SLBs resestipendium 2008 Rapport av Tuija Vartiainen och Ulf Hölke, bibliotekskonsulenter på Länsbibliotek Västmanland

Transkript

1 SLBs resestipendium 2008 Rapport av Tuija Vartiainen och Ulf Hölke, bibliotekskonsulenter på Länsbibliotek Västmanland Studieresa till Uleåborg/Oulu med besök på Uleåborgs stadsbibliotek och Uleåborgs universitetsbibliotek juni 2008 Rapport del 1 Boken kommer-verksamhet av Tuija Vartiainen Rapportens innehåll: 1. Varför ville vi åka till Uleåborg? 2. Vad fick vi höra och se? 3. Vad fick vi med oss? 1. Varför ville vi åka till Uleåborg? Boken-kommer verksamhet är ofta en ifrågasatt biblioteksservice eftersom tjänsten anses mycket personalkrävande. Det finns bibliotek som helt har lagt ner verksamheten i sin kommun och många bibliotek bromsar att bygga ut BK- servicen. I tidskriften Scandinavian Library Quarterly 2007:3 kan man läsa att stadsbiblioteket i Uleåborg har haft ett projekt inom BK-verksamheten där ett av syften har varit att effektivisera tjänsten. Vi ville närmare höra vad och hur biblioteket i Uleåborg hade tänkt och arbetat för att se ifall vi i Sverige kunde använda dessa erfarenheter i utvecklingsarbetet på våra bibliotek. 2. Vad fick vi höra och se? Uleåborg (Oulu på finska) är en stad som har vuxit i snabb takt under de senaste decennierna. År 1963 var invånarantalet I år har Uleåborg ca invånare, 12 % av invånarna är över 65 år. Utmärkande för dagens Uleåborg är IT relaterad forskning och företagande. Universitetet har studerande. Ur biblioteksstatistiken 2006: Stadsbiblioteket har 12 filialer och 101medarbetare. Biblioteksvisning för 493 grupper inkl personer. Undervisning av informationssökning för 190 grupper inkl personer. Utlåning: 24,2 lån per person. Öppettid: 567 timmar/vecka Biblioteksservice kostade 51,87 per person. Samtidigt som det fanns ett växande behov av boken-kommer-tjänster fanns det inte möjligheter att anställa mera personal. Genom att utveckla verksamheten ville man nå både effektivare och bättre service för biblioteksanvändare som själva inte kunde komma till biblioteket. 1 Uusi tietosanakirja 15. osa, 1967, s

2 Tankarna om BK-verksamheten aktualiserades sommaren 2003 när två IT-företag, TietoEnator och Audio Reader, tog kontakt med biblioteket. Idag ägs TietoEnators biblioteksdel av Axiell. Det konstaterades att det var ett gemensamt intresse att utveckla tjänster med hjälp av IT-teknik för hemmaboende äldre personer. Dessa diskussioner blev början till ett gemensamt utvecklingsprojekt. Projektets syfte var att utveckla ett IT-baserat helhetskoncept för välfärdstjänster, som erbjuder riktade individuella nättjänster till äldre och personer med funktionsnedsättningar. Utvecklingsarbete med bibliotekets hemservice var alltså en del av ett större projekt. I arbetsgruppen ingick personal både från biblioteket och från äldreomsorgen. Arton personer var involverade på biblioteket. Alla som arbetade i projektet gjorde det vid sidan av sitt ordinarie arbete. Filialbiblioteken var med i arbetet. Biblioteket hade följande mål i projektet: Testning och utveckling av användargränssnittet som hade utvecklats i huvudprojektet. Utveckling av bibliotekets katalogdatabas. Organisering av BK tjänsten och utveckling av logistik Undersökning av användningen av elektroniskt material och testning av det. Introduktion och evaluering av de nya tjänsterna. Sammandraget konstaterar man i slutrapporten av projektet 2 att som resultat av projektet finns det färdiga, testade nya biblioteksanpassningar för BK-låntagare. Anpassningar som kan direkt användas i produktionen. Projektet hade även indirekt samhällspåverkan. Utveckling av nättjänster gör biblioteksanvändande lättare för personer som själva inte kan komma till biblioteket och bidrar till att de äldre kan bo hemma längre. Bibliotekens samhällsansvarsprincip bidrar till en bättre boendemiljö känsla av trygghet. Utvecklingen av det nya systemet hade olika skeden. Den första tanken var att skapa ett så gott som helt automatiskt system, som skulle bidra till att också kunderna själva kunde sköta sina biblioteksärenden. När dagen för BK-sändningar närmar sig skulle programmet automatiskt reservera materialet enligt sökprofilen i den programmerade kalendern. Biblioteksarbetaren skulle då enbart behöva hämta materialet på hyllan, låna ut till kunden och skicka till vaktmästaren/transportservicen som levererade materialet till kunden. Användargränssnittet borde vara så tydligt att BK-låntagare eller en person med hennes/hans fullmakt skulle kunna använda det själv. Att skapa ett helt automatiskt system utan inblandning av biblioteksarbetare visade sig orealistiskt av flera skäl. Det skulle ha varit svårt, om inte omöjligt, att skapa sådana sökprofiler så att det material som fastnade där skulle passa kunden. Textstorleken kunde vara fel, språket som biblioteket använder när det beskriver materialet är så långt från vardagsspråket att det inte var lätt för kunden att hitta det önskade materialet i beståndet. Särskilt äldre kunder anser att det är viktigt att ha en egen kontaktperson på biblioteket. En del av arbetet som biblioteksassistenter tidigare hade gjort gick dock över till det nya systemet. Beskrivningen av materialet i katalogdatabasen förbättrades. Nya nyckelord lades till och ämnen för skönlitteraturen fastställdes. 2 Heroja, Kyrki, Saraste, Oulun kaupunginkirjasto-maakuntakirjaston kotipalvelutyön kehittäminen, 2008, s. 5. 2

