Litterära arrangemang en publikfriare?

Transkript

1 Litterära arrangemang en publikfriare? Om synen på publik, andra arrangörer och framtiden hos litterära arrangörer i Göteborg. Susanna Martelin KV

2 Bakgrund och syfte Göteborg är en relativt liten stad med ett rikt och brett fält av litterära aktiviteter. Här finns förutom Bok&Biblioteksmässan ett Stadsbibliotek i omvandling, ett flertal andra aktiva bibliotek och otaliga föreningar, skriv- och läsecirklar. I den här rapporten ligger fokus på litterära arrangörer vars huvudsyfte är utåtriktad litterär verksamhet. Syftet med rapporten är att ge en liten överblick av Göteborgs litterära värld. Om man vill starta ett eget litterärt arrangemang eller samarbeta med de redan existerande är det relevant att veta vad som redan finns på marknaden. Jag vill också undersöka om det finns problem eller möjligheter inom området. Med ett så levande litterärt fält är det intressant att se om arrangemangen är välbesökta, hur arrangörerna förhåller sig till sin marknad och hur framtiden ser ut för litterära arrangemang. Frågeställningar De frågor jag försöker besvara i rapporten är: Hur förhåller sig arrangörerna till sin publik? Hur förhåller de sig till varandra? Hur ser de på framtiden för litterära arrangemang? Metoder Rapporten bygger främst på intervjuer med fyra olika litterära arrangörer i Göteborg. Intervjuerna är gjorda i april och maj De representerade arrangemangen är: ABF Göteborg som håller litterära symposier och författarfrukostar. Salongen som gör arrangemang där man blandar konstformer. Arrangeras av Ord&Bild, Daidalos och Göteborgs förening för psykoanalys. Forum för poesi och prosa som håller uppläsningar med författare från Norden. Arrangeras av Författarcentrum Väst. Textival som är en mässa för alternativ litteratur och som även arrangerar olika evenemang och projekt med fokus på litteratur och konst. Jag har också tagit del av artiklar, blogginlägg och diskussioner på Internet gällande litteraturens framtida form. Resultat Hur de litterära arrangörerna förhåller sig till sin publik Samtliga arrangörer anser sig ha god publiktillströmning, även om flera säger att de har haft färre besökare det senaste året. För dem som har olika arrangemang beror publiksiffrorna på vilket arrangemang det gäller, en del går bättre, andra sämre. Ingen av arrangörerna arbetar efter en marknadsplan med tydligt målgruppsfokus. Samtliga har en ambition att nå ut brett, men tycks ha olika definitioner av vad det skulle innebära. Man kan inte vara så bred att man når alla, det blir inte bra., säger en arrangör. Några av arrangörerna beskriver sina målgrupper med begrepp som litteraturläsare, intressenterna i sin vidaste mening, allmänheten. Någon säger att man inte så målmedvetet arbetar mot en målgrupp och någon att man inte vet vem målgruppen är. Alla anser att de i huvudsak når sin målgrupp. Samtidigt säger de att de inte når alla och att de givetvis är intresserade av att nå nya grupper. Vem som är i den faktiska publiken varierar beroende på arrangör. ABF anser sig 2

