Stadsgården och Birkaterminalen

Transkript

1 Stadsgården och Birkaterminalen RAÄ 103, STOCKHOLM Arkeologisk förundersökning SR 1210 John Wändesjö

2 Stadsmuseet Box Stockholm Rapportförfattare: John Wändesjö ISBN: Publicering: 2016 Stadsmuseet

3 Figur 1: Undersökningsområdet markerat på ett utsnitt ur DP/Map, Stockholms stadsbyggnadskontor. 1 Inledning Stadsmuseet i Stockholm har följt schaktningar i Stadsgården och vid Birkaterminalen i samband med en ledningsomläggning. 2 Administrativa uppgifter Stadsdel: Södermalm Fastighet: Adress: Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning i form av en schaktkontroll Uppdragsgivare: Exploateringskontoret Länsstyrelsens beslut dnr: , Stadsmuseets dnr: 4.4/5974/ Undersökningsperiod: 2014, 2015 Arkeologisk personal: John Wändesjö Dokumentation: 1 schaktplan, 1 sektion. Förvaras i Stadsmuseets arkiv. Koordinatsystem: SWEREF Höjdsystem: RH2000

4 3 Sammanfattning I samband med en ledningsomläggning i Stadsgården och vid Birkaterminalen framkom kulturlager och pålar från slutet av 1800-talet. Pålarna tillhör sannolikt grundläggningen till den kaj som anlades mellan 1875 och Bakgrund Namnet Stadsgården kan tidigast beläggas till 1448 och syftar på stadens skeppsgård. Området omfattade endast den västra delen av nuvarande Stadsgården och Stadsgårdshamnen. Redan 1305 nämns att Tranbodar funnits längs den dåtida stranden som låg i höjd med det nuvarande kvarteret Tranbodarna. På 1700-talet under ledning av stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg försöker man förbättra Stadsgårdshamnen och i slutet av 1730-talet byggdes en lång träkaj. Planer på att på att ersätta träkajen med en stenkaj fanns tidigt. Utfyllnadsarbetena gick mycket långsamt på grund av det stora vattendjupen och byggdes en ny träkaj. Den var grundlagd på tre pålrader och var 528 m lång (Lilienberg 1897, s. 298). Mellan åren 1911 och 1915 gjordes nya utfyllnader och träkajen ersattes av en kaj utförd av granitklädd betong grundlagd på pålar och kistor (Söderlund & Hjulhammar 2007, s. 28). 5 Tidigare undersökningar Figur 2: Utsnitt ur SR-kartor. 2

5 Stockholms hamnstyrelse grävde 1967 (SR 529) ett schakt för nedläggande av en ny avloppsledning till Henriksdals reningsverk, se figur 2. Schaktet var 1,5 m brett och 2,5 m djupt. I schaktet påträffades fynd av porslin och en butelj av 1700-tals typ grävdes ett schakt i kvarteret Tranbodarna (SR 1196). Schaktet var 75 m långt, 10 m brett och grävdes till ett djup av 7 m under marknivån. I samband med undersökningarna framkom bland annat pålar som daterades till andra hälften av 1500-talet. Pålarna har sannolikt tillhört de tranbodar man från skriftliga källor vet har funnits i trakten från 1300-talet och fram till tidigt 1600-tal (Kauppinen & Lundström, 2016). 6 Utförande och metod Ledningsschakten grävdes med maskin och hade en sammanlagd längd av 370 m och indelades i 4 etapper (se figur 3). Provgropen som upptogs i schakt 2 grävdes för hand och mättes in digitalt. 7 Undersökningsresultat Figur 3: Schaktplan 3

