Projekt Slussen. Förslag till kontrollprogram för grundvatten. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Linda Flodmark, Karl Persson

Transkript

1 Beställare: Stockholms stad Projekt Slussen Förslag till kontrollprogram för grundvatten Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Linda Flodmark, Karl Persson

2 1 (8) Innehållsförteckning 1 Inledning Risköversikt Grundvattennivåsänkning i berg Grundvattennivåsänkning i jord söder om berganläggningarna4 2.3 Grundvattennivåsänkning i Slussenområdet Förändrade kemiska förhållanden Kontrollprogrammet Kontroll och utförande Inläckage i berganläggningar Infiltration till och pumpning från brunnar Vattennivåer i bergborrade brunnar Ytvattennivå och grundvattennivå i jord Nederbörd och temperatur Sättningar Grundvattenkvalitet och provtagning av länshållningsvatten Sammanställning och analys av data Kommunikation med tillsynsmyndigheten... 8 Bilagor 1 Översiktskarta 2 Tabell med grundvattenkänsliga objekt 3 Karta med känsliga objekt och influensområde 4 Karta med observationspunkter för grundvatten 5 Karta med observationspunkter för sättningar

3 2 (8) 1 Inledning Slussen i Stockholm är i behov av ombyggnation. Dagens Slussen byggdes på 1930-talet och sedan dess har trafiksituationen i hög grad förändrats. Slussen som trafikplats behöver därför moderniseras. Dessutom pågår sättningar som har orsakat skador på dagens anläggning och den måste därför byggas om inom en snar framtid. Stockholm Stad håller för närvarande på att planera för erforderliga ombyggnationer. Stockholms Stad planerar att anlägga en ny bussterminal i berg söder om Slussen, se bilaga 1. Den planerade bussterminalen innebär att en befintlig spillvattentunnel måste flyttas. Ett flertal av befintliga kajer har vid inventering visat sig vara underminerade och jordmaterial kring kajkonstruktionerna har eroderats bort, kajerna kommer därför att byggas om. Den befintliga Karl Johanslussen kommer att rivas och ersättas av en ny slusskanal strax söder om den befintliga. På ömse sidor om den nya slusskanalen kommer två ca 35 m breda avtappningskanaler att anläggas. Flera av de planerade arbetena kommer att utföras i eller nära vattenområde, se bilaga 1. Det rör kajer, temporära broar, kanal och sluss. Under bygg- och drifttiden av bussterminalen kommer grundvatten att läcka in och vattnet kommer därför att behöva ledas bort för att hålla anläggningarna torra. Under byggtiden kommer även temporära grundvattennivåsänkningar att behöva utföras för schakt i jord. Dessutom kan det bli aktuellt att infiltrera vatten för att motverka grundvattennivåsänkningar. Bortledning av grundvatten, infiltration och byggande i vatten är tillståndspliktigt enligt miljöbalkens elfte kapitel. Stockholms stad planerar att ansöka om tillstånd för vattenverksamhet hos mark- och miljödomstolen. Föreliggande kontrollprogram avser den del av den planerade vattenverksamheten som har bäring på grundvattenpåverkan. Kontrollprogrammet har upprättats för att kontrollera att ingen oförutsedd grundvattenpåverkan uppkommer.

