En utredning på uppdrag av Länsbibliotek Östergötland av Elisabeth Erikson. Oktober Gemensam satsning på: RFID Biblioteksdatasystem Lånekort

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En utredning på uppdrag av Länsbibliotek Östergötland av Elisabeth Erikson. Oktober 2007. Gemensam satsning på: RFID Biblioteksdatasystem Lånekort"

Transkript

1 En utredning på uppdrag av Länsbibliotek Östergötland av Elisabeth Erikson Oktober 2007 Gemensam satsning på: RFID Biblioteksdatasystem Lånekort

2 Tack till: Elisabeth Alvbåge, Göteborg Christer Bergqvist, Kalmar Cristina Csanady, Stockholm Folke Frömmert, Sölvesborg Kia Gumbel, Stockholm Eva Helgesson, Göteborg Samt bibliotekschefer och systemansvariga som deltagit i denna undersökning

3 Innehåll Metod och underlag 5 RFID-satsning på folkbiblioteken i Östergötlan 6 Allmänt 6 Media 7 Kostnader för olika typer av RFID- taggar 7 Enkätsvar för Östergötland: 8 Andras erfarenheter och exempel 8 Konvertering 9 Gemensam konverteringsutrustning och annan RFID- utrustning 9 Andras erfarenheter och exempel 10 Tidskrifter och Periodika 11 Enkätsvar från Östergötland 11 Nyförvärv av media: 11 Självbetjäning /Automater 11 Allmänt: 11 Enkätsvar från Östergötland: 12 Andras erfarenheter och exempel 13 Larm 13 Allmänt: 13 Enkätsvar från Östergötland 14 Andras erfarenheter och exempel 14 Gemensamt Biblioteksdatasystem 15 Allmänt 15 Gemensamt biblioteksdatasystem i Östergötland 16 Enkätsvar från Östergötland 17 Andras erfarenheter och exempel 17 Gemensam katalog 20 Allmänt: 20 Enkätsvar från Östergötland 20 Andras erfarenheter och exempel 20 Gemensamt lånekort 21 Allmänt 21 Regionalt eller nationellt lånekort 21 Enkätsvar från Östergötland 22 Andras erfarenheter och exempel 22 Problematiken kring smarta kort 23 SLUTSUMMERING 23 Slutsats: 23 Starta processen med en RFID-satsning 23 Påbörja diskussionen kring gemensamt biblioteksdatasystem 24 Gemensamt lånekort - Avvakta utvecklingen 24 Litteraturlista och referenser 25 Bilagor: 26

4 4 Inledning Länsbibliotek Östergötland har under juni- sept uppdragit åt undertecknad att utreda förutsättningarna och behoven inför en föreslagen länsgemensam satsning på RFID, länsgemensamt biblioteksdatasystem och lånekort, på biblioteken i Östergötland Utredningen har gjorts med Pengar från Regionförbundet Östsam, och skall eventuellt ge underlag för en kommande EU-ansökan. Skövde den 15 oktober 2007 Elisabeth Erikson

5 5 UPPDRAG Utredningen skall utreda förutsättningar och behov inför: 1. Gemensam RFID- satsning på biblioteken i Östergötland. 2. Länsgemensamt biblioteksdatasystem 3. Länsgemensamt lånekort: METOD OCH UNDERLAG Allmänt: Ett frågeformulär (enkät) har skickats till samtliga kommunbibliotek i Östergötland: (se Bilaga) Jag har besökt 9 östgötabibliotek och telefonintervjuat övriga biblioteks och systemansvariga samt skickat följdfrågor via e-post. Jag har också använt mig av kompletterande uppgifter från SCB och Bibliotekskalendern. Undersökningen har omfattat:: 13 kommuner 33 filialer 3 bokbussar: Linköping. Motala och Norrköping 3 skolbibliotek: Facetten i Åtvidaberg, Nyströmska skolan i Söderköping samt Bergska skolan i Finspång. Som jämförande exempel har jag använt mig av Göteborgs stadsbibliotek eftersom Göteborgs kommun ( inv.), är storleksmässigt jämförbar med Östergötland ( inv.), samt har 24 stadsdelsbibliotek som ingår i samma biblioteksdatasystem. Göteborg har under 2007 startat övergången till RFID, med start på Göteborgs stadsbibliotek och därefter med en successiv introduktion på Stadsdelsbiblioteken. Underlag för RFID-utredningen Som underlag har jag främst använt mig av Kia Gumbels utredning: RFID på bibliotek: en kartläggning, Uppsala 2006 samt av Cristina Csanadys och erfarenhet er från Stockholms RFID-introduktion, förmedlade vid föreläsningar och vid diskussioner i NABIS RFID-grupp under år Jag har också intervjuat Elisabeth Alvbåge och Eva Helgesson, Göteborgs Stadsbibliotek Jag har vidare talat med leverantörer av RFID och självbetjäningsutrustning under en rundvandring på Bok & Bibliotek Underlag: Gemensamt Biblioteksdatasystem: Utredningar och informationsmaterial från: Umeåregionen, Värmland och Gävleborg Intervju med Elisabeth Alvbåge och Eva Helgesson Gbg stadsbibliotek, En utredning på uppdrag av Länsbibliotek Östergötland av Elisabeth Erikson oktober 2007

6 6 Telefonintervju med Christer Bergqvist, Kalmar. plus telefonsamtal med Sölvesborg ang. avtal för serverdrift (bilaga) Underlag: Länsgemensamt lånekort: Erfarenheter från diskussioner i NABIS rfid grupp 2007 samt i IT-konsulenternas SmartCard-grupp. Övriga rapporter och underlag som hänvisas till i utredningen, finns förtecknade sist i rapporten, RFID-satsning på folkbiblioteken i Östergötland Allmänt Vad är RFID? Radio Frequency Identification En RFID-etikett för märkning av biblioteksmedia, - även kallad Tagg består av en etikett innehållande ett datachips som svarar när det aktiveras av radiovågor från en sändarantenn, Till biblioteksmedia används främst sk passiva RFID, med frekvensen 13,56 Mhz. I denna typ av RFID finns ingen egen kraftkälla, utan chipset arbetar med energin från en sändande antennen. Livslängden på ett chips beror på antalet transaktioner som chipset klarar att läsa. Ett chips bör klara minst transaktioner. I chipset finns inprogrammerad information om vilken typ av media det märkta objektet är, samt en hänvisning in i bibliotekssystemet. Chipsets information lagras enligt den s.k. danska datamodellen, som är en de-facto-standard i Norden Den Danska datamodellen skall enligt utredningsdirektiven ingå i en framtida kravspecifikation för RFID i Östergötland. De flesta RFID-chips för bibliotekssektorn tillverkas av Philips eller Texas Instruments. Båda typerna kan användas, men Stockholms stadsbibliotek använder sig i dagsläget av Philipschips, då dessa anses passa bäst samman med den danska datamodellen. Chipsen behöver också vara överskrivningsbara, för att undvika att RFID-etiketten måse bytas ut när biblioteket behöver göra förändringar i chipsens innehåll. RFID kan beskrivas som nästa generation av etiketter för märkning av medier inom bibliotek. När RFID ersätter de befintliga streckkodsetiketterna på bibliotekets medier, övergår märkningen från att ha varit en metod för att identifiera enskilda biblioteksmedia till att bli en del i ett logistikbaserat arbetssätt som innefattar ökade möjligheter till automatisering, lokalisering av media, enklare system för låntagarna samt ergonomiska och tidsmässiga vinster för personalen. En RFID-baserad biblioteksverksamhet har också visat sig vara både driftssäkrare och lättare än en streckkodsbaserad hantering - för både personal och låntagare

