DETALJPLAN FÖR UTBYGGNAD AV NATIONALARENAN

Transkript

1 DETALJPLAN FÖR UTBYGGNAD AV NATIONALARENAN Del av Mörviken 1:75, 1:130, 9:1 samt del av Lien 2:30 Åre kommun, Jämtlands län Plan- och genomförandebeskrivning - upprättad Pål Anders Stensson Planchef Åre kommun Carin Berglind Planarkitekt Åre kommun Malin Edin Planarkitekt Åre kommun Tobias Asp Planarkitekt Åre kommun

2 Tunnel E14 E14 Draklanda Nya Lundsgården Bef. Arenabyggnad och läktare Sedimentationsdamm Målhuset Röda huset VM 8:an Årevägen E14 Årevägen Orienteringskarta över planområdet och dess närområde

3 INLEDNING HANDLINGAR Detaljplanen består av följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser Illustrationskarta Plan- och genomförandebeskrivning Grundkarta Fastighetsförteckning Följande handlingar utgör underlag för planläggningen: Riskutredning (ÅF-Infrastructure AB, ) Geoteknisk undersökning (Sweco Civil AB, rev. ) Geoteknisk undersökning (Sweco Civil AB, rev. ) PM dagvattenhantering (SkiStar AB, ) PLANPROCESSEN Planläggning är en prövning där ett områdes lämplighet för ett ändamål utreds och där de som berörs av förslaget ges möjlighet till insyn och påverkan vid flera tillfällen. Planen hanteras med normalt planförfarande enligt beskrivningen av processen nedan, som regleras i Plan- och bygglagen. Avsikten är att planarbetet ska pågå fram till sommaren 2015 och att planen då ska antas av kommunstyrelsen. FRÅGOR OCH SYNPUNKTER Frågor besvaras av Åre kommuns planavdelning som nås via kommunens växel på telefonnummer Synpunkter lämnas skriftligen till mbr@are.se eller till Åre kommun, Planavdelningen, Box 201, Järpen. Synpunkter ska lämnas in senast den 25e februari Under planprocessen finns handlingarna och utredningar på Åre kommuns hemsida: Bygga & bo, Samhällsplanering, Detaljplanering, Aktuella detaljplaner, Nationalarenan. PLANBESKED Politiskt beslut: KS PROGRAMSAMRÅD Politiskt beslut: SBN SAMRÅD Politiskt beslut: SBN GRANSKNING Politiskt beslut: SBN GODKÄNNANDE Politiskt beslut: SBN ANTAGANDE Politiskt beslut: KS/KF LAGA KRAFT SBN = snämnden KS = Kommunstyrelsen KF = Kommunfullmäktige Planbesked Program Samråd Granskning Godkännande Antagande Laga kraft Kommunstyrelsen beslutar om planarbete kan inledas eller inte. Start för planarbetet. Utgångspunkter och mål för planläggningen beskrivs. Myndigheter, sakägare och andra berörda ges möjlighet att lämna synpunkter på samrådshandlingarna. Planen med tillhörande handlingar och en samrådsredogörelse ställs ut och allmänheten samt myndigheter, sakägare och andra berörda ges tillfälle att påverka planförslaget. Planen och ett utlåtande över inkomna skrivelser under granskningen godkänns och sänds vidare för antagande. Kommunfullmäktige eller Kommunstyrelsen antar planen och utlåtandet. Planen vinner laga kraft tre veckor efter antagandet om den inte överklagas. 3(14)