4 3 (8) 2 Risköversikt Vid såväl ombyggnationen av nuvarande sluss, kanal, kajer och anläggningar i jord som vid nybyggnation av en bussterminal i berg riskerar grundvattnet att påverkas. Det beror på att många arbeten kommer att utföras under rådande grundvattenyta i både jord och berg, sådan påverkan kan leda till att skador uppkommer: Inom lerområden kan sänkning av grundvattennivån i det undre grundvattenmagasinet medföra portryckssänkning i leran, vilket ger upphov till konsolideringssättningar. Detta kan på sikt skada byggnader och markförlagda anläggningar samt orsaka sättningar i gatu- och parkmark. Inom lerområden där grundvatten förekommer i ett övre magasin i fyllningsmassor på leran kan nivåsänkning i det övre magasinet skada byggnader som är grundlagda på träpålar eller rustbäddar av trä. Nivåsänkningen kan också ge upphov till konsolideringssättningar (se ovan). Inom områden där byggnader och konstruktioner är grundlagda på fyllning och åsmaterial kan en grundvattennivåsänkning ge upphov till sättningar p.g.a. att både fyllning och åsmaterial innehåller lera och organiskt material. Grundvattennivåsänkning i berg kan påverka bergvärmeanläggningar negativt genom att möjligt energiuttag reduceras. Bortledningen av grundvatten från tunnlar och schakt kan allmänt påverka grundvattenströmningen i berggrunden så att förändringar sker av inläckage till befintliga tunnlar. Mest troligt är att inflödet till befintliga berganläggningar minskar till följd av byggandet av planerad bussterminal och spillvattentunnel. Bortledning av grundvatten kan leda till förändringar i strömningsriktning i grundvattnet. Detta kan leda till mobilisering av befintliga föroreningar i marken Slussenprojektet kan komma att påverka flera olika grundvattenmagasin. De olika magasinen har olika karaktär, vilka beskrivs nedan.

5 4 (8) 2.1 Grundvattennivåsänkning i berg Genom bortledningen av inläckande grundvatten från planerade berganläggningar kommer trycknivån för grundvattnet i omgivande bergmassa att avsänkas. Hur stor avsänkningen blir beror på mängden inläckande vatten, nuvarande grundvattentryck i bergets sprickor och hur dessa sprickor kommunicerar hydrauliskt, dels med berganläggningarna och dels med omgivande jordlager. Inom det aktuella området bedöms grundvattennivåerna i berg vara kraftigt påverkade av tidigare byggnadsverksamhet, framförallt befintliga dränerande bergtunnlar. I det aktuella området har vid inventering hittats bergborrade brunnar för utvinning av bergvärme. I området finns också ledningstunnlar och tunnelbana. Tunnlarna kan vara känsliga för läckage som skulle kunna bli om infiltration av vatten utförs. Sådan infiltration är inte aktuell vid de befintliga anläggningarna och mer troligt är då att inläckaget i dessa kommer att minskas när bussterminalen och spillvattentunneln byggs. 2.2 Grundvattennivåsänkning i jord söder om berganläggningarna Söder om berganläggningarna förekommer grundvatten i jord från Katarina kyrka och ner mot Folkungagatan. Inom delar av detta område finns två skilda grundvattenmagasin i jord, ett i fyllnadsmaterial utlagt på lera och ett i friktionsjord under leran. Nivån i det undre och övre magasinet skiljer sig markant åt och de två magasinen kommunicerar alltså inte. Vid anläggande av bussterminalen och den nya spillvattentunneln finns det en liten risk att grundvattennivån i det undre magasinet sänks något. Någon påverkan på det övre magasinet kommer inte att uppkomma. I området förekommer det flera byggnader samt källargolv och servisledningar som är eller kan vara grundlagda på lera, som således skulle kunna vara känsliga för grundvattennivåsänkningar. Studier av jordlagerföljder och grundvattennivåmätningar har emellertid visat att leran inom detta område är dränerad. Eventuell grundvattennivåsänkning riskerar alltså inte att påverka dessa byggnader, källargolv och servisledningar. 2.3 Grundvattennivåsänkning i Slussenområdet Flera komplicerade schakt i jord kommer att behöva anläggas under byggtiden av de nya anläggningarna vid Slussen. För flera av schakten kommer det inte att vara möjligt att sänka grundvattennivån beroende på grundvattnets goda kommunikation mot framför allt Saltsjön, kombinerat med hög vattenförande förmåga. I andra delar kommer det att vara svårt att bygga täta schakt, särskilt där jordschakt möter bergschakt och i områden där det finns hinder i marken. I dessa lägen kan grundvattennivån komma att sänkas under byggtiden.