3 Boken kommer-verksamheten organiserades områdesvis. På det sättet blev materialleveranserna till kunderna enklare. Kontakterna till äldreomsorgen blev bättre och nya BK-låntagare förvärvdes. Projektet ökade bibliotekspersonalens kunskaper, både när det gäller IT-kunnande och kännedom av litteraturen. Bibliotekspersonalen som arbetar med BK-verksamheten måste få adekvat utbildning för att kunna använda systemet. Systemets fördelar blir tydliga först när personalen har lärt sig att använda det. 3. Vad fick vi med oss? Boken kommer-service kan räknas till en av kommunens välfärdsservicetjänster som skapar trygghet hos kunderna. Det är naturligt att Boken kommer-tjänster bygger på närhetsprincipen. Varje bibliotek, varje filial har given lokal förankring. Det medför att den närmaste biblioteksenheten ansvarar servicen till sina BK-låntagare. När man på biblioteken utför utvecklingsverksamhet som har så här tydligt tangerar andra politikområden inom kommunen, i det här fallet äldreomsorgen, är det viktigt att planering och rollfördelning sker i samverkan med de berörda förvaltningarna. De stora och mellanstora biblioteken skulle ha mest nytta av lösningen.. Personalen anser att systemet effektiviserar och sparar arbetstid. Tyvärr har man inte gjort några mätningar hur mycket arbetstidsbesparning är. Axiell deltog i BK-projektet i Uleåborg. Axiells roll i att sprida och eventuellt omarbeta lösningar som har utvecklats i Uleåborg spelar en avgörande roll om biblioteken i Sverige ska kunna få ta del av detta utvecklingsarbete. Rapport del 2 Navigationssystem/guide för att hitta medier i ett bibliotek av Ulf Hölke Innehållsförteckning: 1. Bakgrund Varför ville vi åka till Uleåborg? 2. Vad fick vi se? Höra? 3. Vad vill vi gå vidare med? 4. Hur sprider vi våra erfarenheter? 1. Bakgrund, varför ville vi åka till Uleåborg? I samband med spaning om olika tekniska infohjälpmedel på bibliotek hittade jag en intressant artikel på Internet om ett försök på Uleåborgs universitet. De hade tagit fram ett navigationssystem som gjorde att studenterna kunde hitta medierna i biblioteket på nytt sätt via trådlöst nät och information + position på handdatorer (PDA), Jag var också i kontakt med Johannes Wagner, Wagner Form, och diskuterade olika idéer om informationssystem på bibliotek. Dessutom läste jag en artikel i Scandinavian Library Quarterly om ett intressant Boken kommer projekt, effektivisering av Boken kommer verksamhet i Uleåborg som jag informerade min kollega Tuija Vartiainen om. De båda projekten i Uleåborg var så pass intressanta att vi beslutade oss för att söka Sveriges Länsbibliotekariers resestipendium 2. Vad fick vi se och höra? Uleåborgs universitet, sex fakulteter, varav den tekniska fakulteten är den största, sju bibliotek varav tre bibliotek på Linnanmaa campus, studerande, 3