6 Schakt 1 Schakt 1 var ca 80 m långt och 5 m brett, djupet uppgick till ca 3 m. Inga arkeologiska lämningar framkom inom detta område. Ett kartöverlägg med en karta från 1733 visar att detta schakt ligger inom ett område som då var land (se figur 4). Senare byggs kajen ut på slutet av 1800-talet. Ett kartöverlägg med en karta från 1875 visar hur området då såg ut (se figur 5). Stora delar av Schakt 1 ligger inom ett område som upptogs av en stor magasinsbyggnad. Magasinsbyggnaden uppfördes mellan 1875 och Figur 4: Kartöverlägg med Tillaeus karta från Dagens kaj är markerad med blå färg, schaktet med rött och 1700-talets kaj är grön. 4

7 Figur 5: Kartöverlägg med Lundgrens karta från

8 Schakt 2 Schakt 2 var ca 100 m långt och 4,5 m brett, djupet uppgick till ca 3 m. Kartöverlägget med kartan från 1733 visar att schaktets östra del fanns inom ett område som då var land. En provgrop upptogs ca 73 m från schaktets östra begränsning. Provgropen ligger ca 10 m utanför 1700-talets strandlinje i det som då var vatten. Senare under 1800-talets andra hälft byggs kajen ut och provgropen kom då att ligga inom ett område som utgjordes av 1800-talets kaj. Figur 6: Läget för provgrop 1. 6

9 Provgrop 1 Provgropen var 1 x 0,5 m stor och grävdes till ett djup av ca 2,80 m under markytan. Bevarade kulturlager fanns ca 1 m under markytan. Lagerbeskrivning: K1: Svart lager med sot och kol. K2: Utfyllnadslager med ljus brun sand. K3: Svart lager med sot och kol. K4: Kullerstensbeläggning i ett lager med ljusgrå sättsand. K5: Grått raseringslager med tegelbitar. K6: Svart lager med sot och kol. K7: Gråvitt lager med aska. K8: Brunt sandblandat kulturlager K9: Svart lager med sot och kol. Figur 7: Provgrop 1 och sektion mot norr. 7

10 En stenläggning framkom ca 1,5 m under markytan och tillhör sannolikt den kaj som byggs mellan För övrigt påträffades flera lager med sot och kol som möjligen är spår efter tömning av koleldade ångmaskiner. Vid Stadsgården låg bland annat Stockholms första ångkran som tog i drift 1883, men vid kajen fanns även skepp som hade koleldade ångmaskiner. I det svarta lagret som framkom närmast botten (K9) framkom fynd av flintgods. Denna typ av keramik förekommer under 1800-talet. Fynden togs ej tillvara. Fynd av 1800-tals keramik stämmer bra in med att kajen byggs i detta läge under sent 1800-tal. Schakt 3 Schaktet var 150 m långt och upp till 7 m brett. Djupet uppgick till 2,5 m. I östra delen av schaktet framkom pålning som sannolikt till den kaj som anläggs mellan (se fig 8) Läget för pålningen stämmer med strandlinjen från denna tid som låg ca 12 m innanför dagens kaj. Figur 8: Kartöverlägg med Lundgrens karta från Området med pålar markerat med svart. 8

11 Schakt 4 Schaktet var 43 m långt, 1,5 m brett och grävdes till ett djup av 2,5 m. Schaktet ligger ca 50 m utanför 1700-talets strandlinje och även utanför 1870-talets kaj. Inga arkologiska lämningar påträffades i detta schakt. 8 Slutsatser I Schakten längs Stadsgården framkom pålar som tillhört grundläggningen av den kaj som anläggs mellan åren 1875 och talets kaj låg ca 12 m innanför dagens kajlinje. I samband med undersökningen framkom även en stenlagd yta som tillhört 1800-talets kajbeläggning. 9 Källor och litteratur Tryckta källor och litteratur Kauppinen & Lundström Tranbodarne. Stockholms stad, Södermalm. Stadsmuseet rapporterar: 90. Stockholm Lilienberg, V. E Stockholms hamnar, kajer och broar. Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af allmänna konst och industriutställningen Andra delen Stockholm. Söderlund, K & Hjulhammar, M Slussen. Stockholms Stad, Slussen med angränsande vattenområden Raä 103. Arkeologisk rapport 2007:3. Stockholms stadsmuseum 9