7 In- och utlån via RFID-teknik, fungerar i princip enligt följande: Medier och lånekort läggs på antennen. Inga vridmoment behövs för att korrekt avläsning skall ske. Flera medier kan registreras samtidigt. Saknade objekt i medieemballagen upptäcks av systemet. 7 Biblioteken i Nacka och Upplands Väsby var tidigt ute med att upptäcka fördelarna med RFID. Stockholm gjorde också tidigt en massiv satsning på automatisering och RFID genom projektet Tid för tillväxt genom automatisering, som frigjort tid för arbetet med övriga projektmål som Barn och ungdomars läslust och språkutveckling, Vuxnas livslånga lärande och Virtuella tjänster. Allt fler bibliotek har sedan dess gått över till RFID. Under våren/sommaren 2007 startade också Göteborgs stadsbibliotek övergången till RFID inom hela kommunens bibliotekssystem. Media Beräkning av MEDIA-beståndet: På vilka enheter bör medierna RFID-märkas? Böcker och andra medier rör sig inom en kommuns eller ett läns bibliotekssystem: De kan lånas mellan huvudbibliotek och från filialer, återlämnas på ett annat HB eller annan filial. Att snarast uppnå en enhetlighet, - dvs RFID -inom hela bibliotekssystemet, rekommenderas! Att arbeta med dubbla system kan bli problematiskt då in- och utlån, på- och avlarmning via RFID inte kommunicerar med det streckkodsbaserade systemet. Hybridautomater finns att köpa eller leasa, men dessa fungerar inte alltid optimalt. Hur beräkna underlag för inköp/upphandling av rfid? Inför en beräkning av kostnaden inför en framtida RFID- övergång, är det viktigt att bestämma vilka medier som skall RFID märkas, och vad man kan avvakta med, samt beräkna storleken på det aktiva mediebeståndet. Då priset på chipsen inte är en oväsentlig del av kostnaden är en rejäl gallring inför RFID-övergången alltid att rekommendera! Här måste varje dock varje bibliotek välja utifrån sina egna förutsättningar! Kostnader för olika typer av RFID- taggar Tryckt material: En RFID- tagg för tryckt material kostar i dagsläget runt 2.50 kr / etikett, vid en större upphandling. Priset på RFID pressas allt mer och enstaka öre kan vara avgörande vid en stor upphandling! AV-material: CD och DVD-skivor innehåller metall, vilket avskärmar antennens radiovågor. Därför krävs starkare och dyrare etiketter, cirkapris: Ibland behövs även en etikett med en förstärkande antenn, en s.k. Booster, som kostar mellan kr. En utredning på uppdrag av Länsbibliotek Östergötland av Elisabeth Erikson oktober 2007

8 8 Emballage för AV-material: På grund av att metallen i en CD-skiva har en avskärmande effekt kan man inte ha många CD-skivor i samma emballage. Antalet kan dock variera, beroende på vilken typ av förpackning man väljer. I Stockholm har man funnit att 6 CD kan läggas i samma emballage om skivorna ligger fixerade i emballaget. Detta gör att man i hårda emballage, kan lägga upp till 6 skivor medan mjuka emballage bör innehålla högst 3 skivor. Skivorna behöver ligga med minst 1cm förskjutning för att kunna avläsas korrekt. Att beräkna kostnadsunderlaget för varje enskilt biblioteks behov av RFID-etiketter för AV-media är svårt att göra utifrån generella mallar. Bestånden av CD-musik, Ljudböcker, Daisyskivor, språkkurser m.m. varierar mycket i storlek från bibliotek till bibliotek. Rekommenderade tumregler för beräkning av antalet CD som ingår i CD-musik är 1.25 skivor / emballage. Beträffande ljudböcker är en tumregel ca 12 skivor/emballage. Finns extra material i emballagen? Då bör detta också märkas! Allt som behöver räknas vid återlämning, bör också RFID-märkas. Vissa AV-media kan tänkas bli föråldrade inom en snar framtid. Kassettband och Videoband kommer troligen mycket snart att försvinna! CD- ersätts av MP3. Gallra eller behålla? RFID-märka, eller inte? Man kan också välja att endast märka emballaget eller enstaka skivor i emballaget, t.ex. Sista skivan i en ljudbok dvs. den som oftast brukar glömmas kvar i spelaren. Hur man än väljer att RFID-märka AV- materialet, bör man göra det utifrån ett genomtänkt resonemang som rättfärdigar kostnaden. Enkätsvar för Östergötland: Öppna hyllor: objekt Magasin: objekt AV-material: objekt (OBS flera CD- i varje objekt) Utlån av tidskrifter via RFID: nummer Totalt RFID-etiketter för tryckt material samt ca AV-etiketter Därtill kommer ett årligt behov av etiketter till nyförvärvade media. (Se SCB-statistik i % över bibliotekens nyförvärv) samt till tidskriftsutlåning Andras erfarenheter och exempel Erfarenheter från Göteborg: Våren 2007 ingick ca exemplar i Göteborgs biblioteksdatasystem, Till dem har Göteborg hittills beställt boketiketter och ca etiketter för CD och DVD. I upphandlingen angavs att chipsen skall klara minst transaktioner

9 Konvertering 9 En konvertering till RFID liknar till stora delar en ometikettering av mediebeståndet, där nya etiketter ersätter de gamla, men med flera viktiga skillnader: En streckkodsetikett avläses optiskt via en scanner medan en RFID-etikett arbetar med radiovågor. Därför kan ej befintliga scanners som arbetar via optisk avläsning användas för RFID. Chipset i RFID-etiketten kan också innehålla mer information än en streckkodsetikett. En konvertering från streckkod till RFID tillgår på följande sätt: 1. Mediet förses med en RFID-etikett 2. Streckkoden läses in 3. Mediet läggs på RFID-läsaren (Antennen) 4. Registreringen visas på skärmen Ca 80 % av det aktiva beståndet bör vara märkt innan RFID tas i bruk på biblioteket. Gemensam konverteringsutrustning och annan RFID- utrustning Biblioteken i Östergötland är intresserade av att skaffa gemensam konverterings- utrustning. Centralt upphandlade konverteringsutrustningar kan cirkuleras mellan de olika biblioteken. Detta kräver dock planering och logistik! Behovet att köpa eller leasa konverteringsutrustning, är också beroende av hur många bibliotek som vill starta RFIDövergången samtidigt, En plan behöver därför upprättas för i vilken ordning biblioteken önskar starta rfid-övergången. Därefter upphandlas konvertering och utrustning. Även annan RFID-utrusting kan upphandlas gemensamt. Varje bibliotek måste i sådant fall inventera sina flöden och behov av utrustning. Hur många arbetsplatser och diskplatser behöver utrustas? Det finns också RFID-utrustning i form av hylläsare som lokaliserar gömt eller försvunnet material, och som hjälper till att hålla ordning i hyllorna. Denna utrustning kan ännu bara arbeta offline, d.v.s. uppgifterna från bibliotekskatalogen, måste först tankas över till utrustningen innan arbetet kan börja. Detta har gjort att utrustningen ännu inte känns färdigutvecklad. I Göteborg har man ändå diskuterat att köpa in 1-2 exemplar för testning! En RFID konvertering av böcker och annat svartskriftsmaterial anses vara mycket enkel om man jämför med ett byte av streckkodsetiketter, eftersom färre moment krävs. Material som står i magasin eller andra slutna utrymmen, kan RFID-märkas först i samband med utlån, men detta innebär då ett extra arbetsmoment för personalen i samband med framtagningen. RFID-märkning av AV-material tar också betydligt längre tid än märkning av böcker då varje emballage ofta innehåller flera CD eller olika typer av media. Själva fästandet av rfid-taggen på CD-skivor tar också längre tid, då den måste fästas med omsorg och med En utredning på uppdrag av Länsbibliotek Östergötland av Elisabeth Erikson oktober 2007