4 PLANBESKRIVNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utveckling av det alpina Nationalarenaområdet. Åre ska arrangera alpina VM 2019 och inför detta behöver Nationalarenan utvecklas för att uppfylla de krav som ställts av FIS, Internationella skidförbundet, på en internationell tävlingsarena. Detaljplanen reglerar befintlig bebyggelse inom planområdet och utöver detta prövas också möjligheten till ytterligare byggnationer av olika slag; Planförslaget reglerar byggrätten för den befintliga Nationalarenabyggnaden och medger en utbyggnad för verksamheter som krävs för den alpina Nationalarenan. Tillbyggnaden är planerad att innehålla mediacenter, möteslokaler, kontor, träningslokaler, omklädningsrum och garage. Planen medger att tv-studios och kommentatorshytter tillfälligt uppförs på tillbyggnadens tak vid tävlingar och evenemang. Planförslaget reglerar byggrätten för den befintliga läktaren och ger rätt till utbyggnad av fler permanenta läktarplatser. På den tillkommande läktaren medger planen att kommentatorshytter uppförs till samma höjd som de redan befintliga kommentatorshytterna. Planen medger också att tillfälliga kommentatorshytter uppföras till en högre höjd än de permanenta kommentatorshytterna vid evenemang. Ovan området för permanent läktare medger planen att tillfälliga läktarplatser med tillhörande service får anordna vid evenemang. För att täcka behovet av parkeringsplatser för de planerade verksamheterna ges en byggrätt för ett underjordiskt garage/förråd under målområdet. Marken ovan garaget/förrådet får bl.a. nyttjas för parkering. Planen medger att det befintliga målhuset byggs ut med en större byggnadsarea och en högre nockhöjd än befintlig byggnad för att 4(14) möjliggöra visuell kontakt mellan målhuset och målgången. Marken söder om målhuset får byggas under med garage/förråd som behövs för verksamheterna inom planområdet. Ytan ovan mark får nyttjas för parkering, aktiviteter och uppförande av tält och andra tillfälliga konstruktioner vid evenemang. Den röda träbyggnaden, gamla bostadshuset, öster om den befintliga läktaren ges en byggrätt som motsvarar byggnadens nuvarande volym. Ett garage får anordnas i souterräng men den högsta tillåtna nockhöjden är samma som idag. Planen medger att byggnaden nyttjas för verksamhet kopplad till den alpina nationalarenan, för tillfällig övernattning och för kontor. En gångbro med tillhörande trappor och hiss får uppföras över väg och järnväg mellan läktaren och Draklanda. BAKGRUND I planprogrammet som var utsänt på programsamråd under hösten 2013 beskrevs det att planläggningen av Nationalarenaområdet skulle ske etappvis. Planprogrammet omfattade etapp 1 som avsåg den befintliga och nya bebyggelsen mot Årevägen samt en gångbro över väg och järnväg mellan Nationalarenan och Draklanda. Förutsättningarna för planläggningen har förändrats efter programsamrådet och planområdet har utökats till att även omfatta det som från början skulle ingå i etapp 2, d.v.s. utveckling av den östra sidan av målområdet. Det har inte bedömts som nödvändigt att upprätta ett nytt planprogram. Den tänkta utvecklingen för hela Nationalarenaområdet nämns övergripande i planprogrammet för etapp 1 och planläggningen bedöms ha stöd i gällande översiktsplaner. PLANDATA Lägesbestämning och areal Planområdet omfattar Nationalarenaområdet, delar av Årevägen och järnvägen samt en mindre del av Draklanda. Planområdet är beläget väster om centrala Åre, söder om tunneln på E14,

5 väster om VM8:an och till största del norr om Draklanda. Planområdets areal är cirka 2 ha. Den del av den nu gällande planen som upphävs är ca 0,07 ha. Åresjön E14 Bild 1. Lägeskarta, störtlloppsområdet Åre Markägoförhållanden Följande fastigheter omfattas av planförslaget: 1. Del av Mörviken 1:75 Skistar AB 2. Del av Mörviken 1:130 Skistar AB 3. Del av Lien 2:30 Åre kommun 4. Del av Mörviken 9:1 Staten Trafi kverket runt arenan kan nyttjas för turism om detta inte kommer i konflikt med arenans krav på friytor, fri sikt och utvecklingsmöjligheter. I den fördjupade översiktsplanen för Åre samhälle (FÖP) från år 2005 beskrivs Störtloppsområdet som en mycket viktig miljö för Åre. Den alpina arenan utgör tillsammans med byn, Kabinbanan och Åreskutan det som utåt ger bilden av Åre. Enligt FÖP:en ska nya permanenta byggnader utformas med särskild hänsyn till detta. De får gärna ha en djärv och spännande form men den måste anpassas till Åre. På Draklandas öppna mark ska ny bebyggelse enligt FÖP:en inte medges om den inte avser båthus eller bebyggelse för friluftsliv, idrott och rekreation. Planförslaget bedöms vara förenligt med översiktsplanerna. Detaljplaner Området är detaljplanelagt sedan tidigare och omfattas av en detaljplan från 2005 som delvis har ersatts av en detaljplan från I gällande planer utgör området huvudsakligen ett friluftsområde där servicebyggnader, VIPutrymmen, värmestuga, förråd och parkering samt skidbackar och skidliftar med teknik medges. 1 3 Bild 2. Fastighetsägarkarta TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Planer Översiktliga planer Den kommuntäckande översiktsplanen från 1991 hänvisar till översiktsplanen för Åredalen från I denna beskrivs Störtloppets målområde som en internationell sportarena där området Denna detaljplan ersätter helt detaljplanen från 2008 och till viss del även detaljplanen från Planen är anpassad efter nuvarande användning och behov. Förändringar i Boverkets rekommendationer för planbestämmelser gör att beteckningen N (friluftsområde), som använts i tidigare detaljplaner, ersätts av beteckningen R (kultur och fritid). Användningen har i denna plan preciserats till alpin nationalarena. Inom delar av planområdet har ett K lagts till för att även möjliggöra kontorsverksamhet. Genom planläggningen upphävs en del av den gällande detaljplanen från 2005 som tidigare användes för sedimentationsanläggning på Draklanda. 5(14)

