 Lunds universitets bibliotek Biblioteksdirektionen Håkan Carlsson SUHF Forum för Bibliotekschefer, kansliet Berit Nilsson Biblioteksdirektionen Box 134 221 00 LUND Aktivitetsrapport

Läs mer

Administrativa hinder, samverkansmodeller för IT-stödd distansutbildning

Administrativa hinder, samverkansmodeller för IT-stödd distansutbildning Administrativa hinder, samverkansmodeller för IT-stödd distansutbildning Utredning under 2004 och 2005 kring samverkansmodeller för IT-stödd distansutbildning. Bättre underlag för beslut genom inventering

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

lärande Rum för lärande vid Umeå universitet

lärande Rum för lärande vid Umeå universitet Rum för vid Umeå universitet det finns ett växande intresse för rummets betydelse för i högre utbildning. Det har länge varit ett område som inte rönt så mycket uppmärksamhet då utbildningsverksamheten

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Expertkompetens för innovation 15 steg 1

Expertkompetens för innovation 15 steg 1 Sida 1 (9) UTLYSNING Expertkompetens för innovation 15 steg 1 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av utveckling av näringslivsinriktade utbildningar

Läs mer

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning Inledning Uppdragsgivaren efterfrågar ett program som ska fungera som underlag för undervisning av distansstudenter. I programmet ska man kunna genomföra föreläsningar, och elever och lärare ska kunna

Läs mer

SUNET Nätbaserade möten

SUNET Nätbaserade möten TREFpunkt 2004 Kiruna SUNET Nätbaserade möten Johnny Widén Medieteknik & CDT Luleå tekniska universitet 1 2004-03-31 johnny.widen@ltu.se Nätmötestjänsten Innehåll Aktiviteter vid Göteborgs universitet

Läs mer

Karlstads universitet 2011-06-13

Karlstads universitet 2011-06-13 Karlstads universitet 2011-06-13 Allmänna riktlinjer och kvalitetskriterier för samarbete mellan lärcentra och Karlstads universitet vid genomförande av flexibel/distansutbildning, 2011-06-13. Inledning

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

1. Meriteringsmodellen

1. Meriteringsmodellen Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå

Läs mer

Nätbaserade farmaciutbildningar vid Umeå universitet

Nätbaserade farmaciutbildningar vid Umeå universitet Nätbaserade farmaciutbildningar vid Umeå universitet Nätbaserade farmaciutbildningar vid Umeå universitet Receptarieprogrammet (Bachelor of Science in Pharmacy) 180 hp Apotekarprogrammet (Master of Science

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Internationella Handelshögskolan i Jönköping Internationella Handelshögskolan i Jönköping Till vårterminen 2008 erbjuds nu fyra kurser vilka studenter kan ansöka till: Projektledning 15hp (7,5hp+7,5hp) Marknadsföring 7,5hp Organisation och Ledarskap

Läs mer

Lärarutbildningskonventet. Protokoll

Lärarutbildningskonventet. Protokoll Lärarutbildningskonventet Protokoll Protokoll för: Plats: Lärarutbildningskonventet Hotell Arlandia, Cassiopeja Datum: 2006-09-27 Närvarande: Karlstads universitet: Anders Arnqvist. ordförande, Mariana

Läs mer

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 005 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning vid nya universitet

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola 2014-2015 IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola Björklinge skola Skuttunge skola 2014 2015 IT-strategi för Björklinge skola & Skuttunge skola IT i skolan, brukar ofta kallas IKT (Information, Kommunikation

Läs mer

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Request For Information, LearnConnection

Request For Information, LearnConnection Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Bibliotek & Läranderesurser vad är det egentligen?

