Startpromemoria för planläggning av ny bussterminal för Nacka- och Värmdöbussarna vid Slussen, del av fastigheten Södermalm 7:87 m fl.

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (13) Handläggare: Martin Schröder Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av ny bussterminal för Nacka- och Värmdöbussarna vid Slussen, del av fastigheten Södermalm 7:87 m fl. Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Susanne Lindh Torsten Malmberg Katrin Berkefelt Sammanfattning Plansamråd för Slussen genomfördes under vintern-våren Sedan dess har en mängd olika frågor bearbetats och utvecklats. Inom Slussenprojektet ska dagens bussterminal för Nacka- och Värmdötrafiken ersättas. I och med utökade krav från SL på utrymmen i bussterminalen har dess ytor växt jämfört med vad som tidigare presenterats under planprocessen. Under plansamrådet 2010 redovisades bussterminalen på kajplanet framför KF- och Glashusen. För att rymma bussterminalen ihop med slutstationen för Saltsjöbanan på kajplan krävs att kajen byggs ut i Saltsjön till en relativt hög kostnad. Trots detta ryms ändå inte alla SL:s utrymmen i denna anläggning. Vidare innebär bussterminalen på kajen att byggnationen av bussterminalen och hela Slussenprojektet blir komplicerad då man måste bygga mycket nära befintliga anläggningar, exempelvis Birkaterminalen. Provisoriska åtgärder under genomförandetiden så som omledning av trafik etc. blir därmed också kostsamma. I och med ovanstående problembild har frågan om att förlägga bussterminalen i ett nytt bergrum under Katarinavägen aktualiserats. Idén avseende denna placering presenterades redan i och med tävlingen 2004 för Slussens framtida utformning, då Nyréns Arkitektkontor redovisade denna lösning. Då ansågs lösningen som alltför kostsam i relation till övriga kostnader inom projektet. Dock är omfattningen av projektet idag större, bland annat i och med ökade utrymmeskrav på bussterminalen från SL. Sammantaget innebär en bussterminal i ett bergrum under Katarinavägen en bättre lösning än tidigare förslag med densamma på kajplan framför befintlig bebyggelse. Stadsbyggnadskontoret är positivt till förslaget och föreslår att planarbete för ny bussterminal i bergrum påbörjas med plansamråd under våren Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@sbk.stockholm.se

2 SID 2 (13) Utlåtande Planområdet Planområdet sträcker sig i öster till Katarina Kyrkobacke och vidare ut mot Katarinavägen och Stadsgårdsleden och avgränsas i norr av kvarteret Tranbodarne med KF-huset och Glashuset samt delar av Stadsgårdsleden. I väster utgör tunnelbanan gräns och i söder sträcker sig området i höjd med Fiskargatan och Mosebacke. Planområdet utgör till största del ett nytt bergrum som föreslås sprängas ut under befintlig gatu- och bebyggelsestruktur. Planområdet ligger i direkt anslutning till Slussen och kopplar till ombyggnadsplanerna av Slussen i flera olika punkter, detta redovisas vidare under rubriken Planförslag längre ner i PM:an. Bakgrund och syfte Planeringen av framtidens Slussen har pågått under lång tid. Programsamråd hölls 2007 och under 2010 genomfördes plansamråd. Slussen har under alla århundraden fungerat som en viktig länk mellan olika delar av staden samt som en koppling mellan olika trafikslag. Slussen är slutstation för Nacka- och Värmdöbussarna och dagens terminal trafikeras dagligen av nästan resenärer. I framtiden kommer denna siffra att öka till över personer. Ungefärligt läge för planområdet. Rödmarkerat område redovisar bergrum med bussinfart via tunnel från Stadsgårdsleden samt avstignings- respektive påstigningsområden under Katarinavägen och Klevgränd samt de s.k. reglerplatserna under Mosebacke och Fiskargatan. Bild: Stadsbyggnadskontoret.

