18. Samråd Mötesprotokoll

Transkript

1 18. Samråd Mötesprotokoll

2

3 MINNESANTECKNINGAR PROJEKT SLUSSEN Datum: Tid: Mötesid: Plats: Kl 9-11 Samråd om vattenverksamhet i slussenområdet med Länsstyrelsen i Stockholm och Stockholms kommun Länsstyrelsen i Stockholm Närvarande Per Berglund Länsstyrelsen i Stockholm Minna Bodin Stockholms brandförsvar Anna Mróz Stockholms Miljöförvaltning Sonja Råberg Länsstyrelsen i Stockholms län Liselotte Johansson Stockholms stad Martin Schröder Stockholms stad Anne-Marie Falk Länsstyrelsen i Stockholms län Henrik Tideström Sweco Per Vallander Sweco Monica Granberg Projektledare miljö, Slussenprojektet Jenny Lindgren Structor Miljöbyrån Stockholm AB Delges samtliga närvarande Bilaga 1. Närvarolista Bilaga 2. Presentationer Samråd om vattenverksamhet i slussenområdet 1) Inledning, välkomna Monica Granberg (MG) inleder mötet med att hälsa välkommen. Presentation sker av närvarande. Närvarolista skickas ut. MG frågar de närvarande om det är ok att spela in samrådsmötet på diktafon, för att underlätta protokollskrivandet, vilket bifalles. MG ger en kort redovisning om projektets bakgrund och vad dagens samråd syftar till. Exploateringskontoret i Stockholms stad har bjudit in till detta samråd för tillstånd enligt miljöbalken. Samråd om Slussen och Mälarens reglering har hållits vid tre tillfällen, 2007, 2008 och hösten I samrådsunderlaget 2010 nämndes kortfattat vilka byggrelaterade miljökonsekvenser som kan uppstå. I

4 samrådet 2010 lovade projektet att återkomma under våren 2011 med mer detaljer om själva byggandet i Slussenområdet. Detta beroende på att man först nu vet mer om hur Slussen kommer att byggas. Dagens samråd har därmed fokus på byggrelaterade miljökonsekvenser i Slussenområdet och det är det sista samrådet i slussenprojektet innan ansökan om tillstånd för vattenverksamheten lämnas in till mark- och miljödomstolen. Henrik Tideström (HT) går igenom mötets dagordning: 1. Bakgrund 2. Vattenanläggningar och vattenverksamhet 3. Miljökonsekvenser 4. Vägen fram till tillstånd 5. Frågor och diskussion 2) Bakgrund Slussen är i dåligt skick varför den behöver byggas om. HT visar en figur över vilket skick ytorna i nuvarande Slussen är; gröna ytor bedöms ha en livslängd på 80 år, gula ytor en livslängd på upp till 30 år är och röda ytor måste byggas om snarast. I samband med att Slussen byggs om kommer avtappningskapaciteten genom Mälaren att ökas, detta för att undvika översvämningar. Översvämningsriskerna är idag oacceptabelt stora. Med den nya föreslagna regleringen klarar man dagens översvämningsrisker och även framtida översvämningsrisker i ett hundraårsperspektiv. Den nya föreslagna regleringen ökar den totala avtappningskapaciteten från 800 m 3 /s till 2000 m 3 /s. De tillstånd som krävs enligt miljöbalken är för följande åtgärder: Byggande i vatten och grundvattenbortledning Ny reglering av Mälaren Utfyllnad av delar av botten Erosionsskydd, skyddsåtgärder m.m. Miljöfarlig verksamhet Detta samrådet sker enligt 6 kap miljöbalken och omfattar nya anläggningar i vattenområdet i Söderström (nya kanaler, kajer, vattenanläggningar och utfyllnader m.m.), erosionsskydd, bortledning av grundvatten samt miljökonsekvenser av ombyggnaden t.ex. buller, vibrationer, påverkan på vattenmiljön m.m. Samrådet berör också en eventuell möjlighet att öka avtappningen genom Hammarby kanal och då minska med motsvarande mängd i Söderström. Information om projektet finns på där även samrådsunderlaget Fördjupnings-PM byggrelaterade miljökonsekvenser finns att ladda ner. Detta PM är också en del av samrådsunderlaget för utställningen av detaljplanen för Slussen. Detaljplanärendet för Slussen, det vill säga processen som rör Slussenområdets utformning och markanvändning, är en separat process enligt plan- och bygglagen. HT visar en figur över arbetsområdet och inom vilka områden det kommer att förekomma vattenverksamhet, grundvattenbortledning (också vattenverksamhet), nya kajlinjer, nytt ledningsstråk samt övriga delar av projektet.