10 10 hjälp av särskild utrustning. Vinsterna med att RFID-märka samtliga objekt i AV-medierna dock är stora, då personalen slipper det tidsödande momentet att kolla och räkna delarna i återlämnade AV medier. Andras erfarenheter och exempel Erfarenheter från Göteborgs-konverteringen: (Chipsningen) Göteborg har i dagsläget 6 chipsstationer samt 8 vagnar, varav 4 är köpta och 4 är inhyrda Samtliga i personalen chipsar. Assistenter bibliotekarier, bokuppsättare, chefer, städerskor, m.fl. - Ingen extern personal har använts förutom 5 sommaranställda bokuppsättare. Under sommaren 2007 bestämdes att varje anställd skulle chipsa 10 tim/vecka Chipsningspassen på två timmar vardera, bokades av var och en enligt ett s.k. tvättstugeschema. Chipsningen skedde mellan kl man fick välja att arbeta ensam eller tillsammans i team. I snitt kunde ett 2-personersteam chipsa ca 750 böcker varje 2-timmarspass. Efter sommaren behövde personalen endast chipsa 1 tim/vecka. Medierna i Göteborgsmagasinen kommer inte att chipsas i någon större utsträckning. En framtida gallring kommer att göras. Därför kommer magasinsböckerna att chipsas först vid framtagning Samtliga i personalen har upplevt RFID-märkningen som enkel, jämfört med streckkods märkning. AV-materialet tar dock betydligt längre eftersom det ingår flera delar i varje emballage och att det tar tid att fästa etiketterna rätt. Eftersom visuella exemplarnummer fortfarande behövs i böckerna, används även de gamla streckkodsetiketterna. För nyförvärven har Bibliotheca levererat en skrivare med programvara som genererar unika exemplarnummer. Vid chipsningen av nyinköpta media skrivs en enkel etikett ut med ett exemplarnummer som knyts till chipset i bibliotekssystemet. Etiketterna är betydligt enklare än streckkodsetiketter och kostar ca 2 öre st Stadsbiblioteket höll öppet under hela chipsningsprocessen. Till att börja med stängdes hyllorna av, men eftersom avstängningarna ignorerades av besökarna, beslöt man att låta besökarna att gå i hyllorna. Inget större problem visade sig uppstå av detta. Övriga tips från Göteborgskonverteringen Problem vid AV-etikettering: RFID-etiketten täcker gamla streckkodsetiketterna Fästandet av den nya RFID-etiketten måste göras omsorgsfullt, bubblor under etiketten gör att läsningen går sämre. Etiketterna kan också påverka balanseringen av skivan i olika CD-spelare. Gbg har valt mjuka emballage, eftersom det var det som fanns att tillgå. Därför max 3 skivor per emballage.

11 11 CD-böcker anses vara något som kommer att försvinna på sikt, därför chipsas endast emballaget. Om någon cd visar sig vara försvunnen, gallras boken. I Språkkurserna chipsas däremot alla delar - både böcker och CD. Vissa skivor innehåller mer metall än andra varför en kraftigare etikett (Booster) behövs. Materialet i vissa Daisyskivor gör att RFID- etiketterna inte fäster. Tidskrifter och Periodika Nästan samtliga bibliotek i Östergötland tillåter hemlån av tidskrifter. De flesta bibliotek önskar också låna ut tidskrifter via bibliotekssystemet. I dessa fall behöver varje enskilt tidskriftsnummer RFID-märkas. Tidskrifter i magasin kan ev. lånas ut mot kvitto eller via RFID-märkta årgångssamlare, men då återstår den manuella kontrollen vid återlämnandet. Enkätsvar från Östergötland: 12 bibliotek i Östergötland lånar eller önskar låna ut tidskrifter via bibliotekssystemet. Finnspång har valt att avvakta. Totalt ca tidskriftsnummer per år Nyförvärv av media: RFID- etiketter i media vid nyförvärv Biblioteken i Östergötland köper sina nyförvärv främst från Adlibris, Bokus och BTJ. Bokus: Bibliotekets egna etiketter skickas till Bokus, varefter boken chipsas gratis. Adlibris / Bookia: RFID-märker med Philips-chips. Pris 10 kr för något/några av följande alternativ: stöldskydd, egen etikett, egen stämpel, rfid-etikett. Standard är tomma chips, men Linköpings UB har valt förprogrammerade chips! BTJ RFID-märker böcker med chips enligt önskemål. Etiketterna levereras oladdade från BTJ och fästs i normfallet på bakre pärmens insida. Pristillägget per bok är 4.50 kr Det framtida årsbehovet av RFID för östgötabiblioteken, kan troligen beräknas på nyförvärven i procent (Anges i SCB-statistiken ) kompletterat med årsbehovet för tidskriftsutlån. Självbetjäning /Automater Allmänt: De utlåningsvolymer (> utlån) som ibland anges som tumregel för att motivera inköp av automater, kan i dagsläget i inte längre sägas vara relevanta. Cristina Csanady, på Stockholms stadsbibliotek, menar att med RFID- automater är ingen biblioteksenhet i dag för liten för att införa självbetjäning. En utredning på uppdrag av Länsbibliotek Östergötland av Elisabeth Erikson oktober 2007

12 12 I Silkeborg i Danmark finns nu en dygnet-runt-öppen filial, där låntagarna själva lånar och ges tillträde till biblioteket via RFID, även på tider då tjänstgörande personal saknas. Självbetjäningsutrustning finns både att hyra och leasa från flertalet leverantörer. RFIDautomaten anses ha en längre livslängd (i genomsnitt 10 år) i förhållande till streckkodsautomaten (6-7 år), men om leasingalternativet väljs slipper biblioteken problemen med att äga föråldrade automater. När självbetjäning finns att tillgå, är det viktigt att utnyttjandegraden blir så hög som möjligt! Allt utlåningsbart material på öppna hyllor bör helst RFID-märkas, dels för att minimera personalens arbete - dels för att undvika förvirrande undantag för låntagarna. I de fall man ej har möjlighet att RFID-märka hela mediebeståndet i biblioteket, finns det hybridautomater, som hanterar både RFID och streckkod - men blandsystemen fungerar inte alltid optimalt och är dessutom krångliga att förstå för låntagarna. Ett bibliotek som idag använder hybridautomater är Stockholms Universitetsbibliotek. Köpa eller leasa utrustning? Troligen kan det ur driftssynpunkt vara förmånligt att leasa utrustning, då man endast betalar för funktionen självbetjäning med fastställda uppdateringar och utbyten av utrustningen. En svårighet kan dock vara att leasingkostnaden belastar driftsbudgeten istället för investeringsbudgeten. Ett alternativ till nyinköp eller leasing är att bygga om befintliga automater. Vissa automater går att bygga om Dock inte alla! Att bygga om en befintlig automat kan kosta mellan kr, beroende på om automaten är RFID-förberedd eller inte. En bra ekonomisk beräkning för köp av utrustning vid övergång till RFID med larm och självbetjäning för ett mindre och ett medelstort bibliotek finns att se i Kia Gumbels utredning: RFID på bibliotek, en kartläggning. s Enkätsvar från Östergötland: självbetjäningsutrustning Finns i följande kommuner: Linköping HB: 3 st Bibliobar inköpta år 2000 samt 2 TOR-IN inköpta år 2000, 2001 Filialer: Ekholmen: TOR-NEO, Lambohov: TOR-filial inköpt 2006, Malmslätt: TOR-NEO, Skäggetorp: TOR-NEO Samtliga apparater i Linköping kommer att bytas ut/byggas om 2009 i samband med rfid-övergång. Motala: 1 RFID förberedd apparat finns från SUPA. Apparaten är leasad på två år fr.o.m. sommaren Apparaten kan även ha återlämningsfunktion. Planer finns på att anskaffa ytterligare en apparat

