Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Transkript

1 Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003

2 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där det amerikanska projektet JSTOR är det mest kända. Det finns även andra som är helt ämnesinriktade som HeinOnline inom juridik och ATLAS inom religion. Många universitet och högskolor i Sverige abonnerar på dessa baser. För forskare och studenter finns det stora fördelar att arbeta med digitala arkiv som till exempel fulltextsökningar inom stora mängder text, arbetet kan ske 24 timmar om dygnet och är inte bundet till kopieleveranser från biblioteken. Bland forskare och studenter i Sverige finns det starka önskemål om att man inte bara ska kunna nå äldre årgångar av amerikanska er i digital form utan även svenska. Utvecklingen av utbildningsväsendet i Sverige har lett till att en mängd nya bibliotek har bildats och även dessa är i behov av den äldre svenska sproduktionen. I dagsläget är de nya biblioteken hänvisade till fjärrlån av artiklarna. Med ett nationellt elektroniskt sarkiv skulle alla ha samma möjlighet att nå informationen i erna. Det är en kittlande tanke att till exempel via Artikelsök direkt kunna komma till fulltexten av de svenska erna. Ett digitalt sarkiv skulle även kunna leda till andra besparingar för biblioteken. På Stockholms universitetsbibliotek (SUB) har vi arbetat fram en bevarandeplan för de tryckta erna som ingår i JSTOR. 1 Tanken bakom planen är att biblioteken kommer överens om vilka som ska bevara de tryckta erna som finns i JSTOR, medan de andra biblioteken kan gallra. Något liknande kunde göras med erna i ett svenskt digitalt sarkiv, vilket skulle kunna innebära stora besparingar för biblioteken. För att skapa grunderna till ett svenskt elektroniskt sarkiv har SUB ansökt om projektmedel från Bibsam. Medel beviljades dock endast till en förstudie för att utreda de upphovsrättliga förutsättningarna. Denna förstudie kan sedan ligga till grund för en förnyad ansökan om ett fullskaleprojekt. Vi började med att kartlägga om det i dagsläget finns några digitaliserade äldre svenska er. Resultatet blev mycket magert. I Sverige finns det endast ett fåtal äldre svenska er i digital form. Projekt Runeberg har digitaliserat Personhistorisk , Svensk literatur och Svenska familj-journalen De Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek har skapat ett digitalt arkiv 1 Slutrapport för projektet Bevarandeplan för er i JSTOR, Wilhelm Widmark, 2003, 2

3 över några äldre svenska kvinnoer från sent 1800-tal till tidigt 1900-tal. 3 Projekt Runeberg och Kvinnohistoriska samlingarna i Göteborg har valt att digitalisera material där upphovsrättslagen slutat att gälla. Upphovsrättsskyddat material blir i Sverige fritt sjuttio år efter upphovsmannens död. 4 Ingen i Sverige har ännu tagit sig an uppgiften att digitalisera er där upphovsrätten fortfarande gäller. Vi har undersökt hur de amerikanska digitala arkiven har löst de upphovsrättliga frågorna. Det visade sig att de har kunnat sluta avtal direkt med förlagen om digitalisering av erna. Upphovsrätten till artiklar lämnas i USA från författaren till förlaget. Förlaget kan ensamt ge rätten till digitalisering av erna, de behöver inte få tillstånd av de enskilda artikelförfattarna. 5 För att få en mer nyanserad bild har vi även undersökt om det finns några digitaliseringsprojekt i våra nordiska grannländer och det verkar som om Danmark har kommit längst. I Danmark har projektet Arkiv for Danske Tidskrifter (ADT) nyligen gått från projekt till handling. Tyvärr finns det ännu inte så mycket skrivet om projektet, men vi har fått information via direkta kontakter. 6 I ADT har de för avsikt att digitalisera centrala danska vetenskapliga er från startåret och framåt. ADT bygger på samma principer som JSTOR. Upphovsmannarätten har de kunnat lösa genom att skriva avtal direkt med förlagen. I avtalen ingår rätten att publicera hela erna i elektronisk form, under förutsättningen att publiceringen inte har kommersiella syften. ADT arbetar som JSTOR med principen om moving wall vilket innebär att de senaste 2-5 åren inte är tillgänga för arkivet. De senaste årgångarna är fortfarande kommersiellt gångbara för förlagen. Varför har de kommit mycket längre i Danmark med denna fråga? Den troliga orsaken till att vi i Sverige endast har digitaliserat er där författarnas upphovsrätt har upphört beror förmodligen på den gällande svenska upphovsrättslagen och hur avtalen mellan författarna och erna ser ut. I USA och Danmark överlåter normalt författaren alla rättigheter till en. Det innebär att den som vill digitalisera något kan vända sig direkt till en och avtala om rätten att ge ut den i digital form. I Sverige är det i princip tvärtom, det vill säga att författaren ger endast en rätt till en publicering. Att överföra en till ett nytt medium räknas som en ny publicering och skulle då kräva tillstånd från Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, kap. 4, Mycket information om JSTOR finns samlad i boken: JSTOR a history, Roger C. Schonfeld, Princeton University Press, Projektledare för ADT är Gitte Petersen, e-postadress: gip@kb.dk

4 varje artikelförfattare i en. I lagen om upphovsrätt står det i skrivningen om förlagsavtal att förläggaren har rätt att utgiva en upplaga. 7 Att försöka göra ett digitalt sarkiv i Sverige med material som fortfarande är skyddat av upphovsrätten skulle kräva en stor insats. Samtidigt anser vi att denna insats någonstans kommer att bli nödvändig. De svenska vetenskapliga erna kommer inte att hamna i de utländska digitala arkiven. Vi måste själva se till att även det svenska materialet blir tillgängligt på ett enkelt sätt. Vi kan inte stanna upp och säga att problemet blir för svårt att lösa. På något sätt bör vi i samarbete med förlagen försöka hitta en gångbar väg för att erhålla artikelförfattarnas tillstånd till digital publicering. Ett förslag är att i en inledande fas börja diskutera med de er som är knutna till de olika universiteten. 8 Dessa er har i många fall inte kommit ut under en allt för lång tid, vilket gör arbetet lättare. Lyckas vi att bygga upp ett arkiv med sådana er är det lättare att gå vidare för att försöka lösa problemen med de er som sträcker sig längre bakåt i tiden. 7 Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, kap. 3, Se Bilaga 1

5 Bilaga 1 Förslag på lämpliga er för en inledande fas: Tidskrift Publicerad ISSN URL Ethnos Stockholm Filosofisk Stockholm Förvaltningsrättslig Visby Konsthistorisk Stockholm Kvinnovetenskaplig Stockholm Lag & avtal Stockholm Lychnos Uppsala NIR Stockholm Nordisk Aarhus arkitekturforskning Nordisk estetisk Uppsala Orientaliska studier Stockholm Pedagogisk forskning i Göteborg Sverige Socialvetenskaplig Lund Sociologisk forskning Stockholm Språkvård Stockholm Theoria Lund Tidskrift för Lund litteraturvetenskap Tidskrift för politisk Stockholm filosofi Tvärsnitt Linköping