Sammanfattning av kommunbibliotekens önskemål och åsikter i frågan om E-tjänster

Transkript

1 Sammanfattning av kommunbibliotekens önskemål och åsikter i frågan om E-tjänster E-tjänstgruppen: Eva Lund, Dagny Nordmark, Thomas Drugg När det gäller frågan om omfördelning av de regionala medlen verkar de flesta av kommunerna vara överens om att en ny fördelning av regionala medlen är bra och en del av dessa pengar bör gå till att köpa in fler länsgemensamma databaser. I frågan om vilka databaser som då ska vara länsgemensamma skiljer sig åsikterna åt. Det som de flesta kommunbibliotek har gemensamt är att majoriteten av databaserna bör vara på svenska. Alla är intresserade av E-ljudböcker och E-böcker, även om man tror att efterfrågan inte är så stor ännu. Gärna remote access om det är prisvärt. Musikdatabaser är troligen inte aktuella i ett basutbud. Ska det länsgemensamma vara ett basutbud eller ett spetsutbud? En komplicerad fråga! Även i denna fråga skiljer sig kommunbibliotekens åsikter åt, 4 för bas mot 2 spets. (en kommun har inte svarat i skrivande stund) Demokratiskt är det viktigt att alla länsinnevånare har tillgång till samma utbud. Kanske blir det billigare totalt sett med länsabonnemang. Spetsdatabaser bortkastade pengar. Dvs. flertalet länsinnevånare använder dem inte. Behoven olika i kommunerna, jmf Östersund mot de övriga. Ett gemensamt basutbud ger att man kan ha gemensamma utbildningar och marknadsföring, och är i linje med en framtida gemensam webbportal, lånekort osv. Övriga åsikter: E-tjänster blir i en del kommuner bortprioriterade vid nedskärningar. Utbildningsbehovet är stort. De flesta är också intresserade av nedladdningsbara ljudböcker, alltså inte bara strömmande som E-lib erbjuder. Bilagor: Berg Bräcke Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund 1 (5)

2 Berg I Berg har man haft en svår ekonomisk situation, där filialer lagts ned och yxhugg i budgeten har tvingats fram. Att få ned kostnader har varit det överskuggande målet. I år har man därför strukit nättjänsterna NE och Library Press Display. Man har vägt medier mot varandra kan en nättjänst ersätta tryckt media, t ex beträffande tidskrifter? Berg vill ha breda och bra nättjänster som länsgemensamma. Mediearkivet kan vara ett exempel. Oavsett vilka man väljer är det mycket viktigt att personalen är inbegripen, eftersom det är personalen som aktivt kommer att förmedla dem till användarna. Ett tydligt användarperspektiv är prioritet 1. Tjänsterna ska ha ett attraktivt innehåll, gärna vara på svenska och vara lätta att använda. Ingen tydlig låntagar-efterfrågan på e-boks- eller e-ljudbokstjänster finns i Berg. Omfördelning av regionalt anslag Omfördelning till digitala tjänster är en intressant idé. När filialer läggs ned är det viktigt att tillgängligheten för låntagaren inte drabbas. Ett exempel: Klövsjö bibliotek stängs, och Klövsjö ligger ganska långt från centralorten Svenstavik. Med lånekortet ska låntagaren helst fortfarande kunna få tillgång till bra tjänster. Ur demokratisk synvinkel är det viktigt att nättjänster kan komma alla till del. Så remote access är viktigt (men inte helt avgörande kostnadsfrågan är en annan viktig faktor). Grundpaket eller spets? Här vill Berg ta upp frågan på ett personalmöte och återkommer med svar då Bräcke kommun Finns det intresse i Bräcke att länsbiblioteket omfördelar de regionala mediaanslagen till att köpa fler licenser på e-tjänster? Ja, det finns intresse här i Bräcke att omfördela till fler licenser. Vilka tjänster borde i så fall vara länsgemensamma? Ett basutbud bestående av: Alex, NE, Landguiden, Global Grant, Mediearkivet, Presstext, Genline, Svar och e-böcker. De tre första är ju ganska billiga och de kanske alla kommuner har råd med själva. De har också fördelen att abonnemangen kan användas inom skola och på inom tjänstemannaorganisationen. D.v.s. de har kommunabonnemang som kostar efter invånarantal. Ska de regionala medieanslagen användas till ett grundpaket eller ska det vara "spets" databaser som kompletterar kommunernas egna grundbaser? De regionala medieanslagen bör användas till en gemensam grund. Spetsen tycker jag att varje kommun får stå för. Fördelar eller nackdelar med detta? Jag tror att fördelarna blir att våra alla låntagare kan se att åtminstone det här kan jag få tag på var jag än bor. Våra kommuner är inte alldeles lika och jag tror inte heller det är eftersträvansvärt. Vissa kommuner måste få stå ut, även när det gäller e-tjänster. 2 (5)