3 SID 3 (13) Under både program- och plansamråd redovisades en ny bussterminal på kajen framför KF- och Glashusen, öster om dagens bussterminal. I samband med fördjupade studier under 2010, efter plansamrådet, framkom att de ytor som krävs för den nya terminalen blir svåra att anordna på kajen utan relativt stora utbyggnader i Saltsjön. Vidare innebar en terminal på kajen att genomförande av denna del av framtidens Slussen blir svårt och komplicerat med stor närhet till befintliga anläggningar så som Birka-teminalen samt stora tillfälliga åtgärder för att klara trafiken förbi platsen. Med ovanstående som utgångspunkt har en studie gjorts avseende att förlägga bussterminalen i ett nytt bergrum under Katarinavägen. Denna idé är inte ny, den lanserades redan i Nyréns förslag som vann Slussentävlingen Då ansågs lösningen som alltför kostsam i relation till övriga kostnader inom Slussenprojektet. Dock är omfattningen av Slussenprojektet idag större, bland annat i och med ökade utrymmeskrav på bussterminalen från SL. En förläggning av bussterminalen i ett bergrum i Katarinaberget skapar större frihetsgrader gällande både utformning och genomförande inom hela Slussenprojektet, där bussterminalen ingår som en del. Vinster finns att göra både vad gäller tid och kostnader. Det kommer också att vara lättare att tillmötesgå flera av de synpunkter som framkom under plansamrådet. Av denna anledning föreslås därför planarbetet genomföras med syfte att kunna placera den nya bussterminalen för Nacka- och Värmdöbussarna i Katarinaberget. Detaljplanen för bussterminalen avses bedrivas parallellt med detaljplanen för övriga Slussen, som reglerar trafikanläggningen, vattenområdena, nya publika platser i form av kajer, torg och park samt ny bebyggelse. I slutet av denna PM under rubriken Planprocess och preliminär tidplan redogörs för hur de båda planprocesserna är tänkta att hanteras. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I Ö99 respektive i Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm, antagen av kommunfullmäktige 15 mars 2010, pekas området ut som ett strategiskt område där framkomligheten för alla trafikslag säkerställs med modern bytespunkt för kollektivtrafiken. Här finns också en potentiell omstigningspunkt mellan kollektivtrafik på vatten och det övriga kollektivtrafiknätet. Vidare beskrivs i Promenadstaden att Slussen utvecklas till en vistelseplats med liv dygnet runt samt att möjligheten till ökad avbördningskapacitet från Mälaren till Saltsjön ska tas om hand på platsen. Gällande detaljplan Ett flertal detaljplaner berörs av planförslaget. Området som berörs anger bl a bostadsändamål, gator och allmän platsmark m m. En stor del av de detaljplaner som berörs av planförslaget för bussterminalen kommer att fortsätta gälla då

4 SID 4 (13) bergrummen där bussterminalen ska inrymmas i kommer att utföras som en tilläggsplan. Detta innebär att nu gällande detaljplaner kommer att gälla parallellt med en ny detaljplan för bussterminalen. Programsamråd Slussen 2007 Programsamråd för två olika alternativ genomfördes under Dels redovisades ett utvecklat förslag av det vinnande förslaget från tävlingen från 2004 framtaget av Nyréns Arkitektkontor, kallat Nya Slussen, dels ett förslag som var en nybyggnation av Slussen med nuvarande klöverbladsform som utgångspunkt. Detta förslag togs fram av White Arkitekter och benämndes Nybyggt bevarande. Resultatet av programsamrådet var att flertalet remissinstanser förordade förslaget Nya Slussen. När programsamrådet redovisades för stadsbyggnadsnämnden i december 2007 gav nämnden i uppdrag att det fortsatta planarbetet med Slussen ska utgå från Nya Slussen. Därmed beslutades också att klöverbladsprincipen från 1935 kommer att försvinna när Slussen i framtiden byggs om. En del av ombyggnationen av Slussen är att redovisa ett läge för en ny och förbättrad bussterminal för Nacka- och Värmdötrafiken. I båda alternativen som redovisades under programsamrådet låg bussterminalen på kajen framför befintlig bebyggelse KF-huset och Glashuset. De två förslag som presenterades under programsamrådet; till vänster Nya Slussen och till höger Nybyggt bevarande. Bild: t.v. Nyréns Arkitektkontor, t.h. White Arkitekter. Plansamråd Slussen 2010 Efter genomfört programsamråd fick stadsbyggnadskontoret tillsammans med exploateringskontoret och trafikkontoret i uppdrag att ytterligare belysa möjligheten till gestaltning av framtidens Slussen och för detta uppdrag handlades fem arkitektkontor upp under Under 2009 beslutade de tre berörda nämnderna stadsbyggnads-, exploaterings- respektive trafik- och renhållningsnämnderna att förslaget från Foster+Partners tillsammans med Berg Arkitektkontor var det som staden skulle jobba vidare med. Under 2010 genomfördes plansamråd som gav ett brett gensvar från Stockholmarna. Nästan personer besökte utställningen under en nioveckorsperiod och stadsbyggnadskontoret tog emot rekordstora antalet yttranden. Synpunkterna behandlade i huvudsak den föreslagna bebyggelsens inverkan på