13 13 Norrköping: HB: 7 st TOR-UT inköpta Inga automater på filialerna. Akut behov av utbyte..biblioteket har dock fått avslag på pengar till nyinköp. Det framtida behovet ligger på ca 10 automater, där några behöver placeras på de större filialerna! Norrköping fortsätter att planera för en övergång till RFIDautomater år Nya automater beräknas minska bemanningen i disken från 2-3 personer till enmansbemanning. Införskaffandet är beroende av att medel för inköp beviljas! Söderköping: 2 TOR mini inköpta 1999 och 2004 Nyströmska skolan installerar just nu ett stöldskyddssystem med självutlångsfunktion baser på RFID-teknik. Företaget som installerar är P.V. Supa. Ödeshög: Mikromarc självbetjäningsmöbel Avisat 2003 Tankar kring framtida behov av självbetjäning framförda från andra bibliotek i Östergötland Finspång: Biblioteket har tidigare ägt en TOR-automat, men som ej ersattes när den tjänat ut. Inga planer finns idag på nyinköp. Boxholm: Önskemål finns, men endast på lång sikt Mjölby: Ja Men ej inom den närmaste framtiden Ydre: Inga planer på självbetjäning finns p.g.a. ekonomiska orsaker. Valdemarsvik: Önskar självbetjäning, men inga konkreta planer finns idag. Tidigast om ca 2 år. Andras erfarenheter och exempel Erfarenheter från Stockholm: Inom projektet Tid för Tillväxt genom automatisering har samtliga bibliotek i Stockholm försetts med minst en självbetjäningsstation som kan hantera cirkulation för både ut- och återlämning. RFID-automaterna anses vara både driftssäkrare och betydligt mer användarvänliga. Mätresultaten från Stockholmsprojektet för september 2006 har visat på att 76, 1 % av återlämningen skett i automat, samt att 71, 2 % av utlåningen skedde i automat. Detta har gjort att mycket tid har frigjorts för personalen att ägna sig åt nya eller utökade arbetsuppgifter! Göteborg: Upphandling pågår för närvarande! Samtliga automater (Bibliobar) skall bytas ut! På Stadsbiblioteket skall återlämningsautomater med över 30 fack installeras. Larm Allmänt: I RFID-chipset ingår två typer av larm: AFI och EAS, vilka båda hanteras av antennen som i sin tur pratar med bilbioteksdatasystemet via vissa kommandon. Både EAS och En utredning på uppdrag av Länsbibliotek Östergötland av Elisabeth Erikson oktober 2007

14 14 AFI går att slå på och av även off-line. RFID-larmet anses ge betydligt färre fellarm i biblioteket än motsvarande larm för streckkoder. AFI-larmet är inprogrammerat i den danska datamodellen. Larmet arbetar via biblioteksdatasystemet och kan programmeras branschspecifikt: Ex vis: En Bok från Bibliotek: på- eller avlarmad. alt: En CD från skivaffären: på- eller avlarmad. EAS larmet är en del av hårdvaran i chipset och är ett snabbare larm som fungerar även när biblioteksdatasystemet är ur funktion. - OBS! Detta larm är ej branschspecifikt. Larmet kan aktivera tjuvlarmet i affärer Inga separata larmstrips eller larmetiketter behöver inköpas för att installera RFID-larm. Ny programvara samt nya larmbågar måste dock anskaffas, då RFID-larm och magnetlarm inte kan handhas av samma utrustning. Gamla befintliga larm bör avlarmas vid RFID-konverteringen för att undvika framtida problem med falsklarm i affärer och på andra bibliotek. Referensmaterial och läsesalslån: Om Biblioteket äger larm eller avser att installera larm i samband med RFID-övergången, bör även Referensmaterialet RFID märkas. RFID kan också användas vid läsesalslån, där okatalogiserat material kan knytas till en virtuell post och larmet förblir aktivt. Enkätsvar från Östergötland Larm finns i dagsläget endast i Linköping (magnetlarm) samt i Nyströmska skolan i Söderköping som installerar stöldskyddssystem baserat på RFID-teknik. I Motala finns äldre larmetiketter, som inte längre används, men där enstaka exemplar i magasin fortfarande är pålarmade. Boxholm kan ev. tänka sig att installera RFID-larm i framtiden men först på längre sikt! Andras erfarenheter och exempel Erfarenheter från Göteborg Stadsbiblioteket har i dag ett befintligt larm med larmetiketter. Övriga stadsdelar har också olika typer av larm. Samtliga larm skall ersättas av RFID- larm (AFI). Det gamla larmet avmagnetiseras i samband med chipsningen. Avlarmningsutrustningen är liten och enkel och kan fästas på konverteringsenhetens streckkodsläsare. Erfarenheter från Stockholm. Stockholms stadsbibliotek använde först EAS-larmet i chipset, men bytte larm för att säkerställa att biblioteket använde branschspecifika chips som ej riskerar att larma i affärer och andra bibliotek,

15 Gemensamt Biblioteksdatasystem Allmänt 15 Ett gemensamt biblioteksdatasystem anses allmänt, vara en ekonomiskt fördelaktigt lösning, kunna medverka till en bättre service till användarna, samt ge högre kvalitet på verksamheten. Ett samgående till ett gemensamt biblioteksdatasystemen kräver dock ett stort mått av samtänkande kring frågor som bibliotekspolicy, tekniska lösningar, grad av samgående m.m. På flera håll i Sverige finns eller pågår arbete kring gemensamma servrar, kataloger och biblioteksdatasystem. Olika exempel på detta är bl.a. Umeåregionen, Kalmar, Värmlands och Gävleborgs län samt ett kommunalt samarbete i norra Bohuslän. Jämförelsevis har det visat sig att den totala kostnaden för driften av ett gemensamt bibiblioteksdatasystem är avsevärt mycket mindre än driften av flera separata system då det innebär både lägre drifts- och investeringskostnader. En jämförelse av kostnaderna före och efter ett samarbete försvåras dock av att kostnaderna för t.ex. server och teknikerstöd är emellertid svår att beräkna, då kostnaderna ofta inte belastar bibliotekens budgetar. Ett samgående kan ske på olika nivåer, vilka ger varierande ekonomiska och administrativa fördelar. Graden av samgående kan dock påverka möjligheten till självständigt agerande bland de enskilda biblioteken. Graden av självständighet för de olika biblioteken är emellertid beroende av vilken typ av kontoorganisation man väljer. I en gemensam kontoorganisation slås alla databaser (låntagarregister och kataloger) ihop. Det kan liknas vid en kommun med huvudbibliotek och filialer. Hur olika modeller för kontoorganisationer kan se ut, beskrivs bra i förstudien till Gemensamt biblioteksdatasystem i Värmland : 1. Program och databaser delas både fysiskt och virtuellt. Varje bibliotek har en egen kopia som biblioteket bestämmer över. (Modell skilda program, skilda databaser) 2. Alla kör samma program men databaserna är skilda 3. En tredje modell är att alla delar samma program och att databaserna är gemensamma, men att varje bibliotek bara kommer åt sina data i den utsträckning de är biblioteksspecifika (låntagarposter, exemplarposter, lånetransaktioner, parametersättningar) Gemensamma data är åtkomliga för alla (bibliografiska poster) En utredning på uppdrag av Länsbibliotek Östergötland av Elisabeth Erikson oktober 2007