6 Kommunala beslut Kommunstyrelsen beslutade att prövning genom detaljplan medges och att planprocessen ska inledas med ett planprogram. Miljö-, bygg- och räddningsnämnden (n.v. snämnden) beslutade att godkänna handlingar för utskick på programsamråd. Beslut togs också om att genomförandet av detaljplanen inte bedöms leda till betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning därför inte behöver upprättas. Miljö-, bygg och räddningsnämnden (n.v. snämnden) beslutade om återremiss efter information om inkomna synpunkter från samrådet givits. Miljö-, bygg- och räddningsnämnden (n.v. snämnden) beslutade att handlingarna ska skickas ut på samråd och att planen bedöms ej leda till någon betydande miljöpåverkan varför en miljökonsekvensbeskrivning inte upprättas. AVVÄGNING MILJÖBALKEN (KAP 3-7) Riksintressen Riksintresse friluftsliv Åre är utpekat som riksintresse för friluftsliv (FZ7). I värdeomdömet för riksintresset ges följande beskrivning: Området är ett klassiskt turist- och friluftlivsområde med utmärkta förutsättningar för friluftsliv och nyttjas av ett stort antal människor såväl vinter som sommar i form av många olika friluftsaktiviteter. De intresseaspekter som omnämns i beskrivningen av riksintresset är turskidåkning, långfärdsvandring, naturstudier, fritidsfiske, kanoting och utförsåkning. Nationalarenans koppling till utförsåkning gör att planförslaget bedöms ha positiv påverkan på riksintresset för friluftsliv. Riksintresse naturvård/natura 2000 Åresjön, som är belägen söder om planområdet, är av riksintresse för naturvård och är även klassad som ett Natura 2000-område. Syftet med Natura 2000 är att bevara de arter och de naturtyper som är av gemensamt intresse för hela EU. För Åreälven finns en särskild bevarandeplan som beskriver vilka naturtyper och arter som ska ges gynnsam bevarandestatus. Åresjön får inte påverkas negativt vid genomförandet av planen. I Skistar s PM för dagvattenhantering (bilagt till detaljplanen) beskrivs hur Åresjön avses skyddas vid markarbeten och vid byggskedet. I detta dokument beskrivs också Nationalarenans dagvattensystem, med befintligt sedimentuppsamlingsmagasin, som enligt Skistar AB bedöms klara de byggnationer som planeras. För att skydda Åresjön i byggskedet och vid markarbeten föreslås i PM:et att halmbalar ska placeras i utloppet av den sista delen av den bäckfåra som rinner ut i Åresjön. Halmbalarna ska fånga upp finare material som inte sedimenterat. För att ytterligare minska påverkan på Åresjön planeras också att vid behov använda en läns som läggs ut vid bäckens mynning i sjön. Länsen ska fånga upp finare material och förhindra att det sprids i sjön. Särskilda krav kommer att ställas på hantering av petroleumprodukter för att minimera risken för förorening i Åresjön. För att undvika grumling föreslås att arbetena förläggs till en period med lågt flöde i bäcken. Massorna som kommer att nyttjas vid markarbetena kommer enligt SkiStar till största delen att bestå av bergmaterial och därför blir mängden fint material som kan följa med vattnet begränsad. Ett kontrollprogram som upprättas av exploatören ska reglera tillsyn och kontroll under byggtiden för att säkerställa att Åresjön inte påverkas negativt. Riksintresse kommunikationsanläggning Mittbanan är av riksintresse för att skydda järnvägens funktion som transportled. Den planerade gångbron över järnvägen ska utformas så att järnvägens funktion som transportled inte påverkas negativt. En riskutredning, gjord av ÅF , har genomförts och särskild hänsyn behöver tas till de skyddsåtgärder som föreslås i denna. Gällande riktvärden för buller och vibrationer får inte överskridas inomhus. De åtgärder som krävs för genomförandet av planen är åtgärder som motverkar skador vid en urspårning, faror 6(14)