6 5 (8) De flesta byggnader på Södermalmssidan är grundlagda på berg eller på fyllning och åsmaterial. Emellertid innehåller både fyllning och åsmaterial lera och organiskt material. Någon risk för större konsolideringssättningar finns inte beroende på att lermäktigheterna är mycket begränsade. Däremot kan det organiska materialet brytas ner snabbare än idag och orsaka ökad sättningstakt ifall grundvattennivån sänks. Det finns byggnader och konstruktioner inom bedömt influensområde där sådana risker är möjliga, se bilaga 2 och 3. Sättningarna bedöms allmänt bli små och kommer att vara svåra att särskilja från pågående sättningar och sättningar som kan orsakas av planerad byggverksamhet. 2.4 Förändrade kemiska förhållanden Inom området kring Slussen förekommer normalt, för en stadsmiljö, förhöjda halter av kolväten, metaller etc. i både jord och grundvatten. Vid en förändring av grundvattenflödena kan sådana föroreningar mobiliseras så att föroreningarna sprids enligt ett nytt mönster. Det kan innebära att föroreningar sprids till områden som tidigare ej varit påverkade. Risken för negativa konsekvenser är emellertid i det aktuella fallet liten beroende på att grundvattnet inte används som dricksvatten. Inläckande grundvatten till tunnlar och öppna schakt kan komma att innehålla förhöjda halter av framför allt olika kolväteföroreningar och höga salthalter beroende på närheten till Saltsjön. Bussterminalen kommer att anläggas genom en befintlig spillvattentunnel. Föroreningar från denna tunnel kan komma att påverka kvaliteten på inläckande vatten till bussterminalen. Länshållningsvatten som innehåller föroreningar kommer att ledas till Henriksdals reningsverk via spillvattennätet. Övrigt länshållningsvatten kommer vid behov att renas innan den släpps ut till recipienten. Kontroll av grundvattenkvalitet kommer att utföras inför schaktningsarbetena.

7 6 (8) 3 Kontrollprogrammet Detta kontrollprogram avser de kontrollinsatser som utförs inom prognostiserat influensområde för den planerade vattenverksamheten för ombyggnationen av Slussenområdet. Grundvattenpåverkan bedöms inte ske utanför det prognostiserade influensområdet. Kontrollen har redan inletts och kommer att utföras under hela Slussens byggtid och i begränsad omfattning under Slussens drifttid. I detta kontrollprogram beskrivs endast de kontroller som ska utföras under byggtiden. I slutet av byggskedet kommer ett nytt kontrollprogram som reglerar drifttiden att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontroll av följande parametrar planeras: Totalt inläckage av grundvatten i bussterminalens anläggningar samt i spillvattentunneln. Inläckaget kommer att adderas till processvatten och nederbörd, varför även dessa parametrar måste kontrolleras. Grundvattennivåer i övre och undre grundvattenmagasin och vattennivåer i bergbrunnar. Sättningar genom precisionsavvägningar av mätdubbar i byggnader och anläggningar, samt markpeglar. Besiktning av byggnader som riskerar att skadas beroende på grundvattennivåsänkningar. Besiktning utförs både före och efter byggtiden. Kemisk provtagning av grundvatten inför schaktning. Kontrollerna kommer löpande att redovisas för tillsynsmyndigheten, samt vid behov till berörda fastighetsägare som har byggnader eller anläggningar som är känsliga för grundvattennivåsänkningar. 4 Kontroll och utförande 4.1 Inläckage i berganläggningar Under byggtiden av bussterminalen och spillvattentunneln kommer bortledning av grundvatten att ske från pumpar i lågpunkter. Kontrollen av inläckage omfattar mätning av totalt bortpumpat vatten. För att bestämma mängden inläckande grundvatten kommer även mängden processvatten som tillförs att mätas. 4.2 Infiltration till och pumpning från brunnar Vid infiltration av vatten och bortpumpning av grundvatten från brunnar kommer flöde och total infiltrerad/pumpad volym att mätas varje vecka.