5 3) Vattenanläggningar och vattenverksamhet Per Vallander (PV) tar över och berättar om vilka vattenanläggningar som planeras i Slussen. Nuvarande Slussen består av Karl Johanslussen och avtappningskanalen (Nils Ericssonkanalen). I nya Slussen är tanken att Nils Ericssonkanalen ska behållas (repareras och behållas). Nuvarande Karl Johanslussen rivs och ersätts av en ny 12 meter bred slusskanal (jämfört med nuvarande som är 10 meter bred). Den nya slusskanalen blir även något djupare än idag. Slusskanalen omges av två avtappningskanaler, den norra ca. 35 meter bred och den södra ca. 33 meter bred. Slussen kommer ha en avtappningskapacitet på 1470 m 3 /s. Eventuellt kommer ca70 m 3 /s av de 1470 m 3 /s förs över till Hammarby, beslut om detta har ännu inte fattats. För att reglera Mälaren planeras avtappningskanalerna och Nils Ericsonkanalen att förses med klaffluckor. Slusskanalen, som kommer att användas för avtappning vid höga flöden, planeras förses med liggande segmentluckor. Regleringen kommer att vara automatisk. Botten schaktas ur både nedströms- och uppströms Slussen. En djuphåla uppströms kommer att fyllas ut och ytterligare en djuphåla kommer delvis att fyllas ut. En strömlinjeformad utfyllnad/anpassning av botten kommer att göras nedströms. Dessa åtgärder sker av strömningstekniska skäl. PV visar en genomskärning av Slussen. Konstruktionsmässigt planeras slusskanalen att byggas som ett betongtråg som grundläggs på pålar. Bottnen på avtappningskanalerna kommer att vara i betong, grundlagd med pålar. Erosionsskydd som anläggs är bl.a. konstruerade av betong. PV visar i vilka etapper/vilken byggordning bygget kan tänkas ske. I den första etappen pågår arbetena med den östra bron/skeppsbron. Detta innebär att all trafik först flyttas till Katarinavägen, sedan rivs Skeppsbron. Den befintliga slusskanalen är i drift. Sedan byggs den nya bron upp och arbetena avslutas med erosionsskydd. Enligt samma principer arbetar man sedan med område 2 som utgörs av den södra delen av västra bron. Efter arbetena i område 1 och 2 kan den nya slusskanalen och den södra avtappningskanalen användas och Karl Johanslussen stängs. Sedan färdigställs de norra delarna av den västra bron. Arbetena innebär visst inläckage av vatten under byggtiden som måste ledas bort. Nya kajer byggs vid Munkbroleden, Sjöbergsplan, Skeppsbron och Stadsgårdskajen. Vid Sjöbergsplan och Stadsgårdsleden flyttas kajerna in vilket innebär större vattenyta. Vid Skeppsbron och Munkbroleden flyttas kajerna ut. Kajerna kommer troligtvis att bli någon form av spontkajer. Gång-cykelbroar byggs längs med nya bron, en ny gång-cykelbro byggs även mellan Munkbroleden och Södermalmstorg med en ramp ner till Sjöbergsplan. Bropelarna läggs i liv med tunnelbanebrons pelare. Arbeten kommer att ske i torrhet inom tätspont. Ett ledningsstråk kommer att byggas från Katarinavägen bort till Slussplan/skeppsbron. Delen i Söderström är tänkt att utföras som en sjökulvert i armerad betong som sätts på pelare i muddrad ränna i sjöbotten. Övertäckning av rännan sker sedan i samband med att man fyller ut djuphålan. Arbetet kommer att medföra bortledning av grundvatten under byggtiden (hur passagen under tunnelbanan ska ske är under utredning). Kulvertar för ledningsdragning på land byggs i flera stråk. Man kommer även att bygga kamrar för rening och bortledning av dagvatten och förbereda för en ny pumpstation dessa arbeten kommer också att kräva grundvattenbortledning. En ny bussterminal kommer att anläggas inne i Katarinaberget, vilket kommer att sprängas ut. Orienteringen på garaget är ännu inte fastlagd. Botten kommer att gå ner i grundvattnet och arbetet

6 innebär bl.a. sprängning, borttransport av sprängsten och eventuella förstärkningsarbeten. Bortledning av grundvatten kommer att ske under byggtiden. Ett kommunikationsstråk byggs från bussterminalen upp mot näset och skapar en förbindelse mellan Tunnelbanan, bussterminalen och med Saltsjöbanan. Det innebär viss utsprängning och bortledning av grundvatten. Arbetena kommer att ske i torrhet innanför tätspont. PV pekar ut arbetsområdet och de möjliga tillfälliga etableringsytor som kan komma att behövas. Det rör sig ett antal pontoner (uppskattningsvis ca 4-5 stycken med en yta om m 2 ). Till detta kommer arbetsplattformar om m 2, uppskattningsvis stycken åt gången. En tillfällig bussterminal i form av en ponton vid Stadsgårdskajen planeras med en terminalbyggnad och förbindelse till tunnelbanan. Man vill hålla öppet för möjligheten att anlägga en tillfällig flottbro för trafik under byggtiden. PV berättar vidare om de erosionsskydd som kommer att behövas med anledning av de ökade strömningshastigheter som en ökad avbördning innebär. Skydd kommer att anläggas där man har identifierat ökad risk för erosion vid känsliga anläggningar. PV visar en bild över vilka delar som kommer att skyddas, det rör sig bl.a. om sjöledningar, brostöd och vissa kajer. Om man kommer att öka avtappningen genom Hammarby sluss kan det komma att krävas erosionskydd av kanalen och av Årstaviken, vilket för närvarande utreds. Finns det något tillfälle under ombyggnadstiden som avtappningskapaciteten kommer att reduceras jämfört med idag? Avtappningskapaciteten skall klaras under byggtiden. Eftersom arbete sker i de slussar där tappnings sker kan tappningen behöva omfördelas. Detta kommer man att planera och genomföra i samråd med berörda parter och kritiska arbeten kommer inte att läggas vid de tider på året där risk finns att hela tappningskapaciteten behöver utnyttjas. Finns det någon brytpunkt för när det nya tillståndet ersätter det gamla? Först när allt är färdigbyggt (inkl. skyddsåtgärder) och när man fått det nya tillståndet kan man ta den nya regleringen anspråk. Under byggtiden planeras dock för att använda färdigbyggda avtappningskanaler. Det beror också på hur man formulerar tillståndet under byggtiden. Vilken beredskap kommer man att ha för höga vattenstånd under byggtiden? Det görs en riskanalys inför byggtiden och detta är en av de punkter som en entreprenör måste kunna hantera. Frågan kommer att belysas i den kommande MKB:n. Frågan rör även arbetsmiljön, vilket ligger utanför tillståndet.

7 4) Miljökonsekvenser Henrik Tideström (HT) tar vid och talar om masshantering. Staden har satt upp miljömål för masshanteringen i Slussenprojektet som innebär följande prioriteringsordning; 1. Återanvändning inom Slussen, t.ex. till utfyllnad av djuphålor av strömningstekniska skäl 2. Återanvändning på annan plats 3. Återvinning 4. Energiutvinning 5. Borttransport och omhändertagande Sediment kommer att karteras, klassificeras och hanteras med följande prioritering; 1. Utfyllnad av bottnar 2. Återanvändning på land 3. Borttransport och omhändertagande HT fortsätter redovisa hur transporter kan komma att ske under byggtiden. Man har kartlagt möjliga vägar och uppskattat mängder och transportrörelser (grova uppskattningar i spann). Det rör sig om transporter både på vägar och på vatten (pråm). Jämfört med dagens trafikrörelser om st/dag rör det sig om storleksordningen st/dag beroende på var i byggfasen man befinner sig. HT går nu in på att redovisa miljökonsekvenserna. Ett flertal underlagsrapporer ligger till grund för MKB och dessa kommer att göras tillgängliga då ansökan lämnas in. Kulturmiljö Området hyser flera viktiga kulturbyggnader och är klassat som riksintresse för kulturmiljö. Det ligger dessutom inom fornlämningsområde RAÄ103. HT visar en karta över områden med känsliga byggnader och berättar att man kommer att dokumentera byggnaderna, finna skyddsåtgärder för dessa och i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län ta fram ett kontrollprogram. Buller Området är idag kraftigt bullerstört och man ligger över riktvärdena på 55 dba i stora delar, vilket HT visar på en bild. HT visar vidare en bild där nuläget jämförs med tillskottet vid ombyggnationen i två beräknade skeden. Utomhusriktvärdena kommer att överskridas även då, men man kommer med hjälp av en åtgärdsplan se till att inomhusriktvärdena innehålls. Detta görs till exempel genom att ställa krav på att entreprenörer skall välja maskiner som bullrar mindre, att erbjuda fastighetsägare fönsteråtgärder och att erbjuda evakueringslägenheter. Komfortvibrationer och stomljud inomhus Avgörande för hur vibrationer uppkommer är hur området är grundlagt. HT visar en bild över områdets grundläggning där stora delar av området (t.ex. Slussplan, Södermalmstor) är anlagt på åsmaterial och där man inte räknar med några större problem med stomljud och vibrationer. Delarna vid Katarinaberget är grundlagt på berg vilket innebär risker för störning vid bergarbete och där kan åtgärder komma att behövas (ett åtgärdsprogram tas fram). Vibrationsöverföringsmätningar är gjorda i tre punkter. Vad är Frankie-pålar som det står om i samrådsunderlaget. Det är pålar från 30-talet som inte har fungerat så väl, vilket gör att Slussen sjunker /sätter sig. Kommer det att finnas begränsning av tider för entreprenörernas arbete i åtgärdsplanen, till exempel normaltid dagtid, vardagar?