7 som uppstår vid en olycka med farligt gods och brand. Fasaden ska vara utformad av obrännbart material och konstruktionen på den tillkommande bebyggelsen ska vara utformad så att den blir motståndskraftig för skador i fasad. Detta för att minska risken för ras om en urspårad vagn skadar fasaden. Tilluftsintag för ventilationen bör vara placerade högt och bort från Mittbanan. Detta för att minska risken för höga koncentrationer av giftig gas kommer in i byggnaden vid en olycka med farligt gods och ett utsläpp sker. Ventilationen bör även utrustas med miljöstopp för att göra det möjligt att manuellt stänga av denna. Två riskreducerande åtgärder är inte möjliga att utför eller blir svåra att utföra. En skyddsvall eller mur mellan Mittbanan och Årevägen blir svårt att bygga på grund av platsbrist och den andra är att alla entréer ska placeras bort från Mittbanan vilket skulle resultera i att entréerna placerades mot målområdet. Riksintresse kulturmiljövård Åre är av riksintresse för kulturmiljövård. Det innebär bl.a. att det öppna odlingslandskapet och den tidiga turismens byggnader ska skyddas. Riksintresset för kulturmiljövård bedöms inte påverkas negativt av planen. Riksintresse fjällvärlden Hela Åre ingår i fjällvärlden, som är ett riksintresse där turism och friluftsliv särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset för fjällvärlden negativt eftersom området redan är ianspråktaget. Särskilda hushållningsbestämmelser Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap. MB ska gällande miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning. Miljökvalitetsnormerna anger gränsvärden som inte får överskridas för kvävedioxid, kväveoxid, svaveldioxid, bly och partiklar. Miljökvalitetsnormerna får ej överskridas. Miljökonsekvensbeskrivning När en detaljplan tas fram ska en bedömning göras om behov finns att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). En MKB ska tas fram om genomförandet av en plan kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Planförslaget har inte bedömts medföra sådan miljöpåverkan att en MKB behöver tas fram. De risker som identifierats är påverkan på Åresjön samt risken för olyckor på järnvägen. Riskerna har hanterats genom ett PM för dagvattenhantering och en riskutredning har tagits fram, detta underlag finns bilagt till detaljplanen. Vid byggnation inom planområdet behöver särskilda krav ställas med hänsyn till de risker som identifierats. Genom störningsskyddsbestämmelser på plankartan regleras att oljeavskiljare ska finnas i garage för att förhindra att föroreningar från garageytor påverkar Åresjön. I planen ställs också särskilda krav på bebyggelsen som en följd av de risker som det järnvägsnära läget innebär. Säkerhetsåtgärder ska också vidtas under byggskedet för att förhindra negativ påverkan på Åresjön, hur detta ska ske finns beskrivet i PM:et för dagvattenhantering. Till detta ska ett kontrollprogram upprättas över hur underhåll av sedimentationsdammar och underhåll av eventuella länsar m.m ska genomföras. Skydd av områden Strandskydd Strandskydd gäller inom 100 meter från Åresjön och andra öppna vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga den allemansrättsliga tillgången till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv på land och i vatten. Planläggningen innebär att strandskyddet behöver upphävas inom planområdet. Kommunen bedömer att det finns särskilda skäl för det; området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften området är genom väg och järnväg väl avskilt från området närmast strandlinjen området behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen kan inte 7(14)

8 genomföras utanför området området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett mycket angeläget intresse. Vattenskyddsområde I förslaget till nya skyddsföreskrifter för vattentäkterna i Englandsviken och vid Långnäset ingår Åresjön, Draklanda och en liten del av planområdets östra del ovan järnvägen i den sekundära skyddszonen. I förslaget till skyddsföreskrifter för den sekundära skyddszonen regleras bl.a. återfyllning, schaktning, pålning, borrning, upplag samt hantering av petroleumprodukter och brandfarliga vätskor med mera. Förslaget är dock inte fastställt och planområdet ligger idag till stor del utanför vattenskyddsområdet. sedimentationsproblem i eller i anslutning till detaljplaneområdet. Enligt Skistar har de tidigare problemen med smältvattens förekomst på väg 638 (Årevägen) nedanför Nationalarenan åtgärdats. Ovanför Nationalarenan dräneras nedfarterna på båda sidor om nedfarten och det finns öppna stensatta tvär- och längsgående diken för ytvattenuppsamling. Vattnet i nedfartsområdet ansamlas ned mot en lågpunkt i en kulverterad trumma (1000 m) som går under Nationalarenabyggnaden, vägen och banvallen vidare till ett sedimentuppsamlingsmagasin på Draklanda. I sedimentuppsamlingsmagasinet fördröjs vatten från Nationalarenaområdet och eventuellt sediment ansamlas på dess botten. Från sedimentfällan går en stensatt fåra till en mindre trumma (400 mm) ut i Åresjön. Krävs flytt av den kulverterade bäcken kan tillstånd för bedrivande av vattenverksamhet bli aktuellt att söka enligt 11 kap MB. Dagvatten från planområdet ska kopplas på befintligt dagvattensystem. Bild 3. Orange raster visar förslag till sekundär skyddszon. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Mark och vegetation Marken som behöver tas i anspråk för genomförandet an planen utgörs av gräs- och grusytor samt parkering. Enligt PM:et för dagvattenhantering har SkiStar för avsikt att vid grävarbeten skrapa av det översta markskiktet och återanvända det för att täcka nya ytor. Dagvatten SkiStar AB har i sitt PM för dagvattenhantering redovisat nuvarande dagvattenhantering och nödvändiga åtgärder i samband med byggnation. SkiStar bedömer att det befintliga dagvattensystemet klarar de byggnationer som planeras. De upplever inga erosions- eller Geotekniska förhållanden Geotekniska undersökningar har genomförts inom detaljplaneområdet, dessa finns bilagda till detaljplanen. Undersökningarna har utförts vid två tillfällen under 2014 och de är gjorda av Sweco Civil AB i Östersund. Undersökningspunkterna ligger inom de delar av planområdet där permanenta byggrätter medges. I rapporterna beskrivs geotekniska och geohydrologiska förhållanden inom de undersökta områdena. Rekommendationer ges också kring bärighet och grundläggning. De geotekniska undersökningar som genomförts är av översiktlig karaktär. Sweco anser att en mer detaljspecifik markundersökning bör utföras för planerade byggnader när det fastslagits typ och vilka laster som kommer att gälla. Det planerade underjordiska garaget vid målområdet kan komma att placeras under grundvattennivån. Skulle detta bli aktuellt krävs tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap MB 8(14)