3 Krokom Länsgemensamma databaser Krokom är intresserade av att ha ett grundutbud. T.ex NE, Landguiden, Mediearkivet, Genline, GlobalGrant. Alltså i huvudsak svenskspråkiga databaser och med remote access. De engelskspråkiga databaserna finns inte något intresse av. Databasen ALEX är intressant och har uteslutits p g a ekonomiska skäl. Tidskriftsdatabas känns också som användbar då det finns invånare med många olika nationaliteter som bor i kommunen. Naturligtvis vill Krokom ha e-böcker. Både e-tjänster och e-böcker för barn (nöje), invandrare och specialpedagogiskt material. Krokom tycker det vore utmärkt om man kunde omfördela det regionala medieanslaget. Att se över var behoven finns idag. Kommunerna själva har inte råd att bekosta e-tjänster. Fjärrlån idag går inte som tidigare genom länsbiblioteket utan det sköter vi själva och lånar genom Libris. Talböcker köps inte längre in av JLB för att kunna skicka depositioner till kommunbiblioteken utan vi laddar själva hem från TPB. Önskvärt vore att vi kan få fortbildning i e-tjänster. Lägga resurser på gemensam webbportal. Grundpaket eller spetsdatabaser Fördel med grundpaket är att behovet täcks av det basala utbudet. Spetsdatabaser finns inte så stort behov (bortkastade pengar). Svårighet kan vara att enas om vad som är grundpaket då behoven är olika i kommunerna. Allt inom ljudboksbranschen och ny teknik är intressant då låntagarna skriker efter detta. Ragunda Finns det intresse i Ragunda kommun att länsbiblioteket omfördelar de regionala mediaanslagen till att köpa fler licenser på e-tjänster? Ja, det finns intresse i Ragunda kommun att omfördela anslagen till fler licenser. Vilka tjänster borde i så fall vara länsgemensamma? Mediearkivet, Presstext, Genline, Svar och e-böcker tex. Det är inte så ofta som det efterfrågas artiklar och släktforskning. E-ljud-böcker kommer det ju att bli större efterfrågan på när väl tjänsten kommer igång. Ska de regionala medieanslagen användas till ett grundpaket eller ska det vara "spets" databaser som kompletterar kommunernas egna grundbaser? Vi tycker att basen får kommunerna själva stå för. Typ Landguiden, NE mfl. Fördelar eller nackdelar med detta? Demokratiskt sett så är det ju viktigt att alla länsinnevånare har samma möjligheter att få tillgång till information. Nyttjandet är dock olika i länets kommuner. Det gäller ju att marknadsföra tjänsterna. Den intressanta frågan är om det blir billigare totalt sett att teckna länsabonnemang som sedan kommunerna betalar sin del av till länet. 3 (5)