16 16 Modell1-2 kan kompletteras med databaser med låntagarposter) som alla kommer åt. dvs en gemensam centralkatalog Det har till och från funnits tankar kring möjligheten att använda LIBRIS som grund för ett gemensamt biblioteksdatasystem. Mats Lindquist, Avd. för nationell samverkan på KB, har nyligen tittat på möjligheten, men anser att LIBRIS-systemet idag är för gammalt för att satsa på en sådan utveckling. Mycket av det material som är specifikt för folkbibliotek saknas också i LIBRIS-katalogen. Detta skulle ha inneburit ett gigantiskt katalogiseringsarbete för de folkbibliotek som ville ansluta sig. Gemensamt biblioteksdatasystem i Östergötland Det har framkommit att det generellt föreligger ett positivt intresse för att arbeta för ett gemensamt biblioteksdatasystem inom Östergötland. Samtliga bibliotek är i grunden positiva till ett samgående. Tid, kraft och pengar styr dock! Mycket beror också på om kommunernas IT-avdelningar och IT-policy tillåter ett samgående. Olika bestämmelser i kommunerna kring vem som får och kan drifta systemen, samt var servrar får vara placerade, kan komplicera frågan ytterligare. Det finns dock en allmän politisk vilja till samverkan mellan kommunerna i Östergötland och inom kommunförbundet Östsam. Mellan de mindre kommunerna i Östergötland diskuteras redan i dagsläget planer på lokala samgående kring servar och system, men ett gemensamt system för Östergötland anses vara mest önskvärt! Exempelvis finns det intresse för ett gemensamt bibliotekssystem mellan Valdemarsvik Åtvidaberg och Kinda, och med Serverdrift /support i Kinda och med start våren Även Söderköping kan ev. tänkas ingå i Valdemarsvik - Åtvidaberg Kinda-systemet Ett 5-kommunerssammarbete kring gemensam support och IT-frågor finns också: ITSAM, bestående av Kinda, Boxholm, Ydre och Ödeshög samt Valdemarsvik. Ett gemensamt biblioteksdatasystem kräver dock ett gemensamt beslut på det system som skall väljas! I Östergötland finns idag 3 befintliga biblioteksdatasystem: BookIT, Libra och MikroMarc. Nästan samtliga bibliotek, har förklarat att de utifrån sina lokala behov är nöjda med sina befintliga system. Inget bibliotek har dock sagt sig vara helt ovilligt till att välja ett annat system vid ett ev. samgående. Däremot finns vissa betänkligheter om tid, och kraft finns för själva samgåendeprocessen! Graden av samgående hänger också samman med önskemålen om ett gemensamt Östgötalånekort med gemensamt låntagarregister samt en gemensam bibliotekskatalog. Båda önskemålen är beroende av att det skapas en gemensam kontoorganisation för samtliga bibliotek.

17 Enkätsvar från Östergötland På folkbiblioteken i Östergötland används idag 3 biblioteksdatasystem: BookIT. 4.0: Finspång, Kinda, Söderköping, Vadstena, Valdemarsvik, Åtvidaberg BookIT. 5.0 Linköping, Norrköping Libra, : Mjölby MikroMarc, : Boxholm, Ydre, Ödeshög MikroMarc2,.6.1.4: Motala 17 Samtliga BookIT 4 -bibliotek samt Libra 4 (Mjölby) avser att uppgradera (alt upphandla) systemet inom 1 år. Samtliga MikroMarc bibliotek har nyligen genomfört en uppgradering eller planerar inte att uppgradera närmaste tiden. Samtliga biblioteksystem har högst 1 års uppsägning av avtal, med undantag av Motala, vars kontrakt går ut Andras erfarenheter och exempel Erfarenheter från Göteborg: Göteborg har biblioteksdatasystemet Millennium som används av Stadsbiblioteket och av Göteborgs 24 stadsdelsbibliotek. Systemet har en kontoorganisation Stadsdelarna är självstyrande, och beslutet om biblioteksdatasystemet togs i Biblioteksstrategiska gruppen i Göteborgs stad som sedan tidigare har mandat att ta denna typ av gemensamma beslut. Servern (UNIX) står och driftas på Gbg stadsbibliotek, och ett separat nätverk hanterar trafiken mellan de olika enheterna. 2 tjänster krävs för arbetet med systemet och driften av servern. Göteborg anser att Millennium är ett mycket driftssäkert, men avancerat system som kräver egen kompetens hos administratörerna, för att kunna utnyttjas och driftas optimalt. Felrapporteringen från stadsdelarna sker direkt till ansvarig på Gbg HB som kontaktar lokala adb-kontoret i stadsdelen, och därefter i förekommande fall Millenniums 24-timmarssupport Oftast visar det sig att de uppkomna felen är lokala d.v.s. inte berör millennium utan kan avhjälpas av stadsdelens lokala ADB-enhetet. Millennium anses även ha en Driftssäker OPAC. Pågående process kring en gemensam katalog i Kalmar: Processen pågår i Kalmar län sedan 2 år med 12 kommuner varav 3 libra-bibliotek och 9 BookIT. Processen startade med upptakt och förankring i Chefsgruppen. Därefter initierades ett möte med kommunernas IT-chefer. IT-cheferna bildade en arbetsgrupp tillsammans med tre biblioteksföreträdare varav regionbibliotekarien var en, bestående av 8 personer som lade fram ett förslag till lösning. Gruppen har förordat en lösning med SUN-server och UNIX. Samma grupp kompletterad med Kalmars inköpschef, arbetar också med upphandling En utredning på uppdrag av Länsbibliotek Östergötland av Elisabeth Erikson oktober 2007

18 18 av en gemensam server. Målet är att servern skall finns tillgänglig februari- mars Installationen av bibliotekskatalogerna fasas därefter in efter hand. 11 av 12 bibliotek går med från början. Eftersom samtliga bibliotek kommer att gå över till BookIT behövs ingen upphandling. BookIT är det befintliga systemet hos alla. Ett Librabibliotek fanns tidigare, detta har nu gått över till BookIT Ett underlag görs för offerter från Kalmar landsting, Blekinge landsting samt länets kommuner angående ansvaret för serverdriften. Kalmar önskar en driftslösning där endast tjänsten köps - ej servern - och där serverbyte sker vart 3:e år Det har konstaterats att inga regler för upphandling hindrar denna typ av lösning. Under den första 3-årsperioden skall man inte ha någon gemensam kontoorganisation. Biblioteken kommer att ha 12 separata kataloger på samma server! Plus en gemensam opacserver. Efter tre år (2011) sker nästa serverbyte. Då skall en gemensam kontoorganisation skapas, samtidigt med en uppgradering av BookIT. En riskanalys är gjord. Kommunikationen mellan biblioteken och servern kräver hög säkerhet, eftersom transaktionerna innehåller personuppgifter. Därför skall kommunikationen ske över en egen lina. Detta bedöms säkrare än Internet. För att förenkla och göra supporten säkrare skall de enskilda biblioteken endast behöva en kontaktpunkt för felrapportering av systemet: 1. Kommunens lokala IT-avdelning som undersöker ev. lokala felkällor 2. IT-avdelningen kontaktar därefter landstinget som kontaktar BookIT:s kundsupport om så krävs. Exemplet Emmaboda: De ekonomiska fördelarna anses vara betydande vilket kan illustreras av följande exempel: Emmaboda har idag10 licenser, ny server och guldsupport med 4 timmars inställelsetid. Detta, kostar i dagens läge kr Med gemensam server blir kostnaden för Emmaboda istället ca kr. Tillkommer en kostnad för serverdriften, som är ca kr för ett kommunbibliotek med 10 licenser för bibliotekssystemet OPAC för varje bibliotek kostar i dagsläget ca kr/st. En gemensam OPAC kommer att kosta ca för 12 kommuner. Men denna upphandlingsprocess är ännu ej slutförd. I den gemensamma lösningen är det guldsupport som gäller. För hela Kalmar län blir serverkostnaden: Serverkostnad med guldsupport och totala antalet Bibliotekslicenser (ca 190 st) för 12 kommuner blir kr - En ny server enbart i Kalmar skulle ha kostat ca kr

