Startpromemoria för program för handel, kontor, konferens, hotell och idrott inom fastigheten Södermalm 5:2 vid Skanstull i stadsdelen Södermalm

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (10) Handläggare: Louise Heimler Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för handel, kontor, konferens, hotell och idrott inom fastigheten Södermalm 5:2 vid Skanstull i stadsdelen Södermalm Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att programarbete påbörjas. Susanne Lindh Malin Olsson Sammanfattning Kommunfullmäktige fattade i juni 2010 beslut om att godkänna Vision Söderstaden Ambition med Söderstaden är att skapa en tätare och mer mångfunktionell stadsmiljö som länkas samman med omkringliggande stadsdelar. Stadsbyggnadskontoret avser därmed påbörja programarbete för Södra Skanstull inom Söderstaden i enlighet med visionen. Stadsbyggnadskontoret ser stora möjligheter att ta ett helhetsgrepp över området från Ringvägen till Årstaviken med utökad exploatering för att förstärka kopplingen mellan Södermalm och Söderstaden och utveckla promenadstaden. Syftet är att bebygga dåligt utnyttjade impedimentytor för att öka områdets stadsmässighet, täthet och trygghet. Centralt i utvecklingen är ett lokalgatunät med gång- och cykelstråk, en förstärkning av området som idrottsnod och en sammanläkning av rekreationsstråken i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Kontoret ser en stor potential att skapa en entré till Södermalm i samklang med Söderstaden. Det storskaliga brolandskapet och närheten till vatten och högkvalitativa grönområden är unik, liksom den stora ytan byggbar mark i innerstaden med få berörda närboende. Programområdet ligger nära en av Stockholms största kollektivtrafikknutpunkter och i direkt anslutning till regionalt bilnät. För att ta fram en vision för Skanstull mellan Ringvägen och Årstaviken och till fullo kunna utreda och utnyttja områdets potential bedömer stadsbyggnadskontoret att ett programarbete är nödvändigt som underlag för detaljplanearbete. Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@sbk.stockholm.se

2 SID 2 (10) Utlåtande Bakgrund Skanstull blev ämne för diskussion i och med länsstyrelsens beslut den 28 september 2007 om att upphäva riksintresset för det järnvägsspår, som går genom området idag. Exploateringsnämnden anvisade 21 augusti 2008 mark för kontor, handel, konferens och hotell längs järnvägsspåret inom fastigheten Södermalm 5:2 vid Skanstull till Aspelin-Ramm Fastigheter AB. För att till fullo kunna utreda och utnyttja områdets potential bedömde stadsbyggnadskontoret redan då att ett programarbete krävs som grund för detaljplanearbete för att belysas olika scenarion och bearbeta olika alternativ. SÖDERMALM SKANSTULL GULLMARSPLAN Södra Skanstull är del av Söderstaden. Visionen för Söderstaden är att skapa en tät och mångfunktionell stadsmiljö. I samband med framtagandet av Vision Söderstaden 2030 definierades södra Skanstull som del av Söderstaden med sin direkta koppling från Södermalms stenstad via tre broar till Gullmarsplan och Slakthusområdet. Söderstaden ska fungera som Stockholms evenemangs- och nöjesknutpunkt, där ett brett utbud av arrangemang inom idrott, kultur och nöjen bidrar till att stärka hela Stockholmsregionens attraktivitet som en plats för upplevelser i världsklass. Idrotts-, kultur- och nöjesevenemangen ska samsas med etableringar inom handel, kontor och service. Samtidigt ska detta också bli en attraktiv promenadstad, där äldre bebyggelse finns sida vid sida med nya bostäder. Ambition med Söderstaden är att skapa en tätare och mer mångfunktionell stadsmiljö som länkas samman med omkringliggande stadsdelar. För Söderstaden innebär detta en utveckling från ett strukturellt splittrat ytterstadsområde korsat av stora regionala trafikleder till en tät och integrerad del av den centrala staden. Kommunfullmäktige fattade den 21 juni 2010 beslut om att godkänna Vision Söderstaden Programarbete med södra Skanstull är ett led i genomförandet av denna vision. Stadsbyggnads-