8 Det finns ett antal planerade åtgärder, bl.a. information till boende om när det kommer att bullra och en info-telefon dit man kan ringa och få information om t.ex. kommande sprängningar. Projektet är tidskritiskt och måste planeras utifrån alla de störningar som sker, buller, trafikstörning, eventuell forcering av arbete vid utgrävning av fornlämningar som ska minimeras i tid och så vidare, vilket gör att man inte kan låsa sig vid vissa tider. Bullerfrågan kommer att belysas och hanteras i åtgärdsplanen. Avser ni att baka in de byggrelaterade konsekvenserna i tillståndet? MKB omfattar både vattenverksamhet och byggverksamheten i övrigt. Ansökan omfattar vattenverksamheten men det är svårt att särskilja och villkora t.ex. den bullrande verksamhet som sker vid vattenarbete från den som sker vid landarbete. Därför kommer man att vid ansökan gå in med åtgärdsplanen och åta sig att följa det. Planen kommer att omfatta åtgärder både för vatten- och landarbeten. Staden har rutiner för krav på entreprenörer vilket ligger som en bas vid upphandling av entreprenörer. Luftmiljö Luftmiljön är idag ansträngd och MKN överskrids bl.a. vid genomfartsleder och vid tunnelmynning. HT visar en bild över det beräknade tillskottet av kvävedioxid och PM10 vid byggarbetet vid två olika sorters skeden. MKN kommer att överskridas lokalt inom arbetsområdet t.ex. vid sprängning. MKN kommer innehållas utanför arbetsområdet. Man har även gjort en bedömning av damning. För att minimera störning ställs miljökrav på entreprenörer och man kommer att ta fram ett kontrollprogram för arbetet. Vattenmiljön Arbetsområdet utgörs till största delen av hårdbotten konsoliderade (hårda) sediment och det är en starkt modifierad bottenmiljö. Man har gjort beräkningar av grumling och föroreningsspridning som visar att man inte förväntas överskrida MKN under byggtiden. Länshållningsvatten hanteras enligt Stockholm Vattens riktlinjer och kommer att kontrolleras och förbehandlas vid behov innan det släpps ut. Länsvatten från berg där det sker sprängning planeras att ledas till Henriksdals reningsverk. Miljökrav kommer att ställas på entreprenörerna för att minimera störningar. Sammantaget räknar man med små konsekvenser för vattenmiljön. Grundvatten HT visar en bild över hur grundvattnet breder ut sig och hur det rör sig baserat på de mätningar av nuläget som genomförs inom projektet. Här finns även en bild över områden där det kan bli aktuellt med grundvattenbortledning. Konsekvenser sker till exempel genom rörelser och deformationer pga. höjd /sänkt grundvattennivå, försämrad markstabilitet / erosion pga. höjd nivå eller mättnad mark. Det kan även innebära att föroreningar sprids till recipient från förorenat länspumpnings- /dränvatten. De skyddsåtgärder som bland annat vidtas för att förhindra störning är; Tätning av sprickor i berg Om risk för skadlig grundvattensänkning finns kan man infiltrera av vatten Om risk för skadlig dämning finns kan man dränera Länspumpnings- och dränvatten kontrolleras och renas vid behov Man tar fram ett kontrollprogram Sjöfart och hamnar Inom arbetsområdet finns följande riksintressen; Stadsgårdshamnen, Skeppsbrohamnen och en farled via Hammarby. Sammantaget räknar man med små till måttliga konsekvenser för hamnverksamheten och små för sjöfarten.

9 Rekreation och stadsliv Området ligger inom ett riksintresse för turism och friluftsliv. Utomhusvistelse kommer att störas pga. buller, damning och begränsad framkomlighet. Dessutom kan slussning komma att försvåras kortvarigt under byggtiden. Miljö- och hälsorisker Ett krav enligt egenkontrollen är att man ska göra en systematik och dokumenterad riskutredning av hälsa och miljö där man går igenom arbetet steg för steg och där man bedömer sannolikhet och konsekvens för att bedöma risk. Utifrån detta tar man sedan fram ett åtgärdsprogram. HT redovisar exempel på identifierade risker; Olyckor vid temporära broar och andra tillfälliga lösningar, Läckage från maskiner, fordon, tankar m.m. Olyckor med slussande båtar Oförsiktig hantering av drivmedel Olyckor vid schaktning och muddring, Rasrisk pga. extremt flöde genom Slussen 5) Vägen fram till tillstånd Detta samråd pågår till den 7 juni och vi räknar med att lämna in ansökan om tillstånd i slutet av året och att staden tar ett beslut om detaljplanen för slussen innan årsskiftet. Sedan tar processen i markoch miljödomstolen vid där man kalkylerar med en dom till Risk för överklagande finns. 6) Frågor och diskussion Kan vi förutsätta att utlopp från kulvertar och kamrar ligger på en nivå som inte är hotade av översvämning? Man anpassar bygget (och samhällsviktiga funktioner inom ramen för detta) till ett stigande havsvattenstånd på 100 års sikt 1. Kamrarna (det blir ev. vara 2 st) ligger troligen på Mälarsidan och påverkas då ej av havsvattennivån. Man avvaktar stadens beslut om dagvattenpolicy innan man beslutar om totalt antal kamrar (2- max4 st). Kommer dagvattenmagasinen ingå i ansökan eller hanteras separat? Anläggande av magasinen ingår om det utgör vattenverksamhet. Hanteringen av dagvatten/utsläpp ligger utanför ansökan. Kommer man att undersöka dumpningsmöjlighet i havet för massor? Man kommer att fylla upp djuphålor och strömningsanpassa botten nedströms (en del av vattenanläggningen). Det finns inga planer på dumpning i havet. Det står att man kommer att komplettera provtagning/undersökning av botten, vad innebär det? Vi kommer att komplettera provtagningar i vattenområdet. Vi har redan idag ca 300 provtagningar i området (land och vatten) och de planerade kompletterande proverna ger oss ännu större kunskap för att planera masshanteringen utifrån de material och föroreningar som vi har identifierat i området. Det står att man vid Tappströmsbrom identifierat den skyddsvärda växten småskvalting. Behövs därför en kompletterande inventering? 1 1 meter globalt vilket gör ca 0,5 m lokalt enligt SMHI.

