Schaktövervakning vid Katarinahissen

Transkript

1 SLUSSENPROJEKTET SCHAKTÖVERVAKNING PM 9 Schaktövervakning vid Katarinahissen UTFYLLNADSMASSOR FRÅN TIDIGMODERN TID

2 Arkeologikonsult Optimusvägen Upplands Väsby Tel: Arkeologikonsult 2017 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor finns tillgänglig på

3 SCHAKTÖVERVAKNING VID KATARINAHISSEN UTFYLLNADSMASSOR FRÅN TIDIGMODERN TID Administrativa uppgifter Uppdragsgivare: Stockholms Stad Länsstyrelsens dnr: Länsstyrelsens beslutsdatum: Arkeologikonsults projektnr: 2984 Utförandetid fältarbete: 6 7 mars samt 10, 12 och 18 april 2017 Län: Stockholm Socken och kommun: Stockholm Fastighet: Tranbodarne 11 Projektledare: Elin Evertsson Layout: Medea Nyström Huuva Koordinatsystem: SWEREF Höjdsystem: RH2000 Fynd: Inga fynd tillvaratogs ± Norrmalm Östermalm Kungsholmen Stockholm Södermalm Gamla stan Djurgården Årsta Meter Figur 1. Plats för schaktövervakningen markerad på en underlagskarta från Stockholms kommun. Skala 1:

4 Bakgrund Då de grundfundament som Katarinahissen vilar på skulle schaktas fram och renoveras har Arkeologikonsult genomfört en arkeologisk schaktövervakning. Först grävdes ett förschakt för spont runt om hissen ner till grundvattennivå. Senare när sponten var på plats tömdes schaktet på massor ner till en nivå av ca -2,0 meter över havet. Området där fundamentet till Katarinahissen står idag ligger precis i en äldre kajkant från 1700-talet. Senare har stora mängder utfyllnadsmassor förts på då kajen byggdes om och breddades under den senare delen av 1800-talet (Söderlund & Hjulhammar 2007). Genomförande, resultat och tolkning Inledningsvis grävdes schakt runt om hissen för att ta fram de betongfundament som behövde rivas för att man skulle kunna komma åt att sätta ner spont runt om Katarinahissen. Dessa schakt grävdes ner till en nivå av ca -0,5 meter över havet. I schaktkanten på den norra sidan syntes vad som troligen är en raserad mur bestående av stora oregelbundna naturstenar (KK 3041). Då den endast synts i en del av schaktkanten var det svårt att avgöra om det rörde sig om en delvis raserad konstruktion eller om det helt enkelt rör sig om en samling större stenar som använts som en del av utfyllnaden. Stora naturstenar har även förekommit i utfyllnadsmassorna i schakten. ± Norrmalm Östermalm Kungsholmen Stockholm Södermalm Gamla stan Djurgården Årsta Stadsgårdsleden 3040 Södermalmstorg Stadsgården Mariagränd Schakt med indikation (+1,44 ±0 m ö h) Götgat Schakt utan indikation (ca ±0-2,04 m ö h) Katarinavägen 0 50 Meter Figur 2. Schakten utsatta på en underlagskarta från Stockholms kommun. Skala 1:

5 I schaktet på den södra sidan om hissfundamentet kom det fram ett mörkt siltigt lager innehållande bland annat trärester och humus på en nivå av ca -0,4 meter över havet. Sannolikt rör det sig om ett vattenavsatt lager med sopor och annat som ansamlats i strandkanten över tid. Inga fynd påträffades dock. Den senare delen av schaktningsarbetet skedde under grundvattennivå vilket innebar att schaktet var vattenfyllt under tiden. Vattnet kunde ej pumpas ur då detta skulle påverka bärigheten i marken negativt och underminera massorna under den befintliga grundkonstruktionen. Schaktningsarbetet genomfördes därför som muddring, vilket försvårade den arkeologiska övervakningen något. Från grundvattennivå ner till -1 meter över havet bestod muddringsmassorna mestadels av grusig sand med en del större stenar även en del rester av träplankor som kom upp. Plankorna är troligen rester efter de gjutformar som användes till gjutningen av hissfundamentet. ± Mellan -1 till -1,5 meter över havet utgjordes massorna av i stort sett samma material som ovan fast något mörkare och siltigare. Även stora stenar fanns i massorna. På en nivå av -2 meter över havet kom förutom de ovan nämnda utfyllnadsmassor även upp en del större träpålar, troligen lämningar efter den pålning som utfördes i samband med ombyggnaden av kajen. En skärva stengods påträffades även i massorna från den här nivån. Vid borrningen för grundläggningsarbetet påträffades senare en del fynd från en nivå av ca -15 meter över havet, bland annat botten till ett träkärl och en lädersko, samt ett mindre rembeslag i mässing. Även en del keramikskärvor av stengods och vad som förefaller vara fragment av en gjutjärnsgryta påträffades. Inga fynd togs tillvara Murrest (3041) Kulturlager (3043) Schakt med indikation (+1,44 ±0 m ö h) Schakt utan indikation (ca ±0-2,04 m ö h) Meter Figur 3. Schakten runt Katarinahissen på en underlagskarta från Stockholms kommun. Skala 1:

6 Figur 4. Schakt innanför sponten, foto taget från söder. 6

7 Schakt nr Typ Nivå (m ö h) Djup (m) Beskrivning 3040 Schakt med indikation +1,28 ±0 Ca 1,2 Schakt på den norra och västra sidan om Katarinahissen, 14,7 m långt, 3 m brett. I schaktkanten ut mot bussgatan syntes en delvis raserad mur. I övrigt var schaktet fyllt med utfyllnadsmassor, gråbrun siltig sand med större stenar och mycket grus och betongklumpar. Grävdes ner till ca ± 0 meter över havet Schakt med indikation +1,44 ±0 Ca 1,4 Schakt på södra och östra sidan om hissen, 13 m långt och ca 2,5 m brett. Fyllt med utfyllnadsmassor, gråbrun sandig silt med stora stenar, betong och glaskross Schakt utan indikation Ca ±0-2,04 Ca 2 Schakt innanför sponten. 15,5 x 8,3 m stort. Grävt till ca -2,0 meter över havet, dvs under grundvattennivå, så schaktet var vattenfyllt under schaktningsarbetet. På ca -1 meter över havet kom det upp stenigt, grusigt material, samt en del träplankor. På samma nivå fanns även ett antal större stenar som satt fast och var svåra att få loss med maskin. På ca -1,5 meter över havet framkom större oregelbundna naturstenar samt mörkare mer siltigt material. På ca -2 meter över havet framkom rester efter träpålar (ca 0,2 m i diameter). Figur 5. Schakttabell. Kontext nr Schakt nr Typ Nivå (m ö h) Beskrivning Mur Ca 0,9 En delvis raserad mur bestående av stora block av oregelbunden natursten (ca 0,5x0,3 m stora). Inget bruk syntes. Denna påträffades i den norra schaktkanten på ca 0,9 meter över havet och fortsatte troligen under schaktbotten. Ovansidan skars av en elledning Kulturlager Ca 0,4 Lager med mörkare grå siltig lera innehållande mycket humus och trärester. Det följde schaktets utbredning och fortsatte under schaktdjupet. Figur 6. Kontexttabell. Referenser Söderlund, Kerstin & Hjulhammar, Marcus Slussen. Stockholms stad, Slussen med angränsande vattenområden, RAÄ 103. Arkeologisk utredning Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöenheten. Arkeologisk rapport 2007:3. 7

8 Publikationer ± PM Delrapport Rapport Meter Arkeologikonsults publikationer för Slussen. Skala 1:

9 Delrapporter Nr Titel 1 Arkeologisk undersökning i form av marinarkeologisk besiktning av RAÄ 937 vid Räntmästartrappan, Skeppsbrokajen, Stockholms stad 2 Marinarkeologisk utredning (etapp 2) samt besiktning av RAÄ 938, RAÄ 939 och RAÄ 941 registrerade som möjliga fartygslämningar inom ett utredningsområde mellan Kornhamnstorg och Sjöbergsplan vid Slussen, Stockholms stad PM Nr Titel 1 Sammanställning av provschakt för markmiljöprov och schaktövervakningar på Stadsgården 2 Schaktövervakning på Stadsgårdskajen 3 Sammanställning av provschakt för markmiljöprov och schaktövervakningar på Stadsgården 4 Arkeologisk bedömning av schaktövervakning samt provgropar i Norra järngraven och Södra Slussplan 5 Schaktövervakning på Stadsgårdskajen 6 Schaktövervakning inför anläggandet av tillfällig bussterminal på Stadsgårdskajen 7 Schaktövervakning på Stadsgården. Lämningar av kajkonstruktioner från 1700-talet 8 Schaktövervakning på Katarinavägen 9 Schaktövervakning vid Katarinahissen. Utfyllnadsmassor från tidigmodern tid

10 SLUSSENPROJEKTET SCHAKTÖVERVAKNING PM 9