3 SID 3 (10) nämnden beräknas även behandla stadsbyggnadsstrategin för Söderstaden, dnr , och startpromemoria för Slakthusområdet, dnr , vid samma sammanträde som startpromemorian för södra Skanstull. Översiktsplan för Stockholm Gällande översiktsplan ÖP99, antagen av kommunfullmäktige 4 oktober 1999, anger att Skanstull ligger inom riksintresset Stockholms innerstad, vilket inkluderar Eriksdalslundens koloniträdgårdar. Området väster om Johanneshovsbron är klassat som närnatur/närpark och område av särskild betydelse för Stockholms gröna karaktär. Förbättrade förbindelser för rekreation pekas ut i både öst-västlig och nord-sydlig riktning. Markanvändningen öster om Johanneshovsbron är tät stadsbebyggelse och möjligheterna att återanvända redan exploaterad mark ska tas tillvara. Utbyggnad inom området överensstämmer med intentionen att bygga i kollektivtrafiknära lägen. I Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm, antagen av kommunfullmäktige 15 mars 2010, pekas Söderstaden ut som ett av stadens nya stadsutvecklingsområden och som en del av den centrala stadens utvidgning som till år 2030 ska utvecklas till en attraktiv, tät och livaktig stadsmiljö. Nyckelfrågor för att uppnå detta är en väl fungerande gatustruktur, sammanhängande parkstråk och publika miljöer. Södra Skanstulls utveckling är direkt relaterad till Gullmarsplansområdet och kopplingarna till de omkringliggande stadsdelarna. Clarion Hotel Tennistälten Eriksdalsbadet Programområdets läge och ungefärliga omfattning. Badmintonhall Folksamskrapan Programområdets läge och omfattning Programområdet ligger vid Skanstull och begränsas i norr av Ringvägen, i öster av Östgötagatan, i Söder av Årstaviken och i väster av Gräsgatan.

4 SID 4 (10) Befintlig miljö Trafik och impedimentytor dominerar programområdet. Miljön är övergripande storskalig och svårorienterad. I kontrast till detta finns koloniområdet med gröna, rekreativa värden och småskalighet. Det råder en tydlig etablering av arbetsplatser och idrottsanläggningar, medan etablering av bostäder och handel är svag. Grönstrukturen som passerar genom programområdet är fragmentiserad då stora områden, såsom Eriksdalsbadet och Hammarby sluss, är inhägnade och spårområdet bildar en barriär mellan norra och södra Eriksdalslunden. Trots att områdets fysiska uttryck är bristfälligt i många delar, har Skanstull många besöksintensiva verksamheter särskilt under sommartid med bad, båtliv, caféer, konserter och klubbar. Skanstull i årtal 1600-tal Tullstation 1923 Vattenreningsverk blev friluftsbad 1925 Skansbron stod klar 1947 Skanstullsbron invigdes 1962 Utomhusbassäng anläggs 1984 Johanneshovsbron byggs 1990 Hammarby Sjöstad växer fram 1999 Nya Eriksdalsbadet byggs 2001 Clarion Hotel och White arkitekters huvudkontor byggs JJoohhaannnnees J shh oovvs sbb rroonn SSkkaann sts tuul lll lls sbb rroonn SSkkaann sbbrroonn s Flygvy från söder. På bilden ses Johanneshovsbron, Skanstullsbron och Skansbron i det storskaliga trafiklandskapet. Kopplingarna mellan Södermalm och Gullmarsplan är motortrafikdominerade.

5 SID 5 (10) Trafik och impedimentytor dominerar programområdet och skapar barriärer. Gällande planer För programområdet gäller ett flertal detaljplaner. PL 7540 från 1978 anger huvudsakligen järnvägstrafikområde, DP från 1998 anger huvudsakligen idrott, park och järnvägstrafikområde, DP från 2000 anger huvudsakligen bostäder och park och DP från 2001 anger huvudsakligen hotell, kontor och handel. Programarbetet Stadsbyggnadskontoret vill i programmet utreda området från Ringvägen till Årstaviken för att förstärka kopplingen mellan Södermalm och Söderstaden samt utveckla promenadstaden. Syftet är att bebygga och programmera dåligt utnyttjade impedimentytor för att öka områdets stadsmässighet, täthet och trygghet. Centralt i utvecklingen är att skapa ett lokalt gatunät med gång- och cykelstråk, en förstärkning av området som idrottsnod och en sammanlänkning av rekreationsstråken i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Skanstull har förutsättningar att fortsätta att utvecklas inom kultur och nöje, vilket idag är ett identitetsskapande element. Användning Målet är att uppnå en blandad bebyggelse för en levande stadsmiljö. Utredningar kring buller och partiklar blir vägledande för vilka markanvändningar som kan prövas i programförslaget. Bebyggelse- och grönstruktur En utgångspunkt för programarbetet för Skanstull är att länka samman stads- och grönstrukturer och utveckla dessa genom att överbrygga barriärer. Södermalms stadsstruktur når inte fram till Årstaviken och kopplar inte till Gullmarsplan och

6 SID 6 (10) framtida Söderstaden. Eriksdalsbadet ligger som en enklav, separerad både från sydöstra Södermalm och Norra Hammarbyhamnen av trafikleder. Eftersom Folksamkvarteret inte omges av gata i bottenplan mot väster och söder vänder sig kvarteret framförallt inåt och saknar publika lokaler. Under broarna saknas stadsmiljö. Impedimentmarken är outnyttjad och stadsbyggnadskontoret ser en möjlighet att pröva en ny byggnadsstruktur som spänner mellan byggnad, grönstruktur och offentliga rum som kan angöra områdets många olika nivåer. Eriksdalslunden, som vetter både mot Ringvägen och Årstaviken, separeras av det gamla järnvägsspåret och det inhägnade utomhusbadet. Stadsfront Visionen för Skanstull är skapa en ny stadsfront mot Årstaviken. Kontoret ser möjlighet att pröva högre bebyggelse som samverkar med både Folksamskrapan, Gullmarsplan och Söderstaden. Stadsbildsstudier är centrala. Stenstadens kant går vid Ringvägen på Södermalm och söder därom finns en mer luftig struktur. Stadsstrukturen når inte fram till Årstaviken och kopplar därmed inte till Gullmarsplan. Gång- och cykelflöden Förbättrade möjligheterna för gång- och cykeltrafik i både nord-sydlig och östvästlig riktning är en utgångspunkt för programarbetet. Trappförbindelsen mellan Götgatan och Bohusgatan/ Skansbrogatan är otydligt utformad och trappförbindelsen mellan Gräsgatan och Eriksdalslunden oannonserad och otillgänglig. Spårområdet utgör en barriär för gångflöde på parknivå i nord-sydlig riktning. Kopplingen mellan norra Hammarbyhamnen och Årstaviken är visuellt bruten utmed Hammarby Sluss. Cykelvägen utmed spårområdet kan upplevas otrygg eftersom den saknar kontakt med bebyggelse och bilvägar. Programområdet har svag kontakt med kajen och vattnet

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 7 (10) Analys av problempunkter för gång- och cykelflöden. Gång- och cykelväg under broarna.

8 SID 8 (10) Stråket utmed Årstaviken bryts visuellt utmed Hammarby Sluss. Trafik En ambition i programarbetet kommer vara att förbättra och förtydliga både biltrafik- och kollektivtrafikstråken i nord-sydlig och öst-västlig riktning och öka områdets tillgänglighet. Östgötagatan bedöms inledningsvis som lämpliga att utreda för koppling mellan området mellan broarna och Ringvägen. Dess raka utformning är tydligt orienterbar. Få bostäder påverkas av trafik då Östgötagatan framförallt kantas av park, kontor och skolverksamhet. Tillkommande exploatering bedöms tillföra en begränsad mängd trafik. Programområdet ligger i nära anslutning till kollektivtrafikknytpunkt men har få hållplatser inom området. Inom programområdet finns möjlighet att bygga betydligt fler parkeringsplatser än vad som krävs för den nya bebyggelsen. Idrott Programarbetet kommer utgå från att förstärka området som idrottscentrum och inarbeta permanenta lösningar för tennis och badminton. Hellas tennistält har tillfälligt bygglov och blockerar vyn mot Årstaviken från stråket mellan Gräsgatan och Årstaviken. Även badmintonhallarna vid Eriksdalsbadet har tillfälligt bygglov och är av tillfällig karaktär. Idrottsförvaltningen utreder hur Årstavikens segelsällskaps parkering/båtuppläggningsplats vid Årstaviken kan få ett bättre nyttjande för allmänheten under sommarhalvåret. Stadsbyggnadskontoret ser framför sig ett idrotts- och rekreationscentrum som knyter an till Söderstaden som Stockholms evenemang- och nöjesknutpunkt och till Årstafältet som rekreationsstråk.

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 9 (10) Hellas Tennis vid Eriksdalslunden. Badmintonstadion vid Eriksdalshallen Nöjesliv och kultur Skanstull har sedan 2008 utvecklats till en nod i Stockholms nöjesliv med festivalen Popaganda. Året därpå, 2009, startade klubben Trädgården sin verksamhet med klubbar och konstinitiativ under Johanneshovsbron. Skanstulls nöjesscen har bidragit till ett stort antal besökare och därtill aktiviteter under fler av dygnets timmar. I programarbetet ligger dessa verksamheter i linje med Vision Söderstaden 2030 och ger en ytterligare dimension på en tät och mångfunktionell stadsmiljö. Tillgänglighet De stora nivåskillnaderna inom programområdet gör att det är svårt att nå en tillräcklig tillgänglighet för funktionshindrade. Att utforma en tillgänglig miljö är en utgångspunkt och utmaning i programarbetet. Konsekvenser för miljön Buller och vibrationer från omgivande trafik måste utredas liksom luftmiljön vid Söderledens mynning. Viktigt är att ny bebyggelse inte får halter som överskrider miljökvalitetsnormen. Eventuella förändringar i infrastrukturen ska utformas så att ventilationen i tunneln inte försämras. Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att programmets genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Programförslaget överensstämmer med gällande översiktplan. Programförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Programförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet kommer att studeras under programarbetet och redovisas i programmet. Strandskydd Då delar av programområdet ligger inom 100 m från vattnet, kommer detta att beröras av strandskyddsbestämmelserna vid ändring av gällande detaljplaner.

10 SID 10 (10) Vilka delar som kommer att beröras kommer att fastställas under programarbetet. Stadsbyggnadskontoret bedömer initialt att endast redan ianspråktagen mark kommer att bli föremål för nybyggnation. Skälen för att strandskyddet inte bör gälla blir således att området redan är taget i anspråk för bebyggelse, järnväg, upplag och hamnområde och därmed saknar betydelse för strandskyddets syften (7 kap 18c pkt 1 miljöbalken). Programmets syfte är även att tillgängliggöra idag svår- och otillgänglig mark, vilket ligger i linje med strandskyddsbestämmelserna. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret ser stora utvecklingsmöjligheter i programområdet. Det storskaliga brolandskapet och närheten till vatten och högkvalitativa grönområden är unik, liksom den stora ytan byggbar mark i innerstaden med få berörda närboende. Programområdet ligger nära en av Stockholms största kollektivtrafikknutpunkter och i direkt anslutning till regionalt bilnät. Kontoret ser här möjlighet att skapa en stadsdel med tydlig identitet. För att ta fram en vision för Skanstull mellan Ringvägen och Årstaviken och utreda områdets potential bedömer stadsbyggnadskontoret att ett programarbete är nödvändigt som underlag för detaljplanearbete. Programprocess Efter beslut i stadsbyggnadsnämnden om att påbörja programarbetet avser stadsbyggnadskontoret genomföra projektet enligt nedan: Fas 1 Uppstartande av programarbete. Projektgrupp utses. Inledande kontakter med intressenter (fastighetsägare, båtklubb, kolonistugeförening etc.) och stadens förvaltningar tas för inhämtande av kunskap. Fas 2 Utredningsarbete. Buller, miljökvalitetsnormer, stadsbildsanalys, trafikutredning. Struktur för området studeras. Eventuell redovisning för stadsbyggnadsnämnden inför programsamråd. Fas 3 Framtagande av programhandling. Struktur och markanvändning fastställs. Fas 4 Programsamråd med sakägare, remissinstanser och övriga intressenter Fas 5 Sammanställning av synpunkter och redovisning i stadsbyggnadsnämnden Förutsatt att stadsbyggnadsnämnden fattar beslut om föreliggande startpromemoria kan programsamråd hållas under november 2012 och redovisas i stadsbyggnadsnämnden i februari Programförslaget ska innehålla en etappvis utbyggnad av området. Efter genomfört programarbete kommer erforderligt antal detaljplaner upprättas utifrån de förutsättningar programmet givit.