10 Det finns en risk för att den finns där, vi har därför haft en kontakt med Länsstyrelsen som bedömer att det inte finns någon risk i dessa områden och därför planeras i dagsläget ingen inventering på platsen. Hur många boende kommer att beröras av bullervärden och stomljud som överskrider riktvärdena? Vi bedömer i dagsläget att stomljud berör ett tiotal fastigheter. Antalet störda av buller är främst de med husfronter mot arbetsområdet (främst i Gamla Stan). Detta finns dokumenterat och vi kommer att träffa fastighetsägarna i området för att redovisa våra beräkningar. En fråga projektet har till Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen är hur man kommer att hantera tillsynen vi kommer som sagt ha ett bulleråtgärdsprogram (som bifogas ansökan) och ett kontrollprogram. Man får samordna sitt arbete och se hur det ska lösa sig praktiskt det är som tidigare sagt svårt att särredovisa land- och vattenarbeten. Kommer kulverten från Södermalm till Gamla Stan erosionsskyddas för att klara framtida strömmar? Kulverten i Söderström kommer att erosionsskyddas med en utfyllnad dimensionerad för att klara de strömhastigheter som kan uppstå vid en kommande ny reglering. Frågan om att flytta över 2 70 m 2 /s kapacitet från Söderström till Hammarby ingår i samrådet men är som sagt inte avgjort än. Man gör först en bedömning av risk för erosion och spridning av förorenat sediment från Årstaviken och möjlighet att förhindra detta vilket ställs mot fördelarna att minska avtappningskapaciteten i Söderström av strömningstekniska skäl och för att minska djupet (marginellt) av kanalerna. Markytan påverkas ej av denna förflyttning av kapacitet. Kommer byggrelaterade konsekvenser ligga med i MKB? De blir en del av MKB. Vi gör avvägning mellan en slimmad MKB med fler tillhörande underlagsrapporter och en full MKB där allt finns samlat med ett fåtal underlagsrapporter/bilagor. Vi gjorde en test på samrådet 2010 vilket gav blandad respons, vi kan i vissa yttranden se att man inte har orkat läsa igenom allt material som funnits, andra har sagt sig vara positiva till att kunna se allt samlat. MKB kommer att vara tydligt uppmärkt med vilka delar som avhandlas var. Vi tar gärna emot er syn på upplägg. Kommer riskanalysen med förslag till lösningar komma med i MKB? I ansökan redovisas de på en översiktlig nivå (troliga händelser där man behöver beredskap). Arbetet med riskhantering (identifiering, rangordning osv.) pågår sedan löpande vartefter projektering och planering framskrider och sedan tillsammans med upphandlade entreprenörerna. Synpunkter som inte lämnats vid detta samrådsmöte kan lämnas skriftligen senast den 7 juni 2011 till: Exploateringskontoret, Stockholm stad Dnr E Box STOCKHOLM Epost: exploateringskontoret@expl.stockholm.se. Mötet avslutas. Jenny Lindgren, Structor tog och skrev ner dessa anteckningar. 2 Det vill säga en ökning från dagens 70 m 3 /s till 140 m 3 /s. En hel del skyddsåtgärder är då redan gjorda vid ombyggnationer i området.

11 SAMRÅDSPROTOKOLL PROJEKT SLUSSEN Datum: Tid: Kl 9-11 Mötesid: Samrådsmöte med myndigheter, kommuner, vattenanläggningsägare och övriga Plats: Bisittarsalen, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Närvarande Liselotte Monica Elisabeth Henrik Per Bo Therese Johansson Granberg Mörner Tideström Vallander Hansson Bäverlind LJ MG EM HT PV BH TB Trafikkontoret, Stockholms stad Projektledare Miljö, Slussenprojektet Structor Miljöbyrån Stockholm AB SWECO SWECO Mannheimer Swartling Mannheimer Swartling Anders Susanne Britta Johan Thomas Hill Lindhe Roos Axiö Sträng AH SL BR JA TS Fortum Värme Telge Nät Länsstyrelsen i Stockholms län Sjöfartsverket SL Delges De som angett i närvarolistan att de vill ha minnesanteckningar. Protokollet publiceras även på Bilaga 1. Närvarolista Bilaga 2. Presentation

12 1) Inledning, välkomna Monica Granberg (MG) inleder mötet med att hälsa välkommen. Presentation sker av närvarande. Närvarolista skickas ut. MG frågar närvarande om det är ok att spela in samrådsmötet på diktafon, för att underlätta i protokollskrivandet. Detta bifalles. MG ger en kort redovisning om projektets bakgrund och vad dagens samråd syftar till. Samråd om Slussen och Mälarens reglering har hållits vid två tillfällen, 2007 och hösten I samrådsunderlaget 2010 nämndes kortfattat vilka byggrelaterade miljökonsekvenser som kan uppstå. I samrådet 2010 lovade projektet att återkomma under våren 2011 med mer detaljer om själva byggandet i Slussenområdet. Detta beroende på att vi först nu vet hur Slussen ska se ut. Dagens samråd har därmed fokus på byggrelaterade miljökonsekvenser i Slussenområdet. HT går igenom mötets dagordning: 1. Bakgrund 2. Vattenanläggningar och vattenverksamhet 3. Miljökonsekvenser 4. Vägen fram till tillstånd 5. Tid för frågor och diskussion 2) Bakgrund Slussen är i dåligt skick varför den behöver rivas och byggas upp på nytt. HT visar en figur över vilket skick ytorna i nuvarande Slussen är; gröna ytor bedöms ha en livslängd på 80 år, gula ytor en livslängd på upp till 30 år och röda ytor måste byggas om snarast. I samband med att Slussen byggs om kommer avtappningskapaciteten genom Mälaren att ökas, detta för att undvika översvämningar. Översvämningsriskerna är idag oacceptabelt stora. Med den nya föreslagna regleringen klarar man dagens översvämningsrisker och även framtida översvämningsrisker i ett hundraårsperspektiv. Den nya föreslagna regleringen ökar den totala avtappningskapaciteten från 800 m 3 /2 till 2000 m 3 /s. De tillstånd som krävs enligt miljöbalken är för följande åtgärder: Byggande i vatten och grundvattenbortledning Ny reglering av Mälaren Utfyllnad av delar av botten Erosionsskydd, skyddsåtgärder m.m. Miljöfarlig verksamhet Dagens samråd och tillhörande samrådsunderlag behandlar vattenanläggningar och vattenverksamheter, masshantering, miljöfarlig verksamhet och erosionsskydd. HT visar en figur över arbetsområdet och inom vilka områden det kommer att förekomma vattenverksamhet, grundvattenbortledning (också vattenverksamhet), nya kajlinjer, nytt ledningsstråk samt övriga delar av projektet.