Bibliotek & Läranderesurser vad är det egentligen? Eva Huntington Bibliotek & Läranderesurser vad är det egentligen? Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Inledning Under de 17 år som jag arbetat som bibliotekarie har biblioteksverksamheten

Läs mer

Dnr: Sid: 1 / 5. Pedagogisk policy. för Biomedicinsk analytikerprogrammet

Dnr: <Dnr> Sid: 1 / 5. Pedagogisk policy. för Biomedicinsk analytikerprogrammet Dnr: 2010-01-25 Sid: 1 / 5 Pedagogisk policy för Biomedicinsk analytikerprogrammet 2 / 5 Pedagogisk policy för Biomedicinsk analytikerprogrammet Utformad på uppdrag av utbildningsstyrelsen under

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

IT i skolan Stockholm

IT i skolan Stockholm IT i skolan Stockholm SIDAN 1 Göran Isberg Utbildningsförvaltningen IT användning i skolan Nivå på IT användning Förtrogen i handhavande Teori och pedagogik Egen metodutveckling Givare Deltagande Användning

Läs mer

Ökad användning av öppna audiovisuella lärresurser

Ökad användning av öppna audiovisuella lärresurser 2013-05-31 Sida: 1 (8) Projektplan 2013-05-31 Sida: 2 (8) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 5 1.3 Avgränsningar... 5 2 Plan... 5 2.1 Beslutspunkter, milstolpar... 6

Läs mer

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutvecklingsinsatser 200 000 avsatt i budget för Biblioteksdirektionen Stöd från ESF 50 utbildningar

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

IKT i AUO. Carina Olsson Kaj Jönsson Johan Boman. På initiativ av LUR1

IKT i AUO. Carina Olsson Kaj Jönsson Johan Boman. På initiativ av LUR1 IKT i AUO Carina Olsson Kaj Jönsson Johan Boman På initiativ av LUR1 Handlingsplanens konsekvenser på integrering av IT i allmänt utbildningsområde i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Prioriterad

Läs mer

Hans Johansson Tel: 033-16 43 85 Mob:0733-32 10 01 Fax: 033-16 40 06. hans.johansson@hb.se

Hans Johansson Tel: 033-16 43 85 Mob:0733-32 10 01 Fax: 033-16 40 06. hans.johansson@hb.se Lärosäte Benämning Adress Kontaktperson Telefon, fax mailadress Borås CSU Högskolan i Borås Centrum för skolutveckling 501 90 Borås Hans Johansson Tel: 033-16 43 85 Mob:0733-32 10 01 Fax: 033-16 40 06

Läs mer

Supplemental Instruction - Projektplan

Supplemental Instruction - Projektplan Supplemental Instruction - Projektplan Fredrik Härlin 19 mars 2012 1 Inledning och bakrund Supplemental Instruction är en alternativ och kompletterande inlärningsform där en äldre student (SI-ledare) vägleder

Läs mer

Januari 2015. På gång. pedagogiska profil, Problem Baserat Lärande, och leds av de pedagogiska utvecklarna Marie Lidskog och Helen Setterud.

Januari 2015. På gång. pedagogiska profil, Problem Baserat Lärande, och leds av de pedagogiska utvecklarna Marie Lidskog och Helen Setterud. PELU-bladet Nyhetsbrev från Pedagogiska Enheten, LäkarUtbildningen Januari 2015 Nyhetsbrevet sänds ut från PELU 1 en gång per månad under terminstid, och riktar sig till ILUanställda och andra med nära

Läs mer

Kritiska vänner online (KVOL)

Kritiska vänner online (KVOL) Kritiska vänner online (KVOL) Sammanfattning Umeå universitet erbjuder i dag via UPC pedagogiskt stöd när det gäller nätbaserad utbildning i form av kurser, seminarier och verkstäder. På institutionsnivå

Läs mer

Mål och visioner för IT vid Uppsala universitet. Vår vision. Målsättningar 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475

Mål och visioner för IT vid Uppsala universitet. Vår vision. Målsättningar 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Lars-Elve Larsson Telefon: 018-471 72 70 Telefax: 018-471 71 00 www.uu.se Lars-Elve.Larsson@uadm.uu.se

Läs mer

Alternativa verktyg, engelska med stöd av it

Alternativa verktyg, engelska med stöd av it Alternativa verktyg, engelska med stöd av it Aktivitets ID: 45969 Tid: 4 april - 6 maj 2016 Plats: SPSM Fortbildning Typ av aktivitet: Nätbaserad kurs Målgrupp: Lärare Pedagog, Elevassistent Resursperson,

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län CKU Nordost CKU Nordväst CKU Sydväst CKU Sydost Ett CKU Fyra geografiska

Läs mer