5 SID 5 (13) Plansamrådsförslag från januari 2010, flygvy över Slussen mot söder. Bild: Foster+Partners och Berg Arkitektkontor. utsikten mot Saltsjön och Gamla Stan, vikten av att värna den öppenhet som platsen har idag samt se till de kulturhistoriska värden som finns på platsen. I juni 2010 beslutade stadsbyggnadsnämnden att ge i uppdrag till kontoret att utveckla förslaget från Foster och Berg i enlighet med ett antal punkter för att bemöta och ta hand om de synpunkter som lämnats in under plansamrådet. Precis som under programsamrådet 2007 redovisade även detta planförslag bussterminalen på kajplan framför KF- och Glashusen. Markägoförhållanden Ett flertal fastigheter berörs av planförslaget. Hela eller delar av fastigheter inom följande kvarter berörs: kvarteren Urvädersklippan Mindre, Urvädersklippan Större, Prinsen, Mosebacke, Fiskaren Mindre, Höga Stigen, Katarinabacken, Kungen, Drottningen samt Södermalm 7:87. Planförslag Ny bussterminal möter framtidens behov Ombyggnationen av Slussen är ett angeläget, viktigt och stort projekt för Stockholms stad och övriga berörda parter. Slussen är en av kollektivtrafiknätets största bytespunkter med möjlighet att ytterligare öka sin betydelse i framtiden med ett ökat antal resenärer, inte minst genom befolkningsökningar i Stockholmsregionens östra delar. Vid Slussen ligger bussterminalen för Nackaoch Värmdöbussarna som försörjer de båda kommunerna med merparten av dess kollektivtrafik vilken kopplar in till de centrala delarna av Stockholm. Dagens befintliga bussterminal kommer att beröras av den framtida ombyggnationen av Slussen. Dagens terminal har också för liten kapacitet att möta framtidens trafikökningar i samband med prognostiserad befolkningsökning. Vidare uppfyller den inte heller de krav man kan ställa på en modern bussterminal avseende trygghet och bekvämlighet.