19 19 Frågan inför framtiden är om Kalmar län skall ha ett gemensamt biblioteksdatasystem? Dvs. cirkulation, lånekort, kravhantering m.m. Detta är en komplicerad fråga som Kalmar ännu inte har något svar på. Till exempel är rutinerna för böteshantering en lokal politisk fråga som inte löses i en handvändning. Därför är det just nu endast aktuellt med en gemensam länskatalog! Andras erfarenheter och exempel Gävleborg - sex av länets kommunbibliotek har enats om att gå samman i ett enda biblioteksdatasystem, vilket ger: Lägre kostnader, Bättre service och högre kvalitet Kostnader för licenser och uppdateringar blir mindre när allt är samlat på ett ställe. En starkare ställning gentemot leverantören. Gemensam upphandling som pressar priset Driften av dataservern + Teknik och support sker via Söderhamns Teknikpark, medan Kommunförbundet SAM Sköter beställningar och avtal. Umeåregionen - ett samarbete baserat på LIBRA De sex musketörerna Systemet får bättre ekonomi genom samnyttjande av servar och höjd sevicenivå Säkerhetsfrågor: kostnader för Skalskydd, brandskydd, intrång kan fördelas på fler parter Finansieringen av samarbetet har skett efter en modell där 15 % av kostnaderna delas lika och resterande 85 % fördelas efter kommunens storlek. Förberedelserna för införandet av Libra III i Umeåregionen finns skildrade i en separat projektrapport: FILUR föreberedelse och införande av Libra III i Umeåregionen (2007). Värmland: Gemensamt biblioteksdatasystem - Bibliotek Värmland i praktiken En förstudie till gemensamt biblioteksdatasystem har gjorts av Bibliotek Värmland där de flesta biblioteken ansåg att den bästa lösningen var en gemensam katalog med en gemensam kontoorganisation. Cirka hälften av Värmlandsbiblioteken önskade dessutom att en övergång till gemensamt system borde ske redan inom två år. Det är framförallt ekonomiska fördelar för låntagarna som biblioteken angett som motiv till ett samgående. Som nackdel nämns mindre självständighet. Blekinge - ett samverkansavtal Blekinge BOOK-IT tjänst Avtalet avser att skapa möjlighet att samutnyttja BookIT, med en gemensam server och lagring för Blekinge län. Syftet är att genom samutnyttjande och gemensamma upphandlingar minska de totala gemensamma kostnaderna för investering, IT-drift för parterna, internt och med externa operatörer och leverantörer. I tjänsterna avses drift och underhåll, samt teknisk support på teknisk plattform. Biblioteksförbundet i Norra Bohuslän 4 kommuner har sedan många år ett samarbete kring en gemensam BookIT- katalog och en gemensam användning/utlåning av det samlade mediabeståndet. En utredning på uppdrag av Länsbibliotek Östergötland av Elisabeth Erikson oktober 2007

20 20 Gemensam katalog Allmänt: En gemensam katalog för 13 bibliotek, bör rimligtvis innebära stora samordningsvinster. - både ur ekonomisk och arbetsmässig synpunkt. Färre katalogposter från bibliografisk service kommer att behövas totalt vilket bör innebära en lägre kostnad för Bibliografisk service. Eftersom BTJ:s prissättning ofta baseras på invånarantal bör rabatten också bli högre för ett stort län än för 13 kommuner! En gemensam katalog, vore också fördelaktig med tanke på den egna katalogiseringen görs på mer udda material samt AV-material, Varje objekt behöver i framtiden endast katalogiseras en gång, varefter övriga bibliotek kan föra på sina exemplar. En gemensam katalog kräver dock samordning av posternas innehåll och utförande! En gemensam katalog kräver också en gemensam kontoorganisation i ett framtida gemensamt bibliotekssystem. Enkätsvar från Östergötland Bibliografisk service: Av 13 bibliotek i Östergötland svarar 12 bibliotek att de idag använder, eller kommer att använda BTJ bibliografiska service från och med Nio bibliotek har svarat att de dessutom själva kompletteringskatalogiserar främst udda titlar och AV-material. Andelen medier som kompletteringskatalogiseras är liten! Det rör sig högst om 1-5 % Två bibliotek har annan typ av katalogisering. Ydre katalogiserar själva allt eller importerar från LIBRIS. Motala önskar möjlighet till självständighet i sin katalogisering. Därför köper de post för post från Bibliografisk service och dessutom katalogiserar de själva - samt importerar från LIBRIS. Antal katalogposter: 9 bibliotek har kunnat redovisa antalet katalogposter vilket ger summa poster En uppskattning av antalet poster från de bibliotek som ej kunnat svara ( Finspång, Linköping, Mjölby och Ydre) bör kunna ligga runt poster. Detta ger en totalsumma runt poster En stor mängd av dessa poster är naturligtvis dubbletter. Det totala antalet poster i en kommande gemensam katalog visar sig troligen först efter en samkonvertering. Man kan dock med säkerhet anta att en stor reducering av antalet poster kommer att ske! Andras erfarenheter och exempel Erfarenheter från Göteborg Göteborg använder sig numera av bibliografisk service, men katalogiserar också själv vissa poster. Ca bibliografiska BTJ- poster finns samt egenkatalogiserade. Först skapas en preliminär post och därefter importeras posten från BTJ. Servicen betalas efter antalet kommuninvånare. Göteborg ( inv.) betalar kr för bibliografisk service (Decentraliserad katalogisering ej medräknad) Jämförelsevis kostar bibliografisk service för Söderköping ( inv) kr/år. För Kinda är kostnaden kr

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

Gemensamt biblioteksdatasystem i Värmland? Bibliotek Värmland i praktiken

Gemensamt biblioteksdatasystem i Värmland? Bibliotek Värmland i praktiken Gemensamt biblioteksdatasystem i Värmland? Bibliotek Värmland i praktiken - en förstudie 2006-03-30 Britt-Inger Fisk, Länsbiblioteket i Värmland Innehållsförteckning 1. Uppdraget 3 2. Bakgrund och syfte

Läs mer

Regler och rutiner för Götabiblioteken

Regler och rutiner för Götabiblioteken Regler och rutiner för Götabiblioteken antaget vid styrgruppens möte 27 november 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Ansvarsfördelning 2. Låntagarregister 2.1 Inledning 2.2 Bibliotekskort

Läs mer

version 2013-04-24 Regler policy och rutiner för Götabiblioteken

version 2013-04-24 Regler policy och rutiner för Götabiblioteken version 2013-04-24 Regler policy och rutiner för Götabiblioteken Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Ansvarsfördelning 2. Låntagarregister 2.1 Inledning 2.2 Bibliotekskort och beställning 2.3

Läs mer

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog.

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog. Handledning för BIBBLAN bibliotekssystem BIBBLAN är ett svensktutvecklat biblioteksprogram helt webbaserat, som innebär att man endast behöver en uppkopplad dator mot nätet. Man slipper dessutom tänka

Läs mer

)UnQVWUHFNNRGWLOOFKLSV±RP5),'WLOOlPSQLQJDULGDJHQVELEOLRWHN

)UnQVWUHFNNRGWLOOFKLSV±RP5),'WLOOlPSQLQJDULGDJHQVELEOLRWHN Anteckningar från )UnQVWUHFNNRGWLOOFKLSV±RP5),'WLOOlPSQLQJDULGDJHQVELEOLRWHN Göteborg, 13 oktober 2006 0DWV/LQGTXLVW%,%6$0 För att få reda på pågående och planerade RFID-projekt på bibliotek har enkät

Läs mer

Övergripande beskrivning

Övergripande beskrivning Axiell ehub 1 Innehåll Övergripande beskrivning... 4 Koppling mot Elib... 5 Katalogposter... 5 Katalogposter från BTJ... 5 Katalogposter från LIBRIS... 6 Inställningar i BOOK-IT för posthämtning från LIBRIS...