13 3) Vattenanläggningar och vattenverksamhet PV tar över och berättar om vilka vattenanläggningar som planeras i Slussen. Nuvarande Slussen består av Karl Johanslussen och avtappningskanalen (Nils Ericsonkanalen). I nya Slussen är tanken att Nils Ericsonkanalen ska behållas (repareras och behållas). Nuvarande Karl Johanslussen rivs och ersätts av en ny ca 12 meter bred slusskanal (jämfört med nuvarande som är 10 meter bred). Den nya slusskanalen blir även något djupare än idag. Slusskanalen omges av två avtappningskanaler, den norra ca 35 meter bred och den södra ca. 33 meter bred. Slussen kommer ha en avtappningskapacitet på 1470 m 3 /s. Eventuellt kommer ca 70 m 3 /s av de 1470 m 3 /s förs över till Hammarby, beslut om detta har ännu inte fattats. Fråga: Hur mycket djupare blir slusskanalen? Svar: Ungefär 0,7 meter djupare än idag. (PV) För att reglera Mälaren planeras avtappningskanalerna och Nils Ericsonkanalen att förses med klaffluckor. Slusskanalen, som kommer att användas för avtappning vid höga flöden, planeras förses med liggande segmentluckor. Projektet innebär att botten schaktas ur både nedströms- och uppströms Slussen. En djuphåla uppströms kommer att fyllas ut och ytterligare en djuphåla kommer delvis att fyllas ut. En strömlinjeformad utfyllnad/anpassning av botten kommer att göras nedströms. PV visar en genomskärning av Slussen. Konstruktionsmässigt planeras slusskanalen att byggas som ett betongtråg som grundläggs på pålar. Bottnen på avtappningskanalerna kommer att vara i betong, grundlagd med pålar. I övrigt kommer bottnen att bestå av fyllning som kommer att anläggas som erosionsskydd. Dessa åtgärder görs av strömningstekniska skäl. PV visar i vilka etapper/vilken byggordning som bygget kan tänkas ske. I den första etappen pågår arbetena med den östra bron/skeppsbron. Detta innebär att all trafik först flyttas till Katarinavägen, sedan rivs Skeppsbron. Den befintliga slusskanalen är i drift. Sedan byggs den nya bron upp och arbetena avslutas med erosionsskydd. Enligt samma principer arbetar man sedan med område 2 som utgörs av den södra delen av västra bron. Efter arbetena i område 1 och 2 kan den nya slusskanalen och den södra avtappningskanalen användas och Karl Johanslussen stängs. Sedan färdigställs de norra delarna av den västra bron. Nya kajer byggs vid Munkbroleden, Sjöbergsplan, Skeppsbron och Stadsgårdskajen. Vid Sjöbergsplan och Stadsgårdsleden flyttas kajerna in vilket innebär större vattenyta. Vid Skeppsbron och Munkbroleden flyttas kajerna ut. Kajerna kommer troligtvis att bli någon form av spontkajer. Arbetena innebär visst inläckage av vatten under byggtiden som måste ledas bort. Gång- och cykelbroar byggs längs med nya bron, en ny gång- och cykelbro byggs även mellan Munkbroleden och Södermalmstorg med en ramp ner till Sjöbergsplan. Bropelarna läggs i liv med tunnelbanebrons pelare. Arbeten kommer att ske i torrhet inom tätspont. Även dessa arbeten innebär begränsad bortledning av vatten under byggtiden. Ett ledningsstråk kommer att byggas från Katarinavägen, under tunnelbanan och till Slussplan/Skeppsbron. Delen i Söderström är tänkt att utföras som en sjökulvert i armerad betong som sätts på pelare i muddrad ränna i sjöbotten. Övertäckning av rännan sker sedan i samband med att man fyller ut djuphålan. Sjökulverten kommer att ansluta till stigarschakt på båda sidorna. Arbetet kommer att medföra bortledning av grundvatten under byggtiden (hur passagen under tunnelbanan ska ske är under utredning). Kulvertar för ledningsdragning på land byggs i flera stråk. Man kommer även att bygga kamrar för rening och bortledning av dagvatten och förbereda för en ny pumpstation dessa

14 arbeten kommer också att kräva grundvattenbortledning. En kulvert byggs från Sjöbergsplan till Birkaterminalen för teknisk försörjning, även denna kommer att ligga under grundvattennivån. Genom sprängning kommer en ny bussterminal att anläggas inne i Katarinaberget. Orienteringen på garaget är ännu inte fastlagd, två alternativa förläggningar diskuteras, antingen en terminal längs med berget eller en terminal tvärs med berget. Botten på terminalen kommer att gå ner i grundvattnet och arbetet innebär bl.a. sprängning, borttransport av bergmassor/sprängsten och eventuella förstärkningsarbeten. Bortledning av grundvatten kommer att ske under byggtiden. Berget kommer successivt att tätinjekteras för att begränsa mängden inläckande vatten. Ett kommunikationsstråk för fotgängare byggs från bussterminalen till Slussen och skapar en förbindelse mellan bussterminalen, tunnelbanan och Saltsjöbanan. Det innebär viss utsprängning och bortledning av grundvatten. Arbetena kommer att ske i torrhet innanför tätspont. PV pekar ut arbetsområdet (från järnvägsbron i väster till Birkaterminalen i öster) och möjliga tillfälliga etableringsytor som kan komma att behövas. Det rör sig om ett antal pråmar (uppskattningsvis ca 4-5 stycken med en yta om m 2 ) med arbetsbodar, manskapsbodar, verkstäder, förråd m.m. Till detta tillkommer arbetspråmar om m 2, uppskattningsvis stycken åt gången. En tillfällig bussterminal i form av en pråm/ponton, 180 m lång och 50 m bred, planeras vid Stadsgårdskajen med en terminalbyggnad och förbindelse till tunnelbanan. Projektet vill, av trafiktekniska skäl, också hålla öppet för möjligheten att anlägga en tillfällig broförbindelse för trafik mellan Södermalm och Gamla stan under byggtiden. Bron skulle då utföras som en flottbro. Fråga: Då måste man stänga av Slussen? Svar: Det går att utföra bron med en hög brodel i mitten, den behöver inte ha högre segelfrihöjd än vad nuvarande Skeppsbron har, (PV) Fråga: För vilken trafik vill man ha detta? Svar: Framförallt för kollektivtrafiken, (PV) PV berättar vidare om de erosionsskydd som kommer att behövas med anledning av de ökade strömhastigheter som en ökad avtappning innebär. Skydd kommer att anläggas där man har identifierat ökad risk för erosion vid känsliga anläggningar. PV visar en bild över vilka delar som kommer att skyddas, det rör sig bl.a. om sjöledningar, brostöd och vissa kajer. Fråga: Har ni tittat på de nya fjärrvärme- och fjärrkylaledningar som ligger i närheten, nedströms ledning M, och bedömt att man inte måste erosionsskydda dessa? Svar: Ja, vi har tittat på dessa ledningar och gjort bedömningen att de inte behöver erosionsskyddas. (PV) 4) Miljökonsekvenser Henrik Tideström (HT) tar vid och talar om masshantering. Staden har satt upp miljömål för masshanteringen i Slussenprojektet som innebär följande prioriteringsordning; 1. Återanvändning inom Slussen, t.ex. till utfyllnad av djuphålor av strömningstekniska skäl 2. Återanvändning på annan plats 3. Återvinning 4. Energiutvinning 5. Borttransport och omhändertagande