6 SID 6 (13) I tidigare planförslag och utredningar om ombyggnationen av Slussen har en bussterminal redovisats på kajplan, framför KF- och Glashusen. I och med vidare utredningar av framtidens utrymmesbehov för terminalen har det framkommit att terminalen riskerar att inte uppfylla de krav som ställs. Det gäller bland annat plats för antalet bussar, en för liten avgångsterminal med trånga utrymmen för väntande resenärer samt trånga utrymme vad gäller själva byggandet, både av bussterminalen på kaj och Slussenprojektet i övrigt i denna östra del, samt genomförandet i anslutning till befintlig bebyggelse och kajer. Under hösten och vintern 2010 har ett alternativ med bussterminal förlagd i ett nytt bergrum söder om KF- och Glashusen och under Katarinavägen, studerats. Studien visar att detta alternativ har fördelar jämfört med kajalternativet ur flera aspekter. Framför allt blir genomförandet för hela Slussenprojektet enklare och erforderliga utrymmen i bussterminalen kan tillgodoses. Trafik och utformning Bussterminalen angörs med bussar från Stadsgårdsleden via separata körfält för bussarna parallellt med Saltsjöbanans spårområde på Stadsgårdsleden. In- och utfarten från/till Stadsgårdsleden sker via en ny bergtunnel med mynning under Saltsjöbanan, ungefär i läge med Katarinavägen/Birkaterminalen. Ankommande bussar från Nacka och Värmdö angör ett utrymme som ligger på omkring +0 meter rakt under Katarinavägen, söder om KF- respektive Glashusen. Därefter kör bussarna vidare in i avgångsdelen i terminalen som utgörs av 20 dockningsplatser. Dessa ligger under Katarinagaraget och vidare österut mot ovanliggande Mosebacketerrassen och Klevgränd. Även avgångsdelen ligger på ca +0 meter eller strax där under. Söder om denna finns möjlighet att spränga ut ytterligare ett bergrum där s.k. reglerplatser kan anordnas. Dessa reglerplatser nyttjas som uppställningsplatser i tiden mellan man släppt av passagerare från Nacka och Värmdö och i väntan på nästa tur tillbaka österut. Huvudentrén för resenärer föreslås förläggas i eller i anslutning till Katarinagaragets västra entrémynning mot Katarinavägen, det som idag utgörs av ett av de två valven ut mot Katarinavägen. Utrymmena för resenärerna på terminalplanet kommer att vara generösa och helt väderskyddade, till skillnad mot dagens terminal. Resenärsutrymmen kommer också att vara helt åtskilda från busstrafiken vilket skapar en tryggare och renare miljö än idag. Vidare kan dessa utrymmen kantas med enklare service samt med möjlighet att ansluta till den handelsplats som planeras inom Slussenprojektet i våningarna under torgplanet, fram mot kajen. Modern bytespunkt mellan olika kollaktivtrafikslag Slussen utgör, som tidigare sagts, en av kollektivtrafiknätets viktigaste bytespunkter. Ska kollektivtrafiken även i framtiden vara attraktiv och bibehålla sin andel av det totala resandet och kanske till och med öka denna andel måste miljön för resenärerna uppfattas som trygg och tilltalande med möjlighet till snabba och bekväma byten mellan olika trafikslag. Den föreslagna bussterminalen i bergrummet har mycket goda möjligheter att kopplas till och integreras med

7 SID 7 (13) Huvudentré mot Katarinavägen. Västra entrén till Katarinagaraget (befintligt valv till vänster i bild) föreslås konverteras till att bli en del av entrén till bussterminalen. Thor Modéens trappor som förbinder Katarinavägen med ovanliggande Klevgränd kommer att finnas kvar och syns i bildens mitt, till höger om entrén till bussterminalen. Bild: Foster+Partners och Berg Arkitektkontor. övriga trafikslag och funktioner vid Slussen. Via huvudentrén till bussterminalen, intill infarten till Katarinagaraget på Katarinavägens södra sida, når man södergående stadsbussar på Katarinavägen samt tunnelbaneperrongerna via en ny koppling mellan bussterminalentrén och trapporna till de södra tunnelbaneperrongerna. Via en ny uppgång i anslutning till Katarinahissen (läge för detta studeras inom Slussenprojektet) nås norrgående stadsbussar samt eventuell framtida stadsspårväg. Från avgångs- respektive ankomsthallarna i bussterminalen på nivå ca +0 meter nås Saltsjöbanan som ligger kvar i ungefärligt befintligt läge intill Katarinahissen. Via denna koppling nås också kajerna på Saltsjö- respektive Mälarsidan där det i framtiden finns möjlighet att anordna reguljär båttrafik. Sammantaget skapar ovanstående möjligheter en mycket bra möjlighet att stärka Slussens viktiga omstigningsfunktion och att tillvarata Slussens läge med möjlig framtida reguljär båttrafik. Påverkan på befintliga anläggningar och fastigheter Den föreslagna bussterminalen utgörs av helt nya bergrum som avses sprängas ut under befintliga anläggningar och fastigheter. Terminalens huvudentré mot Katarinavägen kommer att förläggas i eller i anslutning till den västra infarten till Katarinagaraget, som idag utgörs av två entréer/tunnelmynningar. Detta innebär att garagets infartsförhållande måste studeras vidare samt att OKQ8:s verksamhet förmodligen behöver avvecklas. Garaget kommer att finnas kvar som funktion och spelar en viktig roll då möjligheten till nya garageplatser inom Slussenprojektet är begränsade.