3 ha en blandad publik och tycker inte att det är problematiskt att få olika grupper att komma. Forum för poesi och prosa har en viss majoritet av vad som ofta anses vara den traditionella litterära publiken: medelålders kvinnor. Salongen har såpass få arrangemang bakom sig att de har svårt att få en överblick av sin publik, speciellt som de också behandlar olika konstformer. Textivals publik består till stor del av personer i åldrarna som intresserar sig för alternativ litteratur. Hur de litterära arrangörerna förhåller sig till varandra Arrangörerna förhåller sig mycket positivt till varandra. Stämningen dem emellan är god och viljan till samarbete hög. Samtliga anser att de kompletterar varandra bra och flera understryker vikten av att samarbeta och inte se varandra som konkurrenter. Man talar om att det är viktigt att det finns flera arrangörer. Göteborg har ett bra och livaktigt litterärt utbud trots att det inte är en särskilt stor stad. En arrangör tror att det är väsentligt att de olika arrangörerna stärker varandras varumärken för att befästa Göteborg som litteraturstad, vilket på sikt kan leda till att ge författarna högre status. Det finns ett flertal aktiva samarbeten och personer inom fältet som befinner sig på flera stolar. Carl Forsberg på Forum för poesi och prosa har varit med och startat Textival, som även har ett samarbete med ABF, vars arrangör Lena-Ulrika Rudeke sitter i styrelsen till Ord&Bild, som är med och arrangerar Salongen, o s v. Samtliga menar att de delvis delar publik med varandra. En arrangör säger att det finns en klick av människor som rör sig i den litterära sfären och går på alla arrangemang. De framhåller också att det inte bara är samma människor som går på allt. Vad de litterära arrangörerna tror om framtiden Arrangörerna hyser stor tillförsikt inför framtiden, både för sina egna arrangemang och arrangemang i stort. Man är säker på att behovet av litterära mötesplatser är stort och att det håller på att växa sig större. Det kommer alltid att finnas ett behov av att lyssna på andra människor och deras berättelser. I vårt stressade samhälle finns det kanske ett större behov av en lugn mötesplats och en av arrangörerna menar att det är en motreaktion att ägna sig åt litteratur, något de gärna uppmuntrar. De förutspår nya former för litterära arrangemang. De är överrens om att litteraturbranschen är i omvandling. Två av arrangörerna drar paralleller till musikbranschen. När produkten, i det här fallet boken, inte säljer lika bra som innan måste man som författare visa att man finns. Litteraturen blir personifierad, det personliga mötet med människan bakom litteraturen är det som ger det lilla extra. Alltså måste man som författare tänka på marknadsföring. En av arrangörerna menar att det gäller att hänga med, vad man än tycker om utvecklingen. Diskussion Arrangörernas brist på målgruppsanalys och ordentlig marknadsplan upplever jag som problematisk. Man tänker stort och brett, men har inte någon strategi för hur man ska nå ut. Jag tror att det är ett vanligt problem hos kulturproducenter i stort, men eftersom litteraturens område ofta anses vara smalt och svårtillgänglig tror jag att det är extra viktigt att man som litterär arrangör upprättar ordentliga planer. Det går inte att nå alla och det blir inte heller bra om man försöker göra det, precis som en av arrangörerna säger. Allmänheten är inte en målgrupp, allmänheten består av otaliga målgrupper. Utan en tydlig mottagare för sitt arrangemang blir det svårt att bedöma om det är välbesökt eller inte. 3

