)UnQVWUHFNNRGWLOOFKLSV±RP5),'WLOOlPSQLQJDULGDJHQVELEOLRWHN

Transkript

1 Anteckningar från )UnQVWUHFNNRGWLOOFKLSV±RP5),'WLOOlPSQLQJDULGDJHQVELEOLRWHN Göteborg, 13 oktober DWV/LQGTXLVW%,%6$0 För att få reda på pågående och planerade RFID-projekt på bibliotek har enkät skickats ut till folkbiblioteken via länsbiblioteken och till forskningsbiblioteken via BIBSAM. Bland folkbiblioteken pågår ett fåtal projekt: Huddinge, Lidingö, Nacka, Stockholm, Täby och Upplands Väsby. På forskningsbibliotekssidan pågår eller planeras tio projekt. Pågående är Linköping, Jönköping och Stockholm. 9DUI U5),'SnELEOLRWHN"7HNQLNWLOOlPSQLQJDU &ULVWLQD&VDQDG\6WRFNKROPVVWDGVELEOLRWHN Inom industrin har RFID använts sedan 1970-talet. I försöket med trängselavgift i Stockholm användes RFID. RFID står för Radio Frequency IDentification och handlar i grund och botten om att identifiera med hjälp av radiovågor. Tekniken består av hårdvara och mjukvara. Hårdvaran är transponder (även RFIDtagg eller chip), läsare och antenner. Mjukvaran är innehållet i chipet, protokoll (hur man pratar med chipet) och programvara. RFID-taggen innehåller chip som lagrar information och har larmfunktion, batteri som förser chipen med energi samt antenn som både fångar energi och kommunicerar med läsaren. Det finns olika typer av taggar: aktiv/passiv, omskrivbar, olika storlekar och med olika sätt att läsa av larmfunktionen. Det finns möjlighet att skydda innehållet med lösenord. Den passiva används för biblioteksbruk. Stockholms stadsbibliotek använder chip från Phillips, 24 bit, med läsbarhet upp till 2 meter. Innan man chippar sitt bestånd har man ett bra tillfälle att gallra. Det är viktigt att placera chippet rätt från början i boken, Stockholm har fått chippa om när det inte blivit rätt. Frekvensen chippet sänder på är 13,56 Mhz och protokollet är Sip2. Utöver det här har de särskild programvara mot biblioteksdatasystemet. Det finns olika standarder för kommunikation mellan antenn och läsare. Strålning? En rapport från Statens strålskyddsinstitut (SSI Rapport 2006:03) säger att RFID strålar mindre än vad mikrougnar gör och strålningen ligger långt under referensvärdet. Varför chip på våra bibliotek? stöldskydd dubbla etiketter behövs inte, mycket mer går att larma 1

2 tillgänglighet t ex enklare hantering av av-media, kan låna ut flera medier på en gång självbetjäning fjärrlånesamarbete samma etikett kan användas i olika system inventeringsmöjligheter hitta felplacerade böcker Chip på andra bibliotek I Singapore är 1 miljon böcker märkta för cirkulation och inventering. Självbetjäningsgraden är 100%. I Europa är Danmark föregångare (Silkeborg). Holland ska ha gått över före RFID är även på frammarsch i Tyskland och USA. Inom tre år kommer det säkert att finns på fler bibliotek i Sverige också. RFID och personlig integritet Är RFID ett hot mot den personliga integriteten? Hur kan man skydda den personliga integriteten? o informationen som finns i chipet är begränsad o RFID på bibliotek har en begränsad räckvidd o Gemensam policy för alla bibliotek o 13,56 MHz är frekvensen för biblioteksbruk Det är viktigt att informera besökarna om att tekniken finns och hur den används och fungerar. Inom Stockholms stadsbibliotek är två bibliotek klara och fem planerade. Målet är att 95% av beståndet ska gå via självbetjäning. Frigjord tid ska användas till andra uppgifter. 3nJnHQGHVWDQGDUGLVHULQJ &KULVWLQD- QVVRQ$GULDO+ JVNRODQL.ULVWLDQVWDG Det är inte pengar som får världen att fungera det är standarder! Nuläge Behov av standard för att kunna samarbeta och för att kunna ställa (gemensamma) krav på leverantören. Det finns tekniska standarder för FRID, men inte för en datamodell (informationen som läggs i chipet) Danmark Arbetsgrupp med bibliotekarier och leverantörer, S24/u4 RFID Data Model for Libraries publicerades av DS (Dansk Standard) 2005 som DS/NF163 Finland och Norge adopterade modellen ISO På en global marknad gäller ISO ISO TC46/SC4 fick det danska förslaget att ta ställning till vilket kan leda till att det så småningom kan bli standard. 2