15 Sediment kommer att karteras, klassificeras och hanteras med följande prioritering; 1. Utfyllnad av bottnar (framförallt den östra djuphålan) 2. Återanvändning på land 3. Borttransport och omhändertagande Genom att använda massor i projektet fås en något minskad masshantering och projektet slipper använda jungfruligt material. Dessutom är djuphålorna relativt förorenade jämfört med övriga berörda delar av bottnen och en övertäckning av föroreningarna med rena sediment bedöms vara positivt. HT fortsätter redovisa hur många transporter som kan uppkomma under byggskedet och vilka vägar transporterna kan ta till och från arbetsområdet. Exakt antal transporter och transportvägar är ännu inte fastlagt och noggrannare beräkningar och studier kommer att genomföras under det fortsatta arbetet med masshanteringen. Projektet har dock kartlagt möjliga vägar och uppskattat mängder och transportrörelser (grova uppskattningar i spann). Det rör sig om transporter både på vägar (lastbilar och s.k. citytrailers) och på vatten (pråm). Jämfört med dagens trafikrörelser om transporrörelser/dygn rör det sig om storleksordningen transportrörelser/dag beroende på var i byggfasen man befinner sig. Antalet pråmar ligger mellan 0,5-8 transportrörelser/dygn. HT går in på att redovisa miljökonsekvenserna. Ett flertal underlagsrapporer ligger till grund för MKB och dessa kommer att göras tillgängliga då ansökan lämnas in. Kulturmiljö Området är beläget inom Stockholms innerstad med Djurgården som är klassat som riksintresse för kulturmiljö. Området hyser flera viktiga klassade kulturbyggnader. Det ligger dessutom inom fornlämningsområde RAÄ103 varför Stockholms stad kommer att söka tillstånd om ingrepp i fornlämning enligt kulturminneslagen. HT visar en karta över klassade värdefulla och känsliga kulturbyggnader. Det finns ingen aktuell och samlad beskrivning över de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna varför projektet kommer att göra utredningar kring byggnaderna för att få aktuell och bättre dokumentation än vad som finns att tillgå i nuläget. De risker som kan uppkomma under byggskedet är bl.a. risk för sprickbildning och sättningar p.g.a. förändrad grundvattennivå och vibrationer från berg- och grundläggningsarbeten. Projektet kommer dock att vidta skyddsåtgärder för att undvika påverkan på områdes kulturhistoriska värden, t.ex. kommer projektet att upprätta skyddsåtgärder för byggnaderna och i samverkan med Länsstyrelsen i Stockholms län kommer kontrollprogram att tas fram. HT nämner också att de känsliga byggnaderna i många fall har dåliga grundläggningar och att det på vissa har utförts förstärkningsåtgärder som tyvärr har förvärrat situationen. Fråga: Tar man erfarenheter från arbetet med Citybanan där man bl.a. har sprängt en tunnel genom Mariaberget? Svar: Ja, projektet har tät kontakt med projekt Citybanan för att inhämta kunskap och erfarenheter, (HT) Fråga: Hur har influensområdet avgränsats? Svar: När det gäller grundvattenpåverkan har vi ännu inte identifierat ett influensområde utan ett utredningsområde. Skälet till att utredningsområdet är så pass stort är att vi ännu inte fastställt läget för bussterminalen. Beroende på om bussterminalen får en öst-västlig sträckning eller en nord-sydlig sträckning i berget så blir influensområdet olika. Nu räknar vi med ett värsta fall där vi utreder ända till söder om Folkungagatan. I september kommer vi veta läget på bussterminalen och vi kommer också veta mer om bergets egenskaper genom provtagningar och tester som t.ex. pumptester på berget.