9 Förorenad mark Det finns inga kända föroreningar inom planområdet. Kulturmiljö Enligt Riksantikvarieämbetets fornsök finns en bytomt/gårdstomt med osäker position och utbredning i anslutning till och/eller delvis inom planområdet. Den del av planområdet som eventuellt berör lämningen är delvis redan ianspråktagen. 3:1 S:2 3:1 1:16 2:1 1:8 3:18 3:2 1:93 3:24 3:22 1:104 3:23 4:1 1:103 1:67 3:14 3:7 1:18 1:17 1:19 1:130 3:25 2:34 1:101 1:7 2: 3:1 1:8 1:15 1:29 S:2 1:24 1:27 1:12 1:28 1:25 1:75 1:15 1:51 S:7 S:5 1:221:14 1:75 3:21 3:11 3:26 1:75 Bild 4. Karta från Riksantikvarieämbetets fornsök. 2:39 2:4 2:33 1:29 2:8 planen reglerad till +404 meter över nollplanet vilket innebär att en byggnad i tre våningar sett från norr och fem våningar sett från söder kan uppföras. Taket på tillbyggnaden ska utformas som sadeltak eller brutet sadeltak. För att värna om en god gatumiljö och förhindra att intrycket av tillbyggnaden blir för massiv har krav ställts på utformningen av fasaden mot Årevägen. Höjderna på byggrätten för det nya mediacentret har satts i två nivåer. Byggrätten närmast trottoaren och Årevägen är till största del begränsad till tre våningar, dock får 25 % av den tillkommandebyggnaden ha fullhöjd. Syftet med detta är att skapa en varierad fasad med möjlighet till burspråk. Även sockelns höjd har begränsats för att skapa variation i fasaden och för att skapa förutsättningar för ett trevligt gaturum med en mer passande skala närmast trottoaren och Årevägen. Detaljplanen medger att tv-studios och kommentatorshytter tillfälligt uppförs på tillbyggnadens tak vid evenemang. Nockhöjden för dessa får vara högst +405,0 meter över nollplanet. Fasader ska ha dämpade kulörer och tak får inte vara av reflekterande material. Friluftsliv Draklanda nyttjas bl.a. som landningsfält för skärm- och drakflygning. Gångbanans påverkan på flygfältet bedöms vara begränsad då gångbron är placerad på den östra sidan av Draklanda där det redan idag finns ett sedimentuppsamlingsmagasin, bebyggelse och en kontaktledning. Bebyggelse Befintlig och planerad Nationalarena- Byggnad Planförslaget korrigerar byggrätten för den befintliga Nationalarenabyggnaden och medger en utbyggnad för verksamhet kopplad till den alpina Nationalarenan och kontor. Tillbyggnaden, som planeras väster om den befintliga arenabyggnaden, är tänkt att innehålla mediacenter, möteslokaler, kontor, träningslokaler, omklädningsrum och garage/ förråd. Tillbyggnaden tillåts vara större än den befintliga byggnaden och placeras närmare Årevägen. Nockhöjden för tillbyggnaden är i Bild 5. Idéskiss över hur tillbyggnaden kan se ut (maxvolymer). Befintlig och planerad läktare Planförslaget reglerar byggrätten för den befintliga läktaren och ger därutöver rätt till utbyggnad av fler permanenta läktarplatser. Nockhöjden för den befintliga läktaren är densamma som för den befintliga Nationalarenabyggnaden, d.v.s. +395,44 meter över nollplanet. Ovan läktaren finns kommentatorshytter med nockhöjden +396,47 över nollplanet. I planförslaget ges en permanent byggrätt för kommentatorshytterna som finns där idag och nockhöjden justeras till +396,5 meter över nollplanet. Den tillkommande byggrätten för läktaren följer dagens marklutning. 9(14)