8 7 (8) 4.3 Vattennivåer i bergborrade brunnar Vattennivån i de bergborrade brunnarna på fastigheterna Drottningen 9 och Södermalm 7:87 kommer att mätas en gång per månad före och under byggtiden. 4.4 Ytvattennivå och grundvattennivå i jord Mätning av ytvatten och grundvattennivå i jord utförs i öppna observationsrör, se bilaga 4. Funktionskontroll av observationsrör för grundvatten utförs regelmässigt en gång per år, alternativt när observerad grundvattennivå trots upprepade mätningar måste ifrågasättas. Mätningarna kan delas upp i olika skeden: Förskede: Under förskedet utförs mätningar en gång per månad i samtliga observationspunkter. Byggskede, då byggverksamheten kan antas påverka grundvattennivån: Mätningar sker veckovis i representativa observationspunkter, vid känsliga objekt, samt i utvalda referenspunkter. Tätare mätningar kan komma att utföras i utvalda observationspunkter antingen manuellt eller med automatiska registrerande system. 4.5 Nederbörd och temperatur För att utföra kvalitativa utvärderingar av förändringar i grundvattennivåer, sättningar m.m. krävs det att projektet har tillgång till data rörande nederbörd och temperatur. Data inhämtas från SMHI. 4.6 Sättningar Kontroll av sättningar utförs inom områden där grundvattennivåkänsliga objekt identifierats. Mätningar kommer även att utföras på objekt som inte bedöms som känsliga för grundvattennivåsänkning. Mätningarna påbörjas innan bygget startar för att erhålla referensvärden och information om pågående sättningar. Kontrollen sker genom precisionsavvägning av markpeglar/spikar, markförlagda konstruktioner t.ex. brunnslock, samt dubbar på byggnader och konstruktioner. Vid avvägning görs noteringar av rådande temperatur- och väderförhållanden, då dessa förhållanden kan påverka resultatet. Befintliga observationspunkter för sättningskontroll visas i bilaga 5. Mätfrekvensen för observationspunkterna redovisas i tabell nedan. Normal mätfrekvens tillämpas före start av grundvattenbortledning i aktuellt grundvattenmagasin samt för omgivningskontroll. Den utökade frekvensen tillämpas vid pågående grundvattenbortledning beroende av Slussenprojektets verksamhet samt för omgivningskontroll vid arbeten i närheten av aktuellt mätobjekt. Under tider då grundvattennivån påverkas med sänkta nivåer utförs mätningar av berörda observationspunkter varje månad. Tätare mätningar än nedanstående tabell kommer att utföras för omgivningskontroll av berörda objekt.

9 8 (8) Tabell 1. Frekvens för sättningsmätningar. Normal frekvens Utökad frekvens Grupp I II III Objekt som har känslig grundläggning enligt bilaga 2. Objekt, som inte bedömts som känsliga enligt bilaga 2, där omgivningskontroll kommer att utföras. Markpunkter (peglar, markspik, brandposter etc.) Antal mätningar/år Grundvattenkvalitet och provtagning av länshållningsvatten Provtagning av grundvattenkvalitet kommer att utföras innan schaktning utförs i jord. Sådan provtagning utgör underlag för beslut om typ av omhändertagande av länshållningsvatten från schakt. Länshållningsvatten från schakt kommer också att provtas med avseende på föroreningar. Provtagning sker månadsvis. 5 Sammanställning och analys av data All mätinformation från kontrollprogrammet registreras fortlöpande i databaser. Informationen kommer att användas som underlag för analys och presentation, samt för extern kontroll och redovisning i form av rapporter till tillsynsmyndighet. 6 Kommunikation med tillsynsmyndigheten Tillsynsmöten kommer att hållas med en frekvens som överenskommes med tillsynsmyndigheten. Vid eventuella avvikelser kommer denna att underrättas och samrådas med angående eventuellt förtätad mötesfrekvens. Definitionen av avvikelser kommer att diskuteras och definieras i samråd med tillsynsmyndigheten.

10

11 Projekt Slussen Förslag till kontrollprogram för grundvatten Bilaga 2 Tabell med grundvattennivåkänsliga objekt Kvarter Fastighetsnr. Jordlager Grundläggning Ormen 1 ås (le/org)/fy (le/org) Okänd 2 ås (le/org)/fy (le/org) Okänd Ormsaltaren 1 ås (le/org)/fy (le/org) Okänd 6 ås (le/org)/fy (le/org) Okänd Stadsgården 1 ås (le)/fy (le/org) Murar/plintar på ås/fy Tunnelbanespåren ås (le)/fy (le/org) Direkt på mark

12

13

14