8 SID 8 (13) Kajplan. Ny bussterminal i söder med koppling ut till Stadsgårdsleden som är gulmarkerad i bilden. Norr om bussterminalen redovisas Slussenplanen som skrafferat område för vilket slutgiltigt planförslag kommer att presenteras senare under våren, parallellt med plansamråd för detaljplaneförslag för nu aktuell bussterminal. Se vidare på sid 12 under rubrik Planprocess och preliminär tidplan. Bild: Foster+Partners och Berg Arkitektkontor. Torgplan. Entrén till bussterminalen från Katarinavägen redovisas som den orangea ytan som också kopplar till tunnelbanenedgången vid perrongernas södra ändar. Strax nordväst om entrén till bussterminalen ligger befintlig tunnelbaneentré mot Ryssgården. Bild: Foster+Partners och Berg Arkitektkontor.

9 SID 9 (13) In- och utfarten till bussterminalen från Stadsgårdsleden kommer att ske via en ny tunnel vars infart ligger under Saltsjöbanans spårområde. Saltsjöbanan kommer inte att påverkas när bussterminalen är färdigställd, inte heller trafikområdet på Stadsgårdsleden. De nya bergrummen sprängs ut under befintliga anläggningar och påverkan på dessa kommer att bli begränsade. Det befintliga Katarinagaraget kommer förmodligen inte att påverkas, inte heller ovanliggande byggnaders undre delar. Eventuellt kan mindre teknisk installation och tekniska anläggningar i anslutning till bland annat tunnelbanan komma att behöva flyttas. Detta ses dock som mindre åtgärder och ryms inom ramen för föreslagen terminallösning. Tvärsektion med bussterminalen under Katarinavägen och Mosebacke till vänster, Glashuset i bildens mitt och Stadsgårdsleden och kajen till höger. Framför Glashuset, mot Stadsgården, redovisas Slussenplanen som skrafferat område för vilket slutgiltigt planförslag kommer att presenteras senare under våren, parallellt med plansamråd för detaljplaneförslag för nu aktuell bussterminal. Se vidare på sid 12 under rubrik Planprocess och preliminär tidplan. Bild: Foster+Partners och Berg Arkitektkontor. Sektion genom bussterminalen (till höger) och dess koppling via huvudentrén (bildens mitt) till tunnelbanan och de södra perrongändarna (till vänster). Bild: Foster+Partners och Berg Arkitektkontor.