10 De högsta nockhöjderna för de tillkommande läktarsektionerna blir därmed +397,5 och +398,5 meter över nollplanet. I anslutning till läktaren får service som t.ex. toaletter samt trappor och hiss anordnas. Utöver detta medger planen att kommentatorshytter tillfälligt får uppföras vid evenemang till en högre höjd än de permanenta kommentatorshytterna. Dessa tillfälliga kommentatorshytter får ha en högsta nockhöjd av +399,5 meter över nollplanet för den redan befintliga läktaren och +400,5 respektive +401,5 meter över nollplanet för de planerade sektionerna. Tillfällig läktare Norr om området för permanent läktare medger planen att tillfälliga läktarplatser, med tillhörande service och aktiviteter, får anordnas vid evenemang. Höjden och utformningen för den tillfälliga läktaren regleras inte genom planen. Röda huset Den befintliga röda träbyggnaden, det gamla bostadshuset, öster om den befintliga läktaren ges i denna plan en byggrätt som motsvarar byggnadens nuvarande volym, det vill säga samma placering, nockhöjd och byggnadsarea som byggnaden har idag. Utöver detta tillkommer möjligheten att bygga ett parkeringsgarage under byggnaden i souterräng. Planen medger att byggnaden nyttjas för verksamhet kopplad till den alpina nationalarenan, för tillfällig övernattning och kontor. Målhuset I målhuset sker tidtagning samt viss administration vid tävlingar. Planen medger att det befintliga målhuset byggs ut åt öster och tillåter en högre nockhöjd än befintlig byggnad så det går att se målgången från målhuset. Målhusets nuvarande nockhöjd är +407,77 meter över nollplanet. Nockhöjden är i planförslaget reglerad till +411,0 meter över nollplanet. Fasader ska ha dämpade kulörer och tak får inte vara av reflekterande material. Befintliga förråd Nordväst om Nationalarenabyggnaden finns ett förråd som bara delvis är beläget inom planområdet. Även på Draklanda finns ett äldre förråd. Förråden ges ingen byggrätt i planförslaget. Garage/förråd För att täcka den dagliga verksamhetens behov ska antalet parkeringsplatser dimensioneras enligt gällande parkeringsnorm för Åre samhälle. Byggrätt för underjordiska garage/förråd ges därför på två platser inom planområdet, i Nationalarenabyggnaden och under målområdet samt söder om målhuset. Entrén till garagen i Nationalarenabyggnaden och under målområdet placeras lämpligen på tillbyggnadens västra sida eftersom någon ny körbar utfart inte får anordnas mot Årevägen. Parkeringen under målområdet (område 1, se bild 6) får endast byggas över med entréer, nödutgångar och installationer som behövs för det underjordiska garaget/förrådet. Här tillåts även tekniska anläggningar som behövs för områdets elförsörjning. Ytan ovan mark får även fortsättningsvis nyttjas för parkering. Ett garage/förråd medges också söder om målhuset (område 2, se bild 6) under den grusade ytan som finns där idag. På den grusade ytan tillåts tillfällig uppställning av tält och tillfälliga konstruktioner, aktiviteter och parkering vid evenemang. 1 Bild 6. Områden som får byggas under mark med garage/ förråd Ö 2 10(14)

11 I garagen ska oljeavskiljare finnas för att förhindra att föroreningar når Åresjön och vattenskyddsområdet, detta regleras med en bestämmelse på plankartan. Gångbro Planen medger att en gångbro, med tillhörande trappor och hiss, får uppföras över väg och järnväg mellan läktaren och Draklanda. Genom denna gångbro möjliggörs en säkrare passage över järnvägen för gående som rör sig mellan Draklanda och Nationalarenan. Avsikten med gångbrons placering och höjd är att gående ska kunna ta sig direkt från Draklanda in till läktarens entré utan att passera Årevägen. Trafik Järnvägen (Mittbanan) Mittbanan är belägen söder om Nationalarenan. Planområdet omfattar en del av järnvägsområdet, dels för att krav ställs på att stängsel ska uppföras och dels för att möjliggöra byggandet av en gångbro mellan Nationalarenan och Draklanda. Den planerade gångbron föreslås ha en frihöjd om 6,5 meter över järnvägen, och ska i övrigt utformas med hänsyn till järnvägen så att trafiken på denna inte påverkas negativt. För att undvika spårspring innehåller planen en bestämmelse om att stängsel ska finnas på den södra sidan om järnvägen, mellan bomanläggningen vid överfarten till Draklanda fram till fastighetsgränsen på Lien 3:26. Stängslet ska utformas i samråd med Trafikverket. Trafiken på järnvägen utgör en risk på grund av sin närhet till planerad bebyggelse. Enligt den riskutredning som har genomförts behöver särskilda åtgärder vidtas inom planområdet. Åtgärderna är framtagna baserat på trafikverkets prognoser över hur järnvägstrafiken kommer att förändras fram till Åtgärderna krävs för att reducera riskerna i samband med en olycka med farligt gods eller mekaniska skador i fasad och konstruktion i samband med urspårning. E14 E14 går norr om planområdet och inefattas ej av planen, det är dock en transportled för faligt gods och har därför bahandlats i riskanalysen p.g.a närheten till planområdet. Riskutredningen som är gjord av ÅF kommer fram till att det inte finns några scenarier som motiverar en vidare analys av vägen. Det förekommer endast att ett fåtal klasser av farligt gods transporteras på sträckan och att dessa inte bedöms ha någon konsekvens på planområdet vid en eventuell olycka. Riskutredningen är bilagd till planhandlingarna. Allmän väg 638 (Årevägen) Årevägen, väg 638, är en allmän väg belägen söder i planområdet. Detaljplanen omfattar Årevägen mellan de befintliga utfarterna Lundsgårdsvägen och vägen upp till målhuset. Någon ny utfart på Årevägen planeras inte, och detta regleras i planen genom ett utfartsförbud. På den norra sidan om vägen har ett område om fem meter från vägkanten planlagts för trottoar, lastzon och bussangöring för att förbättra säkerheten och framkomligheten i området. Den föreslagna byggrätten ligger i direkt anslutning till detta område vilket innebär att det byggnadsfria avståndet om 12 meter som generellt gäller intill allmänna vägar inte uppfylls. Säkerhetszonen om 3 meter uppfylls däremot. Gångbron föreslås ha en frihöjd om 4,7 meter över Årevägen, vilket regleras genom en bestämmelse på plankartan, och ska i övrigt utformas med hänsyn till Årevägen så att trafiken på denna inte påverkas negativt. Lundsgårdsvägen I samband med att detaljplanen för störtloppets målområde upprättades togs en fastighetsplan fram. Enligt fastighetsplanen, som vann laga kraft 2005, ska en gemensamhetsanläggning bildas för Lundsgårdsvägen. Gemensamhetsanläggningen har ännu inte bildats men planförslaget ger möjlighet till utfart från Mörviken 1:75 till det område som sedan tidigare är avsett för gemensamhetsanläggning. 11(14)

12 Ga:6 En gemensamhetsanläggning sträcker sig in i planområdet på fastigheten Mörviken 1:75. Gemensamhetsanläggningen består av en väg som i planen avses finnas kvar då detta är den enda vägen till fastigheten Lien 3:26, Lake Lodge. Kollektivtrafik Två befintliga busshållplatser finns på Årevägen inom 200 meters avstånd från Nationalarenan. Mellan Årevägen och Nationalarenan finns det i planen plats för en bussangöringsyta som kan nyttjas för bussar med besökare till arenaområdet. Bussangöringsytan ska vara utformad så att framkomligheten på trottoaren inte begränsas. Gång- och cykeltrafik På den norra sidan om Årevägen finns en trottoar. Trottoaren kan breddas vid Nationalarenan för att stora mängder besökare ska kunna ta sig fram i området. Den gångbro som medges i planen bidrar till att förbättra trafiksäkerheten och öka tillgängligheten för gående som rör sig mellan Nationalarenan och Draklanda. Parkering Behovet av parkeringsplatser för verksamheterna som medges genom planen ska ordnas inom planområdet. Avsikten är att ett parkeringsgarage ska anordnas på den nya byggnadens bottenvåning och att detta garage ska sträcka sig under målområdet norr om befintlig och ny byggnad. Eftersom någon ny utfart mot Årevägen inte medges genom planen behöver infarten till garaget ske via Lundsgårdsvägen. Ytterligare ett underjordiskt garage medges söder om målhuset. Antalet parkeringsplatser som behövs för verksamheterna inom planområdet ska följa gällande parkeringsnorm för Åre samhälle. Vid evenemang används ibland Draklanda som tillfällig parkeringsplats för besökare i samråd med nyttjanderättshavare för fältet. Vid stora evenemang, då tillräckliga ytor för besöksparkering varken finns inom eller i nära anslutning till planområdet, behöver parkeringsytor ordnas på andra platser i eller utanför Åre by. Från dessa satellitparkeringar kan besökare transporteras till tävlingarna med buss. Buller Bebyggelsen inom planområdet ska vara utformad så att gällande riktvärden för buller inte överskrids. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ingår i det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp där kapacitet finns. En anslutningspunkt finns till den befintliga byggnaden. Sophantering Sophämtning kan ske via den föreslagna lastzonen vid Årevägen. Sophanteringen ska utformas i samråd med tekniska avdelningen på Åre kommun. Elförsörjning Planen medger att teknisk anläggning som behövs för områdets elförsörjning får anordnas intill Nationalarenabyggnadens norra sida. Räddningstjänst Om en olycka inträffar vid Nationalarenan bedömer Räddningstjänsten att de kan vara på plats inom ca 10 minuter. Nationalarenan är ett automatlarmsobjekt vilket innebär att räddningstjänsten ska ha information om byggnaden, brandposter och vilka risker som finns. De har idag en stegbil som klarar 28 meters höjd. Vid varje insats fastställs ett säkerhetsområde och evakuering sker beroende på situation. Räddningstjänsten har ett miljötänk vid varje insats och en övervägning görs mellan livräddning och miljöhänsyn. Brandposter finns i närområdet, vid Liengården och vid Årevägen nedanför Åre Fjällby. Dessa har tillräcklig kapacitet och brandvatten kan också tas från sjön. 12(14)

13 GENOMFÖRANDE- BESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Målsättningen är att detaljplanearbetet ska genomföras enligt följande tidplan: Jämtkraft ansvarar för elförsörjning (nätansvarig), optofiber och fjärrvärme. Telia Sonera/Skanova är ansvarig för teleledningar, anläggningar för elektronisk kommunikation och fiber inom planområdet. Samråd: Vintern/våren 2015 Granskning: Sommaren 2015 Antagande: Hösten 2015 Laga kraft: Hösten 2015 Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag då detaljplanen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning Åre kommuns planavdelning upprättar planhandlingarna och driver detaljplaneprocessen. Åre kommuns mark- och exploateringsavdelning upprättar ett exploateringsavtal inför planens antagande. Exploatören ansvarar för att ta fram nödvändigt och korrekt underlag för framtagandet av planen. Exploatören ansvarar för skydd och eventuell flytt av ledningar, tekniska anläggningar och fiber vid behov. Exploatören ansvarar för dagvatten samt smältvatten från skidbacken och målområdet. Detta ska ledas och omhändertas på lämpligt sätt för att inte påverka Åresjön och vattenskyddsområdet Englandsviken och Långnäset negativt. Under byggnationen förbinder sig exploatören till att vidta åtgärder för att skydda och förhindra negativ miljöpåverkan på Åresjön och vattenskyddsområdet för Englandsviken och Långnäset. Skulle negativ påverkan ändå uppstå åligger det exploatören att återställa detta. Kommunen ansvarar för hämtning av avfall från fastigheten. Avfallsutrymme och kärl ska finnas lätt tillgängliga för tömning. Huvudmannaskap Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Avtal Planavtal Ett planavtal har upprättats mellan Åre kommuns planavdelning och exploatören Skistar AB. I planavtalet regleras bl.a. villkor och kostnader för planarbetet. Exploateringsavtal En förutsättning för planens antagande är att ett exploateringsavtal tecknats mellan exploatören och Åre kommun. Exploateringsavtalet upprättas av Åre kommuns mark- och exploateringsavdelning parallellt med planprocessen. Stängsel Planen reglerar att stängsel ska uppföras längs järnvägens södra sida. Kostnad och ansvar för detta ska regleras i exploateringsavtalet. Gångbro över järnvägen För att möta trafikverkets krav på tekniska lösningar, säkerhet och framkommlighet på järnvägen ska avtal tecknas mellan Trafikverket, exploatören och Åre kommun. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning m.m. Exploatören ansvarar för att ansöka och bekosta erforderlig fastighetsreglering om behovet skulle uppstå. Exploatören ansvarar för att ansöka om och bekosta lantmäteriförrättning för gemansamhetsanläggningar om behov uppstår. 13(14)

14 Ledningsrätt upplåtes för kommunens VAledningar. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Exploatören bekostar planarbetet enligt upprättat avtal. Exploatören ersätter av kommunen nedlagda kostnader i samband med upprättande av exploateringsavtal och övriga avtal knutna till detaljplanens genomförande. TEKNISKA FRÅGOR Tekniska utredningar Följande utredningar utgör underlag för planläggningen: Riskutredning (ÅF-Infrastructure AB, ) Geoteknisk undersökning (Sweco Civil AB, rev. ) Geoteknisk undersökning (Sweco Civil AB, rev. ) PM dagvattenhantering (SkiStar AB, ) De geotekniska undersökningar som genomförts är av översiktlig karaktär. Sweco Civil AB rekommenderar att en mer detaljspecifik markundersökning ska utföras för planerade byggnader när det fastslagits typ och vilka laster som kommer att gälla. 14(14)