3 Sverige SIS är P-member i TC46/SC4, dvs kan rösta och delta med expertis Referensgrupp är NABIS arbetsgrupp för RFID Mats Lindquist, KB, är länken mellan SIS och RFID-gruppen Amerikanska NISO har tittat på det danska förslaget och om de är intresserade är det positivt för framtida standardisering. Samtidigt EU-kommissionen tar initiativ till RFID-policy i Europa på alla RFID-områden. 5),'LIUDPWLGHQVELEOLRWHN -DQQLN0XOYDG$DUKXVELEOLRWHN'DQPDUN Jannik är projektledare för det interaktiva barnbiblioteket på biblioteket i Aarhus. Biblioteket är inne i en transformationsprocess. Allt som man kan göra på det fysiska biblioteket ska man kunna göra på bibliotekswebben. De ställde sig frågan hur framtidens bibliotek ser ut och lät barn teckna framtidsbilder. De jobbar med user driven innovation och jobbar med interkativa informationssökningsprocesser för barn. RFID kan användas till mer än bara böcker och andra medier. Det finns många olika sätt att lära och de använder sig av lekfullt lärande. De har t ex ett bord med figurer som har RFID-chip och när figurerna flyttas runt ger de information. Ett annat exempel är en luftballong som färdas över en karta för att lära barnen lokalhistoria. Med hjälp av RFID kan det bli möjligt att läsa in information på böcker som kan avlyssnas med en BibPhone. Smarta hyllor kan visa bokomslag på en skärm på gaveln från böcker som står i hyllan. Läs mer på 5),'HUIDUHQKHWHUIUnQ/LQN SLQJ1DFNDRFK8PHn.ULVWLQ.UDQW]RFK$QGHUV)nN/LQN SLQJVXQLYHUVLWHWVELEOLRWHN LiUB Två städer, tre campus, fyra bibliotek 100 anställda studenter chippade volymer Förutsättningar Tid: projektet skulle vara helt genomfört under sommaren 2006 Automatisera biblioteket Förenkla och förbättra för låntagarna och personalen 3

4 Effektivisera Studiebesök Leuwen, Belgien Middlesex University, London Bergens universitetsbibliotek Nacka, Dieselverkstaden Upplands Väsby Idéer för upphandlingsstrategin En leverantör för hela systemet inkl sorteringsmaskiner Krångla inte till kraven Så öppen kravspec som möjligt för att ge alla aktörer möjlighet att lämna anbud Bred intern arbetsgrupp: ekonomi, teknik/it, lån, förvärv, ledning Exempel på krav De befintliga streckkoderna skulle användas RFID-plattorna skulle kunna användas för konverteringsprocessen och senare för lånediskarna ISO-standard på chip Utlåningsautomaterna skulle klara utlån av flera böcker samtidigt Ett misstag de gjorde var ett bör i kravspecen som sa att stadsbibliotekets lånekort bör kunna användas. Detta krånglade till det. De fick in 4-5 anbud och fick snabbt ihop ett kontrakt. Under 7-8 veckor i somras chippades i princip allt och LiUB är sedan augusti ett RFID-bibliotek. Vid chippningen var hastigheten ca 3 böcker/minut, det tog hjälp av studenter i konverteringen. /DUV1LOVVRQ1DFND Diselverkstaden i Nacka blev RFID-bibliotek för ett år sedan. Varför RFID i Nacka? Det 0-hindrade biblioteket Projektstart 2002 Låg utnyttjandegrad av självservicestationer Definiera hindren som besökaren möter Eliminera dom! Besökaren klarar sig helt själv? RFID lösningen!? Trådlös Internetaccess PRID-projekt 2002 med Gemsys, Norge, rann ut i sanden Samarbetsprojekt Chip-ohoj januari 05. Axiell, Btj, Dieselverkstaden och Älta i Nacka. Att det blev just de två filialerna berodde på att de hade relativt få medier, resp