16 Efter det kan vi snäva in och avgränsa ett influensområde och därefter kartera de byggnader som är belägna inom detta område, (HT/MG) Kommentar: Jag vill bara understryka vikten av att ta dessa frågor på allvar i ett tidigt skede. Länsstyrelsen har jobbat enormt mycket med vibrationsfrågorna i projekt Citybanan och det har varit långa diskussionsprocesser som också är juridiskt knepiga. I Slussenområdet har vi några byggnader som är skyddade, t.ex. Stadsmuseet, Södra teatern och Kägelbanan, och som har stora problem med konstruktionen redan i dagsläget. Dessa kommer att ligga precis ovan området som man kommer att spränga. Det är oundvikligt att man kommer att behöva förhålla sig till dessa byggnader när det gäller t.ex. hållfasthet. Ansvarsproblematiken måste man reda ut så snart som möjligt. Det är viktigt att ni tar till er den erfarenhet som Citybanan har och de problemställningar de har handskats med. Det finns också fortfarande många frågor som Citybanan och länsstyrelsen inte är överens om. Svar: Projektet instämmer och vi jobbar t.ex. i nära samarbete med Stadsmuseet, (MG/HT) Buller Området är idag kraftigt bullerstört och nivåerna ligger över riktvärdena på 55 dba i stora delar, vilket HT visar på en bild. HT visar vidare en bild där nuläget jämförs med bullertillskottet vid ombyggnationen i två beräknade utbyggnadsscenarion (ett maxalternativ där man har 10 bullrande maskiner igång samtidigt och ett alternativ där fyra maskiner är igång samtidigt). Även om man tar hänsyn till de undantagsfall som finns inom ramen för riktvärdena så kommer utomhusriktvärdena att överskridas även under byggskedet. Med hjälp av ett åtgärdsplan kommer man dock se till att inomhusriktvärdena innehålls. Detta görs till exempel genom att välja metoder och maskiner som bullrar mindre, att erbjuda fastighetsägare fönsteråtgärder och att erbjuda evakueringslägenheter. Information om störande arbeten är också av vikt. Fråga: vad menas med att bygga om fönstren/fönsteråtgärder? Svar: Framförallt tilläggssrutor på fönstren. Komfortvibrationer och stomljud inomhus Komfortvibrationer är sådana vibrationer som kan upplevas som obehagliga och stomljud är sådana vibrationer som fortplantas i byggnaden och avges som ett ljud inne i byggnaden. Avgörande för hur vibrationer och stomljud uppkommer är hur området är grundlagt. HT visar en bild över områdets grundläggning där stora delar av området (t.ex. Slussplan, Södermalmstor) är anlagt på åsmaterial och där man inte räknar med några större problem med stomljud och vibrationer. Delarna vid Katarinaberget är grundlagt på berg vilket innebär större risker för störning vid bergarbete. Komfortvibrationerna bedöms ligga under den känseltröskel/riktvärde som finns i svensk standard. Det stomljud som kan orsaka störningar är främst vid borrning under Katarinavägen eller vid grundläggning i Katarinaberget och där kan åtgärder komma att behövas (ett åtgärdsprogram tas fram, liksom för buller). HT visar också en bild över vibrationsöverföringsmätningar som är gjorda i tre punkter och som ligger som grund för de bedömningar som är gjorda. Luftmiljö Luftmiljön är idag ansträngd och miljökvalitetsnormerna (MKN) för partiklar (PM10) och kvävedioxid överskrids bl.a. vid genomfartsleder och vid tunnelmynning. HT visar en bild över det beräknade tillskottet av kvävedioxid och PM10 vid byggarbetet vid två olika utbyggnadstidpunkter (år 2 som kan ses som ett maxår och år 5 som kan ses som ett normalår). MKN-värdena kommer att överskridas lokalt inom arbetsområdet t.ex. vid sprängning, miljökvalitetsnormer gäller dock inte inom arbetsområden. MKN kommer huvudsakligen att innehållas utanför arbetsområdet. Man har även gjort en bedömning av damning. För att minimera störning ställs miljökrav på entreprenörer.

17 Fråga: Vad räknar ni med för sprängtider? Svar: Detta är ännu inte avgjort. Vattenmiljö HT visar en bild över botten och vilka sedimenttyper den består av. Arbetsområdet i Saltsjön och Riddarfjärden utgörs till största delen av hårdbotten konsoliderade (hårda) sediment och det är en starkt modifierad bottenmiljö. Sedimenten är däremot inte så förorenade som man kan tro. Den vattenförekomst som berörs, Rödstensfjärden, i Mälaren har god ekologisk status men inte god kemisk status p.g.a. av höga halter TBT. Saltsjön är ett s.k. modifierat vatten som har måttlig ekologisk och kemisk potential. Projektet har gjort beräkningar av grumling och föroreningsspridning under byggskedet som visar att MKN inte förväntas överskridas under byggtiden. Därför finns det inte något behov av att använda sig av grumlingsskärmar som annars är burkligt vid arbeten i vatten. Dessutom kan det i området vara väldigt strömt och därmed svårt att hålla skärmar på plats. Länshållningsvatten hanteras enligt Stockholm Vattens riktlinjer och kommer att kontrolleras och förbehandlas vid behov innan det släpps ut. Länsvatten från berg där det sker sprängning kan innehålla mycket kväve varför detta planeras att ledas till Henriksdals reningsverk. Miljökrav kommer att ställas på entreprenörerna för att minimera störningar. Sammantaget räknar man med små konsekvenser för vattenmiljön. Grundvatten Grundvattnet kan påverkas på olika sätt, dels genom; Bortledning Dränering Dämning HT visar en bild över hur grundvattnet breder ut sig och hur det rör sig, baserat på de mätningar av nuläget som genomförs inom projektet. Här finns även en bild över områden där det kan bli aktuellt med grundvattenbortledning. Konsekvenser uppkommer till exempel genom rörelser och deformationer (sättningar) p.g.a. höjd/sänkt grundvattennivå eller försämrad markstabilitet/erosion p.g.a. höjd nivå eller vattenmättad mark. Sättningar sker redan idag, allt ifrån 0,5 mm/år upp till ca 10 mm/år. Det kan även innebära att föroreningar sprids till recipient från förorenat länspumpnings-/dränvatten. De skyddsåtgärder som bland annat vidtas för att förhindra störning är; Tätning av sprickor i berg Om risk för skadlig grundvattensänkning finns kan infiltrering av vatten ske Om risk för skadlig dämning finns kan dränering ske Länspumpnings- och dränvatten kontrolleras och renas vid behov Ett kontrollprogram upprättas för sättningskänsliga objekt Fråga: Med de åtgärder som ni planerar så har ni alltså ingen grundvattenförändring över huvud taget? Svar: Vi bedömer att det inte kommer att ske skadlig grundvattenpåverkan, (MG) Fråga: Finns det träpålningar inom området? Svar: Ja, det finns det, (HT) Fråga: Bedömer ni påverkan på dessa som rörelser och deformationer? Svar: Ja, om grundvattennivån sänks, (HT) Fråga: Har ni funderat på inverkan på fornlämningslagren i Gamla stan vad gäller grundvattensänkning?

