Risker för översvämning vid ombyggnaden av Slussen i Stockholm

Transkript

1 1

2 Risker för översvämning vid ombyggnaden av Slussen i Stockholm 2

3 Slussens historia Vikingatid Medeltiden Strömtröskeln bildas Två rännor i Söderström: - Lilleström för sjöfarten - Kvarnströmmen för energi 1642 Drottning Kristinas sluss

4

5 Slussens historia Vikingatid Medeltiden Strömtröskeln bildas Två rännor i Söderström: - Lilleström för sjöfarten - Kvarnströmmen för energi 1642 Drottning Kristinas sluss 1755 Christopher Polhems sluss

6

7 Slussens historia Vikingatid Medeltiden Strömtröskeln bildas Två rännor i Söderström: - Lilleström för sjöfarten - Kvarnströmmen för energi 1642 Drottning Kristinas sluss 1755 Christopher Polhems sluss 1850 Nils Ericsons sluss 1935 Karl Johan-slussen

8

9 1940

10

11 1935

12

13 1993

14 Nött, trött och inte längre funktionell Konstruktionerna har tjänat ut Betongen vittrar, stålet rostar och grundläggningen ger vika Kollektivtrafiken har ökat dramatiskt Tunnelbanan och bussterminalen har tillkommit Stadsbussarna fortsätter att växa Biltrafiken har minskat radikalt Mindre än hälften av talets Brister i trygghet, trivsel och tillgänglighet Inbjuder inte till vistelse - trots utsikten

15

16 Översvämning i Gamla stan

17 Mälarens fluktuationer

18 SLUSSEN Ny detaljplan enligt PBL Slussen är i dåligt skick och behöver byggas om Tillstånd enligt miljöbalken Mälarens avtappningskapacitet behöver byggas ut och regleringen förändras

19 GEOGRAFISKA SKALOR

20 PROBLEMIDENTIFIERING Klimat- och sårbarhetsutredningen 2006: Stora översvämningsrisker längs Mälaren idag Risk för låga vattenstånd i framtiden

21 BEHOVET AV AVTAPPNINGKAPACITET Dagens kapacitet SOU 2006:94/SMHI 2006: Enl. beräkning 2006: 4,84/1,0 vid Qdim* Slussen/SMHI 2010: <4,7 vid Q1000 4,78/0,94 vid Qdim Ca 800 kbm/s Ca 1800 kbm/s Ca 2000 kbm/s * SMHI har efter 2006 uppdaterat beräkningsförutsättningarna. En avtappningskapacitet på1800 kbm/s ger högre vattenstånd än 4,84 vid Qdim.

22 MÄLAREN REGIONALT VATTENSTÅND Dricksvatten Bebyggelse Infrastruktur Jordbruk Skogsbruk Yrkesfiske Sjöfart/ Hamnar Hälsa Strandnära naturmiljöer Natura 2000-områden Strandnära kulturmiljöer Friluftsliv Rekreation

23 Vattenstånd Fas 3 vs. Fas 2c April-nivån kan sänkas något Minska varaktigheterna av vinternivån jämfört med fas 2 så mycket Minska det varaktigheterna går men så att av vattnet höstnivån Sänkningen räcker jämfört till av en vårtoppen med fas 2 görs fram från till oktober maj Gärna låga sommarvattenstånd men ej under 4,

24 KONSEKVENSER ÖKAT FLÖDE Erosion på broar, tunnlar, ledningar, kajer Naturmiljö Växt- och djurliv Fornlämningar under vatten Sjöfart/ Hamnar Kylvatten Värmepumpintag Hälsa Friluftsliv/ Rekreation

25 GIS-databas Mats Dunkars, SWECO SLU Anders Hedlund SMHI Håkan Sanner, Johan Andreasson Jordbruksverkets vattenenhet Carl-Johan Rangsjö m.fl. SSPA Björn Forsman Stockholms Dykentreprenader Juridiskt ombud Mårten Bengtsson Adv. Firman Åberg och co MKB-redaktör Jenny Lindgren, Structor Elisabeth Mörner, Structor Dricksvatten och reglering Lena Tilly, Tyréns Bebyggelse, infrastruktur friluftsliv och rekreation Åsa Norman, Tyréns Jordbruk Elin Forsberg, Tyréns Skogsbruk Johanna Fransila, SWECO Yrkesfiske Johan Ekvall, Tyréns Sjöfart och hamnar Åsa Fernell-Modig, Tyréns Broar, tunnlar, kajer, ledningar Per Vallander, SWECO Hydrogeologisk utredning Cristina Frycklund, Tyréns Riskkostnad, ny reglering Johanna Farelius, WSP Projektledare Mårten Frumerie Sakområdesansvarig Miljö/ Rådighet Ingmarie Ahlberg Projektledare/samordnare Monica Granberg Bitr. projektledare Jenny Lindgren, Structor Byggrelaterade miljökonsekvenser* Henrik Tideström, SWECO Miljöprogram planering och projektering Anders Lood, Structor Redaktör TB Per Vallander, SWECO Naturmiljö strandnära John Askling, Calluna Naturmiljö, vattenmiljön Fredrik Gröndahl, SWECO Människors hälsa Mari Kågström, Tyréns Kulturmiljö nivåförändringar runt Mälaren Carina Öberg,Tyréns Kulturmiljö enligt KML samt konsekvenser vrak SM och SMM/Marcus Hjulhammar Sedimentbelastning m.m. John Sternbeck, WSP Hydromodellering Ola Nordblom, SMHI/DHI Cirkulation m.m. Anders Engquist, egen firma Miljörisker Daniel Persson Buller, luft Norconsult Masshantering Anna F. Flerlage, Tyréns Vibrationer N-Å Nilsson, Tyréns MILJÖORGANISATION SLUSSEN Dialog/styrning/ uppföljning plan/projektering TB VV1/ och VV2 Per Vallander, SWECO TB VV3 Lars Engvall, SWECO Undersökningar m.m. Ingemar Andreasson, Medins Rivningsinventering/ Transportutredning A. Samuelsson, SWECO/ I. Håstad, SWECO *Alla som beskriver byggrelaterade konsekvenser i övriga utredningar ska ta förutsättningar från Henrik. Henrik granskar också dessa delar efter leverans.

26 26

27 Översvämning 27

28 Strömningsberäkningar 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 Jordbruk 33

34 Satelitbildskartering 34

35 35

36

37 Jordbruk 37

38 38

39 Block med hög markfuktighet Nivå 4,40 m Ägoslag Antal Block Areal (ha) Åker - Sökt EU-stöd (484) 5154 (3129) - Ej sökt EU-stöd (101) 0 (1361) Betesmark - Sökt EU-stöd (94) 3666 (2953) - Ej sökt EU-stöd (372) 0 (590) Okänt 299 (314) 1101 (1101) Summa

40 ÄGOSLAG (Alla) Areal per gröda Summa av Areal (ha) Nivå: 4,40 GRÖDKOD Okänt Korn (vår) Havre Vete (höst) Vete (vår) Rågvete Råg Spannmålsförsök Fågelåker Raps (höst) Raps (vår) Rybs (vår) Ärter (ej konservärter) Åkerbönor Proteingrödsberättigde blandningar Oljelin Matpotatis Ej godkänd slåtter- och betesvall på åker Slåtter- och betesvall på åker Slåtter- och betesvall på åker (ej miljöstöd) Betesmark Slåtteräng Skogsbete Frövall (ettårig) Frövall (flerårig) Träda Salix Fruktodling Skyddszoner Gröngödsling Våtmark Betesmark och slåtteräng under restavrening Mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker LÄNSKOD

41 Block som berörs av Natura2000 Nivå 4,40 m Ägoslag Antal Block Areal (ha) Åker - Sökt EU-stöd Ej sökt EU-stöd Betesmark - Sökt EU-stöd Ej sökt EU-stöd Okänt Summa

42 Studerade områden PROJEKT SLUSSEN Förslag till urval av "Titthål" för test av beräknad påverkan av ny reglering för Mälaren Vattenenheten Översiktskarta / M.N. C-J. R. Projektnr Område Typ Namn mf Jordart Bedömd påverkan ha Valllängd m Lyfthöjd m till ca 1 Dikningsföretag Kalkbäcken mfl df Lera/gyttjelera/torv Dikningsföretag Gorsingeholm-Löt-Lundby df Gyttjelera Diknings-/Invallningsföretag Ekenäs Löten df 1933 Gyttjelera/Torv Invallning-/dikningsföretag Norra kungsladugårdens if och df 1949 Gyttjelera ,6 5 Invallningsföretag Tidö-Lövsta if år 1980 Gyttjelera ,6 6 Strandbete Ängsö, höjddata Västerås kommun Gyttjelera 50 7 Dikningsföretag Eka-Dräggesta df 1970 Gyttjelera 25 8 Dikningsföretag Ryssvi-Häckelbergsvikens tf 1955 Gyttjelera 70 9 Dikningsföretag Gransta-Kälve df 1941 Gyttjelera 50 Markerat med kursiv stil = Ändringar och tillägg

43 Vegetationskartering 43

44 Fältarbete vegetationskartering 44

45 45

46 46

47 47