5 o ta fram nya självservicestationer o ta fram nya gränssitt o utvärdera o var i boken ska chippet sitta? o chippa mediet eller emballaget? Nytt emballage togs fram för upp till 4 dvd/cd i samma emballage. Vad är chippat? Ljudböcker (cd) nej Kassettböcker ja Sammansatt media ja Jämför chipkostnaden med mediet Gallra JA! Chippa bara aktiva medier? 1. Aktiv del 2. Aktiv ibland 3. Ej aktiv Biblioteket har inget bevarandeuppdrag! Larm finns inte i Nacka Det öppna biblioteket Chiplånekort? Fördelar samma teknik, låntagarvänligt Nackdelar dyrt (17,50 kr) Inventeringsutrustning levereras i oktober. Liten, strömsnål, ergonomisk, lätthanterlig, on-line, trådlös. Vad kan den göra? Identifiera reserverade böcker, tillhörighet och exemplaret. Dieselverkstaden har 87% av sina lån automatiserade. Huvudbiblioteket som inte har RFID har 72%. Argument till varför låntagaren ska sköta utlån/återlämning själva: för att frigöra personaltid för att kunna göra bättre saker. Vad händer nu? Nya resurser vad gör vi med dom? Öppettider valuta för arbetet Förbättra gränssnittet Omlån Mer kopplingar mot BOOK-IT Röststyrt Hela Nacka ska chippas 2007/

6 *XQQLcEHUJ8PHnVWDGVELEOLRWHN AudioIndex det talande biblioteket. Ingår i projekt Bibliotek 2007 i Umeåregionen. Designhögskolan fick i uppdrag att ta fram en prototyp för navigering i biblioteket för personer med synskador. Audioindex = ljudfinger Syfte Ökad tillgänglighet på lika villkor till bibliotekets tjänster och lokaler Låntagaren kan själv gå runt och botanisera bland hyllorna Ökad integritet En talande handdator Daisy-talböckerna (ca 4000) har RFID-tagg Ingemar talsyntes läser upp informationen Fingerläsare Hyllmarkerare visar rätt hylla Hörlurar Teknisk lösning Bokinformation i databas Daisy-boken identifieras med RFID-kod Trådlös kommunikation (Bluetooth, wlan) Texten omvandlas till syntetiskt tal Fingerläsarens räckvidd är 3 cm. Eurobib tog fram särskilda Daisy-hyllor. Mars 2006 var det världspremiär för Det talande biblioteket. Finns inte att köpa i dagsläget men de jobbar på att företag ska börja producera. Framtiden Fler användargrupper Fler självgående låntagare som är vana att klara sig själva Fler områden Musikavdelningens cd-skivor Navigering i biblioteket? Läs mer på 6

7 'HQGDQVNDPRGHOOHQ±DOODVPRGHOO" -DQ'LGULNVHQ5),''DWD0RGHOIRU/LEUDULHVZRUNLQJJURXS'DQPDUN Varför? Avsaknad av en gemensam datamodell bromsar utvecklingen En gemensam datamodell är förutsättning för ett interurbant lånesamarbete En bred accepterad datamodell försäkrar biblioteken om ett stort utbud av icke properitära och konkurrenskraftiga produkter Primära mål En RFID-tag lånad i ett bibliotek ska vara läsbar i ett annat bibliotek Interface till LMS ska vara standardiserat RFID-tag ska kunna levereras från flera olika leverantörer/producenter Systemet ska vara kompatibelt bakåt och använda nuvarande ID-nummer Standarden ska överensstämma med gällande internationella standarder One model for all purposes Sekundära mål Modellen ska primärt vara brukbar i Danmark men den ska också ta hänsyn till internationella förhållanden Stöldskydd ska ingå Dataelement Metadataelement Mediedataelement Biblioteksdataelement Applikationsdataelement Supplier dataelement Datamodellens delar Obligatorisk del Strukturerad icke obligatorisk del Icke strukturerad icke obligatorisk del Obligatorisk del Standard version Type of usage Number of parts in item Ordinal part number Primary item ID Cyclic redundancy check (kontrollsiffra) Count of owner library Owner library Strukturerad icke obligatorisk del Media format Alternate item ID Extended owner library 7