18 Svar: Länsstyrelsen har ju tagit upp det i tidigare samrådssynpunkter. Det är en god ambition att inte påverka fornlämningar vid grundvattenbortledningar men det är mycket svårkontrollerat och svårbedömt eftersom de sker under mark och man vet inte säkert vad som finns i marken. Klarar vi de närmaste fastigheterna och känsliga objekt tror vi inte heller att vi påverkar fornlämningar i mark. Vi kan dock inte garantera att så är fallet. Vi vet inte ens hur man skulle kunna kontrollera det. Har ni några idéer eller erfarenheter på det så tar vi gärna emot det, (MG) Svar: Vi får ha en fortsatt diskussion kring frågan, men i Sigtuna har man t.ex. arbetat med att styra dräneringar så att man inte ska få bortledning av grundvatten okontrollerat i de områden som man vet att det finns lämningar. Det viktiga är att man har en medvetenhet kring frågan. Svar: Det har projektet och mycket av arbetena sker t.ex. inom tätspont, (MG) Sjöfart och hamnar Inom arbetsområdet finns följande riksintressen; Stadsgårdshamnen, Skeppsbrohamnen och en farled via Hammarby. Delar av hamnarna påverkas; västra delen av Stadsgårdshamnen och södra delen av Skeppsbrohamnen. Sammantaget räknar man med små till måttliga konsekvenser för hamnverksamheten och små konsekvenser för sjöfarten. Konsekvenserna är kortvariga och projektet har ett gott samarbete med Stockholms hamnar. Projektet kommer att ta fram en miljö- och hälsoriskutredning som bl.a. kommer att ta upp kollisionsrisker mellan reguljär sjöfart och de transporter av material som sker in och ut från arbetsplatsen. Ambitionen är att slussen ska vara öppen under hela byggskedet men det är inte helt säkert ännu att detta kommer att gå. Om det blir aktuellt att stänga av slussningen under korta perioder kommer båtarna att behöva gå via Hammarby. Kommentar: Det är starkt säsongsbetonat och det är inte bara fritidsbåtar som slussar utan också yrkesmässigtrafik som charter- och turbåtar. Att flytta båtarna till Hammarby är inte helt lätt. Svar: Ambitionen är att det ska gå att slussa under byggskedet men det kan finnas moment i byggskedet som kan kräva avstängning av slussen ur säkerhetsskäl, (MG) Kommentar: Då bör man förlägga dessa moment under lämpliga tider på året. Svar: Ja, i första hand kommer vi att förlägga dessa moment under lämpliga tider på året. Men, trots att byggtiden är väl planerad, finns osäkerhetsmoment kopplat till tidplanen, t.ex. när det gäller fornlämningar som kan finnas i området, som kan göra att arbetena förskjuts i tiden. Så även om vi planerar väl så kan det bli förseningar och förändringar av tidplanen under byggskedet som gör av vi t.ex. måste stänga av slussen. Men det kommer att ske med bra information till Sjöfartsverket, Stockholms hamnar och till allmänheten, (MG) Rekreation och stadsliv Området ligger inom riksintresseområde för turism och friluftsliv. Utomhusvistelse kommer att störas p.g.a. buller, damning och begränsad framkomlighet. Dessutom kan slussning komma att försvåras kortvarigt under byggtiden. Miljö- och hälsorisker Ett krav enligt egenkontrollen är att man ska göra en systematisk och dokumenterad riskutredning av hälsa och miljö där man går igenom arbetet steg för steg och där man bedömer sannolikhet och konsekvens för att bedöma risk. Utifrån detta tar man sedan fram ett åtgärdsprogram. Inom ramen för begreppet risk avses risker av olyckskaraktär. HT visar hur en riskmatris kan se ut och redovisar exempel på identifierade risker; Olyckor vid temporära broar och andra tillfälliga lösningar Läckage från maskiner, fordon, tankar m.m. Olyckor med slussande båtar Oförsiktig hantering av drivmedel Olyckor vid schaktning och muddring, Rasrisk p.g.a. extremt flöde genom Slussen

19 5) Vägen fram till tillstånd HT visar en bild över vägen fram till tillstånd. Detta samråd pågår till den 7 juni och vi räknar med att lämna in ansökan om tillstånd i slutet av året och att staden tar ett beslut om detaljplanen för slussen innan årsskiftet. Sedan tar processen i mark- och miljödomstolen vid där projektet kalkylerar med en dom år 2013 (exklusive överklaganden). Risk för överklagande finns. Projektet räknar med att börja med förberedande arbeten som inte kräver tillstånd under 2013, t.ex. skyddsåtgärder på fastigheter och fasader, förstärkningsarbeten samt en del rivningsarbeten. Mellan åren byggs anläggningen upp till torgplan och år 2022 är allt inklusive byggnader på land färdigbyggt. 6) Frågor och diskussion Fråga: I kallelsen står det att samrådet även inkluderar möjligheter till att öka avtappningskapaciteten i Hammarby. Det nämns väldigt lite om det. Fortums oro är att en ökad avtappningskapacitet ändrar temperaturer och skiktningen i vattnet eftersom vi har stora värmepumpar som förser Stockholm med fjärrvärme och vi har även fjärrkyla på botten. Ni har ju tittat på dessa frågor vid en ökad avtappning i Söderström men nu föreslår ni en eventuell ökad avtappningskapacitet även i Hammarby. Jag vill bara försäkra mig om att ni även tittar på dessa frågor vid ökad avtappning i Hammarby eller i andra avtappningsställen. Svar: Ja, det kommer vi att göra. Anledningen till varför vi undersöker om det går att tappa mer vatten i Hammarby är att i dagsläget går det att ta ut 70 m 3 men själva luckan klarar att ta ytterligare 70 m 3. Projektet tittar därför på om det går att dubbla mängden vatten som kan tappas ut i Hammarby och vi tittar på det ur flera olika aspekter, t.ex. ur erosionsskyddssynpunkt, föroreningsspridning m.m. Projektet har gjort motsvarande arbeten för Södertälje och kommit fram till att Södertälje är ingen lämplig tappningspunkt p.g.a. föroreningsgraden av främst kvicksilver i sedimenten. Nu tittar vi på motsvarande i Hammarby Det är dock en väldigt liten andel av den totala kapaciteten (70 m 3 av det totala behovet på ca 1200 m 3 ) som kommer att tas i Hammarby. Varför vi tittar på Hammarby är på grund av att Stockholms stad har gjort en rad olika åtgärder i Hammarby sjö som stärker upp kajerna där. Det gör att det kan vara ganska billigt att öka flödena genom Hammarby och minska kostnaderna i Söderström. Men det förutsätter att vi inte får andra negativa konsekvenser, (MG) Fråga: Dagens 70 m 3 som tappas i Södertälje berörs inte, de är kvar? Svar: Ja. Vad vi har kommit fram till så här långt är att det finns stora fördelar att ta hela kapaciteten i Stockholm/Söderström och att vi håller övriga tappningspunkter oförändrade när vi gör om Mälarens reglering.(mg) MG påminner om att utställning för detaljplanen för Slussen pågår parallellt med detta samråd om vattenverksamhet. Synpunkter som inte lämnats vid detta samrådsmöte kan lämnas skriftligen senast den 7 juni 2011 till: Exploateringskontoret, Stockholm stad Dnr E Box STOCKHOLM Epost: exploateringskontoret@expl.stockholm.se. Mötet avslutas. Vid protokollet: Elisabeth Mörner, Structor Miljöbyrån Stockholm AB