10 SID 10 (13) Konsekvenser för miljön Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret har enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar upprättat en behovsbedömning huruvida detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11. Detaljplanens huvudsakliga påverkan bedöms uppstå under byggskedet då störningar i form av utsläpp till luft, buller och vibrationer uppkommer till följd av byggarbetena och tillhörande verksamheter som t ex transporter. Bussterminalen kommer sannolikt att kräva bortledning av grundvatten under bygg- och driftsskedet. Tillstånd enligt miljöbalken krävs för denna verksamhet där frågor kring bortledning, kontrollprogram för att förhindra skada på anläggningar och byggnader m m hanteras i detalj. Under driftsskedet bedöms detaljplanen för bussterminalen medföra begränsad påverkan och preliminärt inte några betydande negativa konsekvenser i jämförelse med vad den befintliga bussterminalen och dess bussrörelser medför. För sig själv bedöms inte planens egenskaper eller de möjliga miljöeffekternas egenskaper innebära betydande miljöpåverkan. Detaljplanen för bussterminalen i Katarinaberget angränsar till den nya detaljplanen för Slussen. Detaljplanerna härrör ur samma programsamråd rörande de funktioner som ska lösas i ombyggnaden av Slussen. Att lokalisera bussterminalen i berget och att upprätta en detaljplan för detta är en konsekvens bland annat av plansamrådet och av detaljplanearbetet med Slussen. Detaljplanen för Slussen har bedömts kunna medföra betydande miljöpåverkan, främst med anledning av områdets kulturmiljövärden och luftkvalitet. Med hänsyn till detaljplanen för bussterminalens lokalisering samt att byggskedet planeras ske parallellt med Slussen bedöms den identifierade sammantagna miljöpåverkan av planerad bussterminal vara av den omfattningen att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Föreslagen detaljplan behöver därmed genomgå miljöbedömning och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken kommer att upprättas. I MKB:n bör konsekvenserna av detaljplanen för bussterminalen kunna utläsas både självständigt samt för de kumulativa konsekvenser som uppstår tillsammans med detaljplanen för Slussen. Nedan föreslås vilka miljöaspekter som bör beskrivas för detaljplanen för bussterminalen såsom både separata och kumulativa effekter. Miljöaspekterna kommer att utredas både för drifts- och byggskede. Miljökonsekvenser I MKB:n bör fokus ligga på att beskriva de aspekter som kan ge upphov till betydande miljöpåverkan, vilka preliminärt har bedömts utgöras av utsläpp till luft samt påverkan på grundvatten under driftsskedet. Fokus bör även ligga på byggskedet. Bedömningen av vilka aspekter som kan medföra betydande miljöpåverkan baseras främst på dessa aspekters kumulativa konsekvenser tillsammans med detaljplanen för Slussen. Eventuell påverkan på

11 SID 11 (13) grundvattennivåer kommer dock endast att beskrivas övergripande i plan-mkb:n. Grundvattenbortledning kräver tillstånd enligt miljöbalken varför frågor kring bortledning, kontrollprogram för att förhindra skada på anläggningar och byggnader m m hanteras i detalj i den MKB som tas fram för tillståndsansökan för byggnadsarbeten i vatten vid Slussen. Luftkvalitet Luftkvalitet är en av två aspekter som bedömts ha betydande miljöpåverkan i detaljplanen för Slussen. Detaljplanen för bussterminalen bedöms främst medföra utsläpp till luft under byggskedet då arbetsmaskiner, transporter och sprängning kommer att förekomma i ett område som redan i dagsläget är utsatt för höga halter av luftföroreningar. Under driftskedet bedöms planförslaget inte innebära någon betydande förändring för luftföroreningssituationen längs Stadsgårdsleden. Luftsituationen inom området är dock komplex och bör därför studeras vidare för att säkerställa detta. Kulturmiljö Kulturmiljö har bedömts ha betydande miljöpåverkan i detaljplanen för Slussen. Detaljplanen för bussterminalen innebär huvudsakligen anläggningar i berg som inte i någon omfattande grad påverkar de visuella värdena kopplade till områdets kulturmiljö. Kulturmiljöaspekten bedöms därmed främst behöva hanteras för byggskedet avseende vibrationsalstrande skador på kulturhistoriska byggnader till följd av t ex sprängningsarbeten. Tillstånd för ingrepp i fornlämning kommer sannolikt att behöva sökas. Grundvatten Detaljplanen innebär arbeten i berg där grundvatten finns i sprickor i berggrunden. Det kan bli aktuellt att under både byggskedet och driftsskedet leda bort grundvatten vilket kan leda till grundvattennivåsänkningar och i sin tur sättningsrisker på anläggningar och byggnader. Grundvattenbortledning är en tillståndspliktig vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. Frågan kommer därav att behandlas detaljerat i den MKB som kommer att tas fram för tillståndsansökan för byggnadsarbeten i vatten vid Slussen. Buller och vibrationer Detaljplanen bedöms främst medföra ökade ljudnivåer under byggskedet, då ljudalstrande moment och verksamheter kommer att ske inom samt till och från planområdet. När anläggningen är i drift bedöms den planerade busstrafiken inte medföra någon betydande förändring i jämförelse med dagsläget med avseende på områdets ljudnivå. Stomljud och komfortvibrationer uppkommer under byggskedet vid framförallt sprängning. Under driftsskedet bedöms den planerade busstrafiken inte medföra någon betydande förändring i jämförelse med dagsläget med avseende på vibrationer och stomljud Vatten från bussterminalen I bussterminalen kommer vatten från bussarna och spolvatten att uppkomma. Detta vatten kan innehålla partiklar och föroreningar och kan därför behöva renas