Läs mer

Regler och rutiner för det gemensamma biblioteksdatasystemet inom Bibliotek Skåne Nordväst

Regler och rutiner för det gemensamma biblioteksdatasystemet inom Bibliotek Skåne Nordväst Regler och rutiner för det gemensamma biblioteksdatasystemet inom Bibliotek Skåne Nordväst Version 2.1 2012-08-28 2012-02-27 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Ansvarsfördelning 2. Låntagarregister

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Ändring i bibliotekens låneregler

Ändring i bibliotekens låneregler Kulturnämnden 2006-10-26 69 6 Kulturnämndens arbetsutskott 2006-10-12 63 6 Ändring i bibliotekens låneregler Bibliotekschefen föreslår följande ändring i lånereglerna och textändring i broschyren Välkommen

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström

Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström Rebusmöte 2013 04 17 Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström ReBUS gruppens prioriterade punkter med kommentarer 11 & 35

Läs mer

Innehåll. Referenser... 30 Bilagor... 31

Innehåll. Referenser... 30 Bilagor... 31 September 2010 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrundsbeskrivning... 3 2.1 Vad är RFID?... 4 2.2. Kort historik... 5 2.3 Datamodellen... 5 2.4. Terminologi... 5 3. Vad ska vi ha tekniken till? Fördelar,

Läs mer

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Det är bra för hjärnan att lära sig internet, man kanske lever längre då. Gun 77 år Anne Hederén Länsbibliotek Östergötland Lasse

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Att arbeta med. AudioIndex. på bibliotek

Att arbeta med. AudioIndex. på bibliotek Att arbeta med AudioIndex på bibliotek INLEDNING AudioIndex är ett hjälpmedel som utvecklades i samband med projektet Bibliotek 2007, ett biblioteksprojekt som drevs i Umeåregionen och fokuserade på ökad

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 TIPS OCH KÄNDA FEL BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 Axiell Sverige AB, Box 24014, 224 21 Lund Fältspatv. 4, 224 21 Lund, tel: 046-2700 400, e-post: axiellsverige@axiell.com Innehållsförteckning Klient...

Läs mer

Orderbekräftelse Rev 2012-11-22

Orderbekräftelse Rev 2012-11-22 Orderbekräftelse Rev 2012-11-22 Övergripande beskrivning När du beställer medier från vissa leverantörers webbplatser kan du få orderbekräftelser skickade direkt till ditt inköp i BOOK-IT. Därmed skapas

Läs mer

Regler och avgifter för Biblioteken i Norrbotten: Bibliotek 2013, version 5 Reviderad 2011-05-25

Regler och avgifter för Biblioteken i Norrbotten: Bibliotek 2013, version 5 Reviderad 2011-05-25 1 Regler och avgifter för Biblioteken i Norrbotten: Bibliotek 2013, version 5 Reviderad 2011-05-25 Kommentarer Regeldokumentet har processats fram sedan oktober 2010 och föreligger nu i sin 5:e version.

Läs mer

Politiskt initiativ från majoriteten - Förslag om öppethållande av bibliotek utan bemanning - återrapportering

Politiskt initiativ från majoriteten - Förslag om öppethållande av bibliotek utan bemanning - återrapportering Dnr KFN-2013-133 Dpl 40 sid 1 (5) KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Bibliotek och arkiv Tjänsteyttrande 2013-09-04 Åsa Hansen, asa.hansen@karlstad.se Politiskt initiativ från majoriteten - Förslag om öppethållande

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Regler och avgifter för Biblioteken i Norrbotten: förslag inför Bibliotek 2013

Regler och avgifter för Biblioteken i Norrbotten: förslag inför Bibliotek 2013 - 1 - Regler och avgifter för Biblioteken i Norrbotten: förslag inför Bibliotek 2013 Reviderad 2011-02-01 Inledning och kommentarer Arbetsgruppen för regler och avgifter har bestått av: Britta Bergman,

Läs mer

Gemensam e-kampanj i Östergötland. Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, maj 2008

Gemensam e-kampanj i Östergötland. Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, maj 2008 Gemensam e-kampanj i Östergötland Bakgrund Presskonferens om östgötabibliotekens gemensamma e-tjänster november 2006 Beslut om gemensam handlingsplan för 24- timmarsbiblioteket, april 2007 Lansering av

Läs mer

Ny teknik och webb inför framtiden

Ny teknik och webb inför framtiden Länsbibliotek Jönköping Ny teknik och webb inför framtiden Undersökning av Jönköpings läns biblioteks interna och externa hantering och målbild av webb, ny teknik och digital delaktighet Mia Olausson 2014-04-01

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Länsbibliotek Sydost Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Information för dig som vill veta mer Weine Sundell 2013 Innehåll Översikt - så här fungerade det innan Arena... 2 Så här är det

Läs mer

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson Motala 2013-05-22 Pär Holgersson Bakgrund Nationell ehälsa högt på agendan i Östergötland HSL Nätverk med länets medicinskt ansvariga initierade under 2010 samarbete kring gemensam struktur för dokumentation

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010!

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är i stort sett samma som föregående år. Enkäten ser dock annorlunda ut därför

Läs mer

Yttrande till Förvaltningsrätten överklagan lånekort till papperslösa

Yttrande till Förvaltningsrätten överklagan lånekort till papperslösa Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2013-07-05 Vår referens Sara Mellander Nämndsekreterare Sara.mellander@malmo.se Tjänsteskrivelse Yttrande till Förvaltningsrätten överklagan lånekort till papperslösa

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Ditt bibliotek i Karlskrona

Ditt bibliotek i Karlskrona SVENSKA Ditt bibliotek i Karlskrona 2003-10-01 Ditt bibliotek I Karlskrona kommun finns ett Stadsbibliotek och tio biblioteksfilialer. Dessa bibliotek finns för att du ska kunna hämta kunskap och få inspiration.

Läs mer

Göta Petter! Nu ska vi in i Libris. Slutrapport från projektet Införandet av Libris på Götabiblioteken 2014 2015

Göta Petter! Nu ska vi in i Libris. Slutrapport från projektet Införandet av Libris på Götabiblioteken 2014 2015 Göta Petter! Nu ska vi in i Libris Slutrapport från projektet Införandet av Libris på Götabiblioteken 2014 2015 Mia Moberg Juni 2015 Sammanfattning Götabiblioteken består av 14 folkbibliotek i Östergötlands

Läs mer

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek!!! Notera vad klockan är när arbetet påbörjas, i slutet av enkäten ska tidsåtgången uppskattas.

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Rapport november. Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek

Rapport november. Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek Rapport november Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek Viktiga händelser under den gångna månaden Styrgruppen samlades för ett första möte den 23 november. Kerstin Olsson, Anne Hederén,

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek.

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek. Välkommen till 2009 års forskningsbiblioteksstatistik! Tack för att du loggat in i frågeformuläret om 2009 års forskningsbiblioteksstatistik!!! sbiblioteksstatistik!!! Titta hur mycket klockan är, du behöver

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering - Hur gör jag för att få fram? Länsbibliotek i samverkan kommunbibliotek i sydlänen har framfört önskemål om en lathund för statistikuttag i BOOK-IT för bibliotekens

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Release-nyheter för Bibliothecautrustning Hösten 2013

Release-nyheter för Bibliothecautrustning Hösten 2013 Release-nyheter för Bibliothecautrustning Hösten 2013 Vad är nytt sedan senaste release? smartserve - självbetjäningsautomater och sorteringsanläggningar 1. Det är nu möjligt att skriva ut en lista på

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Informationssäkerhets- och IT-planering för 2013

Informationssäkerhets- och IT-planering för 2013 Handläggare: Christina Hegefjärd PaN 2013-02-12 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-01-25 PaN A1212-0211-57 Informationssäkerhets- och IT-planering för 2013 Ärendet Det åligger varje nämnd att planlägga informationssäkerhetsarbetet

Läs mer

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3

Läs mer

Använd molntjänster på rätt sätt

Använd molntjänster på rätt sätt 2013-02-13 E-samhället i praktiken Använd molntjänster på rätt sätt Molntjänster kan spara pengar och göra information mer tillgänglig för kommuner och landsting. Den viktigaste bedömningen vid val av

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Inkomstprövning av rätten till äldreoch handikappomsorg

Inkomstprövning av rätten till äldreoch handikappomsorg RAPPORT 2003: 6 Inkomstprövning av rätten till äldreoch handikappomsorg Sociala enheten 2003-04-22 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten sid 1 (4) 701-11273-2002 FÖRORD Enligt regeringens regleringsbrev

Läs mer

Hur lånar jag på biblioteket?

