Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Transkript

1 Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003

2 Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Stockholms universitetsbibliotek (SUB) och elib har under hösten 2002 haft ett samarbetsprojekt där vi försökt finna sätt att producera och förmedla kurslitteratur i e- boksformat. Bakgrunden till projektet är att SUB försöker finna nya vägar att hantera sin kurslitteratur. En inledande fas var att starta databasen Kursnätet. Databasen innehåller Stockholms universitets kurslistor i digital form. I den kan studenterna söka fram en kurs eller ett moment för att se vilken litteratur som ingår. Länkar finns till SUBs katalog, Substansen, samt till olika internetbokhandlare. Här ser studenten hur många exemplar av boken som finns i biblioteket samt var och till vilket pris boken finns att köpa. I databasen finns läsanvisningar till litteraturen. Det finns även möjlighet att länka fulltextdokument direkt till kurslistan. Dessa kan innehålla till exempel kompendier eller lärarens föreläsningsanteckningar. En tanke med basen är att universitetets institutioner ska kunna lägga in sina kurslistor direkt i den och kunna få ut information i strukturerad form. Detta skulle undvika onödigt dubbelarbete för bibliotekets personal och institutionernas kurssekreterare och i slutändan även studenterna de kan finna all information om en kurs och dess litteratur på ett ställe. Under 2002 testades Kursnätet och till vårterminen 2003 har vissa universitetsinstitutioner själva börjat att lägga in sina kurslistor. En vidareutveckling av Kursnätet är att ge studenterna möjlighet att direkt från kurslistan kunna nå litteratur i elektronisk form. Vissa kompendier och fria texter från webben har kopplats till Kursnätet, men för att nå den svenska förlagsutgivna kurslitteraturen startades samarbetsprojektet mellan SUB och elib. SUBs e-boksgrupp och elib har under en längre tid haft en dialog om den akademiska e-boken på biblioteket. Under dialogens gång har elib i samarbete med Stockholms- och Nacka stadsbibliotek utvecklat ett system för tidsbegränsad utlåning av e-böcker på folkbibliotek. Systemet har i dagsläget cirka 50 anslutna folkbibliotek i Sverige. Som en naturlig fortsättning på dialogen har SUB och elib enats om att försöka utveckla systemet för att anpassa det till kurslitteratur på SUB. Under våren 2002 har SUBs e-boksgrupp och elib haft kontinuerliga sammankomster för att diskutera vilka behov biblioteket, studenterna och institutionerna har och vilka möjligheter det finns att anpassa elibs system till den akademiska marknaden. 1

3 Grundtanken med projektet är att alla intressenter, bibliotek, studenter, institutioner, förlag och författare har något att vinna på det. För biblioteket är hanteringen av kurslitteraturen kostsam. Biblioteksexemplaren är mycket efterfrågade och utlånas endast veckovis. De har ofta långa reservationsköer, krav måste sändas ut och böter inkasseras. Kurslitteraturen är i en ständig cirkulation, vilket innebär att den är personalkrävande. Biblioteket kan samtidigt endast i mycket begränsad omfattning tillgodose studenternas behov av kurslitteratur. Majoriteten måste själva på något sätt förvärva sin litteratur. Många studenter köper litteraturen, men det finns även många som kopierar den för att hinna läsa den innan redovisningstillfället. Vissa studenter hinner helt enkelt inte redovisa kursen eftersom de inte har fått tag på litteraturen. Med ett system av kurslitteratur i elektronisk form höjer vi servicenivån till studenterna och samtidigt underlättar vi bibliotekets logistik för kurslitteraturen. I projektet utnyttjar vi en av det elektroniska mediets fördelar, att kunna ge alla studenter en samtidig tillgång till litteraturen. Studenterna kan vid vilken tid på dygnet som helst nå sin kurslitteratur via en uppkopplad dator. Vore det bara bibliotekets och studenternas intressen vi behöver tillgodose skulle denna lösning vara fantastisk. Men eftersom det handlar om material med copyright vill även förlagen och författarna bli vinnare. Det stora problemet har varit att komma fram till en ekonomisk modell som blir hållbar för alla parter. I elibs system för folkbibliotek har man valt en lösning med en nedladdningskostnad per exemplar och biblioteket står för denna kostnad. På folkbiblioteken är e-boken främst tänkt som ett komplement till utlånad skönlitteratur, vilket förmodligen inte ger så hög nedladdningsfrekvens per titel. Däremot förväntas kurslitteraturen att få en hög nedladdningsfrekvens per titel. I vissa fall är det hundratals studenter som vill komma åt samma titlar. Det säger sig självt att ett stort universitetsbibliotek inte kan finansiera en sådan förväntad nedladdningsfrekvens. Biblioteket kan inte ta över kostnaderna för studenternas kurslitteratur. Som vi såg det fanns det tre valmöjligheter. Vi kunde välja att inte gå vidare med projektet med motiveringen att det inte gick att komma fram till någon ekonomiskt hållbar modell för systemet. Detta val skulle drabba studenterna på så vis att de fortfarande inte skulle ha något alternativ till att köpa litteraturen eller att köa på biblioteksexemplaren. Den andra valmöjligheten var att anamma folkbiblioteksmodellen, att biblioteket betalar per titel. Med detta val skulle vi vara tvungna att göra en kraftig begränsning av antalet lån per titel. Inte heller detta skulle nämnvärt förbättra studenternas litteraturförsörjning gällande kurslitteraturen. Det tredje valet var att lägga nedladdningskostnaden hos studenterna. 2

4 Kurslitteraturen är något som de även sedan tidigare själva bekostat. Många studenter har, då de inte kommit åt något låneexemplar, kopierat delar av litteraturen eller valt att behålla böcker några dagar efter lånetidens utgång trots att de får betala böter för detta. Tanken med projektet är att studenterna ska få ett billigare alternativ än att kopiera eller betala böter för sina böcker. Många studenter kommer förmodligen även i fortsättningen att köpa sin kurslitteratur eftersom de vill äga sitt exemplar. Den elektroniska boken blir ett komplement som gör att alla till en rimlig kostnad kan nå sin kurslitteratur. För den som inte vill betala för sin kurslitteratur erbjuder biblioteket även ett antal referensexemplar av e-boken för läsning i biblioteket. Dessa finns på en publik dator samt i två datorer i bokningsbara grupprum. Vi tog i ett tidigt skede kontakt med Studentkåren för att berätta om projektet och höra hur de såg på att studenterna fick betala för nedladdning av kurslitteratur. Studentkårens representant såg positivt på projektet och hade förståelse för att nedladdningskostnaden måste hamna hos studenterna. I pilotprojektet kom nedladdningskostnaden att bli 34 kr. för 24 timmars aktiv lästid och 59 kr. för 120 timmars aktiv lästid. 1 Biblioteket tar inte in några förtjänster på e-boken utan pengarna går till förlag, plattform, kontokortskostnader samt moms. 2 Det finns även möjlighet att gratis ladda hem e-boken för 10 minuters bläddring. För förlagens del innebär detta system att de dels får en viss inkomst för att boken används, samtidigt som man kan förmoda att kopieringen av kurslitteratur kommer att minska. Förlagets risktagande är att de säljer färre pappersexemplar. Dock tror vi att detta inte är någon större risk. De som tidigare köpt pappersboken kommer nog även i fortsättningen att göra det. Ett krav från förlagen, för att lämna ut böcker till systemet, var att de elektroniska böckerna skulle vara kopieringsskyddade. Man kan alltså inte dra ut några sidor ur boken eller kopiera i texten och flytta över till andra dokument. För att ladda ned böckerna behöver man ett lånekort på Stockholms universitetsbibliotek. Tekniskt sett är det mycket enkelt att ladda ned dem. Man behöver inga bredare datorkunskaper. Första gången en student vill läsa en e-bok måste hon ladda ned ett program för att läsa boken i. Sedan är det bara några knapptryckningar innan hon har e-boken i sin dator. Man når e-böckerna direkt från Kursnätet, bibliotekskatalogen, e- bokssidorna på SUBs webbplats samt från kurslistorna på institutionernas webbplatser. 1 Aktiv lästid innebär att tiden minskar endast medan programmet används. 2 Kostnaden för en 24-timmarsbok är 10 kr till förlag, 10 kr till plattform (elib), 7 för kontokortskostnad samt 7 kr i moms. 3

5 De tekniska lösningarna för biblioteket bygger på att allting ligger på elibs server och att biblioteket länkar till dessa sidor. Det krävs inga anpassningar eller förändringar av bibliotekets övriga system. Utvecklingen av projektet gick mycket snabbt från idé till att vi hade ett fungerande system att arbeta utifrån. I pilotprojektet koncentrerade vi oss först på att försöka få fram svensk kurslitteratur inom två ämnen: arbetsmarknadskunskap och företagsekonomi. Utifrån kurslistorna plockade vi fram relevant litteratur och elib förhandlade med förlagen om att släppa titlar till projektet. Intresset från förlagen var mindre än vad vi hade räknat med. De flesta förlagen var i grunden positiva till modellen men ville ändå inte bidra med böcker till försöksverksamheten. Det största förlaget Studentlitteratur hade redan bundit upp sig till en försöksverksamhet kring e-böcker med BTJ. De andra förlagen hade olika argument för att inte delta. Flera var rädda för att pappersboksförsäljningen skulle minska. Andra argument var att det var för kort tid för att fatta beslut eller att de ville avvakta och se hur försöket skulle utveckla sig. Efter mycket arbete kring böckerna i företagsekonomi insåg vi att vi inte skulle få loss tillräckligt många titlar för att fortsätta med ämnet. Till följd av detta valde vi som ansvarsbibliotek för pedagogik att gå vidare med detta ämne. Till projektgruppen knöts en ämnesbibliotekarie i pedagogik. I augusti 2002 hade vi ett fungerande system samt fem e-böcker att använda i pilotstudien. 3 Innan vi lanserade e-böckerna till studenterna gick vi ut till de berörda lärarna och presenterade projektet. Lärarna var mestadels positiva, men de hade velat vara med och bestämma vilka titlar de ansåg passa i elektronisk form. De aktuella titlarna fanns på fyra olika kurser. Vi gick ut på introduktionsföreläsningarna och presenterade projektet. I samband med avslutningen av kurserna har vi delat ut en enkätundersökning för att studera responsen på projektet. Enkäten lämnades ut och hämtades in i samband med att kurserna tenterades. Detta innebar en hög svarsfrekvens. För att undersöka attityden till projektet frågade vi vad studenterna tyckte om idén att ha kurslitteratur tillgänglig som e-böcker. 3 Förlagen Natur och Kultur, SNS och Agora har låtit böcker vara med i pilotprojektet 4

6 Vad tycker du om idén att ha kurslitteratur tillgänglig som e-böcker? Mycket bra Bra Varken bra Dåligt Mycket Vet ej Ej svar Antal eller dåligt dåligt % 41% 24% 2% 1% 7% 1% Som det framgår av tabellen tyckte en stor majoritet att idén var bra eller mycket bra, endast ett fåtal fann idén dålig eller mycket dålig. En annan frågeställning som är intressant är huruvida studenterna kan tänka sig att betala för kurslitteratur i e-boksformat. Skulle du kunna tänka dig att köpa delar av din kurslitteratur i e-boksformat? Ja Kanske Nej Vet ej Ej svar Antal % 33% 37% 5% I efterhand ser jag att vi även skulle ha frågat hur många som skulle kunna tänka sig att läsa kurslitteratur i e-boksformat. Hade båda frågorna funnits hade man fått ett bättre svar på attityderna till att läsa en e-bok och inte endast attityden till att köpa en. Att 37% av studenterna inte kan tänka sig att köpa kurslitteratur i e-boksformat var ett väntat resultat. Det är förståligt att det finns många som inte kan tänka sig att läsa litteraturen direkt på skärmen eller att betala för att göra det. Samtidigt kan man säga att det är befogat att fortsätta med projektet när 25% ställer sig positiva och 33% säger kanske. Något som även intresserade oss var hur studenterna fått tag på sin kurslitteratur. Hur har du fått tag på kurslitteraturen? Köpt i Lånat Kopierat Köpt och Köpt och Köpt Annat Antal bokhandel kopierat lånat kopierat lånat % 12% 3% 6% 9% 1% 9% 5

7 En övervägande majoritet har köpt sin litteratur i bokhandeln. Även om det skulle finnas ett större utbud av kurslitteratur i e-boksformat skulle nog en majoritet köpa litteraturen i bokhandeln. Många studenter vill äga sin pappersbok. Dock skulle kurslitteraturen i e- boksformat vara ett alternativ för dem som kopierat boken eller de som tyckt att litteraturen varit alltför dyr. Den är även ett bra alternativ när endast ett fåtal kapitel ur en bok ska läsas. Vi hade förväntat oss att en större del av studenterna skulle ha kopierat sin litteratur. Svarsutfallet på en sådan här fråga är troligtvis mycket beroende på vad boken kostar i bokhandeln. De titlar vi har haft i projektet har haft ett relativt överkomligt pris i bokhandeln. Under projekttiden har 118 titlar laddats ned för 10 minuters gratis läsning och 4 titlar för 24 timmars aktiv lästid. I enkäten fick de som använt sig av tjänsten svara på ett antal följdfrågor om hur de hade upplevt att ladda ned och läsa en e-bok. Endast fyra personer har svarat på följdfrågorna. Det verkar som om studenterna har uppfattat att man använder tjänsten endast när man har betalat för den. De studenter som laddat ned e-boken på 24 timmar var positiva till både systemets tekniska sidor och att läsa boken i e-boksformat. Alla kunde tänka sig att använda systemet igen. Vi gav även studenterna möjlighet att ge fria kommentarer till projektet. Bland dessa angavs både positiva och negativa aspekter. Det var flera som uttryckte sin kärlek till den tryckta boken och dess möjligheter. Flera påpekade bristerna i dagens dataskärmar då det gäller läsning de menade att de skulle bli alltför trötta av att läsa texten på en skärm. Andra var positiva till att läsa böcker på datorn. En av studenterna som betalat för en e- bok skriver: Det gick bättre än vad jag trott, jag vill verkligen fortsätta köpa E-böcker! Det kom även flera kommentarer om att de skulle ha använt tjänsten om de hade vetat om den tidigare. Vi informerade om projektet på introduktionsföreläsningarna till kurserna men detta visade sig vara allt för sent. Eftersom tillgången till kurslitteratur ofta är dålig har studenterna vant sig vid att skaffa den långt innan kurserna börjar. De ansåg även att det borde finnas ett större utbud av e-böcker, då detta skulle göra det mer naturligt att använda dem. Till år 2003 har SUB börjat abonnera på e-boksdatabasen Ebrary, vilket innebär att vi har betydligt fler e-böcker att erbjuda. 4 Bland dessa finns det viss kurslitteratur som vi länkar till Kursnätet. Med utvecklingen av e-boksplattformar som Ebrary, Netlibrary och elib kommer e-boken förmodligen att utvecklas till ett självklart medium på både folk- och forskningsbibliotek. 4 Ebrary innehåller i dagsläget cirka böcker och utökas successivt. De har redan kontrakt för ytterligare böcker. 6

8 Det har inte förekommit några anmärkningar mot att studenterna själva får stå för nedladdningskostnaderna, utan några har i stället påpekat att det är ett gott initiativ eftersom det gör det enklare för dem att komma över sin kurslitteratur. Ett önskemål, som flera framförde, var att institutionernas kompendier skulle erbjudas i elektronisk form. Då vi har funnit intresset för kurslitteratur i e-boksformat så pass stort tycker vi det är värt att fortsätta projektet en termin till. Även under denna termin kommer vi att göra kontinuerliga utvärderingar av projektet. Till vårterminen 2003 kommer vi att undersöka möjligheterna att utöka med ytterligare ett eller två ämnen, förslagsvis Juridik och Etnologi. Efter studenternas önskemål kommer vi även se över möjligheterna att föra in några kompendier i systemet. Ett annat önskemål från studenterna är att de ska kunna dra ut eller kopiera någon sida ur texten. Detta är tekniskt möjligt och elib diskuterar med förlagen om denna möjlighet. Ett annat användningsområde för systemet är att kunna erbjuda litteratur som är utgången på förlagen men som lärare vill använda som kurslitteratur. Till en liten kostnad kan utgången litteratur som tidigare varit svår att få tag på förmedlas till studenterna Projektledare SUB Wilhelm Widmark 7