12 SID 12 (13) innan det leds vidare. Detaljer kring hantering av vatten från bussterminalen utreds vidare i det fortsatta planarbetet. Hushållning med naturresurser Bergmassor (ca m 3 ) kommer att behöva avlägsnas under byggskedet av den nya bussterminalen. Hanteringen av dessa massor kommer att stå för en stor del av detaljplanens miljöpåverkan. Det gäller framförallt buller och utsläpp till luft vid lastning, eventuell krossning samt från transporter. Hur massorna ska hanteras utreds vidare i det fortsatta planarbetet. Naturmiljö och rekreation Den planerade bussterminalen är belägen i berg och kommer därav inte att påverka några utpekade naturmiljövärden eller större områden med rekreationsintressen. Dock kommer en ny terrass anläggas i befintlig park vid Kägelbanan. Risk och säkerhet En gemensam riskanalys tas fram för bussterminalen och Slussen. I dagsläget utgör OK/Q8:s verksamhet inom planområdet ett riskobjekt. Denna kommer förmodligen behöva avvecklas i samband med uppförandet av den nya bussterminalen. Om det finns övriga riskfrågor och riskkällor bör studeras i det fortsatta arbetet. Planprocess och preliminär tidplan Kontoret föreslår att ärendet handläggs med normalt förfarande. Detaljplanen för bussterminalen i bergrum är en del av projekt Slussen, för vilket både programrespektive plansamråd redan genomförts som påpekats tidigare i detta utlåtande. I båda dessa samråd redovisades bussterminalen i en anläggning på kajen, framför KF- och Glashusen. Eftersom bussterminalen i bergrum innebär en ny lokalisering jämfört med tidigare samråd kommer nytt plansamråd att genomföras för denna anläggning, och således också innebära att planprocessen för ny bussterminal blir en från huvudplanen skild process. Det är viktigt att redovisa de två planerna och hur dessa hänger ihop för att förstå helheten av framtidens Slussen. Avsikten är att genomföra plansamråd för bussterminalen under våren-försommaren 2011 samtidigt som utställning för huvudplanen för Slussen genomförs. BUSSTERMINAL I BERGRUM HUVUDPLAN SLUSSEN tidpunkt maj-juni 2011 plansamråd utställning september 2011 redovisning i SBN godkännande i SBN av genomfört plansamråd av detaljplan 4:e kvartalet 2011 utställning antagande i KF av detaljplan 1:a kvartalet 2012 godkännande i SBN av detaljplan 2:a kvartalet 2012 antagande i KF av detaljplan överklagande överklagande 2013 laga kraft laga kraft

13 SID 13 (13) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Slussenprojektet är ett samarbetsprojekt mellan exploateringskontoret, trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret. Bussterminalen är en viktig pusselbit i framtidens Slussen och organisatoriskt är bussterminalen en del av Slussenprojektet, vilket innebär samarbete mellan stadens olika förvaltningar även inom detta projekt. Stadsbyggnadskontoret, så väl som Slussenprojektet, är positivt till nu aktuellt planförslag med bussterminal i bergrum. Ombyggnationen av Slussen syftar till att ersätta dagens uttjänta anläggning med en modern anläggning anpassad till dagens och framtidens behov och krav. Framtidens Slussen ska tillvarata och utveckla befintliga kvaliteter och funktioner på platsen samt att tillföra nya värden i syfte att skapa en attraktiv knutpunkt för trafik och en vistelseplats för människor. Projektet ska också genomföras på ett bra sätt avseende ekonomiska, tidsmässiga och miljömässiga aspekter. Bussterminalen bidrar till att Slussen i framtiden kan utgöra en för Stockholmarna attraktiv plats med kollektivtrafik, publika funktioner och attraktiva utomhusmiljöer i fokus samt med en för skattebetalarna ansvarsfull ekonomi och effektivt genomförande.