4 Arrangörernas starka vilja till samarbete upplever jag som positiv. Den inställningen hjälper både gamla och nya aktörer att komma ut på marknaden. Jag tror också som en av arrangörerna att vilja till samarbete kan hjälpa Göteborg att bli en stad där litteraturen och de litterära arrangemangen får än större vikt. Det finns förstås också en risk för likriktning. Om samma människor blir alltför involverade i alltför många arrangemang finns risken att man tappar objektivitet och att koncepten urvattnas. Att man redan nu ser samma publik på olika arrangemang kan ses som ett tecken på detta. Det är riktigt att litteraturbranschen går in i ett nytt skede, oavsett vad man må tycka om det. Boken som form håller på att förändras, den är på väg att digitaliseras på allvar. I Sverige har utvecklingen än så länge varit trevande, men det verkar som att det kommer att ändras. Förlag sluter avtal med Apple, vars läsplatta ipad spås en lysande framtid. Flera förlag satsar på egna läsplattor och fler och fler titlar ges ut digitalt. Det grälas om momser och prissättning av e-böcker. Fler och fler piratkopierar och laddar ner böcker på nätet än köper på lagligt sätt. I bloggsfären pågår hätska debatter för eller emot bokens digitalisering och vad det skulle innebära, e-boken höjs och sänks. Det är givetvis för tidigt att säga om litteraturbranschen håller på att gå samma öde till mötes som musikbranschen, men jag håller det för troligt. Givetvis kommer detta att påverka synen på litteratur och författare och därmed också de litterära arrangemangen. Det är möjligt, för att inte säga troligt, att mötet mellan författare och läsare kommer att få ökad betydelse, men det betyder inte att litterära arrangemang automatiskt kommer att få större publik. Det är upp till arrangörerna att se till. Slutsatser De litterära arrangörerna har allt att vinna på att tydliggöra sina målgrupper. Med en tydlig marknadsplan kan man undvika likriktning och också nå de människor som verkligen är intresserade av att komma. Jag tror inte att viljan att nå ut brett, som är så stark hos alla de intervjuade arrangörerna, alltid är den bästa ambitionen att ha. Om man vågar välja en målgrupp och riktar in sig mot den kan man få fler besökare till sina arrangemang, att försöka fånga in allmänheten kommer att sluta med att man inte riktar sig till någon. Antingen riktar man sig tydligare till sin målgrupp och får därför fler besökare ur den befintliga målgruppen, eller så ändrar man formen på sitt arrangemang för att nå andra grupper. Kanske behöver man rent av se över båda delar. En marknadsplan ger också en tydligare position, vilket jag tror kan underlätta för samarbeten. Om du vet vem du är, vad du gör och för vem du gör det, blir det lätt att samarbeta med andra utan att tappa bort sig själv i det. Det blir också lättare för nya arrangörer att förhålla sig till de befintliga arrangemangen och därmed komma in på marknaden. Och visst vill vi ha många olika litterära arrangemang i Göteborg, så att staden verkligen befäster sitt rykte som en spännande och dynamisk litteraturstad! I och med den på många vis revolutionerande utvecklingen är det viktigt för arrangörerna att upprätthålla en omvärldsanalys. I kommentarsfältet till inlägget All books ever written på bokhora.se skriver kommentatorn Bengt: Jag rekommenderar STARKT att ni ser till att informera er om vad som håller på att hända och hur detta påverkar kulturarbetare samt hur dessa kan dra nytta av det som händer. Jag vill rikta samma uppmaning till arrangörerna. Om man är uppdaterad kring utvecklingen kan man utnyttja den till sitt bästa och göra intressanta och aktuella arrangemang. Vad händer efter allt?, frågar sig Johanna Ögren i inlägget All books ever 4

5 written. Efter att all världens musik eller all världens litteratur finns tillgänglig i våra datorer? Om det ska bli som flera arrangörer har förutspått, att det litterära arrangemanget kommer att få större betydelse i och med den tekniska omvälvning som sker i litteraturbranschen, måste arrangörerna aktivt arbeta för att det ska ske. Jag tror att det personliga mötet är oslagbart, men det gäller för arrangörerna att ta reda på hur deras publik vill att detta möte ska se ut. Det är flera arrangörer som uttrycker att de på senare tid haft sämre publiktillflöde. För att detta inte ska bli en trend, utan att arrangemangen ska fortsätta att locka publik gäller det att omedelbart ta till åtgärder. Det gäller att ha en tydlig riktning och att vända den tekniska utvecklingen till sin fördel, innan den slagit igenom på allvar, så att litterära arrangemang verkligen blir en publikfriare. Källförteckning Artiklar: Tid för e-boken?, dn.se, ipad får Amazon att straffa förlagen, dn.se, Läsplattan en politisk pryl, dn.se, Svenska bokförlag siktar på iphone och ipad, dn.se, Bokälskare vänder e-böcker ryggen, dn.se, Entrydatum för samtliga artiklar: Bloggar: Entrydatum för samtliga blogginlägg: Intervjuer: Sewilius Berg och Lena-Ulrika Rudeke, ABF Göteborg, Linda Östergaard, Salongen, Peter Nilsson, Forum för poesi och prosa, Sandra Fogel, Textival,