4 De studerande har fri tillgång till kursböcker. 105 anställda på universitetsbiblioteket. Pliktexemplar till Uleåborgs universitetsbibliotek. Varje studerande måste klara av en informationssökningskurs för att få ut sin examen. Uleåborg hade 1960 ca, invånare, idag ca invånare. Vi tror att universitetet betyder mycket för denna befolkningsutveckling. Navigationssystemet SmartLibrary Location-Aware Mobile Library System Idén om en ny teknisk lösning för att hjälpa studerande och bibliotekspersonal på Uleåborgs universitetsbibliotek att hitta medierna på hyllorna växte fram Bibliotekets personal och forskare på Media Team på Tekniska fakulteten arbetade fram ett projekt. Forskarna på Media Team var intresserade av att testa in real life olika typer av trådlösa navigationsapplikationer i rums- och stadsmiljöer på invånare i Uleåborg. Forskarna tog fram en prototyp, som man sedan testade på studerande i universitetsbiblioteket. Prototypen SmartLibrary Location-Aware Mobile Library System SmartLibrary, är en prototyp, en elektronisk guide som hjälper användarna att hitta böcker och annat material i biblioteket. Hjälp ges i form av en kartbaserad vägledning på en handdator/mobil och som leder användaren till målet/bokhyllan. I biblioteket finns trådlös uppkoppling i form av WLAN. Tjänsten är en helt programvarubaserad lösning. Användandet av SmartLibrary kan exempelvis gå till så här: En användare besöker biblioteket. Han/hon är där för att hitta en viss roman av Tolkien. Användaren tar sin handdator/mobil och knappar in bibliotekets webbplats. Han/hon knappar in författarens namn i sökrutan. Han/hon får tillbaka ett svar/resultat var boken finns och vilken plats boken har. Bokens nummer är PL 820/89engl Tolkien JRR, hänvisar till engelska böcker. Användaren vet inte var platsen är belägen i biblioteket, så han/hon ber SmartLibrary om vägledning. Hyllan med boken visas på bibliotekets karta samt den kortaste vägen från användarens aktuella position till hyllan. Användaren följer vägen på handdatorn/mobilen till hyllan och han/hon hittar boken lätt. SmartLibrary tjänsten är byggd ovanpå två befintliga system, nämligen OULA och SmartWare. OULA är onlinekatalogen i universitetsbiblioteket i Uleåborg. SmartWare är en prototyp för systemarkitektur som byggdes på Uleåborgs universitet för att ge utvecklade mobila multimediatjänster. SmartLibrary finns i det största biblioteket på universitetet i Uleåborg. Bild (a) visar WLAN kopplingspunkter för trådlöst internet som installerats på första våningen i biblioteket. Det finns sex kopplingspunkter för att visa mer exakt WLAN-positionering på den mobila enheten. Positioneringen genomförs med Ekahaus positionsbestämningsteknik. Bild (b) Det finns tre datafiler som nyttjas i SmartLibrarytjänsten: Ekahaus klient, SmartServices programvara och en webbläsare. Ekahaus klient mäter WLAN signalens egenskaper på klientenheten och skickar dem till Ekahaus positioneringssystem, som beräknar den plats användaren befinner sig på. Webbläsaren används för att avläsa OULA-pda (handdator) användargränssnitt. OULA-handdator är en webbapplikation som är anpassade för små enheter, typ handdatorer, vilket ger en enkelt men kraftfullt tillgång till databasen OULA. Användaren åberopar vägledningstjänsten i SmartServicesprogramvaran genom att klicka på en hyperlänk. SmartServices kommunicerar med SmartWareservern för att lokalisera användaren och hyllorna. Placeringen av bokhyllor lagras i SmartWaredatabasen. Lokaliseringsuppgifter om användaren och hyllor överförs till vägledningstjänstens användargränssnitt via SmartWareservern. 4

5 (a) Lokaler för WLAN-basstationer på första våningen på det största biblioteket på Uleåborgs universitet. (b) Arkitektur SmartLibrarysystemet (c) Frågeprefixet, sökning på Tolkien i OULA-handdator (d) Resultatet av sökningen 5

6 (e) Visualisering av kartan med vägledning/guide till hyllan där boken skall finnas. Utvärdering En användartest utfördes för att ta reda på om SmartLibrary verkligen bidrar till att hitta medierna på hyllorna på ett bättre sätt. Användartestet och utvärderingen som utfördes i det största biblioteket på Uleåborgs universitet visade att SmartLibrary hjälpte bibliotekets användare att hitta böcker lättare i jämförelse med konventionell hyllklassificering. Slutsats: Den nödvändiga utrustningen och förändringar av fysiska hyllor gör det dock svårt och dyrt att installera dessa system i stora offentliga bibliotek. 3. Vad vill vi gå vidare med? Navigationstekniken inomhus är fortfarande en väldigt dyr och komplicerad teknik, det visar Uleåborgs universitetsbiblioteks försök med SmartLibrary. Vi tror dock att navigationstekniken kan utvecklas mera, att eventuellt ett eller flera företag kan ta fram en bra produkt inom några år. Inom mobiltelefonområdet utvecklas nya tjänster och NFC (Near Field Communication) är en byggsten i den nya mobila infrastrukturen. NFC kommer att byggas in i hundratals miljoner mobiler. Den tekniken underlättar olika tjänster via mobilen. Det kan gälla betalningar, identifikation, att få information, att ladda ner musik etc. Intresset är alltså stort för att bygga in fler tjänster i telefonen och en tjänst kan säkert vara att kunna navigera och hitta medier i biblioteket. 4. Hur sprider vi våra erfarenheter? Vi tänker rapportera våra erfarenheter och vår dokumentation från studiebesöken till Sveriges Länsbibliotekarier, våra arbetsgrupper inom biblioteksområdet i Västmanland, LIM-nätverket, till företag inom bibliotekssektorn, exempelvis Axiell, Teknikhuset, Wagner Form. 6