Hur lånar jag på biblioteket? Bibliotekets startsida / Hur lånar jag på biblioteket? Hur lånar jag på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker, filmer, cd-skivor, tidskrifter och annat. För att låna behöver du ett bibliotekskort.

Läs mer

Sid 1 Bokbeställning ny modell

Sid 1 Bokbeställning ny modell Sid 1 Bokbeställning ny modell Libris Bok över 5 000 kr. Beslut av förvärvschef Inköps ej Urval/ undersökning Kontaktbibl Broschyr Internet Leverantörs databas Diskussion med inst Diskussion kontaktbibl

Läs mer

Nyheter i Mikromarc 2.6.1

Nyheter i Mikromarc 2.6.1 Nyheter i Mikromarc 2.6.1 Bibliotekscentrum Sverige AB, Växjö, oktober 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Websök... 4 Ämnesord... 4 Flytta lån... 4 Uniform titel... 5 Högertrunkering... 5 Övriga

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Slutredovisning av projektet IKT-stöd på kommunala bibliotek i Östergötland

Slutredovisning av projektet IKT-stöd på kommunala bibliotek i Östergötland 1 2008-10-31 Östsam 45-2007-148 Slutredovisning av projektet IKT-stöd på kommunala bibliotek i Östergötland Av Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland 2 Innehållsförteckning: Foto omslagssidan:

Läs mer

Om? När? Hur? Varför?

Om? När? Hur? Varför? Om? När? Hur? Varför? RFID på bibliotek en kartläggning genomförd på uppdrag av Länsbibliotek Uppsala, oktober 2006, reviderad jan. 2007 av Kia Gumbel 1 1 Inledning 5 1.1 Metod och genomförande..6 2 RFID

Läs mer

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Länsbiblioteket Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Ingalill Walander Olsson, Länsbiblioteket i Värmland Oktober 2010 Uppdraget Librabiblioteken i Värmland är initiativtagare till projektet. Projektarbetet

Läs mer

Rapport. Kommunernas ansvar för externa utförares tillgång till ITsystem som driftas utanför kommunens nätverk 2010-09-08. Version 1.

Rapport. Kommunernas ansvar för externa utförares tillgång till ITsystem som driftas utanför kommunens nätverk 2010-09-08. Version 1. Rapport Kommunernas ansvar för externa utförares tillgång till ITsystem som driftas utanför kommunens nätverk Version 1.0 2010-09-08 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist Den här timmen Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Egen nedladdning Så här gör man Demokonto Biblioteken

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Detta dokument beskriver kommunikationsplaneringen för Librisprojektet på Götabiblioteken. Under sep 2014 till jun 2015 pågår projektet som syftar

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn Sammanträdesdatum 2011-04-26 11 (18) 95 Dnr 2009/122 Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer INLEDNING

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum earkiv Kalmar län 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum Anki Heimonen Projektledare 1 Bakgrund I uppdraget för projekt e-arkiv Kalmar län

Läs mer

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Britt Sagnert LIBRIS Nationella bibliotekssystem LIBRIS fjärrlånerutin en fjärrlånerutin i LIBRIS har funnits sedan slutet av 1988 LIBRIS fjärrlån introducerades för lånecentraler

Läs mer

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifterna insänds via www.forskbibl.scb.se senast den 6 mars 2009 Bibliotekets namn Huvudbibliotekets postutdelningsadress

Läs mer

DET WEBBASERADE BIBLIOTEKSDATASYSTEMET KOHA - ETT FRITT ALTERNATIV Viktor Sarge - Utvecklingsledare vid Kultur i Halland

DET WEBBASERADE BIBLIOTEKSDATASYSTEMET KOHA - ETT FRITT ALTERNATIV Viktor Sarge - Utvecklingsledare vid Kultur i Halland DET WEBBASERADE BIBLIOTEKSDATASYSTEMET KOHA - ETT FRITT ALTERNATIV Viktor Sarge - Utvecklingsledare vid Kultur i Halland OM PROJEKTET Koha - billigare, bättre och en fri infrastruktur för svenska bibliotek

Läs mer

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilaga 1, Intervjuer om maskin Bilaga 2, Intervjuer om maskin Bilaga 3, Intervju med bibliotekarie

Innehållsförteckning. Bilaga 1, Intervjuer om maskin Bilaga 2, Intervjuer om maskin Bilaga 3, Intervju med bibliotekarie Innehållsförteckning Inledning Metod Resultat och diskussion Lathund utlåning Lathund återlämning Flödeschema utlåning Flödeschema återlämning För övrigt Ny utlåningsmaskin Ny återlämningsmaskin Detaljer

Läs mer

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare 300 telefonintervjuer med användare De som under de senaste 12 månaderna besökt Linköpings stadsbibliotek eller dess webbplats. (inklusive närbibliotek/bokbuss,

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapporter från delprojekten - 3 februari

Sammanfattning av uppföljningsrapporter från delprojekten - 3 februari 1 (6) Sammanfattning av uppföljningsrapporter från delprojekten - 3 februari 1. Statusläge - Anbudstiden för system och portal har löpt ut och upphandlingsgruppen arbetar med utvärderingen. Målsättningen

Läs mer

En revidering av HKF 8120 där bl.a. en avgift för tre dagars lån av hyrfilm avskaffas

En revidering av HKF 8120 där bl.a. en avgift för tre dagars lån av hyrfilm avskaffas KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-04-23 KFN-2013/82.689 1 (3) HANDLÄGGARE Jones, Nick Kultur- och fritidsnämnden Nick.Jones@huddinge.se En revidering av HKF 8120 där bl.a. en avgift

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Respondenterna är komvux studerande från Kalmar/Nybro, Växjö/Uppvidinge/Älmhult och Karlskrona/Ronneby/Olofström. 2005 svarade 229 komvux

Läs mer

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing)

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Presentation av arbetet angående ett Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Resandet tar mycket tid och en överlevnadsfråga för oss är att så många av mötena som möjligt kan klaras utan resor. Citat ur

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun

Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun Kommunstyrelsen 2012-04-16 89 221 Arbets- och personalutskottet 2012-03-12 65 142 Dnr 12.122-01 aprilks10 Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun Bilaga: Specifikation inköp licenser Ärendebeskrivning

Läs mer

RFID. Individuell inlämningsuppgift. Veve Rydstedt vrt07001@student.mdh.se. Produktutveckling 3 KPP039. Examinator: Rolf Lövgren

RFID. Individuell inlämningsuppgift. Veve Rydstedt vrt07001@student.mdh.se. Produktutveckling 3 KPP039. Examinator: Rolf Lövgren Akademin för Innovation, Design och Teknik RFID ) Individuell inlämningsuppgift Produktutveckling 3 KPP039 Veve Rydstedt vrt07001@student.mdh.se Examinator: Rolf Lövgren Innehåll 1.INLEDNING... ERROR!

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Talböcker på biblioteket

Talböcker på biblioteket Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist 2015-03-19 1 Talböcker på biblioteket Den här timmen Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Talbok

Läs mer

Lägesrapport till kultur- och fritidsnämnden - biblioteket

Lägesrapport till kultur- och fritidsnämnden - biblioteket 1 Kultur- och fritidsförvaltningen Handläggare Birgitta Hellman Magnusson 0142-85104 Birgitta.hellman@mjolby.se Lägesrapport till kultur- och fritidsnämnden - biblioteket Mål och måluppfyllelse Biblioteksverksamheten

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun 2 November 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 5 Sammanfattning

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer