Redovisning nuvarande dagvattenanläggning vid Nationalarenan och kommande åtgärder i samband med byggnation

Transkript

1 Redovisning nuvarande dagvattenanläggning vid Nationalarenan och kommande åtgärder i samband med byggnation Hänvisar till ritning bilagd detta PM, VAD ledningar Nationalarena daterad Här visas befintliga dagvattenbrunnar, ledningar och kulvertar mm. Vi hänvisar också till MKB och tillståndsprocessen vid tunnelbyggandet för E14 i samband med förra VM Nationalarenan i dag har ett väl genomarbetat dagvattensystem som vi menar ska nyttjas för kommande byggnationer. Vi upplever i dag inga erosions eller sedimentationsproblem i eller i anslutning till det planerade detaljplaneområdet. Planförslaget bedöms inte medföra sådan miljöpåverkan att en MKB behöver tas fram. Åresjön bör kunna skyddas genom särskilda åtgärder på byggarbetsplatsen och nyttjande av befintligt dagvattensystem, sedimentuppsamlingsmagasinet på östra delen av Draklanda samt, för extra säkerhet och vid behov, länsar vid bäckens utlopp i Åresjön. Utifrån tidigare MKB och tillståndsarbete inför förra VM år 2007 skapades en strategi för hur avrinningsområdets ytvatten skulle tas om hand om. Efter VM har området bebyggts klart med läktare och kontorslokaler utifrån samma tänk och i dag ansamlas vattnet i nedfartsområdet ned mot en lågpunkt in i en kulverterad trumma (1000 mm) som sedan går under nationalarenabyggnaden, vägen och banvallen vidare till ett sedimentuppsamlingsmagasin strax nordväst om Lake Lodge på Draklanda. Dränering går på båda sidor längs nedfarter ovanför Nationalarenan som samlar upp dagvatten, men det finns även öppna stensatta tvär och längsgående diken för ytvattenuppsamling. Det är också en uppsamling mot en kulvertering öster om läktaren, trumma (400 mm), som går till den ovan omnämnda 1000 mm trummas utlopp nedanför banvallen. Sedimentfällan nordväst om Lage Lodge är byggt med sprängsten, kornstorleksfördelat med grövsta dimensionerna ytterst, och har ett mått om ca är 20 x x 5 m. Den inledande djupare och vidare delen efter trummynningen fördröjer vattnet och låter sediment, om sådant förekommer, ansamlas på botten. I hela denna del samlas finare jordarter avseende kornstorlek upp vid eventuell erosion. Botten och slänter i hela denna fälla är klädda med grövre sprängsten för att förhindra erosion. Vidare går sedimentfällan i en stensatt fåra till en mindre trumma (400 mm) ut i Åresjön. Det planförslag vi nu jobbar utifrån innebär markarbeten som inte påverkar ytavrinningen och därför bedöms inte en ny MKB vara nödvändig. Det befintliga dagvattensystemet bedöms klara de byggnationer som planeras. De tidigare problemen med smältvattens förekomst på väg 638 nedanför nuvarande nationalarena har succesivt åtgärdats med förbättrad dagvattenhantering, vilket också redovisas i bilagd ritning.

2 Bild 1. Den sedimentfälla som är placerad på Draklanda där vattnet fördröjs och finare jordmaterial sedimenterar. Halmbalar i utloppet i samband med byggperiod silar vattnet och eventuellt ytterligare material fångas upp. I kommande byggskedet och då särskilt dess tillhörande markarbeten inom detaljplaneområdet, då risken för sedimentförekomst är större, föreslås att i utloppet från den sista delen av bäckfåran placera halmbalar för att fånga upp eventuell förekomst av finare suspenderat material. Halmbalar som placeras i utloppet har empiriskt visat sig fånga upp finare material som inte sedimenterat. För att ytterligare minska påverkan på Åresjön planeras också att, vid behov, använda sig av en läns som läggs ut vid bäckens mynning i sjön. Länsen fångar upp fint material och förhindrar att det sprids ut i andra delar av sjön. Se bild nedan för ett exempel.

3 Bild 2. Exempel på läns, här utlagd i Åresjön vid Vikbäckens mynning. Bilden togs i samband med byggskedet av västra Björnen, där flera exploatörer var aktiva. Den huvudsakliga miljöpåverkan som åtgärderna med denna detaljplan medför är en minimalt, eventuellt oförändrad, risk för grumling av vattnet i bäcken som fångar upp dagvattnet under anläggningsbyggskedet och första tiden efter detta. Det kommer därför att krävas medvetna åtgärder för att motverka grumling och undvika påverkan på Åresjön som både är av riksintresse för naturvården och Natura 2000 område. För att undvika grumling föreslås att arbetena förläggs till en period med lågt flöde i bäcken. De massor som kommer att nyttjas vid markarbetena kommer till största delen att bestå av bergmaterial, därför blir mängden fint material som kan följa med vattnet begränsad. Även om sedimentfällor av den ovan beskrivna typen har visat sig fungera väl behöver de underhållas för att fungera under längre tid. Eventuellt sedimenterat material kommer att behöva grävas ur, och halmbalar, som används under byggtiden, behöver efter en tid bytas ut. Det är därför viktigt att det upprättas ett kontrollprogram som reglerar tillsyn och kontroll av platsen. Denna metod har tidigare använts vid åtgärder i vattendrag med goda resultat. SkiStar har i dag ett kontinuerligt arbete med bevakning och tömning av sedimentfällor i hela skidområdet. Mindre mängder sprängsten kan komma att behöva köpas in för att användas som erosionsskydd vid eventuellt nya kortare öppna diken som ansluts till befintlig dagvattenansamling på målplanen vid Nationalarenan. Oförsiktig hantering av petroleumprodukter intill Åresjön kan förorsaka att vattnet förorenas. För att minimera risker för sådan förorening ska de maskiner som används i arbetet motsvara nedanstående krav: Hydraulvätska ska uppfylla svensk standard SS med tillägget miljöanpassad eller innehålla mer än 65 % vatten. Uppställning av fordon och arbetsmaskiner skall vara anordnad så att eventuellt läckage kan samlas upp och förhindras nå Åresjön och/eller grundvattnet innan åtgärder med anledning av läckaget hinner vidtas. Ett minimiavstånd på 50 m ska tillämpas.

4 Tvättning, rengöring, tankning, reparationer och service av fordon skall utföras på därför iordningsställd eller avsedd plats. Dokumentation över genomförd service av maskiner skall vid begäran kunna visas upp för bolaget. En förteckning över de fordon och arbetsmaskiner som planeras att användas skall upprättas och biläggas miljöplanen. Av denna förteckning skall framgå maskintyp, motortyp, modell, ålder samt i vilken utsträckning fordonet/maskinen kommer att användas i entreprenaden. Entreprenören som utför markarbeten ska redovisa att man uppfyller kraven i sin miljöplan. Entreprenören som utför arbetet ska upprätta en miljöplan som visar hur de kommer att svara mot miljökraven i föreliggande anmälan och eventuella kontraktshandlingar. Med miljökrav menas här att man vidtar de beskrivna åtgärderna för att undvika erosion och grumling ut i Åresjön, hur man undviker förorening från läckage och olyckor samt visar övrig beskriven miljöhänsyn. Miljöplanen ska vara känd av samtliga som arbetar i entreprenaden. Inga utpekade naturvärden eller skyddade områden kommer att beröras och områdets yta är begränsad. För att den för platsen naturliga vegetationen ska etablera sig på den nya yta som skapas efter omgrävning och utfyllnad kommer det att eftersträvas att skrapa av det översta markskiktet vid grävarbeten och återanvända det för att täcka nya ytor. Då bevaras den naturliga floran på platsen. Ifall sådana massor saknas ska ytorna besås med fröblandning för fjälläng som är anpassad för de rådande klimat och markförhållanden. För arbetsgruppen med detaljplan för Nationalarenaområdet: Christer Larsson SkiStar AB

5