8 Supplier ID Item identification Order number Invoice number Icke strukturerad icke obligatorisk del? Stöldskydd AFI icke properitär lösning EAS not part of all ISO chips Vilka tags? Alla ISO 18000/15693 tags Memory >32 bytes Chippen i taggen ska vara producerade av t ex Phillips, Texas Instruments, TAGSYS eller Infineon Varför 13,56 MHz? Globalt system, tillåtet i alla länder Passande avläsningsavstånd Inte känsligt för elektriska störningar Människor avskärmar inte läsning Små tags Många leverantörer av läsare och chips 9LONDNUDYNDQYLVWlOODSnOHYHUDQW UHQ" &ULVWLQD&VDQDG\6WRFNKROPVVWDGVELEOLRWHN Systemleverantörer Tagsys 3M FKI logistek Bibliotheca Codeco Kinnedata Tagvision Chiptillverkare Texas Instrument Tagsys Phillips Infineon Varför just nu? Priset (har sjunkit) Standard 8

9 Hur gör vi? Behoven: inventera, identifiera Strategier o Konvertering av medier o Vilka medier? o Information i chipet, larm? o Installation: hybrid, renodlat? Kostnader Det är viktigt att välja strategi. Sätta upp konkreta, mätbara mål Antal medier som ska kunna läsas samtidigt Avläsning i automater: hastighet, felprocent Larmets funktionalitet: hastighet, felprocent Antal medier som ska kunna konverteras per dag Inventering av bestånd Vilka krav ska vi ställa? Definiera krav utifrån behoven och vald strategi Standard: SIP2, ISO15693, ISO , danska datamodellen Kompatibelt: utrustningen ska kunna fungera ihop, garanterar samarbete med andra bibliotek Priset Underleverantörer Samköp inom t ex län, Kulda av chip för att pressa priset? Generella krav på RFID-installation Frekvensen 13,56 MHz Följa den danska datamodellen Avskärmning Avstånd Hastighet Integration av biblioteksdatasystemet Standard Priset Kompabilitet Krav på RFID-taggarna RFID-tag (Phillips ICode 1024 bits ISO15693 eller ISO18000) Följa den danska datamodellen Som stöldskydd ska antingen AFI eller EAS gå att använda Chipen ska finnas anpassade till både cd och böcker Alla medier ska gå att RFID-märka Livslängden Krav på automaterna Automaterna ska kunna hantera mediepaket bestående av flera delar Räkna delarna i mediepaket 9

10 Alla typer av medier ska gå att hantera Minst 6 RFID-tags ska kunna gå att läsa samtidigt Automaterna bör kunna läsa av och rätta till RFID-taggar som är felaktiga Larma/avlarma alla medier 0LWWWLOOlJJHIWHUNRQIHUHQVHQ Den 18 oktober skickades en fråga ut på e-postlistan BOOKIT55 vilka folkbibliotek som planerar för RFID. Hittills har följande svar kommit in. Solna och Botkyrka har det i budget för 2007 Lund har det i budget för 2008 Linköping har det i budget för 2009 Stockholms huvudbibliotek, Läsesalongen, Kungsholmen, Östermalm och Kista ska vara klara innan årsskiftet. Medborgarplatsen och Luma är klara. Maria Lundqvist maria.a.lundqvist@kommun.vaxjo.se Länsbibliotek Sydost