4 Strömsund Mediearkivet är en databas som de vill ha. Databaserna är inte mycket efterfrågade i Strömsund vilket kan bero på att de inte marknadsförs. Gymnasieeleverna vill gärna ha information på svenska. E-böcker är en tjänst som de vill ha men har ansetts vara för dyrt. E-ljudbok verkar vara smidigt och användbart. De har varit till Åre och studerat Mediajukeboxen och tyckte den tjänsten var mycket intressant. Att kunna ladda ner böcker, musik och film för att också locka folk till biblioteket. De tycker att en del av detta kan omfördelas till e-tjänster. Kommunerna har inte råd att köpa in allt. Deras medieanslag skulle ha sänkts om det inte var för att de ansöker om KUR-pengar. Fortfarande behövs det köpas in kurslitteratur då allt inte finns som e-bok. De menar att båda alternativen behövs. Fjärrlånar gör de själva från andra håll och vad gäller talböcker så laddas de ner från TPB. Grundpaket eller Spetsdatabaser De tycker att alternativet med grunddatabaser behövs först och främst. Där vill de att bland annat e-böcker och mediearkivet ingår. Senare får man fundera på om behov finns av Spetsdatabas. De vill att fortlöpande utbildning i att söka i databaserna ska ges till all personal. Det räcker inte att enbart en person åker på utbildning. Åre E-böcker har man ingen erfarenhet av men vill naturligtvis ha detta. E-ljudböcker verkar vara mest intressant. E-bok tål att tänkas igenom vilket utbud man ska ha t ex i form av kurslitteratur. Mediejukeboxen är klockren och används mycket. Den uppdateras 1 ggn / månad med några nya titlar. De ska ev börja ta betalt för tjänsten. De är i stort sett nöjda med sitt databasutbud. De engelskspråkiga databaserna används flitigt av elever. Musikdatabas och tidskriftsdatabas är något de kan tänka sig. Svårt också att veta vilka databaser som finns. Marknadsföring av e-tjänster ser de som en viktig sak att arbeta för. Intresse finns för att omfördela det regionala medieanslaget. För de pengarna kan man komplettera utbudet av e-tjänster så att tillgängligheten ökar. Grundpaket eller Spets databaser De tror att man vinner på ett grundpaket. Marknadsföring kommer förmodligen att ske på nätet, affischer, prata med folk etc. Vi jobbar för en gemensam webbportal, gemensamt lånekort för remote access. Om det regionala medieanslaget omfördelas kanske vi även får råd att ha en par spetsdatabaser också. Nackdelen om något bibliotek har spetsdatabas så måste låntagaren åka in till biblioteket för att använda den. 4 (5)

5 Östersund Länsgemensamma nättjänster Vi tror att de nättjänster som främst motiverar en bred uppslutning i länet är de svenskspråkiga. De är lättast att använda i verksamheten och att marknadsföra till användarna. Detta bör dock inte utesluta bra och breda engelskspråkiga tjänster. Att en tjänst är svenskspråkig ska inte betyda att den automatiskt ska vara med i ett basutbud. Innehåll och användarvänlighet är viktigast. Omfördelning av regionalt medieanslag Diskussionen har varit uppe tidigare. Omfördelning är tänkbar, särskilt om ett fritt medieflöde införs inom länets kommuner. Fjärrlånevolymen har visserligen minskat, men är fortfarande hög. Om kommunbiblioteken kan låna mer från varandra kan fjärrlånevolymen minska ytterligare, och då kan medel frigöras för att läggas på t ex nättjänster. Grundpaket eller spetstjänster? Frågan är komplicerad. Digitala resurser bör ses som media, och då borde man hantera dem på samma sätt som t ex tryckta böcker. Grundbeståndet blir då ett kommunalt ansvar, medan de regionala medlen används på ett utjämnande sätt. Det skulle betyda att länsbiblioteket står för ett spetsutbud medan kommunerna står för grundutbudet. Egentligen bör frågan om upphandling av grundläggande nättjänster till folkbiblioteken föras upp på nationell nivå. Samtidigt består vårt län av en stor kommun, där hälften av befolkningen bor, och många små kommuner med minskande befolkning och ekonomiska resurser. Flera av de mest populära svenska nättjänsterna har av resursskäl aldrig köpts in till alla kommunbibliotek i länet. Det vore synd att helt välja bort möjligheten att teckna länsavtal på t ex engelskspråkiga nättjänster med ett brett och bra innehåll. Remote access på en tjänst är givetvis en fördel, men inte helt avgörande för om vi ska teckna avtal eller ej. Ofta är prislappen på remote access-tjänsten påfallande hög. E-boks- och e-ljudboksjänster är mycket intressanta. Efterfrågan på ljudbokstjänster är stor men det saknas ännu riktigt bra biblioteksanpassade tjänster som svarar mot allmänhetens önskemål. I och med den svenska lanseringen av Amazons nya läsplatta Kindle kan också efterfrågan på vanliga e-böcker komma att öka. Musiktjänster som Musikwebb och Naxos klassiska tror vi inte platsar i ett tänkbart basutbud (5)